SE537865C2 - Förfarande, mätanordning och styrenhet för anpassning av ettväxellådssystem - Google Patents

Abstract

537 86 SAMMANDRAG Ferfarande (400), styranordning (240) och matenhet (230) for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en ferarberoende parameter, vilken styralgoritm kontrollerar ett vaxelladssystem (250) i ett fordon (220). Forfarandet innefattar matning (401) av itminstone en fysisk egenskap has foraren (210), faststallande (402) av forarens stressnivi, baserat pi den utfOrda matningen (401) och anpassning (403) av styralgoritmen till forarens faststallda (402) stressniva.

Description

537 86 FoRFARANDE, MATANORDNING OCH STYRENHET FOR ANPASSNING AV ETT VAXELLADS SYSTEM TEKNISKT OMRADE 5 Uppfinningen hanfOr sig till ett forfarande, en mdtanordning och en styrenhet i ett fordon. Ndrmare bestdmt anger uppfinningen en mekanism for anpassning av en styralgoritm som kontrollerar ett vdxelladssystem i ett fordon, till en stressniva hos fordonets farare.

BAKGRUND FOr alla styrsystem i ett fordon som fordonets fOrare interagerar med, är det fundamentalt att forsoka utfOra det som fOraren begdr pa ett sdtt som man tror att foraren 15 onskar. Med fordon avses i detta sammanhang exempelvis lastbil, langtradare, flakbil, transportbil, truck, husbil, pickup, arbetsvagn, personbil, utryckningsfordon, farkost, skapbil, fyrhjuling, skotare, grdvskopa, bil, kranbil, tankbil, motorcykel, hjullastare, moped, skater, limousin, 20 sportbil,racerbil,radiobil,grdsklippare,stridsvagn, snOskoter, snovessla, terrdngbil, bandvagn, traktor, gokart, buss,skordetraska,jordbruksmaskinellerliknande motordrivet bemannat eller obemannat transportmedel, anpassat far landbaserad geografisk forflyttning. 25 I ett fordon av ovan ndmnda slag kan forekomma en mdngd olika drivlinekonfigurationer. Exempelvis kan vdxelladan utgoras av en manuellt vdxlad vdxellada eller en automatvaxellada. Betrdffande tunga fordon Or det ofta onskvdrt att dessa ska kunna framforas pa ett for foraren sa 30 bekvdmt sdtt som mOjligt, vilket vanligtvis innebdr att 1 537 86 vaxellddans vaxlingar utfors automatiskt med hjdlp av fordonets styrsystem. Det har ddrfor ocksa blivit alit vanligare med automatiserade vaxellador i denna typ av fordon.

Sddan automatiserad vdxling utgOrs vid tunga fordon ofta av en styrsystemstyrd vdxling av "manuella" vdxellador (dven kallad AMT, Automated Manual Transmission), exempelvis pa grund av att dessa är vdsentligt billigare att framstdlla, men ocksa pd grund av sin hogre verkningsgrad, jdmfort med 10 traditionella automatvdxellador. De har ocksd ldgre vikt. Nar det gdller tunga fordon som till stor del anvands for landsvags-/motorvagsbrukanvdndssaledesvanligtvis automatiskt vaxlade "manuella" vaxellddor. Dessa brukar bendmnas automatiserade vdxellador.

Denna vdxling kan ske pd flera olika sdtt, och enligt ett sadant sdtt nyttjas en av fordonets styrsystem automatiskt styrd koppling vid vdxling, varvid fOraren sdledes endast behover tillgang till gaspedal och bromspedal.

I princip behever kopplingen endast anvdndas fer start av fordonet fran stillastaende, cid Ovrig vdxling kan utforas av fordonets styrsystem utan att kopplingen overhuvudtaget anvdnds genom att vdxlingarna istdllet utfors "momentlost". Det är ocksa mejligt att den automatiserade kopplingen endast nyttjas for vissa vdxlingssteg, eller enbart vid viss vdxling.

Manga ganger anvands dock av komfortskal den automatiserade kopplingen vid samtliga eller vdsentligen samtliga vaxlingar.

Styrning av den automatiserade kopplingen dstadkoms genom attmedhjalpavfordonetsstyrsystemstyraen 2 537 86 kopplingsaktuator. Kopplingsaktuatorn kan exempelvis besta av en eller flera pneumatiskt styrda och pa en havarm verkande kolvar, varvid kopplingen appnas/stangs genom att medelst namnda kolvar astadkomma en havarmsrorelse.

Kopplingsaktuatorn kan aven vara av elektrisk typ.

Ett automatiserat eller manuellt vaxlingsstyrsystem som nagot av de ovan beskrivna kan vidare regleras av en styralgoritm, i vilken ingar parametrar som är paverkbara av fordonets forare, sasom exempelvis gaspedalens lage, bromspedalenslageoch/ellerkopplingspedalenslage.

Darigenomkankopplingslamellslagevaljasenligt styralgoritmen, baserat pa forarinput via exempelvis nagot av namnda pedalers lage, lagesforandring eller hastigheten pa lagesforandringen. Ett automatiserat vaxlingssystem valjer vaxlingspunkt och stegval, det vill saga am man ska valja att hoppa bver 0, 1, 2 eller 3 vaxlar baserat pa forarinput via huvudsakligen gaspedalens lage. Med vaxlingspunkt menas har det varvtal och/eller kombination av varvtal och moment vid vilket vaxling gors till nasta hogre vaxel, da varvtalet overskrider vaxlingspunkten, och till narmastlagrevaxel,dávarvtaletunderskrider vaxlingspunkten. Trycker foraren ned gaspedalen mycket kan detta tolkas som att denne vill optimera mot att ha vaxlingspunkter som ligger hogt i motorvarv och ett stegval som ger maximal fordonsacceleration, det vill saga inte hoppa over nagra vaxlar. Hastigheten med vilken foraren forandrar gaspedallaget i olika riktningar tolkas sedan, for att ge en uppskattning am vilket beteende foraren vill ha av systemet.

Vidare är vissa automatiserade vaxlingssystem anpassade att regleras genom att tolka aven hastigheten med vilken foraren forandrar gaspedalslaget och/eller kopplingspedallaget i 3 537 86 olika riktningar fir att fa en uppskattning om vilket beteende foraren viii ha av vaxlingssystemet och clamed vilket upptrddande foraren viii ha av fordonet. Detta fungerar i allmanhet bra sa lange foraren befinner sig i ett 5 harmoniskt tillstand och/eller agerar rationellt, se Figur 1A.

Ett problem med det ovan beskrivna vaxlingssystemet dr dock det stora beroendet av andamalsenligt beteende hos fordonets forare. En forare i en trafikmilja kan utsattas fir 10 stressiga trafiksituationer och beter sig inte alltid rationellt, se Figur 1B. Foraren kan exempelvis fastna i bilko i rusningstrafik, samtidigt som han eller hon har en tid att passa; eller paverkas kanslomdssigt av andra trafikanters upplevda eller faktiska brister i framforandet 15 av sina respektive fordon, vilket kan utlosa ett atminstone tillfalligt irrationellt forarbeteende.

