SE1450491A1 - Projektilstoppsanordning och projektilstoppsarrangemang - Google Patents

Abstract

17 Sammandrag Foreliggande uppfinning avser en projektilstoppanordning (1) som innefattar ett fundament (3) som utgor ett golv (7) och en bakre vagg (5) hos projektilstopp-anordningen. Vidare innefattar den mellanvaggar (9) som stacker sig i en riktning vasentligen vinkelrat mot den bakre vaggen (5), dar mellanvaggarna innefattar en bakre kant (10a) ansluten till fundamentet (3), och en frarnre kant (10b). Stoppmaterial (11) är anordnat mellan mellanvaggarna (9). Ett stoppmaterials-kvarhallande lager (S) är anordnat mellan mellanvaggarna, och en tryckbestandig vagg (19) innefattande ett antal tattliggande halprofiler (15) är anslutna till mellanvaggarnas framre kanter (10b). Den tryckbestandiga vaggen (19) innefattar vidare en bakre yta ansluten till det stoppmaterialskvarhallande lagret (S) och en framre yta. Uppfinningen avser aven ett projektilstoppsarrangemang. (Fig. 1A)

Description

TITEL Projektilstoppsanordning och projektilstoppsarrangemang.

TEKNIKOMRADE FOreliggande uppfinning avser en projektilstoppsanordning enligt ingressen i patentkrav 1. Uppfinningen avser aven ett projektilstoppsarrangemang enligt ingressenipatentkrav13Projektilstoppsanordningenoch projektilstoppsarrangemanget avser installationer pa skjutbanor.

KAND TEKNIK Vid ovnings- och tavlingsskjutning med krutdrivna projektiler pa skjutbanor riktas skotten mot malytor i form av t.ex. ringmarkerade kvadratiska mal eller figurliknande mal i olika storlekar och former. Bakom maltavlorna finns oftast ett projektilstoppelennent.

Ett stoppelennent fOr utonnhusbruk utgors oftast av jordnnassor eller grus som schaktats upp till en langsgaende as eller, som ett alternativ, sa är stoppelementet en naturlig sluttning. Stoppelementets utbredning bestams av malomradet och utover detta de fOr typen av skjutvapen och skjutsatt angivna sakerhetsmatten. For att undvika rikoschetter fran stoppmaterialet i t.ex. jordvallar kompletteras dessa med projektilstoppmaterial pa den del av stoppelementet som utsatts fOr beskjutning. Detta material är noggrant utvalt for typen av skjutning och stoppar projektilerna och bibehaller dem inom stoppelementet.

Mer avancerade projektilstoppelement innefattar en ram av vaggar som omger ett lager av granulart material, med ett gummifrontskikt. EP0683375 Al visar ett absorbtionsprojektilstoppelement av det slag som är inforbart i en behallare. Alla vaggar forutom vaggen som är vand mot skyttarna bestar av ballistiska platar. Ytan pa projektilstoppelementet vand mot skyttarna bestar av ett gummiskydd. Granulart material är anordnat bakom skyddet. Organ fOr att motsta trycket hos det granulara materialet är anordnade mellan det 2 granulara materialet och skyddet. Dessa organ innefattar vertikala element av hardat stal eller gummi. Alternativt innefattar motstandsorganen ett flertal block som är tillverkade av plastmaterial och som har en mycket hog duktilitet. Blocken kan ocksa vara tillverkade genom anvandning av pressat och limmat elastomeriskt granulart material. Ett skikt som medger passage av de odeformerade projektilerna tillhandahalls. Skiktet gar inte sonder eller deformeras permanent efter passagen av projektilerna.

Projektilstoppelementet som beskrivs i EP0683375 är avsett for inomhusbruk.

Darfor är konstruktionen inte anpassad for utomhusbruk. Hojden pa stoppelementet är for lagt for skjutning utomhus eftersom skjutavstand utomhus i allmanhet är langre an skjutavstand inomhus. En ytterligare nackdel med projektilstoppelementet som beskrivs i EP0683375 är att organen for att nnotsta det granulara nnaterialets tryck konnnner att ga sonder och deformeras under penetreringen.

