SE1251429A1 - Förfarande och system för bedömning av förarbeteende vid framförande av fordon - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG Foreliggande uppfinning hanfor sig till ett fOrfarande fOr bedomning av fOrarbeteende vid framfOrande av fordon vid krOnkOrning innefattande stegen att: fortlopande under ett kronkorningsforlopp faststalla (Si) ett fordonshastighetsfOrlopp; faststalla (S2) av fordonets forare vidtagna atgarder under namnda krOnkOrningsforlopp; samt baserat pa fordonshastigheter ur det salunda faststallda (S3) fordonshastighetsforloppet faststalla resultat av de av f6raren vidtagna faststallda atgarderna. Foreliggande uppfinning hanfor sig ocksâ till ett system f6r bedOmning av forarbeteende vid framforande av fordon vid kronkorning. Foreliggande uppfinning hanfor sig ocksa till ett motorfordon. Foreliggande uppfinning hanfor sig ocksã till ett datorprogram och en datorprogramprodukt.

Description

1 FORFARANDE OCH SYSTEM FOR BEDOMNING AV FORARBETEENDE VID FRAMFORANDE AV FORDON TEKNISKT OMRADE Uppfinningen hanfOr sig till ett fOrfarande fOr bedomning av forarbeteende vid framforande av fordon vid kronkorning enligt ingressen till patentkrav 1. Uppfinningen hanfar sig till ett system far bedomning av fararbeteende vid framfOrande av fordon vid krOnkOrning enligt ingressen till patentkrav 12. Uppfinningen hanfar sig ocksã till ett motorfordon. Uppfinningen hard& sig aven till ett datorprogram och en datorprogramprodukt.

BAKGRUND Ekonomisk korning genom effektivt utnyttjande av fordonets rarelseenergi hos fordon sasom lastbilar i drivmedelsbesparande syfte blir alit vanligare. Ett 15 satt att gOra detta pd är att minimera bromsanvandningen i nedforsbackar. Detta gars fOretradelsevis genom att fOraren slapper av gasen i god tid innan nedforsbacken och darmed stryper bransletillfOrseln med en hastighetssankning som fOljd. Denna tappade hastighet aterfas sedan "gratis" i nedforsbacken.

Det är kant att bed6ma kr6nk6rning genom att se till hur mycket energi, i form av diesel, som motorn anvander fare en nedfOrsbacke och jamfOra detta med hur mycket energi som vinns i nedforsbacken, alternativt bromsas bort, alternativt vinns i hastigheter Over hastighetsbegransaren. Dessutom stalls vissa krav pa profilen pd backar, exempelvis att en nedfOrsbacke ska ha foregatts av en uppf6rsbacke vid lagre farter f6r det fall f6raren inte bromsar.

Detta kan medf6ra att vissa backar som skulle vidtagit en atgard i inte bedOms och tvart om.

SYFTE MED UPPFINNINGEN Ett syfte med fOreliggande uppfinning är att astadkomma ett fOrfarande ett forfarande fOr bedomning av fOrarbeteende vid framfOrande av fordon vid 5 krOnkOrning som mojliggOr god bedomning av fOrarbeteende vid kronkorning for att saledes forbattra forarbeteendet vid kronkorning.

Ett syfte med foreliggande uppfinning är att astadkomma ett system ett ferfarande fOr bedOmning av fOrarbeteende vid framfOrande av fordon vid krOnkOrning som mOjliggOr god bedomning av fOrarbeteende vid krOnkOrning for att saledes forbattra forarbeteendet vid kronkorning.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Dessa och andra syften, vilka framgar av nedanstaende beskrivning, astadkommes medelst ett forfarande, ett system, ett motorfordon samt ett 15 datorprogram och en datorprogramprodukt av inledningsvis angivet slag och som vidare uppvisar sardragen angivna i den kannetecknande delen av bifogade sjalvstandiga patentkrav 1, 12, 23, 24 och 25. F6redragna utf6ringsformer av forfarandet och systemet är definierade i bifogade osjalvstandiga patentkrav 2-11 och 13-22.

Enligt uppfinningen uppnas syftena med ett f6rfarande fOr bed6mning av fOrarbeteende vid framforande av fordon vid krOnkOrning innefattande stegen att:fortlopandeunderettkronkorningsforloppfaststallaett fordonshastighetsfOrlopp; faststalla av fordonets fOrare vidtagna atgarder under namnda kronkorningsfOrlopp; samt baserat pa fordonshastigheter ur det salunda faststallda fordonshastighetsforloppet faststalla resultat av de av foraren vidtagna faststallda atgarderna. Harigenom mOjliggOrs en god bed6mning av fOrarbeteende vid krOnkOrning i det att samma bed6mning 2 3 mOjliggors far alla typer av back- och kronutforanden, varvid ett effektivt salt att lara foraren hur man kat' ekonomiskt over en kronpassage mOjliggOrs.

Enligt en utfOringsform av fOrfarandet inbegriper namnda atgarder atminstone nagot av reduktion av gaspadrag och deaktivering av fordonets farthallarfunktion. Harigenom mojliggors bedomning av bransleekonomiskt forarbeteendet vid kronkorning.

Enligt en utforingsform av forfarandet bestams namnda kronkorningsforlopp av atgarderna reduktion av gaspadrag och efterfeljande Okning av gaspadrag eller efterfOljande uppfOrsbacke under en viss tid, eller efterfOljande bromsning pa vasentligen plant parti eller efter en viss forutbestamd tid.

Harigenom erhalles en enkelt definition av nar kronkorningsforloppet pabOrjas och avslutas for mOjIggOrande av bestamning av hastighetsforlopp for namnda bedOmning av krOnkOrning under kronkorningsforloppet.