Det automatiserade vdxlingssystemets styralgoritmer dr anpassade fir ett rationellt beteende hos foraren. Darfor kan vaxlingssystemet komma att upptrdda irrationellt om/ndr 20 foraren upptrader irrationellt. Exempelvis, ett extremfall av det ovan angivna scenariotfEiraren trycker ned som kopplingspedalen sldpps upp snabbt, kan komma att resultera i en dackslirning, eller sa kallad burn-out, dar fordonets 25 drivhjul slirar mot underlaget. Detta kan i sin tur leda till forlorad sidostabilitet och i varsta fall att foraren tappar kontrollen over fordonet, sarskilt cid fordonet har lag vikt i kombination med effektrik motor. Fir ett tungt lastat fordon kan istallet en alltfbr snabb och okanslig 30 urkoppling i samband med gaspadrag leda till att drivaxeln skadas, far minskad livsldngd eller gar ay. gaspedalen mycket snabbt, dar samtidigt 4 537 86 Det dr sannolikt att en forare som anfOktas av stress, irritation, ilska och/eller frustation (se figur 1B) kan komma att forstOrka de signaler som vdxlingssystemet forsaker tolka, exempelvis genom att snabbt vdxla mellan fullt gaspadrag och ingen gas ails och dOrefter fullgas igen. vdxlingssystemet att, pa eventuell tidsfordrojning, egentligen viii, det viii 10 foraren egentligen borde gaspedalen kan fa grund av tolkningsproblem och reagera tvdrtemot det som foraren saga ldgga in en hag-re vOxel ndr ldgga in en lOgre vOxel, eller Ett sadant flOktande med bibehalla den befintliga vOxeln och/eller tvdrtom. Resultatet kan bli att fordonet tappar dragkraft ndr foraren egentligen viii Oka dragkraften i den stressiga situationen, pa grund av onodigt vdxlande fram och tillbaka. Vidare kan detta beteende resultera i okad brOnsleforbrukning och alarmed okad miljobelastning, men det kan dven resultera i okat slitage pa vOxelladan, onodiga/overflodiga vOxlingar eller en olycka.

Samtidigt dr det viktigt att vOxlingen dr kOnslig och foljer motornsvarvtalforattoptimeradriften,undvika avervarvning av motorn, minska brOnsleforbrukning och samtidigt forbdttra korprestanda.

Det kan konstateras att farare, kanske i synnerhet yrkesforare, ofta ansdtts av situationsrelaterad stress. En irrationellt agerande fOrare riskerar att orsaka skada pa fordonet, utover det mojliga personliga lidande som kan bli faljden. 537 86 SAMMANFATTNING Det är darfor en malsattning med denna uppfinning att kunna anpassa en styralgoritm som kontrollerar ett vaxelladssystem i ett fordon, till en stressniva has fordonets forare for 5 att lOsa atminstone nagot av ovan angivna problem och clamed uppna en fordonsforbattring.

Enligt en fOrsta aspekt av uppfinningen uppnas denna malsattning av ett forfarande for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en fOrarberoende parameter, 10 vilken styralgoritm kontrollerar ett vaxelladssystem i ett fordon. Forfarandet innefattar en matning av atminstone en fysisk egenskap has foraren. Vidare innefattar forfarandet ett faststallande av fOrarens stressniva, baserat pa den utforda matningen. Vidare innefattar forfarandet en 15 anpassning av styralgoritmen till fOrarens faststallda stressniva.

Enligt en andra aspekt av uppfinningen uppnas denna malsattning av en styrenhet for kontroll av ett vaxelladssystem I ett fordon via en anpassningsbar 20 styralgoritm. Styrenheten innefattar en kommunikationsmodul fer att ta emot ett matresultat fran en matning av atminstone en fysisk egenskap has foraren. Styrenheten innefattar ocksa en processorkrets, anordnad att faststalla forarens stressniva, baserat pa den utfOrda matningen, och 25 aven anordnad att anpassa styralgoritmen till ferarens faststallda stressniva.

Enligt en tredje aspekt av uppfinningen uppnas denna malsattning av en matordning for tillhandahallande av matresultat for anpassning av en styralgoritm innefattande 30 minst en forarberoende parameter,dar styralgoritmen 6 537 86 kontrollerarettvaxelladssystemiettfordon.

Matanordningen innefattar en detektor for matning av atminstone en fysisk egenskap has foraren. Vidare innefattar matanordningen en kommunikationsmodul, anordnad att 5 kommunicera det uppmatta vardet till en styrenhet.

Genom att mata atminstone nagon fysisk stressrelaterad parameter has fOraren och genom att kunna detektera en forhojd stressniva has foraren genom att jamfora denna stressrelaterade parameter med ett gransvarde, kan en 10 forhojd stressniva has foraren detekteras. Den detekterade stressen kan sedan utlosa en anpassning av den styralgoritm som kontrollerar vaxelladssystemet i forarens fordon, till den forhojda stressnivan has foraren. Darigenom kan yviga forarinmatningarfiltrerasbort,dampasoch/eller 15 tidsforskjutas, i syfte att fa en mjukare kraftoverforing och korrekt vaxelval. Darmed minskar slitage pa fordonet och sarskilt dess vaxellada, koppling och/eller kraftaverforing, branslekostnad, men aven olycksrisken for fordonet och dess forare reduceras. Darmed uppnas en forbattring av fordonet. 20 Andra fordelar och ytterligare nya sardrag kommer att framga fran fOljande detaljerade beskrivning av uppfinningen.

FIGURFoRTECKNING Uppfinningen kommer nu att beskrivas ytterligare i detalj 25 med hanvisning till bifogade figurer, vilka illustrerar utforingsformer av uppfinningen: Figur lA Or en illustration Over en harmonisk och rationell fordonsforare. 7 537 86 Figur 1B är en illustration over en oharmonisk och irrationell fordonsfOrare.

Figur 2Or en Oversiktlig illustration som visar en utforingsform av uppfinningen.

Figur 3 Or ett kombinerat flOdes- och blockschema som yisar en utforingsform av uppfinningen.

Figur 4ärettflodesschemasomillustreraren utforingsform av ett forfarande for anpassning av en styralgoritm.

Figur Or en illustration Over en styrenhet for anpassning av en styralgoritm enligt en utforingsform av uppfinningen.

Figur 6 Or en illustration Over en mdtanordning enligt en utforingsform av uppfinningen.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Uppfinningen Or definierad som ett forfarande, en styrenhet och en mdtanordning, vilka kan realiseras i flagon av de nedan beskrivna utforingsformerna. Denna uppfinning kan dock genomfaras i manga olika former och ska inte ses som begrdnsad av de hdri beskrivna utforingsformerna, vilka istdllet är avsedda att belysa och Askddliggora olika aspekter av uppfinningen.

Ytterligare aspekter och sdrdrag av uppfinningen kan komma att framga frdn den foljande detaljerade beskrivningen ndr den beaktas i samband med de bifogade figurerna. Figurerna Or dock enbart att betrakta som exempel pa olika utforingsformer av uppfinningen och ska inte ses som 8 537 86 begrdnsande far uppfinningen, vilken begrdnsas enbart av de bifogade kraven. Vidare är figurerna inte nodvdndigtvis skalenligt ritade och är, om inget annat sdrskilt skrivs, avseddaattkonceptuelltillustreraaspekterav 5 uppfinningen.

Figur 2 visar ett system 200 for anpassning av en styralgoritm. En forare 2framfOr ett fordon 220. En mdtanordning 2är anpassad att avldsa nagon eller vissa 10 fysiska parametrar has foraren 210, exempelvis blodtryck och/eller puls. Mdtanordningen 230 skickar sedan dessa mdtvdrden till en styrenhet 2Over en trddlos eller trAdbunden farbindelse. Styrenheten 240, pdverkar i sin tur fordonets vdxellddssystem 250. En extern lagringsenhet 260 15 Or vidare anpassad att ta emot och lagra mdtvdrden som mdtanordningen 230 registrerat pd foraren 210.

Mdtanordningen 230 Or anordnad att mdta ndgon eller nAgra av foljande fysiska parametrar has foraren 210, exempelvis systolisktblodtryck,diastolisktblodtryck,puls, 20 hjdrtminusvolym,vaskuldrresistans,andningsvolym, andningsfrekvens, kroppstemperatur, hudtemperatur, mdngd adrenalin i blodet, mdngd kortisol i blodet, mdngd noradrenalin i blodet, transpirationsvolym, mdngd utsondrad handsvett, elektrisk ledningsformdga has huden, ogonrorelse, 25 muskuldr anspdnning, kroppsrorelse, talvolym, roststyrka och/eller pupillstorlek has foraren 210. Vidare kan systemet 200 innefatta ett flertal separata mdtanordningar 230 i vissa utforingsformer.