US2006/0131813 visar en anordning for installation pa skjutbanor. Anordningen har ett hOlje, vilket holje har en L-formad betongplatta, ett elastiskt toppskikt och ett flexibelt bottenskikt. Bottenskiktet stracker sig langs en lutande bottenyta och Over ett uppat utskjutande stodorgan till en framre sida. Toppskiktet ar fast vid bottenskiktet vid den framre sidan for att bilda en behallare. Ett icke flytande granulart material packas i behallaren. Den lutande bottenytan lutar i en vinkel i forhallande till ett horisontalplan. Vinkeln är mindre an en rasvinkel hos det granulara materialet.

Anordningen som visas i US2006/0131813 ar avsedd for utomhusbruk. Den har nackdelen att den ar sa stor och tung att den inte kan flyttas till ett annat omrade. Om en gang installerad maste den forbli dar. Dessutom har anordningen nackdelen att gummifrontskiktet kommer att ga sonder och deformeras under penetration av projektilerna. Detta beror pa det massiva gummimaterialet som trycks at sidan och bakat av den penetrerande 3 projektilen. Gummifrontskiktet tenderar ocksa att anta en buktande form efter penetrationen.

Det finns salunda ett behov av ett forbattrat projektilstoppelement som 5 undanrojer de ovan namnda nackdelarna.

SAM MAN FATTN I NG Syftet med foreliggande uppfinning är att astadkomma en uppfinningsrik projektilstoppsanordning dar de tidigare namnda problemen undviks.

Detta syfte uppnas av en projektilstoppsanordning innefattande ett fundament som bildar ett golv och en bakre vagg hos projektilstoppmodulen, mellanvaggar som stracker sig i en riktning vasentligen vinkelrat mot den bakre vaggen, nnellanvaggarna innefattar en bakre kant ansluten till fundamentet och en framre kant. Projektilstoppsanordningen innefattar vidare stoppmaterialanordnatnnellannnellanvaggarna,ett stoppmaterialskvarhallande lager anordnat nnellan mellanvaggarna och en tryckbestandig vagg innefattande ett antal tattliggande halprofiler anslutna till mellanvaggarnas framre kanter. Den tryckbestandiga vaggen innefattar vidare en bakre yta ansluten till det stoppmaterialskvarhallande lagret och en framre yta.

Projektilstoppsanordningen har fordelen att endast halprofilerna som har ett stort antal penetrationer behover bytas ut vid underhallsarbete. Halprofilerna som är mer eller mindre intakta kan vara kvar.

En annan fordel är att raden av halprofiler är bestandig mot lasten fran stoppmaterialet.

Ytterligare en annan fordel är att projektiler som penetrerar en halprofil expanderar genom stoppmaterialet sa att projektilerna kommer att fangas upp mellan raden av halprofiler och den bakre vaggen. 4 Annu en ytterligare fordel med den foreliggande uppfinningen är att halprofilerna ej deformeras av de penetrerande projektilerna. I motsats till ett massivt framre skikt, skjuts inget material at sidan och bakat av de penetrerande projektilerna. Saledes kommer, aven om halprofilerna mottager manga ingangshal, halprofilerna fortfarande bibehalla sin styvhet.

Annu en ytterligare fordel med den foreliggande uppfinningen är att projektilstoppsanordningen kan utforas som en modul. Genom att gruppera minst tva projektilstoppsanordningar tillsammans kan vilket som heist onskat projektilstoppsarrangemang erhallas. Projektilstoppsarrangemanget är ocksa flexibelt och kan latt arrangeras om till en annan form eller till en annan plats.

Annu en ytterligare fordel med forliggande uppfinning är att det är nnojligt att utnyttja befintliga vaggar, golv och tak for montage av projektilstoppsanordning eller projektilstoppsarrangennang inonnhus. Befintliga vaggar och golv utgor da fundament till projektilstoppsanordningen eller projektilstoppsarrangemanget.

Enligt ett annat sardrag är ett stoppmaterialkvarhallande lager i polymert material anordnat mellan mellanvaggarna vilket mOjliggOr byte av utslitna halprofiler samtidigt som stoppmaterialet vasentligen kan kvarvara pa sin plats i projektilstoppsanordningen.

