SE1250565A1 - Avskiljare, doseringsanordning, lantbruksredskap samt förfarande för avskiljning av granulärt material - Google Patents

Abstract

31/05 2012 TOR 17:45 FAX +46 13 143398 Awspstenl-.Ae-e PRV 014/014 +46 13 i43398 13 SAMMAN DRAG Detta dokument visar en avsklljare för avskiljning av granulart material,såsom utsäde, gödningsmedel eller bekämpningsmedel, från ett material-5 blandat luftflöde (Fl). Avskiljaren omfattar en avskiljarzon (Z) med ett inlopp(11) för ett materiaiblandat luftflöde, ett materialutlopp (13) och ett luftutlopp(12, 12'), samt minst två avskiljardeiar (15, 15'), vilka sträcker sig endastväsentligen längs ett materlalflöde (FM) i avsklllarzonen (Z) och mellan vilkaen avskiljarspalt (12, 12') ar bildad, vilken år tillräckligt smal för att tillåta att10 luft men inte det granuiära materialet passerar därigenom. Vidmaterialutloppet (13) ar avskiljarspalten (12, 12') åtminstone delvis öppen settien riktning som är väsentligen parallell med materialflödet (FM), så attmaterial som fastnari avskiljarspalten (12, 12') tillåts lämna denna genom attförskjutas huvudsakligen längs med materialflödet (FM). Publiceringsbild: fig 10a

Description

10 15 20 25 30 Sammanfattning Ett ändamål är således att åstadkomma en avskiljare och ett avskiljningsförfarande, vilka eliminerar eller reducerar problemen med känd teknik.

Uppfinningen definieras av de bifogade självständiga patentkraven.

Icke-begränsande utföringsformer framgår av de osjälvständiga patentkraven, de bifogade ritningarna och den följande beskrivningen.

Enligt en första aspekt ästadkoms en avskiljare för avskiljning av granulärt material, såsom utsäde, gödningsmedel eller bekämpningsmedel, från ett materialblandat luftflöde. Avskiljaren omfattar en avskiljarzon med ett inlopp for ett materialblandat luftflöde, ett materialutlopp och ett luftutlopp; samt minst två avskiljardelar, vilka sträcker sig endast väsentligen längs ett materialflöde i avskiljarzonen och mellan vilka en avskiljarspalt är bildad, vilken är tillräckligt smal för att tillåta att luft men inte det granulära materialet passerar därigenom. Vid materialutloppet är avskiljarspalten åtminstone delvis öppen sett i en riktning som är väsentligen parallell med materialflödet, så att material som fastnar i avskiljarspalten tillåts lämna denna genom att förskjutas huvudsakligen längs med materialflödet. Härigenom reduceras risken att material skall sätta igen avskiljarspalten.

Ett avstånd mellan avskiljardelarna kan öka längs materialflödet och/eller längs ett luftutloppsflöde.

Genom att avskiljaren omfattar avskiljardelar, vilka sträcker sig endast längs materialflödet samt uppvisar ökande spaltbredd, reduceras risken för att material skall fastna i spalten och därigenom försämra avskiljarens funktion.

Avskiljardelarna kan omfatta ett flertal längs materialflödet sig sträckande ribbor.

Avskiljaren kan uppvisa ett flertal avskiljarspalter, vilka är fördelade radiellt runt åtminstone en del avskiljarzonen.

Avskiljaren kan omfatta en vid materialutloppet belägen basdel, uppvisande en materialutloppsöppning, varvid avskiljardelarna ansluter till materialutloppsöppningens kant vid ett större radiellt avstånd från öppningens centrum än vad avskiljardelarna ansluter till en inloppsöppnings kant. 10 15 20 25 30 Därmed reduceras ytterligare risken för att material skall sätta igen spalten. Därtill underlättas tillverkning av avskiljaren genom gjutning eller formsprutning.

Avskiljardelarna kan spänna upp en väsentligen cylindrisk, frustokonisk, prismaformad eller frustumformad inre yta.

Avskiljardelarna kan ansluta till materialutloppsöppningens kant via ett väsentligen radiellt sig sträckande distansparti.

Basdelen kan uppvisa en axiellt genomgående urtagning som väsentligen sammanfaller med avskiljarspalten samt sträcker sig radiellt utanför en inre yta hos avskiljardelarna, och företrädesvis förbi en yttre yta hos avskiljardelarna. lnloppet kan vara beläget på en högre vertikal nivå än materialutloppet.

Enligt en andra aspekt åstadkoms en doseringsanordning för dosering och utmatning av granulärt material, såsom utsäde, gödningsmedel eller bekämpningsmedel. Doseringsanordningen kan omfatta en singulerings- anordning utformad att åstadkomma ett flöde av enskilda granuler från det granulära materialet, i vilket flöde granulerna matas med ett förutbestämt avstånd från varandra; och ett materialinlopp för inmatning av det granulära materialet till singuleringsanordningen. En avskiljare enligt något vad som beskrivits ovan är anordnad så att dess inlopp är anslutet till en matningskanal för matning av ett materialblandat luftflöde och så att dess materialutlopp är anslutet till materialinloppet.