I vissa utfaringsformer Or mdtanordningen 230 anordnad att 30 bdrasav foraren 2runt handleden.Enligt andra utfOringsformer Or mdtanordningen 230 anslutningsbar till 9 537 86 annan kroppsdel pa foraren 210, sasom exempelvis finger, hand, arm, hals, huvuddel, hud, torso, rektum, ben eller fot.Enligtytterligareutforingsformerutgars mdtanordningen 230 av ett flertal separata mdtanordningar, som var och en mater olika fysiska parametrar pa foraren 210 och skickar dessa till styranordningen 240. Mdtanordningen 230, eller mdtanordningarna, kan dven i vissa alternativa utforingsformer vara anordnade att detektera och mdta fysiska parametrar pa foraren 210 pa distans och kan vara 10 fdstade exempelvis i styrhytten och/eller forarsdtet. Begreppet mdtanordning 230 kan ddrmed innefatta dven ett flertal separata mdtanordningar placerade pa samma eller separata platser pa foraren 210, i forarens ndrhet, i styrhytten eller pa ett visst avstand fran foraren 210 i olika utforingsformer. For att bara ndmna ett exempel kan en mdtanordning 230 som är anpassad att mdta forarens hudtemperatur innefatta en temperaturgivare ansluten till forarens hud i en utforingsform, men alternativt istdllet innefatta en infrarod kamera anpassad att mdta forarens hudtemperatur, placerad pa ett avstand fran foraren 210, exempelvis i styrhytten.

Vidare är mdtanordningen 230 anordnad att kommunicera med en styrenhet 240 via ett grdnssnitt, som kan utgaras av ett tradlost grdnssnitt i vissa utforingsformer, men kan Oven utgorasavetttradbundetgrdnssnitt.Dettradlosa grdnssnittet kan utgOras av radiosdndare baserad pa trddlos kommunikationsteknologi sasom 3rd Generation Partnership Project (3GPP) Long Term Evolution (LIE), LIE-Advanced, Evolved Universal Terrestrial Radio Access Network (E- UTRAN), Universal Mobile Telecommunications System (UMTS), Global System for Mobile Communications/ Enhanced Data rate for GSM Evolution (GSM/EDGE), Wideband Code Division 10 537 86 Multiple Access (WCDMA), World-Wide Interoperability for Microwave Access (WiMax), Wireless Local Area Network (WLAN) Ultra Mobile Broadband (UMB), Bluetooth (BT) eller infrarod sandare for att nu bara namna nagra fa tankbara exempel pa trAdlOs kommunikation.

I vissa utforingsformer Or mdtanordningen 230 anordnad att kommunicera flagon eller ndgra av de uppmdtta fysiska parametrarna hos fOraren 210 till styrenheten 240 via en kommunikationsbuss. En sddan kommunikationsbuss är anordnad attsammankopplaettantalelektroniskastyrenheter (ECU:er), eller controllers, och olika pd fordonet 220 anordnade komponenter.

Styrenheten 240 Or i sin tur anordnad att kommunicera dels med matanordningen 230, for att ta emot mdtvdrden och eventuellt Oven trigga en matning, exempelvis vid visst tidsintervall. Vidare Or styrenheten 240 anordnad att kommunicera med fordonets vaxellddssystem 250, exempelvis via fordonets kommunikationsbuss, vilken kan utgoras av en eller flera av en kabel; en databuss, sdsom en CAN-bus (Controller Area Network bus), en MOST-bus (Media Oriented Systems Transport), eller nagon annan busskonfiguration; eller av en trddlos anslutning exempelvis enligt ndgon av de ovan uppraknade teknologierna.

Styrenheten 240 kan vidare i vissa utfOringsformer vara 25 integrerad med fordonets vaxellddssystem 250.

I vissa utforingsformer Or styrenheten 240 anordnad att skicka vidare matvdrden som mdtanordningen 230 registrerat pd foraren 210 till en extern lagringsenhet 260, over ett trddlast granssnitt enligt exempelvis nAgon av de tidigare uppraknade teknologierna for trddlos kommunikation. 11 537 86 Den externa lagringsenheten 260 är vidare anpassad att ta emot och lagra dessa matvarden, vilka sedan kan analyseras. Darigenom kan ett degenererat halsotillstand hos enskilda forare 210 detekteras och ett lampligt halsobeframjande atgardspaket kan tilldelas fOraren 210, i syfte att bryta dennesnegativahalsokarriar,forebyggasjukdom, sjukskrivning och/eller olyckor och inspirera till en positivare livsstil. I vissa utforingsformer kan exempelvis missbruk av stimulerande medel eller prestationspaverkande 10 medel hos foraren 210 detekteras. De lagrade matvardena kan aven anvandas for att exempelvis utreda intraffade olyckor, och kan mojliggora detektion av vilken eller vilka fysiska parametrar eller parameterforandringar som foregar en olycka. Sadan detektion kan anvandas for att ytterligare forbattra styralgoritmen for vaxelladssystemet 250, och Oven andra styralgoritmer for exempelvis fordonets bromssystem eller liknande.

Fordonets vaxelladssystem 250 Or anordnat att paverka och styra vaxlingen i en vaxellada. Vaxelladan kan vara en manuell vaxellada, en automatvaxellada och en automatiserad manuell vaxellada i olika utforingsformer. Vidare kan kopplingen utgoras av en automatiserad koppling som kan vara exempelvis av torrlamelltyp. Friktionselementets (lamellens) ingrepp med svanghjul pa motorns utgaende axel kan styras med hjalp av en tryckplatta, vilken Or forskjutbar i sidled med hjalp av exempelvis en havarm, vars funktion styrs av en kopplingsaktuator. Kopplingsaktuatorns paverkan pa havarmen styrs i sin tur av fordonets kopplingsstyrsystem.

Styralgoritmen som styr fordonets vaxelladssystem 250 30 paverkas av en eller flera parametrar, vilka kan vara forarberoende, indirekt forarberoende eller foraroberoende, sasom exempelvis fordonets lutning, fordonsvikt, fordonstyp, 12 537 86 fardkomfort,prestandaval,fordonshastighetoch/eller motorvarvtal.

Genom hari beskrivna utfOringsformer kan aggressivt eller irrationellt agerande av foraren 210 detekteras och dess konsekvenser for vaxelladssystemet 250 och fordonet 220 kan reduceras. Men aven ett for fordonstrafik farligt halsotillstandsasomblodcirkulationsrubbning, blodtrycksfall, svimning, hjartinfarkt, stroke, epileptiskt anfall eller liknande kan detekteras och/eller forutsagas och dess konsekvenser for vaxellOdssystemet 250 och fordonet 220 kan reduceras.

Figur 3 askadliggor ett oversiktligt exempel pa uppfinningen, uppdelat i ett antal steg 1-6. Vissa av dessa steg ingOr inte nodvandigtvis I alla utforingsformer av uppfinningen. Vidare kan dessa steg i vissa utfOringsformer utforas i en annan ordning On vad numreringen pavisar. Vissa steg kan eventuellt Oven utforas parallellt med varandra.

Steg 1 Matanordningen 230 mater en fysisk egenskap hos foraren 210. 20 Denna fysiska egenskap kan utgoras av exempelvis blodtryck eller puls.

Steg 2 Denna uppmatta fysiska egenskap skickas till styrenheten 240 via tradlos eller tradbunden signalering, exempelvis via fordonets kommunikationsbuss.

Steg 3 Styrenheten 240 tar emot matvarden pa atminstone en fysisk egenskap hos foraren 210. Detta matvarde anvands fer att 13 537 86 faststalla forarens stressniva genom att exempelvis jamfora det mottagna matvardet mot ett gransvarde eller ett tidigare uppmatt varde, genom att detektera storleken pa en forandring mellan tva gjorda matvarden, och/eller genom att detektera hastigheten pa en fdrandring mellan tva gjorda matvarden.

Steg 4 I vissa utforingsformer skickas de mottagna matvardena vidare fran styrenheten 240 till en extern datalagringsenhet 10 260, for att mojliggora exempelvis en halsoanalys av foraren 210.

Steg Styrenheten 240 är anordnad att anpassa en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, vilken styralgoritm kontrollerar vaxelladssystemet 250 i fordonet 220, till forarens faststallda stressniva.