Enligt ett annat sardrag är mellanvaggarnas framre kant utford med en V- formad profil av ballistiskt material. Detta har fordelen att projektiler som traffar denna V-profil styrs bort fran nnellanvaggama och bromsas upp i stoppmaterialet. Detta innebar att projektiler inte kan folja mellanvaggarna parallellt utan inbromsning.

Enligt annu ett ytterligare sardrag är den V-formade profilens spets fOrsedd med en vinge av ballistiskt material varpa polynnera profiler kan anslutas. De polymera profilerna har fordelen att montage av den tryckbestandiga vaggen enkelt kan monteras i anordningen.

Enligt ytterligare ett sardrag kan mellanvaggarnas mekaniska integritet mellan tak och golv uppfyllas av de V-formade stalprofilerna. Detta har som fordel att mellanvaggarna kan utgoras av profiler i polymert material, ballistiska platar eller en kombination av dessa. Detta gor anordningen flexibel vid montage och utforande.

Enligt ett annat sardrag är halprofilerna forsedda med ett spar och en tunga for att ansluta halprofilerna till varandra. Detta har fordelen att det inte blir nagra mellanrum mellan halprofilerna. Halprofilerna är ocksa latta att installera och borttaga.

Enligt ett annat sardrag är halprofilerna tillverkade av ett polymert material eller av ett arnnerat polymert material. Detta har effekten att det penetrerade plastmaterialet och halprofilerna kommer smalta i penetrerade omradet pa grund av friktionen som uppstar under penetreringen av en projektil. Detta är fordelaktigt eftersom halprofilerna inte kommer att b6jas eller deformeras av de penetrerande projektilerna, och de fysiska matten hos halprofilen kommer att bibehallas intakt eftersom det inte skapas tillrackligt med kraft fran projektilens passage genom den delvis smalta plasten fOr att pressa plastprofilen i sidled eller in i stoppmaterialet.

Halprofilerna innefattar foretradesvis en langsgaende skivformad geometri.

Halprofilerna innefattar vidare en cellindelad inre struktur omgiven av yttre vaggar. Halprofilema kan vara f6rsedda med ett spar och en tunga som tjanar till att ansluta de vertikala halprofilerna till varandra och for att forhindra oppningar. Enligt ett annat sardrag har halprofilerna en tvarsnittslangd pa - 150 mm och en tvarsnittsbredd pa 100- 400 mm, och mer foredraget en tvarsnittslangd pa 35 - 80 mm och en tvarsnittsbredd pa 115-175 mm. Detta har fordelen all halprofilerna är tillrackligt styva for att motsta trycket fran 6 stoppmaterialet. Samtidigt har halprofilerna relativt tunna vaggar, vilket resulterar i mindre materialatgang och lagre kostnader.

Enligt en annan utforingsform foretradesvis avsedd f6r utomhusmontage innefattar projektilstoppsanordningen ett tak som skjuter ut Iran den bakre vaggen och tacker en yta framf6r projektilstoppsanordningen. Taket har fordelen att projektilstoppsanordningen är skyddad mot t.ex. regn och sno. Taket har ocksa den fordelen att rikoschetter och felriktade skott kan stoppas och uppfangas av taket.

Enligt annu ett ytterligare sardrag är taket, foretradesvis avsett for utomhusmontage, fast vid fundamentet och mellanvaggarna. Detta har fordelen att taket är stadigt och fast.

Enligt annu ett ytterligare sardrag innefattar taket, foretradesvis avsett for utonnhusnnontage, ett takbottenskikt, tillverkat av en rad halprofiler, och ett taktoppskikt. Detta har fordelen att projektiler som penetrerar en halprofil kommer sonderdelas nar de traffar taktopplagret. Delarna rikoschetterar, men stoppas av halprofilerna eftersom projektil-delarna inte kan undkomma genom ingangshalen i halprofilerna.

Enligt annu ett ytterligare sardrag är taktoppskiktet tillverkat av en ballistisk plat. Detta har fordelen att projektiler som penetrerar en halprofil inte kan ga vidare genom taket.