Enligt en utforingsform av fOrfarandet inbegriper namnda fordonshastigheter ur det salunda faststallda fordonshastighetsforloppet hastighet, v„t, vid reduktion av gaspadrag, hOgsta hastighet, vmax, respektive lagsta hastigheten, vmin, under krOnkOrningsforloppet. Harigenom underlattas god bed6mning av forarbeteendet vid kronkorning under krOnkOrningsforloppet.

Enligt en utfOringsform av fOrfarandet representeras forekomst av bromsning under krOnkorningsforloppet i den hogsta hastigheten som en teoretisk hastighets6kning svarande mot bromsenergin. Harigenom mOjliggors bedOmning av forarbeteendet vid krOnkOrning sa att bromsning i nedf6rsbacke beaktas och om bromsningen ej var befogad fOrsvaras bra betyg vid bed6mningen.

Enligt en utfOringsform av fOrfarandet baseras faststallande av namnda resultat atminstone pa hastigheten vid reduktion av gaspadrag och namnda lagsta hastighet under krOnkOrningsforloppet. Harigenom mOjliggors faststallande huruvida fOrarbeteendet vid krOnkOrning var bransleekonomiskt. 4 Enligt en utforingsform av forfarandet baseras faststallande av namnda resultat pa en Onskad hastighetssankning, vreq, och en faktisk hastighetssankning, Vdec. Harigenom mejliggOrs enkelt faststallande av resultatet. 5 Enligt en utfOringsform av fOrfarandet bestams namnda Onskade hastighetssankning enligt sambandet vreq=min(Ci*vcnt, C2*(vmax-vmin)). Harigenom majliggiirs en god bestamning av onskad hastighetssankning oberoende av forarbeteendet.

Enligt en utfOringsform av fOrfarandet bestams namnda faktiska hastighetssankning enligt sambandet vdec=vcnt-vmm. Harigenom mOjliggors effektiv bestamning av den faktiska hastighetssankningen.

Enligt en utforingsform av fOrfarandet uttrycks resultat av forarens atgarder i form av betyg g=vdedvreq*100. Harigenom erhalles ett jamfarbart varde pa forarens beteende vid kronkorningsfOrloppet fOr att saledes kunna bedOma huruvida krOnkOrningen var bransleekonomisk.

Enligt en utfOringsform av fOrfarandet bedOms forarbeteende ej om nagon av foljande omstandigheter forelegat: hastighetsOkning, vmax-vmin, understiger ett ferutbestamt varde; vunnen energi i nedfersbacke ej Overstiger ett forutbestamt varde; fordonets initialhastighet ej Overstiger ett fOrutbestamt varde; och sluthastigheten ej Overstiger ett forutbestamt varde. Vidare bedOms inte om fOraren bromsat in kraftigt sã att hastigheten sankts markant. Harigenom bedOms inte forarbeteende i onodan, dvs. dar bedOmning ej erfordras.

Enligt uppfinningen uppnas syftena med ett system fOr bedomning av 25 fararbeteende vid framfarande av fordon vid kronkorning innefattande medel for att fortlopande under ett kronkorningsforlopp faststalla ett fordonshastighetsfOrlopp; medel for att faststalla av fordonets forare vidtagna atgarder under namnda kronkOrningsfOrlopp; samt medel fOr att baserat pa fordonshastigheter ur det salunda faststallda fordonshastighetsforloppet faststalla resultat av de av foraren vidtagna faststallda atgarderna. Harigenom mojliggors en god bedOmning av forarbeteende vid kr6nk6rning i det att samma bedOmning mejliggOrs ter alla typer av back- och krOnutforanden, varvid ett effektivt salt att lara f6raren hur man k6r 5 ekonomiskt Over en krenpassage mejliggOrs.

Enligt en utforingsform av systemet inbegriper namnda atgarder atminstone nagot av reduktion av gaspadrag och deaktivering av fordonets farthallarfunktion. Harigenom mojliggors bedOmning av bransleekonomiskt forarbeteendet vid kronkorning.

Enligt en utfOringsform av systemet är namnda krOnkOrningsforlopp anordnat att bestammas av atgarderna reduktion av gaspadrag och efterfOljande Okning av gaspadrag eller efterfOljande uppforsbacke under en viss tid, oiler efterfoljande bromsning pa vasentligen plant parti eller efter en viss forutbestamd tid. Harigenom erhalles en enkelt definition av nar krenkerningsfOrloppet paborjas och avslutas fOr mOjIggerande av bestamning av hastighetsfOrlopp fOr namnda bedOmning av kronkorning under krOnkOrningsforloppet.

Enligt en utfOringsform av systemet inbegriper namnda fordonshastigheter ur det salunda faststallda fordonshastighetsforloppet hastighet vid reduktion av gaspadrag vcm, hOgsta hastighet, vmax, respektive lagsta hastigheten, vmin, under krOnkOrningsforloppet. Harigenom underlattas god bedomning av forarbeteendet vid kronkorning under krOnkOrningsforloppet.

Enligt en utforingsform av systemet representeras forekomst av bromsning under krOnkorningsforloppet i den hogsta hastigheten som en teoretisk 25 hastighetsOkning svarande mot bromsenergin. Harigenom mOjliggers bedOmning av forarbeteendet vid krOnkOrning sã att bromsning i nedforsbacke beaktas och om bromsningen ej var befogad fOrsvaras bra betyg vid bedomningen. 6 Enligt en utfOringsform av systemet baseras faststallande av namnda resultat dtminstone pa hastigheten vid reduktion av gaspadrag och namnda lagsta hastighet under krOnkOrningsforloppet. Harigenom mOjliggors faststallande huruvida forarbeteendet vid kr6nk6rning var bransleekonomiskt.