Denna anpassning av styralgoritmen kan innefatta att en bortfiltrering gors av gaspedalens rorelse, eller annan forarberoende parameter, en tidsfiltrering av forarens kopplingsbegaran och/eller modifiera vaxlingspunkt, i syfte att fa en mjukare kraftoverforing, i vissa utforingsformer.

I vissa utfOringsformer anpassas styralgoritmen till forarens faststallda stressniva genom att en dampning av en forarberoende parameter infors, som Or proportionell mot forarens stressniva.

En fordel som harigenom uppnas Or att fordonet 220, eller kanske snarare dess vaxellada, kommer att utsattas for jamnare vaxling oavsett det mentala sinnestillstandet has denneforare210.Darigenomneutraliseras 14 537 86 stressnivarelaterade skillnader i korsatt mellan olika forare 210, vilket ger minskat slitage men aven storre forutsagbarhet pa fordonets upptradande for andra trafikanter, vilket i sig kan ha en olycksminskande inverkan.

Steg 6 Styrdata, korrigerad och anpassad till fOrarens stressniva skickas sedan till vaxelladssystemet 250 for att via detta paverka och styra beslut am vaxling, vaxelpunktsval och antal vaxelsteg som ska goras.

Figur 4 illustrerar ett exempel pa utforingsform for uppfinningen. Flodesschemat i figur 4 askadliggor ett farfarande 400 for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, vilken styralgdritm kdntrollerar ett vaxelladssystem 250 i ett fordon 220.

Styralgoritmen kan i vissa utforingsformer innefatta minst en forarberoende parameter av: lage pa en gaspedal, lage pa en kopplingspedal, lage pa en bromspedal, lagesforandring pa gaspedalen,lagesforandring1D1kopplingspedalen, lagesfarandring pa bromspedalen, lagesforandring per tidsenhet pa gaspedalen, lagesforandring per tidsenhet pa kopplingspedalen,lagesforandringpertidsenhet bromspedalen,rattutslagoch/ellerhastighet1D1 rattutslagsandring.Vidare kan styralgoritmen i vissa utforingsformer innefatta atminstone en foraroberoende parameter av: fordonstyp, lutning pa fordonet 220, fordonsvikt,komfortniva,motorvarvtal.Ivissa konfigurationerkanparameternkomfortnivavara 537 86 instdllningsbar av endera foraren 210, fordonets dgare, fordonets tillverkare eller annan aktor.

Med "ldget pd en gas-/vdxel-/bromspedal" avses hdr hur mycket pedalen trycks ned av foraren 210; inte vilken placering i rummet, dvs. i styrhytten, som pedalen har.

Syftet med forfarandet är att anpassa styralgoritmen till fOrarens fOrhOjda stressnivd, varigenom de parametrar som inte är direkt forarberoende fir en hogre proportionell viktning i relation till direkt fOrarberoende parametrar.

For att kunna anpassa styralgoritmen pi ett korrekt sdtt, kan farfarandet 400 innefatta ett antal steg 401-404. Vissa av de hdr beskrivna stegen innefattas bara i en del alternativautforingsformeravuppfinningen,sAsom exempelvis steg 404. Vidare kan de hdr beskrivna stegen kan utforas i en nAgot annorlunda kronologisk ordning in vad nummerordningen antyder och att vissa av dem kan utforas parallellt med varandra. Forfarandet 400 innefattar feljande steg: Steg 401 En mdtning gars av dtminstone en fysisk egenskap hos foraren 210. Denna mdtning kan goras av en eller flera mdtanordningar 230.

Mdtningen av den fysiska egenskapen has foraren 210 kan garas av mdtanordningen 230, vilken exempelvis kan vara utformad som en manschett, anslutningsbar till forarens arm eller annan kroppsdel pi fOraren 210, i vissa utforingsformer sdsom exempelvis finger, hand, arm, hals, huvuddel, hud, torso, rektum, ben eller fat. Enligt ytterligare utforingsformer utgors mdtanordningen 230 av ett 16 537 86 flertal separata matanordningar, som var och en mater olika fysiska parametrar pi foraren 210 och skickar dessa till styranordningen240.Matanordningen230,eller matanordningarna,kanavenivissaalternativa 5 utforingsformer vara anordnade att detektera och mata fysiska parametrar pi foraren 210 pi distans och kan vara fastade exempelvis i styrhytten och/eller forarsatet. Begreppet matanordning 230 kan clamed innefatta aven ett flertal separata matanordningar placerade pi samma eller 10 separata platser pi foraren 210, i forarens narhet, i styrhytten eller pi ett visst avstind frin foraren 210 i olika utforingsformer. Den uppmatta fysiska egenskapen has foraren 210 kan skickas trddlost eller via kabel till en styrenhet 240.

Emellertid kan matanordningen 230 innefatta ett flertal matanordningar, eller en matanordning 230 innefattande ett antal olika detektorer, vilka kan ha samma eller olika rumslig placering.

I en utfOringsform kan matanordningen 230 innefatta, eller 20 delvis innefatta fordonets signalhorn, di den emotionellt exalterade foraren 210 sannolikt har en tendens att overutnyttja signalhornet.

Vidare kan den uppmatta fysiska egenskapen has foraren 210 innefatta itminstone nigon av: systoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck,puls,hjartminusvolym,vaskular resistans,andningsvolym,andningsfrekvens, kroppstemperatur, hudtemperatur, mangd adrenalin i blodet, mangd kortisol i blodet, mangd noradrenalin i blodet, transpirationsvolym, mangd utsondrad handsvett, elektrisk ledningsformiga has huden, ogonrorelse, vidgade nasborrar, muskular anspanning, kroppsrorelse, talvolym, rOststyrka 17 537 86 och/eller pupillstorlek has foraren 210, enligt olika utforingsformer.

Den uppmatta 401 fysiska egenskapen has fararen 210 kan i vissa utfaringsformer innefatta en nivaforandring has 5 atminstone en uppmdtt fysisk egenskap has foraren 210.

I vissa utforingsformer innefattar den uppmatta fysiska egenskapen has fararen 210 en nivafardndring per tidsenhet has atminstone en uppmatt fysisk egenskap has foraren 210.

I vissa former mats bara en enskild fysisk fararegenskap, vilket leder till en snabb och enkel analys, och en reducerad prislapp pa mdtanordningen 230. Dessutom behever endast en begransad mangd data overforas till kontrollenheten 240, och dven bearbetas och analyseras i denna enhet.

En fordel med att mata flera fysiska egenskaper has foraren 210 är att matningens tillforlitlighet och/eller kanslighet akar. Forandring i enbart en enskild av de ovanstaende parametrarna kan ju i sig ha helt annan, ickestressrelaterad orsak. Exempelvis kan forhojd hudtemperatur pa foraren 210 snarare bero pa att varmesystemet i fararhytten hakat upp sig, an att fararen 210 är pa vag att fa ett affekterat utbrott av vredesmod. pa samma satt kan exempelvis vidgade pupiller has foraren 210 bero pa att ett motande fordon helt enkelt inte blandat av helljuset eller har feljusterade stralkastare. Genom att mata ett flertal parametrar, sasom exempelvis de ovan namnda, kan man filtrera bort atminstone vissa majliga alternativa forklaringsmodeller till forarens avvikande fysiska mdtvarden, vilket akar traffsakerheten i detta farfarande enligt dessa utforingsformer. 18 537 86 Matningen av forarens fysiska egenskap, eller egenskaper, kan utforas kontinuerligt, eller med vissa tidsintervall enligt olika utforingsformer. Matningen kan vidare triggas av annan part eller handelse, sAsom fordonsstart, fordonsstopp eller liknande.

I vissa utforingsformer aktiveras en startsparr ph fordonet 220 da fEiraren 210 avlagsnar matanordningen 230, vilken inte hays forran foraren 210 Ater anbringar matanordningen 230.

I vissa alternativa utforingsformer aktiveras en startsparr 10 ph fordonet 220 da matanordningen 230 detekterar fysiska parametrarsomavvikerdenordinariefOrarens normalparametrar med en viss troskelnivd. Darigenom kan man fOrhindra att en annan individ sasom en obehorig fEirare eller tjuv kan framfora fordonet 220.