Enligt ett ytterligare sardrag finns ett mellanrum mellan takbottenskiktet och taktoppskiktet. Detta har fordelen att det kommer att finnas utrymme for de uppfangade projektilerna.

Enligt annu ett ytterligare sardrag innefattar taket en manhalslucka. Detta har fordelen att servicearbete samt byte av stoppmaterial blir lattare att utfora. 7 Enligt ett annat sardrag är ett fuktsparrande lager anordnat mot fundamentet. Detta har fordelen att mindre fukt tranger in i stoppmaterialet och att den fukt som tranger in i stoppmaterialet inte tranger ut via fundamentet. Detta medfor aven en mindre miljopaverkan eftersom fukt i stoppmaterialet pa grund av kondens eller lackage kan urlaka bly och andra skadliga amnen ur uppsamlade projektiler och denna urlakning kan inverka pa omkringliggande miljo pa ett negativt satt.

Enligt annu ett ytterligare sardrag är ett perforerat dranageror anordnat i anslutning till det fuktsparrande lagrets lagpunkt. Detta har fordelen att befintlig fukt i stoppmaterialet kan draneras pa ett kontrollerat satt vilket underlattar omhandertagande av eventuella miljoskadliga amnen.

Enligt ett annat sardrag kan ett ytskikt avsett for malprojicering anordnas mot den tryckbarande vaggen. Detta har fordelen att olika typer av mal enkelt kan anvandas for anordningen.

Enligt ett ytterligare sardrag är mellanrummet mellan takbottenskiktet och taktoppskiktet 50 mm - 300 mm, och foretradesvis 100 mm. Fordelen med detta avstand är att det finns tillrackligt med utrymme fOr att hantera det tryck som uppstar fran projektilen och som traffar taktopplagret och aven minska sOnderrivningen pa baksidan av halprofilerna orsakad av splitter (scrapnel).

Enligtannuettytterligaresardragärfundamentetett standardmarkstodelement.Dettaharfordelenatt projektilstoppsandordningen blir ekonomiskt fordelaktig och att fundamentet är relativt litet och kan anordnas var som heist pa marken. Fundamentet kan latt flyttas till en annan position nar sa onskas.

Syftet med den foreliggande uppfinningen uppnas aven med ett projektilstoppsarrangemangsasomdefinieradiinledningen; projektilstoppsarrangemanget kannetecknas av sardragen i patentkrav 13. 8 Detta har fordelen att ett skjutomrade kan skyddas i alla riktningar utan behov av nagra skyddsvaggar eller liknande anordningar. Genom att gruppera minst tva projektilstoppsanordningar tillsammans kan vilken som heist6nskadprojektilstoppsarrangemangsformerhallas.

Projektilstoppsarrangemanget är ocksa flexibelt och kan latt arrangeras om till en annan form eller enkelt flyttas till en annan plats.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Foreliggande uppfinning kommer nu att beskrivas i detalj med hanvisning till de schematiska figurerna, dar: Figur 1A visar en perspektivvy av en projektilstoppsanordning enligt en utforingsform av den foreliggande uppfinningen.

Figur 1B visar en sidovy av en projektilstoppsanordning enligt en utforingsform av den foreliggande uppfinningen.

Figur 1C visar en tvarsnittsvy av projektilstoppsanordningen enligt en utforingsform sedd fran snittet A-A i figur 1B.

Figur 2 visar en perspektivvy av en halprofil.

Figur 3A visar en perspektivvy av ett I-format projektilstoppsarrangemang enligt en utfOringsform av den fOreliggande uppfinningen.

Figur 3B visar en perspektivvy av ett U-format projektilstoppsarrangemang enligt en utforingsform av den foreliggande uppfinningen.

Figur 3C visar en perspektivvy av ett C-format projektilstoppsarrangemang enligt en utforingsform av den foreliggande uppfinningen. 9 DETALJERAD BESKRIVNING Harefter kommer utf6ringsformer av den foreliggande uppfinningen att beskrivas i detalj med hanvisning till de bifogade ritningarna avseende utf6ringsformerna, varvid nagra detaljer som saknar betydelse inte är visade pa ritningarna fOr tydlighetens skull och fOr fOrstaelse av uppfinningen.