Enligt en utfOringsform av systemet baseras faststallande av namnda resultat pd en onskad hastighetssankning, vreq, och en faktisk hastighetssankning, Vdec • Harigenom mOjliggors enkelt faststallande av resultatet.

Enligt en utfOringsform av systemet är namnda Onskade hastighetssankning anordnad att bestammas enligt sambandet vreq=min(Ci*vcnt, C2*(vmax-vmin)). 10 Harigenom mojliggOrs en god bestamning av 6nskad hastighetssankning oberoende av forarbeteendet.

Enligt en utf6ringsform av systemet är namnda faktiska hastighetssankning anordnad att enligt sambandet vaec=v,m-vmin. Harigenom mOjliggOrs effektiv bestamning av den faktiska hastighetssankningen.

Enligt en utforingsform av systemet resultat av forarens dtgarder uttrycks i form av betyg g=vdecivreq*100. Harigenom erhdlles ett jamforbart varde pa forarens beteende vid kronkorningsforloppet f6r att sdledes kunna bedorna huruvida krOnkOrningen var bransleekonomisk.

Enligt en utforingsform av systemet bedoms fOrarbeteende ej om flagon av foljande omstandigheter fOrelegat: hastighetsokning, vmax-vmin, understigit ett forutbestdmt varde; vunnen energi i nedf6rsbacke ej Overstigit ett forutbestamt varde; fordonets initialhastighet ej Overstigit ett fOrutbestamt varde; och sluthastigheten ej Overstigit ett fOrutbestamd vdrde. Vidare bedOms inte om fOraren bromsat in kraftigt sâ att hastigheten sankts 25 markant. Harigenom bedOms inte forarbeteende i onOdan, dvs. dar bedOmning ej erfordras. 7 FIGURBESKRIVNING Foreliggande uppfinning kommer att fOrstas battre med hanvisning till feljande detaljerade beskrivning last tillsammans med de bifogade ritningarna, dar lika hanvisningsbeteckningar hanfOr sig till lika delar 5 genomgaende i de manga vyerna, och i vilka: Fig. 1 schematiskt illustrerar ett motorfordon enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning; Fig. 2 schematiskt illustrerar ett blockschema av ett system fOr bedemning av forarbeteende vid framforande av fordon vid krOnkOrning enligt en utforingsform av fOreliggande uppfinning; Fig. 3 schematiskt illustrerar ett exempel pa ett kronkorningsfOrlopp enligt fOreliggande uppfinning; Fig. 4 schematiskt illustrerar ett blockschema av ett forfarande fOr bedOmning av fOrarbeteende vid framforande av fordon vid kronkOrning enligt en utforingsform av fOreliggande uppfinning; och Fig. 5 schematiskt illustrerar en dator enligt en utferingsform av fOreliggande uppfinning.

BESKRIVNING AV UTFORINGSFORMER Med onskat hansynstagande ayes val av bivillkor, dvs. hansyn behover ej tas till samtliga bivillkor utan kan tas till ett godtyckligt antal av bivillkoren.

Hari hanfor sig termen "lank" till en kommunikationslank som kan vara en fysisk ledning, sasom en opto-elektronisk kommunikationsledning, eller en icke-fysisk ledning, sasom en tradlos anslutning, till exempel en radio- eller 25 mikrovagslank. 8 Fig. 1 illustrerar schematiskt ett motorfordon 1 enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning. Det exemplifierade fordonet 1 utgors av ett tungt fordon i form av en lastbil. Fordonet kan alternativ utgoras av vilket som heist lampligt fordon sasom en buss eller en personbil. Fordonet inbegriper ett system I enligt fOreliggande uppf inning.

Fig. 2 illustrerar schematiskt ett blockschema av ett system I fOr styrning av forarbeteende vid framfOrande av fordon i samband med kronkorning enligt en utfOringsform av foreliggande uppfinning.

Systemet I innefattar en elektronisk styrenhet 100 fOr namnda styrning.

Systemet I innefattar hastighetsbestdmningsmedel 110 for att fortlOpande bestamma fordonets hastighet. Namnda hastighetsbestamningsmedel 110 inbegriper enligt en variant hastighetsmatarorgan.

Systemet I innefattar gaspadragsbestamningsmedel 120 fOr att bestamma grad av gaspadrag. Namnda gaspadragsbestamningsmodel 120 inbegriper 15 enligt en variant gaspedalspositionsbestdmningsmedel for att bestamma om och i sa fall i vilken utstrackning, dvs. till vilken position, gaspedalen ãr nedtryckt.

Systemet I innefattar vidare farthallarfunktionsbestamningsmedel 130 fOr faststallning huruvida fordonets farthdllarfunktion är aktiverad, dvs. om 20 fordonetsfarthdllareãraktiverad.Namnda farthallarfunktionsbestamningsmedel 130 är enligt en variant konfigurerade att faststalla huruvida fordonets farthdllarfunktion vad avser farthallning inbegripande krOnkOrningsanpassning är aktiverad.

Systemet I innefattar vidare fordonsmodbestamningsmedel 140 fOr faststallning i vilken mod fordonet befinner sig i, dar namnda fordonsmod inbegriper mod for inriktning pa framkomlighet, har bendmnt prestandaldge dal' bransleekonomi är underordnad och en mod med inriktning pa driftsekonomi, hdr bendmnt ekonomilage. 9 Systemet I innefattar vidare bromsaktiveringsbestamningsmedel 150 fOr att bestamma om och i sa fall i vilken utstrackning bromsorgan hos fordonet under krOnkOrningsfOrloppet aktiverats fOr att saledes bestamma ackumulerad bromsenergi. 5 Namnda bromsaktiveringsbestamningsmedel 150 inbegriper fardbromsbestamningsmedel 152 for att bestamma om och i sâ fall i vilken utstrackning fardbromsorgan, sasom fotbroms, anvants vid det aktuella krOnkOrningsfOrloppet.