I ytterligare vissa alternativa utferingsformer aktiveras en startsparr ph fordonet 220 dA matanordningen 230 detekterar fysiska parametrar som avviker fran forarens ordinarie normalparametrar med en viss troskelnivd. Darigenom kan man undvika att en emotionellt angripen forare 210 paborjar fordonsfard.

Steg 402 Forarens stressniva faststalls, baserat ph den utforda matningen.

Detta faststallande av forarens stressniva kan vara baserat ph den utforda matningen, och innefatta en jamforelse mellan det uppmatta vardet och ett gransvarde.

Exempelvis kan den fysiska parametern som mats utgoras av fOrarens puls. Fbrarens uppmatta pulsvarde, vilket kan vara exempelvis 72 slag per minut, kan da jamforas med ett 19 537 86 gransvarde som kan vara forutbestdmt, eller konfigurerbart till exempelvis 85. Gransvardet kan aven vara anpassat till varje individuell forare 210, och ligga exempelvis 10% over forarens vilopuls. Da forarens puls i detta exempel understiger gransvardet kan fOraren 210 kategoriseras som harmonisk, eller ostressad. I sadant fall kan den ordinarie styralgoritmen anvandas for att paverka kopplingsstyr systemet, helt ograverad, utan anpassning till forarens matvarden di foraren 210 kan anses vara harmonisk. Men, om forarens puls vid ett annat tillfalle overstiger 85 slag per minut kan foraren 210 kategoriseras som stressad, vilket i sin tur kan trigga en anpassning av styralgoritmen enligt foljande steg.

En fordel clamed Or att styralgoritmen inte paverkas overhuvudtaget di foraren 210 är ostressad. Darigenom kan kopplingssystemets kanslighet bibehallas for den ostressade foraren 210, samtidigt som en dampning av forarberoende parametrar kan inforas i vaxelladssystemet 250 for den stressade foraren, vilket per ett forbdttrat vdxelladssystem 250.

Den fysiska parametern som mats i andra exempel kan utgOras av forarens pulsforandring. Antag att forarens puls Or 72 slag per minut vid ett fOrsta mattillfalle och 85 slag per minut vid ett andra mattillfalle. Pulsokningen Or di 85-72 = 13 slag per minut, vilket vdrde kan jdmforas med ett gransvarde, som kan vara exempelvis 7 slag per minut, eller exempelvis 10% av det ursprungliga vdrdet (dvs. av 72). En fordel med att mata forandringar i en forares fysiska parameter Or att man kan anvanda samma gransvdrde oberoende av vilken individuell forare 210 som mats. 537 86 Vidare kan enligt vissa ytterligare utforingsformer den fysiska parametern som mats i ytterligare andra exempel kan utgoras av forarens pulsfardndring per tidsenhet. Antag att forarens puls dr 72 slag per minut vid ett forsta mdttillfdlle och 85 slag per minut vid ett andra mdttillfdlle,somdrenminutsenare.

Pulsokningsfordndringen per minut Ir dl 85-72 = 13 slag per minut, vilket vdrde kan jdmforas med ett gransvdrde, som kan vara exempelvis 7 slag per minut, eller exempelvis 10% av detursprungligavdrdet(dvsav72).Avendenna utforingsform har fordelen att man kan anvanda samma gransvdrde oberoende av vilken individuell forare 210 som mats, i vissa utforingsformer.

Steg 403 Styralgoritmen anpassas tillfOrarensfaststdllda 402 stressniva.

Denna anpassning av styralgoritmen innefattar enligt vissa utforingsformer en reducering av det forarberoende parametervdrdet som är proportionell mot ferarens faststdllda 402 stressniva.

Exempelvis kan ett mdtvdrde pa en forarparameter som understiger ett gransvarde reducera det forarberoende parametervdrdet med 0%, ett mdtvdrde pa en forarparameter som uppgar till gransvardet kan reducera det forarberoende parametervdrdet med 10% medan ett mdtvdrde pa en forarparameter som overstiger gransvardet med 10% kan reducera det fararheroende parametervdrdet med 30%, for att nu enbart namna ett godtyckligt och icke-begransande exempel. 21 537 86 Anpassningen av styralgoritmen kan i vissa utforingsformer innefatta en mappning av forarens faststallda 402 stressniva mot ett motsvarande reducerat parametervarde och inforande av detta reducerade parametervarde i styralgoritmen.

Man kan darigenom jamfora matvarde pa den uppmatta forarparametern med ett matvarde eller matvardesintervall i en tabell, och genom denna mappning extrahera ett motsvarande reducerat parametervarde, vilket sedermera kan inforas i styralgoritmen for att dampa den affekterade forarens kopplingsbegaran/ forandring i hastighet/vaxling och sakerstalla en mjukare kraftoverforing.

Vidare kan anpassningen av styralgoritmen innefatta infOrande av ett tidsfilter, dar tidsfOrdrOjningens langd Or proportionell mot forarens faststallda 402 stressniva.

Exempelvis kan ett matvarde pa en forarparameter som understiger ett gransvarde foranleda en obefintlig tidsferdrejning; ett matvarde pa en forarparameter som uppgar till gransvardet kan foranleda en tidsfordrojning pa en sekund, medan ett matvarde pa en fOrarparameter som overstigergransvardetmed10%kanforanledaen tidsferdrejning pa tre sekunder, fer att nu enbart namna ett godtyckligt och icke-begransande exempel.

I vissa utforingsformer kan anpassningen av styralgoritmen innefatta en utvidgning av ett tillatet varvtalsomrade innan vaxling gOrs. Denna utvidgning kan vara proportionell mot forarens faststallda 402 stressniva. Darigenom kan en fararparameter som understiger ett gransvarde foranleda en obefintlig utvidgning av tillatet varvtalsomrade; ett matvarde pa en forarparameter som uppgar till gransvardet kan foranleda en utvidgning av tillatet varvtalsomrade med 22 537 86 10%, medan ett matvarde pa en forarparameter som overstiger gransvardet med 10% kan foranleda en utvidgning av tillatet varvtalsomrade med 20%, far att nu namna nagra exempel. Darigenom kan onodig vaxling undvikas.

Steg 404 Detta forfarandesteg utfors bara i vissa alternativa utfOringsformer av forfarandet 400.

Enligt dessa alternativa utforingsformer skickas den uppmatta 401 fysiska egenskapen has fararen 210 till en 10 extern datalagringsenhet 260, for att mojliggora halsoanalys av fararen 210.

Den externa lagringsenheten 260 kan vara placerad exempelvis has fordonsagaren eller liknande, och vara anordnad att lagra fysiska egenskaper has foraren 210, eller ett flertal forare,tillsammansmeduppgifteramexempelvis tidsangivelse och/eller geografisk position. Vidare kan den externa lagringsenheten 260 vara anordnad att analysera dessa lagrade matvarden. Denna information kan sedan anvandas for att detektera ett havererat halsotillstand has enskilda forare 210 och professionell hjalp kan sedan tillkallas far att ordinera ytterligare atgarder far att hava den insjuknande forarens negativa halsoutveckling.

De lagrade matvardena kan Oven anvandas for att exempelvis utreda intraffade olyckor, pa motsvarande satt som den "svarta ladan" i ett flygplan. Darigenom kan de lagrade matvardena med forarens detekterade affektionseruptioner analyseras, exempelvis for att mojliggora detektion av vilkenellervilkafysiskaparametrareller parameterforandringar som foregar en olycka. Sadan detektion 30 kan anvandas for att ytterligare forbattra styralgoritmen 23 537 86 for vaxelladssystem 250, och aven andra styralgoritmer for exempelvis bromssystem eller liknande.

Figur illustrerar en utforingsform av en styrenhet 240 for kontroll av ett vaxelladssystem 250 i ett fordon 220 via en anpassningsbar styralgoritm. Denna styrenhet 240 Or konfigurerad att genomfora Atminstone vissa av de tidigare beskrivna stegen 401-404, innefattade i beskrivningen av fOrfarandet 400 fOr anpassning av en styralgoritm 10 innefattande minst en forarberoende parameter till en fOrares stressniva, vilken styralgoritm kontrollerar ett vaxelladssystem 250 i ett fordon 220.