Avskiljarens luftutlopp kan vara anslutet till en kanal för trycksättning av singuleringsanordningen, så att luftflöde från avskiljaren är anslutet till ett luftinlopp hos doseringsanordningen.

Luftinloppet och materialinloppet kan vara anslutna till doseringsanordningen på en högtrycksida av en singuleringsskiva.

Enligt en tredje aspekt åstadkoms ett lantbruksredskap för spridning av granulärt material, såsom utsäde, gödningsmedel eller bekämpningsmedel, omfattande en central behållare för det granulära materialet; minst två doseringsanordningar enligt vad som beskrivits ovan samt minst två matningskanaler för matning av det granulära materialet från den centrala behållaren till respektive doseringsanordning. 10 15 20 25 30 Enligt en fjärde aspekt ästadkoms ett förfarande för att i ett Iantbruksredskap avskilja granulärt material, såsom utsäde, gödningsmedel eller bekämpningsmedel, frän en materialblandad luftström. Förfarandet innefattar att införa den materialblandade luftströmmen i en avskiljarzon, att låta det granulära materialet passera genom avskiljarzonen längs en avskiljarspalt som vid ett materialutlopp är åtminstone delvis öppen i en riktning som är väsentligen parallell med ett materialflöde, så att material som fastnar i avskiljarspalten tilläts lämna denna genom att förskjutas huvud- sakligen längs med avskiljarspalten och att mata det granulära material som skiljts från den materialblandade luftströmmen till en doseringsanordning.

Kort beskrivninq av ritninqarna Fig 1 är en schematisk snittvy av en avskiljare enligt en utförandeform.

Fig 2 är en schematisk snittvy längs linjen A-A i fig 1.

Fig 3 är en schematisk snittvy av ett första system i vilket den häri beskrivna avskiljaren kan utnyttjas.

Fig 4a-4b är en schematisk snittvy av ett andra system, i vilket den häri beskrivna avskiljaren kan utnyttjas.

Fig 5 är en schematisk perspektivvy av ett Iantbruksredskap 100.

Fig 6 är en schematisk perspektivvy av en radenhet 105.

Fig 7 är en schematisk perspektivvy av en doseringsanordning 109 med en integrerad avskiljarenhet 112.

Fig 8 är en snittvy av doseringsanordningen i fig 7.

Fig 9a-9d är schematiska vyer av en avskiljarenhet.

Beskrivning av utförinqsformer Fig 1 och 2 visar schematiskt en avskiljare 1, vilken har ett inlopp 11, ett flertal luftutlopp samt ett materialutlopp 13. lnloppet 11 kan omges av en inloppsfläns 14 och materialutloppet 13 kan omges av en utloppsfläns 16.

Luftutloppen bildas av spalter 12 mellan avskiljardelar 15.

Avskiljardelarna 15 kan tillsammans definiera en geometrisk kropp, som sträcker sig mellan inloppet och materialutloppet. lnloppet 11 och materialutloppet 13 kan vara väsentligen koncentriskt linjerade med varandra, 10 15 20 25 30 så att en avskiljarzon Z sträcker sig väsentligen linjärt mellan inloppet 11 och materialutloppet 13, och så att öppningar till inloppet 11 och materialutloppet 13 definierar väsentligen parallella plan.

Avskiljarzonen kan i detta fall vara väsentligen cylindrisk eller frustokonisk med exempelvis cirkulärt, ovalt eller elliptiskt tvärsnitt. Alternativt kan kroppen uppvisa prismatisk form eller frustum-form, exempelvis med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt. Andra tvärsnitt med exempelvis form av polygon, trapetzoid, etc. är tänkbara.

Alternativt kan öppningar till inloppet 11 och materialutloppet 13 definiera icke-parallella plan. I sådana fall kan avskiljarzonen Z sträcka sig linjärt eller krökt mellan inloppet 11 och materialutloppet 13. Avskiljarzonen kan således definiera en kropp som har formen av ett krökt rör med tvärsnitt enligt vad som nämnts ovan för avskiljarzonen Z.

I det i fig 1-2 visade exemplet har avskiljarzonen formen av en rätvinklig cylinder med cirkulärt tvärsnitt. lnloppsflänsen 14 och materialutloppsflänsen 16 kan anpassas till det utrymme i vilket avskiljaren skall placeras, exempelvis för att täta mot väggar som bildar utrymmet. I det i fig 1-2 visade exemplet har materialutlopps- flänsen 16 kvadratisk form och materialinloppsflänsen har cirkulärt tvärsnitt.

Mellan avskiljardelarna 15 bildas spalter 12, genom vilka luft (och småpartiklar) men inte det material som skall avskiljas från luftflödet, kan passera. Avskiljarspalten bör således ha en, vid dess inre yta, största bredd som är mindre än en minsta diameter hos det granulära material som skall avskiljas. Avskiljaren kan utformas som en utbytbar del, som väljs bland ett flertal liknande komponenter med exempelvis olika spaltbredd, för att passa den typ av granulärt material som skall matas och avskiljas.