Namnda bromsaktiveringsbestamningsmedel 150 inbegriper vidare hjalpbromsbestamningsmedel 154 fOr att bestamma om och i sã fall i vilken utstrackning hjalpbromsorgan, sasom exempelvis retarder, anvants vid det aktuella krOnkOrningsfOrloppet.

Namnda bromsaktiveringsbestamningsmedel 150 inbegriper vidare motorbromsbestamningsmedel 156 fOr att bestamma om och i sä fall i vilken 15 utstrackning motorbromsorgan anvants vid det aktuella krOnkOrningsfOrloppet.

Systemet I innefattar vidare kormotstandsbestamningsmedel 160 for att bestamma kOrmotstand vid krOnkOrningsfOrloppet fOr att saledes identifiera en punkt dar kormotstandet blir negativt, dvs. dar kraften fOr gravitation Overstiger kraften fOr kormotstandet i backen sã att ingen drivkraft medels motorn behover tillforas utan backens lutning medfOr att backen "skjuter pa" fordonet. Namnda kormotstandsbestamningsmedel 160 inbegriper berakningsmedel varvid ekvationer for faststallning av punkten dar kOrmotstandet blir negativt utnyttjas. 25 Systemet I innefattar vidare krOnkOrningsbedamningsmottagningsmedel 170 for mottagning av information rorande bedomning av inbromsningsfOrlopp.

Namnda kronkorningsbedomningsmottagningsmedel 170 inbegriper fordonsdisplayenhet 172 anordnad i instrumentklustret i fordonet fOr information till fOraren om bedomning av aktuellt krOnkOrningsforlopp for att foraren direkt skall kunna ta del av sitt forarbeteende vid kronkorningen.

Namnda krOnkOrningsbedOmningsmottagningsmedel 170 inbegriper separat mottagningsenhet 174 fOr mottagning och registrering av bedOmning av 5 forarbeteende vid kronkorningsforlopp. Detta kan inbegripa mottagningsenhet 174 has dkeridgare for att kunna se resultat av beclOmning av fOrarbeteende vid krOnkOrningsforlopp.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda hastighetsbestamningsmedel 110 via en lank 10. Den elektroniska styrenheten 100 dr via lanken 10 anordnad att mottaga en signal fran namnda hastighetsbestdmningsmedel 110 representerande hastighetsdata for fordo nets hastighet.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda gaspadragsbestamningsmedel 120 via en lank 20. Den elektroniska 15 styrenheten 100 dr via lanken 20 anordnad att mottaga en signal fran namndagaspadragsbestamningsmedel1representerande gaspddragsdata fOr att bestamma grad av gaspadrag.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda farthallarfunktionsbestdmningsmedel 130 via en lank 30. Den elektroniska 20 styrenheten 100 dr via lanken 30 anordnad att mottaga en signal fran namnda farthallarfunktionsbestamningsmedel 130 representerande farthdllaraktiveringsdata fOr att faststalla huruvida farthdllarfunktionen has fordonet är aktiverad.

Den elektroniska styrenheten 100 dr signalansluten till namnda 25 fordonsmodbestdmningsmedel 140 via en lank 40. Den elektroniska styrenheten 100 dr via lanken 40 anordnad att mottaga en signal fran namnda fordonsmodbestdmningsmedel 140 representerande data for vilken mod fordonet befinner sig i, dvs. om fordonet bef inner sig i prestandaldge eller ekonomildge. 11 Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda bromsaktiveringsbestamningsmedel 150 via en lank 50. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 50 anordnad att mottaga en signal fran namnda bromsaktiveringsbestamningsmedel 150 representerande 5 bromsdata far vilken typ av bromsorgan som anvandes och i vilken utstrackning vid krankarningsfarloppet far bestamning av ackumulerad bromsenergi.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda fardbromsbestamningsmedel 152 via en lank 52. Den elektroniska 10 styrenheten 100 är via lanken 52 anordnad att mottaga en signal fran fardbromsbestamningsmedlet 152 representerande fardbromsdata far i vilken utstrackning fardbromsorgan anvandes vid krankarningsforloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda hjalpbromsbestamningsmedel 154 via en lank 54. Den elektroniska 15 styrenheten 100 är via lanken 54 anordnad att mottaga en signal fran hjalpbromsbestamningsmedlet 154 representerande hjalpbromsdata far i vilken utstrackning hjalpbromsorgan anvandes vid krankarningsforloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda motorbromsbestamningsmedel 156 via en lank 56. Den elektroniska 20 styrenheten 100 är via lanken 56 anordnad att mottaga en signal fran motorbromsbestamningsmedlet 156 representerande motorbromsdata far i vilken utstrackning motorbromsorgan anvandes vid krankarningsforloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda karmotstandsbestamningsmedel 160 via en lank 60. Den elektroniska 25 styrenheten 100 dr via lanken 60 anordnad att mottaga en signal fran namndakOrmotstandsbestdmningsmedel160representerande kormotstandsdata far att identifiera punkt dar kormotstandet blev negativ.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda krankarningsbedamningsmottagningsmedel 170 via en lank 70. Den 12 elektroniska styrenheten 100 är via lanken 70 anordnad att sanda en signal till namnda kronkorningsbedOmningsmottagningsmedel 170 representerande krOnkOrningsfOrloppsbedOmningsdata fOr resultat av fOrarbeteende vid krOnkOrningsforloppet. 5 Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda fordonsdisplayenhet 172 via en lank 72. Den elektroniska styrenheten 100 ãr via lanken 72 anordnad att sanda en signal till fordonsdisplayenheten 172 representerande krOnkOrningsforloppsbedomningsdata for resultat av forarbeteende vid kronkorningsforloppet. 10 Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda mottagningsenhet 174 via en lank 74. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 74 anordnad att sanda en signal till mottagningsenheten 174 representerande krOnkOrningsforloppsbedomningsdata for resultat av forarbeteende vid kronkorningsforloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 ãr anordnad att identifera av fOraren vidtagen atgard info!' krOnpassage for att sdledes identifiera initiering av ett krOnkOrningsforlopp.