Ferarens stressniva faststalls baserat pa en uppmatt fysisk egenskap has foraren 210, innefattande atminstone nagon av: 15 systolisktblodtryck,diastolisktblodtryck,puls, hjartminusvolym,vaskularresistans,andningsvolym, andningsfrekvens, kroppstemperatur, hudtemperatur, mangd adrenalin i blodet, mangd kortisol I blodet, mangd noradrenalin i blodet, transpirationsvolym, mangd utsondrad 20 handsvett, elektrisk ledningsformaga has huden, ogonrorelse, muskular anspanning, kroppsrorelse, talvolym, roststyrka och/eller pupillstorlek enligt olika utforingsformer.

Den uppmatta fysiska egenskapen has foraren 210 kan innefatta exempelvis en nivaforandring has atminstone en 25 uppmattfysiskegenskaphasfararen2ivissa utforingsformer. Vidare kan den uppmatta fysiska egenskapen has foraren 210 innefatta en nivafarandring per tidsenhet has atminstone en uppmatt fysisk egenskap has foraren 210.

For att pa ett korrekt satt anpassa styralgoritmen till 30 forarens stressniva innehaller styrenheten 240 ett antal 24 537 86 komponenter, vilka i den foljande texten beskrivs narmare. Vissa av de beskrivna delkomponenterna forekommer endast i en del utforingsformer. Vidare kan det noteras att ytterligare elektronik i styrenheten 240, som inte är helt nodvandig for att forsta funktionen av styrenheten 240 enligt uppfinningen, inte har avbildats i figur 5 for att inte onodigtvis forsvara forstaelsen av uppfinningen.

Styrenheten 240 innefattar en kommunikationsmodul 510 for att ta emot ett mdtresultat fran en mdtning av atminstone en fysisk egenskap has foraren 210. Matresultaten tas emot Over ett tradlost eller trddbundet granssnitt fran en matenhet 230. Vidare är kommunikationsmodulen 510 1 vissa utforingsformer anordnad att skicka instruktioner till ett vaxellddssystem 250, vilket i sin tur pdverkar fordonets koppling och kopplingstillslag samt urldggning av vaxel och val av vdxellddspunkt. Kommunikationsmodulen 510 Or ocksa i vissa utforingsformer anordnad att skicka matdata till en extern enhet 260, for lagring och analys av dessa matdata. Denna kommunikation gars tradlost till den externa lagringsenheten 260.

Kommunikationsmodulen 510 kan i vissa utfaringsformer utgorasavenseparatsandareochmottagare.

Kommunikationsmodulen 510 kan i vissa utfaringsformer utgoras av en sandtagare, eller transceiver, som Or anpassad att sdnda och ta emot radiosignaler, och ddr delar av konstruktionen, exempelvis antennen, är gemensam for sdndare och mottagare. Vidare kan kommunikationsmodulen 510 vara anpassad for trddlos informationsoverforing, via radiovdgor, WLAN, Bluetooth eller infrarad sdndare/ mottagarmodul. Dock kan kommunikationsmodulen 510 i vissa utforingsformer vara sarskilt anpassad for tradbundet informationsutbyte med matanordningen 230 och/eller fordonets databuss. 537 86 Vidare innefattar styrenheten 240 en processorkrets 520, anordnad att faststalla fOrarens stressniva, baserat pa den utforda matningen, och aven anordnad att anpassa styralgoritmen till forarens faststallda stressniva.

I vissa utfOringsformer kan processorkretsen 520 vara anordnad att faststalla forarens stressniva baserat pa en jamfOrelse mellan det uppmatta vardet och ett gransvarde.

I vissa utforingsformer kan processorkretsen 520 vara anordnad att anpassa styralgoritmen genom att reducera det 10 forarberoende parametervardet proportionellt mot forarens faststallda stressniva.

Exempelvis kan ett matvarde pa en forarparameter som understiger ett gransvarde reducera det ferarberoende parametervardet med 0%, ett matvarde pa en forarparameter som uppgar till gransvardet kan reducera det ferarberoende parametervardet med 10% medan ett matvarde pa en ferarparameter som overstiger gransvardet med 10% kan reducera det forarberoende parametervardet med 30%, for att nu enbart namna ett godtyckligt och icke-begransande exempel.

I vissa utfOringsformer kan processorkretsen 520 vara anordnad att anpassa styralgoritmen genom att mappa forarens faststallda stressniva mot ett motsvarande reducerat parametervarde och infora detta reducerade parametervarde i styralgoritmen.

Man kan darigenom jamfora matvarden pa den uppmatta forarparametern med ett matvarde eller matvardesintervall i en tabell, och genom denna mappning extrahera ett motsvarande reducerat parametervarde, vilket sedermera kan inforas i styralgoritmen for att dampa den affekterade 26 537 86 forarens kopplingsbegdran och foranleda en mjukare kraftoverforing.

I vissa utfOringsformer kan processorkretsen 520 vara anordnad att anpassa styralgoritmen genom att infora ett 5 tidsfilter, ddr tidsfOrdrOjningens ldngd är proportionell mot forarens faststdllda stressnivd.

Exempelvis kan ett mdtvdrde IDA en forarparameter som understiger ett gransvdrde foranleda en obefintlig tidsfOrdrOjning; ett mdtvdrde pd en fOrarparameter som 10 uppgdr till grdnsvdrdet kan foranleda en tidsfordrojning pd en sekund, medan ett mdtvdrde IDA en fOrarparameter som overstiger gransvdrdet med 10% kan foranleda en tidsfOrdrOjning pd tre sekunder, for att nu enbart ndmna ett godtyckligt och icke-begrdnsande exempel. 15 Processorkretsen 520 kan utgOras av exempelvis en eller flera Central Processing Unit (CPU), mikroprocessor eller annan logik utformad att tolka och utfora instruktioner och/ eller att som att ldsa och skriva data. Processorkretsen 520 kan hantera data fOr inflode, utflode eller databehandling 20 avdatainnefattandeOvenbuffringavdata, kontrollfunktioner och liknande.

I vissa alternativa utforingsformer innefattar styrenheten 240 en minnesenhet 525, som utgor ett lagringsmedium for data. Minnesenheten 525 kan exempelvis utgoras av exempelvis 25 ett minneskort, flashminne, USB-minne, harddisk eller annan liknande datalagringsenhet, till exempel ndgon ur gruppen: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), etc. i olika utfaringsformer. 27 537 86 Vidare innefattar uppfinningen ett datorprogram for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, dar styralgoritmen kontrollerar ett vaxelladssystem 250 i ett fordon 220. Datorprogrammet Or 5 anordnat att utfara farfarandet 400 enligt atminstone nagot av de tidigare beskrivna stegen 401-404, da datorprogrammet exekveras i en processorkrets 520 i styrenheten 240.

Stegen 401-404 for anpassning av en styralgoritm till en forares stressniva kan implementeras genom en eller flera 10 processorkretsar 520 i styrenheten 240, tillsammans med datorprogramkod for att utfora nagon, nagra, vissa eller alla av de steg 401-404 som beskrivits ovan. Darigenom kan ett datorprogram innefattande instruktioner for att utfora stegen 401-404 da datorprogrammet laddas i processorkretsen 520.

Figur 6 visar en matanordning 230. Matanordningen 230 Or anordnad att tillhandahalla matresultat for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, dar styralgoritmen kontrollerar ett vaxelladssystem 250 i 20 ett fordon 220.

Matanordningen 230 kan innefatta eller atminstone delvis utgoras av en blodtrycksmatare, en pulsmatare, en fuktighetsmatare, en termometer, en kamera, en infrarod kamera,enrorelsedetektor,enmikrofon,en 25 restanalysanordning, ett signalhorn, en mobiltelefon, en barbar dator, slapbar dator, surfplatta, natdator, handdator eller liknande.