For tydlighetens skull är figurerna inte avbildade skalenligt.

Referensnummer namnda i patentkraven ska inte ses som en begransning 10 av omfanget som skyddas av patentkraven och deras enda funktion är att Ora patentkraven lattare att forsta.

Sasom kommer att inses kan uppfinningen modifieras i olika uppenbara avseenden, alla utan att avvika fran omfanget hos de bifogade patentkraven.

Foljaktligen ska ritningarna och beskrivningen dartill betraktas som illustrativa till sin natur, och inte begransande.

Den framre sidan av projektilstoppsanordningen ar definierad som den sida som är riktad mot skytten och den bakre sidan av projektilstoppsanordningen 20 är definierad som den sida som är motsatt den framre sidan.

Figurerna 1A och 1B visar en perspektivvy och en sidovy av en projektilstoppsanordning 1 enligt en utforingsform av den foreliggande uppfinningen. Figur 1C visar en tvarsnittsvy av projektilstoppsanordningen enligt utforingsformen sedd fran snittet A-A i figur 1B. Projektilstoppsanordningen 1 innefattar ett fundament 3 tillverkat av betong. Fundamentet 3 kan vara ett standardmarkstodelement sasom en fortillverkad betongstodvaggenhet i L- eller 1-form for storre hojder. Fundamentet 3 bildar en bakre vagg 5 och ett golv 7 hos projektilstoppsanordningen 1. Hojden hos projektilstoppmodulen 1 kan vara mellan 0,6 m - 8 m, och foretradesvis mellan 1,2 m - 5 m. Mellanvaggar 9 är anslutna till fundamentet 3 och stracker sig i riktningen mot skytten. Mellanvaggarna 9 innefattar en bakre kant 10a, som är ansluten till fundamentet 3, och en framre kant 10b. Avstandet mellan mellanvaggarna kan variera mellan 400mm och 2400mm och foretradesvis mellan 800mm och 1200mm. Mellanvaggarna 9 kan ha en bredd pa cirka 150 mm-1500 mm, och foretradesvis 400 mm- 1200 mm.

Projektilstoppsanordningen 1 är ocksa fOrsedd med ett stoppmaterial 11, vars funktion är att fanga upp och absorbera projektilerna. Stoppmaterialet 11 är foretradesvis ett polymert material eller ett gummigranulatmaterial, men andra material med formaga att fanga upp och behalla projektilerna kan ocksa anvandas. Stoppmaterialet 11 är anordnat mellan mellanvaggarna 9.

Projektilstoppsanordningen 1 innefattar vidare en tryckbestandig vagg 19. Den tryckbestandiga vaggen 19 tjanar till att motsta trycket fran stoppmaterialet 11 for att halla stoppmaterialet 11 pa plats och for att forhindra projektiler sonn penetrerar projektilstoppsanordningen 1 fran att undkomma. Den tryckbestandiga vaggen 19 innefattar ett antal tatliggande halprofiler 15. Projektilstoppsanordningen innefattar vidare ett stoppmaterialskvarhallande lager S anordnat mellan mellanvaggarna 9. Den tryckbestandiga vaggen 19 är ansluten till mellanvaggarnas framre kanter 10b. Det stoppmaterialskvarhallande lagret S tjanar till att halla stoppmaterialet 11 pa plats under underhallsarbete av projektilstoppsanordningen 1, nar enstaka eller sektionsvis alla penetrerade halprofilerna 15 borttages och ersatts med nya halprofiler Enligt en utfOringsform innefattar nnellanvaggarnas framre kant en V-formad profil av ballistiskt materia112. Den V-fornnade profilen är anordnad med spetsen 12a mot skytten for att avleda projektiler Than att parallellt folja mellanvaggarna 9 och styra dem till stoppmaterialet. Den V-formade profilen 12 är dimensionerad for att uppratthalla projektilstoppsanordningens mekaniska integritet vilket medfor att mellanvaggarna 9 kan innefatta halprofiler 15 av samma slag som hos den tryckbestandiga vaggen 19.