Den elektroniska styrenheten 100 är harvid anordnad att behandla namnda gaspadragsdata f6r att faststalla att f6raren reducerat gaspadraget genom att 20 slappa pa gaspedalen info!' en krOnpassage. Den elektroniska styrenheten 100 är harvid anordnad att behandla namnda farthallaraktiveringsdata for att faststalla huruvida foraren deaktiverat fordonets farthallarfunktion. FOr det fall f6raren inte slapper upp gaspedalen, dvs. reducerar gaspadraget, eller deaktiverar farthallaren beaktas det skattade kormotstandet. Om ingen 25 hastighetsreducerande dtgard gjorts infOr krOnpassage kommer da hastighetssankningen infOr backen att vara noll, vilket fOljaktligen medfOr ett daligt resultat/betyg.

Den elektroniska styrenheten 100 dr anordnad att identifiera av f6raren vidtagen atgard for att saledes identifiera avslutning av 13 krOnkOrningsforloppet. Den elektroniska styrenheten 100 är harvid anordnad att behandla namnda gaspadragsdata for att faststalla att foraren okat gaspadraget genom att trycka pa gaspedalen for att sdledes identifiera avslutning av krOnkOrningsforloppet. 5 Den elektroniska styrenheten 100 är anordnad att behandla namnda kOrmotstandsdata fOr att identifiera punkt ddr kormotstandet Fr„ blir negativ, dvs. dar Fres<0. Den elektroniska styrenheten är vidare anordnad att behandla namnda kormotstandsdata for att bestamma den energi W — brake som vinns i nedforsbacken, vilken energi kontinuerligt ackumuleras i 10 nedfOrsbacken dar kOrmotstandet är negativt. W — brake bestams enligt: W„, =JFres<0(t)- v(t) ddr Fres Den elektroniska styrenheten 100 är anordnad att behandla namnda 15 hastighetsdata fOr att faststalla fordonshastighetsforloppet under krOnkOrningsforloppet. Den elektroniska styrenheten 100 dr anordnad att behandla namnda hastighetsdata for att faststalla hastighet vid initiering av krOnkOringsforloppet, initialhastigheten, enligt en variant utgorande hastighet vid reduktion av gaspadrag v„t inf6r kr6npassage. 20 Den elektroniska styrenheten 100 är anordnad att behandla namnda hastighetsdata fOr att faststalla hOgsta hastigheten vm„ respektive lagsta hastigheten vmin under kronkorningsfOrloppet. Den lagsta hastigheten erhdlles i en punkt dar kormotstandet Fres vaxlar frau positivt till negativt. Detta kan ske flora ganger under ett krOnkOrningsforlopp, se fig. 3.

Den elektroniska styrenheten 100 är enligt en variant aven anordnad att faststalla hur lang tid innan en kronpassage foraren gaspadragsreducerade, dvs. lattade pa eller slappte gaspedalen. Den elektroniska styrenheten 100 ãr 14 anordnad att kontinuerligt under kronkorningsfOrloppet faststalla den hOgsta hastigheten.

Den elektroniska styrenheten 100 är anordnad att behandla namnda bromsdata inbegripande namnda fardbromsdata, hjalpbromsdata och/eller motorbromsdata for bestamning om och i sã fall i vilken utstrackning bromsning skett vid krOnkorningen for bestamning av ackumulerad bromsenergi. Bromsenergin bestams enligt: if,„„ =JFin.„,(t)•v(t) Dar Fbrake(t) är bromskraften Over tid och v(t) fordonets hastighet Over tid. 10 Den elektroniska styrenheten 100 är anordnad att med hjdlp av namnda bestamda bromsenergi bestamma en teoretisk hastighetsokning svarande mot bromsenergin, dar den sdledes bestamda teoretiska hastigheten representerar den hOgsta hastigheten. FOljaktligen representeras fOrekomst av bromsning under krOnkerningsfOrloppet i den hOgsta hastigheten som en 15 teoretisk hastighetsOkning svarande mot namnda bromsenergi. 12 brake =K -e Dar K är en justerbar straffaktor som aven kompenserar fOr luftmotstand och rullmotstand och m är fordonets massa. Genom att justera K kan Vbrake anpassas sa att en bromsning i nedforsbacke medfor att det stalls Mgr° krav 20 pd foraren att reducera gaspadrag, dvs. slappa pa gasen, innan nedfOrsbacken. Detta medfOr alltsd att det blir svarare att fa bra podng om foraren bromsar i en nedforsbacke.

Den elektroniska styrenheten 100 är anordnad att behandla namnda hastighetsdatafOrattbestammahastighetsokningunder krOnkOrningsforloppet, där hastighetsokningen enligt en variant bestams som differensen mellan ndmnda bestamda hogsta hastighet Vmax och namnda bestamda lagsta hastighet Vmin• Den elektroniska styrenheten 100 är anordnad att faststalla huruvida namnda hastighetsakning, vmax-vmin, understiger ett farutbestamt varde. Det 5 forutbestamda vardet skulle kunna bero paV„t, exempelvis att en lagre hastighetsakning kravs vid hoga farter far bra betyg. Fararbeteende bedoms ej om hastighetsakningen understiger ndmnda farutbestamda varde dã en sã lag hastighetsakning inte klassificeras som bedamningsvard.