For att pa ett korrekt satt tillhandahalla matresultat av atminstone en forarberoende fysisk parameter innehaller 30 matanordningen 230 ett antai komponenter, viika i den 28 537 86 foljande texten beskrivs narmare. Det ska dock noteras att vissa av de beskrivna delkomponenterna endast forekommer i en del utforingsformer. Vidare kan det noteras att ytterligare elektronik i matanordningen 230, som inte är helt nodvandig for att forsta funktionen av matanordningen 230 enligt uppfinningen, inte har avbildats i figur 6 for att inte onodigtvis forsvara forstaelsen av uppfinningen.

Matanordningen 230 innefattar en detektor 610 for matning av atminstone en fysisk egenskap hos foraren 210.

Detektorn 610 är vidare anordnad att mata atminstone nagon av foljande fysiska egenskaper hos fOraren 210: systoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck, puls, hjartminusvolym, vaskularresistans,andningsvolym,andningsfrekvens, kroppstemperatur, hudtemperatur, mangd adrenalin i blodet, mangd kortisol i blodet, mangd noradrenalin i blodet, transpirationsvolym, mangd utsondrad handsvett, elektrisk ledningsfOrmaga hos huden, OgonrOrelse, muskular anspanning, kroppsrorelse, talvolym, roststyrka och/eller pupillstorlek.

Matanordningen 230 kan i vissa utforingsformer innefatta ett antal detektor 610, vilka Or anpassade att uppmata olika fysiska egenskaper hos foraren 210, enligt upprakningen ovan. Dessa detektorer 610 kan vara utplacerade vid ett flertal platser i ferarhytten och/eller pa foraren 210. For att namna ett exempel kan fordonets ratt innefatta fuktighetsdetektor,termometeroch/ellermatorganfor elektrisk ledningsformaga.

En fordel med att mata flera fysiska egenskaper hos foraren 210 Or att matningens tillforlitlighet och/eller kanslighet akar. Farandring i enbart en enskild av de ovanstaende parametrarnakanjuisighaheltannan,icke- 29 537 86 stressrelaterad orsak. Exempelvis kan forhajd hudtemperatur pa foraren 210 snarare bero pa att varmesystemet i forarhytten hakat upp sip, an att foraren 210 dr pa yap att fa ett affekterat utbrott av vredesmod. pa samma sdtt kan exempelvis vidgade pupiller hos foraren 210 bero pa att ett motande fordon inte blandat av helljuset eller har feljusterade stralkastare, snarare an pa forarens vredesmod.

Mdtanordningen 230 innefattar aven en kommunikationsmodul 630 anordnad att kommunicera det uppmatta vardet till en 10 styrenhet 240. Kommunikationsmodulen 630 är i sin tur anordnad att kommunicera det uppmatta vardet tradlost eller viakabeltillstyrenheten2och/elleren datalagringsenhet 260, i vissa utforingsformer.

Kommunikationsmodulen 630 kan i vissa utforingsformer utgOrasavenseparatsandareochmottagare.

Kommunikationsmodulen 630 kan i vissa utforingsformer utgOras av en sandtagare, eller transceiver, som dr anpassad att sdnda och ta emot radiosignaler, och dar delar av konstruktionen, exempelvis antennen, är gemensam for sandare och mottagare. Vidare kan kommunikationsmodulen 630 vara anpassad fOr tradlOs informationsOverforing, via radiovagor, WLAN, Bluetooth eller infrarod sandare/ mottagarmodul. Dock kan kommunikationsmodulen 630 i vissa utfOringsformer vara sdrskilt anpassad for tradbundet informationsutbyte med styrenheten 240 och/eller fordonets databuss.

I vissa utforingsformer innefattar mdtanordningen 230 en kamera, anpassad att mata forarens pupillstorlek. I atminstone vissa av dessa utforingsformer dr matanordningen 230/ kameran monterbar pa en plats i styrhytten framfor foraren 210, sasom exempelvis i instrumentpanelen, i ratten, i backspegeln, i styrhyttens tak eller pa liknande lamplig 537 86 plats vasentligen framfor foraren 210, sa att forarens pupill kan detekteras och pupillstorleken matas.

I vissa utfOringsformer är matanordningen 230 utformad som en manschett, anslutningsbar till forarens arm eller annan 5 kroppsdel. Darigenom kan man enkelt och tillfOrlitligt mata exempelvis forarens blodtryck, puls, hudtemperatur, elektriskledningsformagahashudenoch/eller transpirationsmangd.

I en utfOringsform kan fordonet 220 inte startas am inte 10 foraren 210 anbringar matanordningen 230.

Matanordningen 230 är i vissa utforingsformer anordnad att detektera en nivdforandring has Atminstone en uppmatt fysisk egenskap has feraren 210. Alternativt kan matanordningen 230 vara anpassad att detektera en nivaforandring per tidsenhet has Atminstone en uppmatt fysisk egenskap has foraren 210.

Vidare innefattar vissa utforingsformer av uppfinningen ett system 200 for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, vilken styralgoritm kontrollerar ett vaxellAdssystem 250 i ett fordon 220. Detta system 200 innefattar en mOtanordning 230, enligt nAgon av de utfaringsformer som beskrivs i samband med presentationen av figur 6. System 200 innefattar Oven en styrenhet 240, enligt nAgon av de utforingsformer som beskrivs i samband med presentationen av figur 5, vilken Or anpassad att faststalla forarens 210 stressnivA, baserat pi den utfarda mOtningen och anpassa en styralgoritm till forarens faststallda stressnivA.

Somliga utforingsformer av uppfinningen inbegriper Oven ett fordon 220, vilket innefattar det ovan beskrivna systemet 30 200. 31 537 86 Enligt vissa alternativa utfaringsformer innefattar fordonet 220 dven, eller är anslutningsbar till, en enhet far att faststalla geografisk position, sasom en GPS modul. Denna alternativa enhet är sdrskilt anpassad att faststalla fordonets befintliga position, och mojliggor exempelvis en lagring eller markering far att markera positionen for en stressincident hos foraren 210, eventuellt tillsammans med en tidsuppgift. Darmed kan geografisk position och/eller tidpunkt for stressreaktioner hos foraren 210, och/eller ett 10 flertal forare, skickas till och lagras i den externa datalagringsenheten 260 for senare presentation. Exempelvis kan sedan en stresskarta uppritas, baserat pa denna insamlade information, vilken kan anvandas for planering av fdrdrutt, eller for att forvarna foraren 210 att hen är pa vag in i ett hogstressomrade, baserat pa dennes geografiska position/positionsforandringsriktning.Ddrigenomkan skadliga stressituationer elimineras eller atminstone konsekvensreduceras.

Enligt vissa alternativa utforingsformer kan vidare, vid detekteradforhojdstressnivdhosforaren210,en aterkoppling till foraren 210 goras, i syfte att lugna denne. Sadan aterkoppling kan best a exempelvis av att lugnande/ avslappnande musik/ ljud/ tal spelas, att ventilationen/ luftkonditioneringen i forarutrymmet okas i syfte att sanka temperaturen och oka syretillsdttningen, att en forarstolsinbyggd massagemodul aktiveras vilket kan ha en pacificerande inverkan pa den mentalt upprivne foraren 210. Ddrigenom kan risken for stressrelaterade skador och/eller olyckstillbud ytterligare minskas.

Detkanvidarekonstaterasattutforingsformerav uppfinningen tilldmpliga bade vid vdxling far fard framat respektive vid vdxling for backning av fordonet 220. Det kan 32 537 86 dock vid vissa tillfallen vara fordelaktigt att endast aktivera det ovan angivna fOrfarandet vid fard i fordonets framatriktning, for att minska risken att utlasa ytterligare foraraggression i samband med till exempel backning eller fickparkering. Vidare kan vissa utforingsformer innefatta att den uppfinningsenliga funktionen selektivt kan avstangas vid viss manovrering, sasom vid framforande av fordonet 220 i en rangeringsmod/manovreringsmod dar foraren 210 ofta framfor fordonet 220 med en mycket lag hastighet vid exempelvis angoring av en lastkaj.

Vidare har uppfinningen ovan enligt vissa utforingsformer exemplifierats for en situation dar foraren 210 begar drivkraft via ett fOrarstyrbart accelerationsorgan sasom en gaspedal. Uppfinningen Or dock tillamplig aven dar foraren 210 begar drivkraft pa annat satt,sasom via nagot forarassisterande system eller annan tillamplig styrenhet.