Vidare kan den V-formade profilen 12 vid montage foretradesvis inomhus 11 monteras mellan befintligt golv och tak eller mellan befintligt tak och betongfundament.

Den V-formade profilen 12 kan vidare innefatta en vinge 16 anordnad mot stalprofilens spets 12a och riktad mot skytten. Atminstone en profil 17 av polymert material kan vidare anordnas mot denna vinge 16. Den polymera profilen tjanar till att underlatta montage av den tryckbestandiga vaggen.

Halprofilerna 15 är foretradesvis tillverkade av ett polymert material eller ett armerat polymert material, men kan i princip vara tillverkade av vilket styvt material som heist som motstar lasten fran stoppmaterialet 11 och som kan penetreras av projektiler. Figur 2 visar en perspektivvy av en halprofil 15.

Halprofilerna 15 innefattar foretradesvis en langsgaende skivfornnad geonnetri.

Halprofilerna innefattar vidare en cellindelad inre struktur omgiven av yttre vaggar. Halprofilerna 15 kan vara forsedda med ett spar 21 och en tunga 23 som tjanar till att ansluta de vertikala halprofilerna 15 till varandra och for att fOrhindra oppningar. Halprofilerna 15 kan ha en tvarsnittslangd pa 30- 150 mm och en tvarsnittsbredd pa 100- 400 mm. Foretradesvis har halprofilerna 15 en tvarsnittslangd pa cirka 35- 80 mm och en tvarsnittsbredd pa 115- 17 mm. Halprofilerna 15 kan ha en tjocklek pa 2- 15 mm, och mer f6redraget pa 3-5 mm. Halprofilerna 15 kan aven fOrses med inre fOrstyvande vaggar eller flansar (ej visade). Profilerna kan aven vara av 2 eller flera sammansatta delar i samma material eller i kombination av 2 eller flera material. Profilernas halrum kan aven vara fyllda med penetrerbart material i forstyvande syfte.

Projektilstoppsanordningen 1 kan vara f6rsedd med ett fuktsparrande lager 41 av polymermaterial. Detta lager 41 hindrar vatten Than marken fran att absorberas av stoppmaterialet 11. Det fuktsparrande lagret 41 forhindrar ocksa regnvatten som har kommit in i projektilstoppmodulen 1 fran att lacka ut i marken. Detta f6rhindrar oonskade bly- och andra f6roreningar fran projektiler eller stoppmaterial fran att lakas ur av vatten och spridas pa ett 12 okontrollerat satt i den omgivande miljon. Lagret 41 anbringas pa fundamentet 3 och kan ocksa tacka en nedre del av en inre sida av den bakre vaggen 5. Regnvattnet kan uppsamlas i ett perforerat draneringsror anordnat i den nedre delen av projektilstoppsanordningen 1. Draneringsroret kan vara fOrsett med en koppling 43 till nasta modul eller med en genomf6ringsstos (ej visad) som anbringas i lagret 41. Ett annat solitt ror, som leder till ett uppsamlingskarl eller ett filter, kan kopplas till genomf6ringsstosen (ej visat).

Projektilstoppanordningen innefattar ett tak 33 som skjuter ut fran den bakre vaggen och tacker en yta framfor projektilstoppanordningen. Taket kan vara en i ett stycke integrerad del av fundamentet 3, sasom en enhet som bildar golv 7, bakre vagg 5 och tak 33, allt tillverkat i betong. Enligt en utforingsform kan Taket 33 innefatta ett taktoppskikt 35 tillverkat av ballistiska stalplattor.