Den elektroniska styrenheten är vidare anordnad att faststalla huruvida 10 ndmnda i nedforsbacke vunna energin W — res Overstiger ett forutbestdmt verde.

Forarbeteende bedoms ej om namnda energi Wr„ understiger namnda forutbestamda vdrde dâ det inte klassificeras som bedomningsvdrt.

Den elektroniska styrenheten 100 är vidare anordnad att faststalla huruvida namnda initialhastighet, enligt en variant utgarande hastighet vid reduktion av 15 gaspadrag v„t, overstiger ett forutbestarrit varde. Fararbeteende bedoms ej om initialhastigheten understiger ndmnda farutbestdmda vdrde dâ en sã lag initialhastighet inte klassificeras som bedomningsvard.

Den elektroniska styrenheten 100 är vidare anordnad att faststalla huruvida sluthastigheten overstiger ett forutbestamt varde. Forarbeteende bedoms ej om sluthastigheten, dvs. den hagsta hastigheten vmax, understiger namnda forutbestamda varde dã en sa lag sluthastighet into klassificeras som bedamningsvard.

Den elektroniska styrenheten är anordnad att bestamma Onskad hastighetssankning vreq. Namnda onskade hastighetssankning bestams 25 enligt sambandet: vrm. = min(C1 Vet," C2 (V. — Vinin 16 Dar Cl är en faktor som enligt en utforingsform är 0,05, dvs. 5% av hastigheten och C2 en faktor som enligt en utforingsform âr i storleksordningen 0,45, dvs. 45% av hastigheten. Harvid valjs den lagsta av Ci*V„t och C2*(vm„-vmin). Vid korning i exempelvis 80 km/h och rullar upp 8 5 km/h i backen kommer en begard sankning vara: min(80*0,05; 0,45*8) = min (4; 3,6) = 3,6 fOr ett bra betyg.

Den elektroniska styrenheten âr anordnad att bestamma en faktisk hastighetssankning vd„. Namnda faktiska hastighetssankning bestams enligt sambandet vdec=vcurvimin.

Den elektroniska styrenheten âr anordnad att faststalla resultat baserat pa den Onskade hastighetssankningen och den faktiska hastighetssankningen. Resultat av fOrarens atgarder under kronkorningsfOrloppet uttrycks i form av betyg g=vd„/vreq*100. Den elektroniska styrenheten 100 är fOljaktligen anordnad att faststalla betyget g for kronkorningsfOrloppet genom att berakna g=vd„ivreq*100, där g c [0 100].

Den elektroniska styrenheten 100 är sedan via lanken 70 anordnad att sanda en signal till namnda krOnkOrningsbedOmningsmottagningsmedel 170 representerande krOnkOrningsforloppsbedomningsdata for resultat av forarbeteende vid krOnkOrningsfOrloppet, enligt en variant inbegripande 20 namnda betyg g.

Fig. 3 illustrerar schematiskt ett exempel pa ett kronkorningsforlopp enligt foreliggande uppfinning.

I krankorningsfOrloppet kik fordonet utmed en fardvag med en hastighetsprofil som fran en plan vag har en forsta backe som planar ut och 25 sedan fOljs av en andra brantare backe som sedan planar ut.

I kronkorningsforloppet vidtar vid positionen (i) foraren atgard genom reducering av gaspadrag, foretradesvis genom att helt slappa gaspedalen, 17 info!' kronpassage innan den forsta backen. Harvid initieras krOnkOrningsforloppet varvid hastigheten vid initieringen vcm registreras.

Vid kOrning infOr krenpassage med reducerat gaspadrag sjunker fordonets hastighet till ett forsta VmM vid positionen (ii) dar den forsta backen borjar.

Sedan akar hastigheten i den forsta backen fram till ett forsta Vmax vid (iii) dar kOrmotstandet fOljaktligen är negativt sa att energi vinns mellan (ii) och (iii).

Genom att fordonet fortfarande framfOrs utan gaspadrag minskar, da vagen planar ut efter den fOrsta backen, hastigheten till ett andra Vmin som är lagre an namnda forsta Vmin fram till att fordonet bärjar rulla ner f6r den andra backen vid positionen (iv).

Sedan akar vid positionen (iv) hastigheten i den andra backen fram till positionen (v) dar ett andra Vmax erhalles som är hOgre an namnda forsta Vmax och dar kOrmotstandet feljaktligen är negativt sa att energi vinns mellan (iv) och (v).

Sedan planar vagen ut vid positionen (v) och vid positionen (vi) Okas gaspadraget genom att foraren trycker ner gaspedalen. Darigenom identifieras att krOnkorningsforloppet avslutats varvid vid positionen (vii) bedOmning Ors baserat pa lagsta vmin och hOgsta Vmax samt beaktande i enlighet med berakningar enligt ovan.

Fig. 4 illustrerar schematiskt ett blockschema av ett fOrfarande fOr bedOmning av fOrarbeteende vid framforande av fordon vid krOnkOrning enligt en utforingsform av fOreliggande uppfinning.

Enligt en utfOringsform innefattar fOrfarandet far bedOmning av fOrarbeteende vid framf6rande av fordon vid krOnkOrning ett forsta steg Si. I detta steg 25 faststalls fortlopande under ett krOnkOrningsforlopp ett fordonshastighetsfOrlopp. 18 Enligt en utfaringsform innefattar farfarandet far bedomning av forarbeteende vid framfarande av fordon vid krankarning ett andra steg S2. I detta steg faststalls av fordonets fOrare vidtagna atgarder under namnda krOnkOrningsforlopp.