Det kan vidare konstateras att fOreliggande uppfinning kan utnyttjas bade vid pedalkorning, det vill saga att foraren 210 sjalv reglerar momentbegaran fran motorn, och vid farthallarkorning. Begreppet pedalkorning innefattar har och i detta dokument vasentligen alla typer av reglage anpassade for reglering av momentbegaran, sasom exempelvis en gaspedal eller en handgasanordning. 33

Claims (1)

1. 537 86 PATENTKRAV 1. F[5rtafande( 1.0;))fiaanPaSSr-ing av en innefattande mu..nstentorarigergende parameter,vii. ken styr ,grr(-itm kontroilerar ett vaxellagssystem (-2'.1)0) i ett fordon ()2(), forfarardet innefatta mtninq (401) av .i.tminstane en fvsisk e:..?;nakap hos foraren (210), kAnnetecknat av; faststallande (402) av torarens (210) stressniva, 10 baserat pA den atforda matningen (401); och anpassnanq (403)styralgoritmen, till oiateus faststalida. 0402) stressnivA dar anpassningen (403) styralgoritmen innefattar en a :v2dqn faqay. ett. varvtalsomfade innans, vilken. utvido ,o Lir proportionell mot trareqs taststailda (4e32) stressniva, 2. Frfarande (400)I, d.,:-ar den nppmatta fysiska egenskapen. hos toraren. (21j0) dnnefattar atminstone nagonsystoliskt blm-.1tryck, eiastoliskt blodtryck, pnls, i--artmlnusvolym,Sr. resistans,andninqsvoiym, kroppstemperatur, hndtemperatar, manqd. adrenalini blodet,mangdtort fact.I. blodet, noradrenalin I blodet, transpirationsvolym, mngd utsndrad handavett, elektrisk .iedninusformaga hos huden, bgonrorelse, mnekular anspanning, kroppsrofelse, talvolym, roststyrka eon/eller pupillstorlek, 3,FOrfarande (400) enliut dray I oiler krav 2, dar den uppmLItta. (401) fysiska eqenskapen hos f5raren ;210) innetattar en nivatorandx.D.iq„ eIler en nivatorandrIng per 34 537 86 tidsenhet, hos Atmlnstone en. appmAtt fysisk egenskap hos fdraren ;210). Forfarande (400) enliqt krav 1-3, vari faststallandet 402) av forarens stressniva, baserat oA den utfarda 5 matningen (401) innefattar en. jamOrelse mellan det uppmatta vdrdet och ett drAnsvardes 5„Forfarande ;400) en11gt krav 1-4, ddr anpssa„:ningeh (403) av styralgoritmen jnnefattar mappningforarens faststalida 402) stressnivA mot ett. motsvarande reducerat paramet ervardeochjnforandedetta.reducerade parametervdrde styralgoritmen, 6. Forfarande PP00) en1krav 1-5, dAr anpassningen av stvralqoritmen innefattar inforande av ett tidsfilter,tidsfordrqnindens ianqd ar prpportionell mot forarens faststallda (402) stressniva, 7. E'or f a ran de (400) enlidt krav 1-E, dar innefattar minst en an en. forarberoende parameter av: lAqe pa en. gaspedai, lAge PA an vaxelpedal,en bromspedal, lagesfdrAndrd.Pagaspedalen,o.,--" vdzelpedalen,lagesforandrinq1Dabromspedalen, lagest5r:andri g per tidsennet pa paspedalen, laq :::1-irandrinq pS..r LidaenhetvdKelpedalen, 1J.,asforandring per tidsenhet ba bromspedalen, rattutslad ochfeiler ratLutslag-Sndr=iroch/eller 'S'sparameter av: fdrdonstyp, lutning pa fordonet (220), fordchsvikt, komfortniva, fordonshastighet, motorvarvtal, 537 86 8,Forfarande (400) enli: krav 1-7, 1 vilken matndng (401) av :Ajom.instone z,:fn. fysisk egenskap hos foraren (210) QOrs av en matanordninq (230), ansintninBbar till en kroppsdel nA foraren.dar den. uppmatta. (101) Atminstone en fysiska egenskApen hos fOraren trAdtost eller via. kabe'.er styrenhet (2,10), FOrfarande (400) en.krav 1-8, innefattande skickande (104) av uppmatt (401) Atminstonc en fysisk egenskap hos fOraren (210) till. en extern. tat elan i.,nnsenhet (260), for attq-qora halscaralye av fOtaren (210), 10, Datorprogram toren styralgoritm innefattande minst en fOrarheroende parameter, 0a, styralgoritmen k.,5ut-ro-Lerar ett vx.eladssystem. ( .1I net fr)1.-don (220),datonpll'ogram kis-etacknas av att utfira ferfarandet(400)nnagitavkrav1-9011 datorprogrammet exekvera.s I on processorkrets (520)en. styrenhet (240), , (210) fir kontroll ett vaxelladssystem (250)ett fordon (220) via on anpassninqsbar styralgpritm, vilken stvrenhet (240) innefattarz en kommunikationsmodul (510) for att ta emot ett matresutat frau en matning av .=:.tminstone en fysisk eqenskap rds foraren (210); dch en processorkrets (!)2.0), anordnad att faststarla forarens stressniv., baserat pA den utforda matr.och aven anordn.ad att anpassa qtY-,--tmen till forarens stressnivA,anpassninden inusfattar en utvidninci , faststailda 1,1 ,JCL'Sfl ett 36 537 86 vAr-vtaladm&de innangars, vilken utvic proportione-11 mqt C' C' fsststSlide, (402) stressnivA, Sr Styrennet (240) enligt krav 11, 1 yilken den uppmtta fysiska egenskapen hos foraren (210) innetattar Atminstone n5_qqn ay systol.iskt biodtr-yck,blodtrycA, puls, vaakularresistans,andni.ngsvolym, andnih.gsfrekvens, kroppstemperatur, i•.-h,dtemperatnr, adrenalint.-)10det, •;tincJd kertisci 1 bledet, mAned ncr. adrsnni. 1n 1icdet, tr.rsp-ireticnsvolym, mSnqd utsCjndrsd handsvett, elektrJsk ledningsfOrmaga dos huden, egenrereise, muskulA.r anspnninc:$talyolym, reststka ()oh/elle 13. Styrenhet (240) enligt nAgot av krav II eller krav 12, I. vilken den uppmatta fysiska egenskapen hoe foraren (210) innefattar en nivafOrandrine,en niyAf5randrinq per tidsenhet, nosen. uppmatt tvsisk scene .Kan hoa foraren (210) 14. StYrenhet (240) enllqt n;jAgot av krav 11-13,vilken. processorkretsenSr anqrdnad att faststalla fOrrens stressniva baserat QA en lSmforelse mellan det "..,appMatta vardet och ett qrhsvarde 15. Stvrenhet (24)) en fat hqot av krro.7 11-14, i vHiken procesAorktetsen(520)anerdnadatt.anpassa igo_Atmen qenom nut mappa. torarens taststailda 25 stressnivA. not ett metsvarande rederat parametervarde och inline detta. reducerade parametervarde I styralgeritmen. Styrehneteel. 101 nAqet av kravi processorkretsea(520) noanordnadattanpassa styrafgeritmen genem at-t fnfOra ettdAr 37 537 86 tidefdrianhgensar proportionell nIO fOraren taststall.da stressnrv 200) fof anpassning av en.itm ihnefattande minst en forarheroende parameter,vii ken styr--itm. kontrollerar ett vaxelidssystem ;250)ett fordon (220), kannetecknat av en. matanordninq ;230), anpassad att mata atminstone en fys1sk eqenakap ens foraren (210); en styrenhet ;240) enliqt nagot av krav 11- ahpassad att faststalla forarens (210) eessnvt baerat pa den utfdrda. matninqeh ash anpassa en. :,.tyr-igoritm forarens faststalida stressni.va, Fordonkannetecknat av att det innefatrar at.t :::ystem (200) enlrqtk-rav I. 38 537 86 1/6