Vidare kan taket innefatta ett takbottenskikt 37 tillverkat av en rad av halprofiler 15. Halprofilerna 15 kan vara likadana som halprofilema som bildar den framre, tryckbestandiga vaggen 19 och de är lampligen monterade pa ett liknande satt. Taket är lampligen anslutet till fundamentet 3 och mellanvaggarna. En felriktad projektil som traffar takbottenlagret 37 med halprofilerna 15 kommer att penetrera en halprofil och expandera mot den ballistiska platen 35. Pa grund av projektilens forstorade storlek kommer den att uppfangas i utrymmet 39, utan att kunna studsa tillbaka genom ingangshalet. Utrymmet 39 kan ocksa fyllas med t.ex. ett stoppande och/eller absorberande material. Taket 33 kan skjuta ut fran den bakre vaggen 5 och tacka en yta framfor projektilstoppsanordningen 1. Syftet med taket 33 är att skydda projektilstoppsanordningen 1 och for att forhindra att missriktade skott passerar over projektilstoppsanordningen 1 ut i omgivningarna. Taket kan vidare innefatta en manhalslucka.

Det är mojligt att utfora service och montagearbeten invandigt i projektilstoppanordningen genom manhalsluckan M nannnd ovan, d.v.s. i utrymmet som begransas av fundament 3, mellanvaggarna 9 och den 13 tryckbestandiga vaggen 19. Genom manhalsluckan M kan aven stoppmaterialet 11 tillfOras eller avlagsnas fran utrymmet, i det fall taket 33 är fritt atkomligt Iran ovansidan och exem pelvis ej utgors av ett innertak.

Enligt en utforingsform kan ett ytskikt vara anordnat framfor den tryckbarande vaggens 19 framre yta f6r malprojicering.

Som beskrivits ovan kan befintliga vaggar, golv och tak utnyttjas fOr montage av projektilstoppsanordning eller projektilstoppsarrangemang inomhus.

Befintliga vaggar och golv utgOr da fundament till projektilstoppsanordningen eller projektilstoppsarrangemanget. Enligt en annan utforingsform kan emellertid projektilstoppanordningen utgoras av en forflyttbar modulenhet innefattande ett fundament som utgor ett golv, en bakre vagg och ett tak. Darvidlag är det mojligt att tillhanda ett projektilstopparrangemang innefattande minst tv5 projektilstoppanordningar 1, dar minst tva projektilstoppanordningar är grupperade tillsammans, darigenom bildande en I-form, L-form, U- form, C-form, F-form, T-form eller E-form.

Figur 3A visar en perspektivvy av ett I-format projektilstopparrangemang 100 20 enligt en utforingsform av den foreliggande uppfinningen. Flera projektilstoppanordningar 1 är anordnade p5 en linje intill varandra och bildar darigenom ett I-format projektilstopparrangemang 100.

Projektilstopparrangemanget 100 innefattar andanordningar 45 och mellanliggande projektilstoppanordningarna 47. Andanordningarna 45 enligt denna utforingsform har vardera ett ratvinkligt fundament 3 som bildar ett andhOrn. Projektilstopparrangemanget 100 som visas i figur 7 innefattar 10 mellanliggande projektilstoppanordningar 47 och tva andanordningar 45.

Projektilstoppanordningarna 1 kan ocks5 grupperas tillsammans sa att de bildar en L-formad, U-formad eller C-formad projektilstoppanordning 200 och 300 (se figurerna 3B och 3C). Andanordningarna 45 enligt denna 14 utfOringsform har ett ratvinkligt fundament 3. Projektilstopparrangemanget 200, 300 enligt dessa ufforingsformer innefattar ocksa hOrnanordningar 49. Hornanordningarna 49 har ett ratvinkligt fundament 3 som bildar horn hos projektilstopparrangemanget 200, 300.

Ytterligare former hos projektilstopparrangemanget 100, 200, 300 kan erhallas genom positionering av projektilstoppanordningar intill varandra, sasom t.ex. i E - form, F-form eller 1-form.

Det är inte nodvandigt att forse andanordningarna 45 med ett ratvinkligt fundament 3. I princip kan andanordningarna 45 ha en konstruktion som är lik de mellanliggande projektilstoppanordningarna 47.

Enligt en ytterligare utforingsfornn är projektilstoppanordnigen 1 vand. Detta innebar att fundamentet 3, istallet for att ha en form av ett upprattstaende L med en frannre sida och en bakre sida, har fornnen av ett uppochnedvant T, med tva framre sidor och ingen bakre sida. Projektilstoppanordningen 1 är symmetrisk kring den bakre vaggen 5 hos fundamentet 3. Denna utfOringsform har den fordelen att projektilstoppanordningar 1 kan grupperas i rumssystem dar skjutning kan utforas pa [Dada sidor av de respektive projektilstoppanordningarna 1.