Enligt en utfaringsform innefattar farfarandet for bedomning av forarbeteende vid framfOrande av fordon vid krOnkOrning ett andra steg S3. I detta steg faststalls baserat pa fordonshastigheter ur det salunda faststallda fordonshastighetsfarloppet resultat av de av foraren vidtagna faststallda atgarderna Med hanvisning till fig. 5, visas ett diagram av ett utforande av en anordning 500. Styrenheten 100 som beskrivs med hanvisning till fig. 2 kan i ett utforande innefatta anordningen 500. Anordningen 500 innefattar ett ickeflyktigt minne 520, en databehandlingsenhet 510 och ett las/skriv-minne 550. Det icke-flyktiga minnet 520 har en farsta minnesdel 530 van i ett datorprogram, sa som ett operativsystem, är lagrat fOr att styra funktionen hos anordningen 500. Vidare innefattar anordningen 500 en buss-controller, en seriell kommunikationsport, I/O-organ, en ND-omvandlare, en tids- och datum inmatnings- och overfOringsenhet, en handelseraknare och en avbrytningscontroller (ej visade). Det icke-flyktiga minnet 520 har ocksa en 20 andra minnesdel 540.

Det tillhandahalles ett datorprogram P som innefattar rutiner farfarandet fOr bedamning av forarbeteende vid framforande av fordon vid kronkorning enligt det innovativa forfarandet. Programmet P innefattar rutiner for att fortlOpande under ett kronkorningsfarlopp faststalla ett fordonshastighetsforlopp.

Programmet P innefattar rutiner far att faststalla av fordonets fOrare vidtagna atgarder under namnda kronkorningsfOrlopp. Programmet P innefattar rutiner for att baserat pa fordonshastigheter ur det salunda faststallda fordonshastighetsfarloppet faststalla resultat av de av fOraren vidtagna faststallda atgarderna. Programmet P kan vara lagrat pa ett exekverbart vis eller pa komprimerat vis i ett minne 560 och/eller i ett las/skrivminne 550. 19 Nar det är beskrivet att databehandlingsenheten 510 utfar en viss funktion ska det forstas att databehandlingsenheten 510 utfar en viss del av programmet vilket är lagrat i minnet 560, eller en viss del av programmet som är lagrat i las/skrivminnet 550. 5 Databehandlingsanordningen 510 kan kommunicera med en dataport 599 via en databuss 515. Det icke-flyktiga minnet 520 as avsett far kommunikation med databehandlingsenheten 510 via en databuss 512. Det separata minnet 560 är avsett att kommunicera med databehandlingsenheten 510 via en databuss 511. Las/skrivminnet 550 är anordnat att kommunicera med 10 databehandlingsenheten 510 via en databuss 514. Till dataporten 599 kan t.ex. lankarna farbundna med styrenheten 100 anslutas.

Nar data mottages pa dataporten 599 lagras det temporart i den andra minnesdelen 540. Nar mottaget indata temporart har lagrats, ãr databehandlingsenheten 510 iordningstalld att utfara exekvering av kod pa 15 ett vis som beskrivits ovan. De mottagna signalerna pa dataporten 599 kan anvandas av anordningen 500 far att fortlapande under ett krankarningsforlopp faststalla ett fordonshastighetsforlopp. De mottagna signalerna pa dataporten 599 kan anvandas av anordningen 500 far att faststalla av fordonets forare vidtagna atgarder under namnda 20 krankerningsferlopp. De mottagna signalerna pa dataporten 599 kan anvandas av anordningen 500 far att baserat pa fordonshastigheter ur det salunda faststallda fordonshastighetsforloppet faststalla resultat av de av foraren vidtagna faststallda atgarderna.

Delar av metoderna beskrivna hari kan utforas av anordningen 500 med hjalp 25 av databehandlingsenheten 510 som kat' programmet lagrat i minnet 560 oiler las/skrivminnet 550. Nar anordningen 500 kat' programmet, exekveras hari beskrivna forfaranden.

Beskrivningen ovan av de faredragna utforingsformerna av foreliggande uppfinning har tillhandahallits i illustrerande och beskrivande syfte. Den ar inte avsedd att vara uttommande oiler begransa uppfinningen till de beskrivna varianterna. Uppenbarligen kommer manga modifieringar och variationer att framgâ for fackmannen. Utfaringsformerna har valts och beskrivits far att bast farklara principerna av uppfinningen och dess praktiska tilldmpningar, och ddrmed majliggara far en fackman att ferstâ uppfinningen far olika utforingsformer och med de olika modifieringarna som är lampliga far det avsedda bruket. 21

Claims (25)

PATENTKRAV

1. Forfarande for bedomning av fOrarbeteende vid framforande av fordon (1) vid krOnkOrning, kannetecknat av stegen att: fortlepande under ett krOnkOrningsforlopp faststalla (Si) ett fordonshastighetsfOrlopp; faststalla (S2) av fordonets forare vidtagna atgarder under namnda krOnkOrningsforlopp; samt baserat pa fordonshastigheter ur det salunda faststallda (S3) fordonshastighetsforloppet faststalla resultat av de av fOraren vidtagna faststallda atgarderna.

2. Forfarande enligt krav 1, varvid namnda atgarder inbegriper atminstone 10 nagot av reduktion av gaspadrag och deaktivering av fordonets farthallarfunktion.

3. Forfarande enligt krav 1 eller 2, varvid namnda kronkorningsforlopp bestams av atgarderna reduktion av gaspadrag och efterfaljande Okning av gaspadrag eller efterfoljande uppforsbacke under en viss tid, eller efterfoljande bromsning pa vasentligen plant parti eller efter en viss forutbestamd tid.