Foreliggande uppfinning är naturligtvis inte pa nagot satt begransad till de ovan beskrivna fOredragna utfOringsformerna, utan manga mojligheter till modifikationer, eller kombinationer av de beskrivna utforingsformerna, darav !Dor vara uppenbara for en person med ordinara kunskaper inom omradet utan att avvika fran den grundlaggande idOn has uppfinningen sasom den definieras i de bifogade patentkraven.

Claims (14)

Patentkrav 1. Projektilstoppanordning (1) innefattande: - ett fundament (3) som utg6r ett golv (7) och en bakre vagg (5) has projektilstoppanordningen,

1. mellanvaggar (9) som stracker sig i en riktning vasentligen vinkelrat mot den bakre vaggen (5), mellanvaggarna innefattar en bakre kant (10a) ansluten till fundamentet (3), och en framre kant (10b), - stoppmaterial (11) anordnat mellan mellanvaggarna (9), 2. stoppmaterialskvarhallande lager (S) anordnat mellan mellanvaggarna, och 3. en tryckbestandig vagg (19) innefattande ett antal tattliggande halprofiler (15) anslutna till mellanvaggarnas framre kanter (10b), den tryckbestandiga vaggen (19) innefattar vidare en bakre yta ansluten till det stoppmaterialskvarhallande lagret (S) och en framre yta.

2. Projektilstoppanordning enligt krav 1, van i mellanvaggarnas framre parti (10b) innefattar en V-formad profil (12) av ballistiskt material, vani profilens spets (12a) angransar till den tryckbestandiga vaggen (19).

3. Projektilstoppanordning enligt krav 2, van i profilens spets (12a) vidare innefattar en vinge (16).

4. Projektilstoppanordning enligt krav 3, van i atminstone en profil (17) av polymert material är anordnad till stalprofilens vinge (16) och vidare är ansluten till den tryckbestandiga vaggen (19).

5. Projektilstoppanordning enligt nagot av de foregaende kraven, vani halprofilerna är forsedda med ett spar (21) och en tunga (23) fOr att ansluta halprofilerna (15) till varandra.

6. Projektilstoppanordning enligt nagot av de foregbende kraven, vani halprofilerna är (15) tillverkade av ett polymert material eller av ett armerat polymert material. 16

7. Projektilstoppanordning enligt nagot av de foregaende kraven, vani projektilstoppanordningen innefattar ett tak (33) som skjuter ut fran den bakre vaggen (5) och tacker en yta framfor projektilstoppanordningen.

8. Projektilstoppanordning enligt patentkrav 7, van i taket (33) är anslutet till fundamentet (3) och mellanvaggarna (9).

9. Projektilstopanordning enligt nagot av krav 7 eller 8, van i taket (33) innefattar en manhalslucka (M).

10. Projektilstoppanordning enligt nagot av de foregaende kraven, van i ett fuktsparrande lager (41) är anordnat nnellan fundannentet (3) och stoppmaterialet (11).

11. Projektilstoppsanordning enligt krav 10 som vidare innefattar atnninstone ett draneringsror (43) anordnat i anslutning till det fuktsparrande lagret (41).

12. Projektilstoppanordning enligt nagot av de foregaende kraven, van i ett ytskikt är anordnat framf6r den tryckbarande vaggens (19) framre yta for nnalprojicering.

13. Projektilstoppanordning (1) enligt nagot av de foregaende kraven, vani den utgors av en forflyttbar nnodulenhet innefattande ett fundament (3) som utgor ett golv (7), en bakre vagg (5) och ett tak (33).

14. Projektilstopparrangennang (100; 200; 300) innefattande nninst tva projektilstoppanordningar (1) enligt krav 13, van i minst tva projektilstoppanordningar (1) är grupperade tillsamnnans, darigenom bildande en I-form, L-form, U- form, C-form, F-form, T-form eller E-form. 1/4