4. Forfarande enligt krav 1 eller 2, varvid namnda fordonshastigheter ur det sal unda faststallda fordonshastighetsfOrloppet inbegriper hastighet vid reduktion av gaspadrag (vcut), hOgsta (vm„) respektive lagsta (vmin) hastigheten under kronkorningsfOrloppet.

5. Forfarande enligt krav 4, varvid fOrekomst av bromsning under krOnkOrningsforloppet representeras i den hogsta hastigheten (Vm„) som en teoretisk hastighetsOkning svarande mot bromsenergin (W brake). brake)•

6. Forfarande enligt krav 4 eller 5, varvid faststallande av namnda resultat 25 baseras atminstone pa hastigheten (v„t) vid reduktion av gaspadrag och namnda lagsta hastighet (v n) under kronkorningsforloppet. 22

7. Forfarande enligt nagot av kraven 4-6, varvid faststallande av namnda resultat baseras pa en onskad hastighetssankning (vreq) och en faktisk hastighetssankning (vdec).

8. Forfarande enligt krav 7, varvid namnda onskade hastighetssankning bestams enligt sambandet vreq=min((Ci*vcut, C2*(vmax-vmin)).

9. Forfarande enligt krav 7 eller 8, varvid namnda faktiska hastighetssankning (Vd„) bestams enligt sambandet vdec=veut-vmin

10. FOrfarande enligt nagot av kraven 7-9, varvid resultat av fOrarens atgarder uttrycks i form av betyg g=vdedvreq*100.

11. Forfarande enligt nagot av kraven 4-10, varvid fOrarbeteende ej bedoms om nagon av foljande omstandigheter forelegat: Hastighetsokning, vmax-vmin, understiger ett forutbestamt varde; Vunnen energi (Wres) i nedforsbacke ej overstiger ett forutbestamt varde; Fordonets initialhastighet (vcut) ej Overstiger ett ferutbestamt varde; och Sluthastigheten (vim)) ej overstiger ett forutbestamd varde.

12. System (I) for bedomning av forarbeteende vid framforande av fordon (1) vid krenkerning kannetecknat av model (100, 110) fOr att fortlOpande under ett krOnkOrningsforlopp faststalla ett fordonshastighetsforlopp; medel (100, 120, 130) for att faststalla av fordonets f6rare vidtagna atgarder under namnda krOnkOrningsfOrlopp; samt model (100, 110, 120, 130, 140, 150, 160) for att baserat pa fordonshastigheter ur det salunda faststallda fordonshastighetsfOrloppet faststalla resultat av de av fOraren vidtagna faststallda atgarderna.

13. System enligt krav 12, varvid namnda atgarder inbegriper atminstone 25 nagot av reduktion av gaspadrag och deaktivering av fordonets farthallarfunktion. 23

14. System enligt krav 12 eller 13, varvid namnda krOnkOrningsforlopp ãr anordnat att bestammas av atgarderna reduktion av gaspadrag och efterfOljande Okning av gaspadrag eller efterfOljande uppfOrsbacke under en viss tid, eller efterfOljande bromsning pa vasentligen plant parti eller efter en viss ferutbestamd tid.

15. System enligt krav 12 eller 13, varvid namnda fordonshastigheter ur det sal unda faststallda fordonshastighetsforloppet inbegriper hastighet vid reduktion av gaspadrag (v„t), hOgsta (\trim) respektive lagsta (vmin) hastigheten under krenkOrningsfOrloppet.

16. System enligt krav 15, varvid fOrekomst av bromsning under krOnkOrningsforloppet representeras i den hOgsta hastigheten (Vmax) som en teoretisk hastighetsOkning svarande mot bromsenergin ( brake).

17. System enligt krav 15 eller 16, varvid faststallande av namnda resultat baseras atminstone pa hastigheten (v„t) vid reduktion av gaspadrag och namnda lagsta hastighet (\inn) under kronkorningsforloppet.

18. System enligt nagot av kraven 15-17, varvid faststallande av namnda resultat baseras pa en onskad hastighetssankning (vreq) och en faktisk hastighetssankning (vdec).

19. System enligt krav 18, varvid namnda Onskade hastighetssankning är anordnad att bestammas enligt sambandet vreq=min((Ci*vcnt, C2*(vmax-vmin)).

20. System enligt krav 18 eller 19, varvid namnda faktiska hastighetssankning (Vdec) är anordnad att enligt sambandet vdec=vcnt-vmin

21. System enligt nagot av kraven 18-20, varvid resultat av fOrarens atgarder uttrycks i form av betyg g=vdec/vreq*100.

22. System enligt nagot av kraven 15-21, varvid forarbeteende ej bedoms om nagon av foljande omstandigheter foreleg at: — hastighetsOkning, vmax-vmin, understigit ett fOrutbestamt varde; 24 1. vunnen energires , (W 1 i nedfarsbacke ej overstigit ett farutbestamt varde; k - 2. fordonets initialhastighet (V„t) ej Overstigit ett forutbestamt varde; och 3. sluthastigheten (Vrn„) ej overstigit ett forutbestamd varde.

23. Motorfordon (1) innefattande ett system (1) enligt nagot av kraven 12-22.

24. Datorprogram (P) far bedamning av forarbeteende vid framforande av fordon vid kronkorning, dar namnda datorprogram (P) innefattar programkod som, da det kors av en elektronisk styrenhet (100) eller en annan dator (500) ansluten till den elektroniska styrenheten (100), formal' den elektroniska styrenheten (100) att utfara stegen enligt krav 1-5.

25. Datorprogramprodukt innefattande ett digitalt lagringsmedium som lagrar datorprogrammet enligt krav 24. 1/4