Spaltbredden b kan vara ökande i radiell riktning utåt, dvs i riktning väsentligen parallellt med utloppsluftflödet FL. Spalten 12 kan exempelvis ha en bredd b som är större vid avskiljardelens 15 utåt vända yta än vid avskiljardelens 15 inåt vända yta. Detta kan exempelvis åstadkommas genom att avskiljardelarna har ett tvärsnitt, sett exempelvis i planet A-A, vinkelrätt mot materialflödet FM, som är utåt avsmalnande, exempelvis triangulärt, trapezoid-format, halvcirkulärt, etc. 10 15 20 25 30 Vid materialutloppet 13 kan avskiljarspalten 12, 12' vara öppen i riktning väsentligen parallellt med materialflödet FM. Detta medför att material som fastnat i avskiljarspalten 12, 12' kan föras av materialflödet FM mot materialutloppet 13 och, när det når slutet av avskiljarspalten 12, 12', lossnar det och förs vidare med materialflödet FM.

Enligt ett utförande kan materialutloppet 13 utformas med en mot öppningen vänd kant 13a. Avskiljardelarna 15 kan ansluta till kanten 13a via distanspartier 18. Tangentiellt mellan distanspartierna 18 kan ett antal axiellt genomgående urtagningar 18 vara bildade i materialutloppsflänsen 16.

Urtagningarna 18 kan sammanfalla med spalterna 12 så att de öppningar som spalterna bildar fortsätter radiellt utåt i materialutloppsflänsen 16.

Därmed kan avskiljardelarna 18 ansluta till materialutloppets 13 kantparti 13a vid en större radie än vad ribborna ansluter till materialinloppets 11 kantparti 11a.

Alternativt kan avskiljarspalten 12 fortsätta axiellt genom material- utloppsflänsen, innebärande att en radiell försänkning med ett djup mot- svarande avskiljardelarnas 18 radiella väggtjocklek åstadkoms i kanten 13a.

Djupet hos den radiella försänkningen kan vara exempelvis 20%-100% av den radiella väggtjockleken.

Spaltbredden b kan även vara ökande i axiell riktning mot material- utloppet 13, dvs i riktning väsentligen parallellt med materialflödet FM. Detta kan åstadkommas genom att avskiljardelarna är nedåt avsmalnande och/eller genom att hela den kropp som spänns upp av avskiljardelarna är konisk.

I fig 3 visas ett system 20, i vilket den häri visade avskiljaren kan utnyttjas. Systemet omfattar en inloppskanal 21, i vilken ett materialblandat luftflöde Fl från exempelvis en central behållare kan matas samt en behållare 22, i vilken avskiljt material kan samlas upp, exempelvis för vidare matning med hjälp av doseringsanordning (fig 7-8), som kan ha formen av en singuleringsanordning. Mellan inloppskanalen 21 och behållaren 22 är avskiljaren 1 anordnad. I denna utföringsform är avskiljaren anordnad så att från denna utgående luftflöde FL släpps ut till omgivningen.

I fig 4a-4b visas ett annat system 20', i vilket den häri visade avskilj- aren 1 kan utnyttjas. Detta system 20' omfattar, utöver delarna ifig 3, även en 10 15 20 25 30 avskiljarkammare 23, som omsluter avskiljaren samt en till avskiljarkammaren 23 ansluten frånluftkanal 24, vilken möjliggör utnyttjande av från avskiljaren utgående luft FL och därmed associerat lufttryck. Frånluftkanalen 24 kan även förhindra att luften FL från inloppskanalen 21 släpps ut till omgivningen, genom att luften istället återförs för användning exempelvis till att mata material från doseringsanordningen.

Exempelvis kan, som indikeras av de streckade linjerna ifig 4a och 4b, luftflödet FL från avskiljaren 1 ledas till en drivluftkanal som försörjer doser- ingsanordningen med ett drivluftflöde FD.

Fig 5 visar ett lantbruksredskap 100 i form av en precisionssåmaskin.

Lantbruksredskapet omfattar en ram 106, 107, vilken uppbär en central utsädesbehällare 102, från vilken utsäde drivs med hjälp av en fläkt 101 via matningskanaler 103 till ett flertal (här åtta) radenheter 105.

Lantbruksredskapet 100 har även ett par stödhjul 104, vilka kan utnyttjas som stöd för lantbruksredskapet 100 vid sådd, och vilka kan vara höjdinställbara för att även kunna utgöra transportstöd vid transport på väg.

Fig 6 visar en radenhet 105 hos lantbruksredskapet 100 ifig 5, och närmare bestämt radenheten längst till vänster i fig 5.

Radenheten 105 kan vara infäst vid en tvärgående del 107 av lantbruksredskapets 100 ram. En höjdinställningsmekanism 114 uppbär en doseringsanordning 109 samt en säanordning 110. Doseringsanordningen 109 matas via en luftkanal 108 med ett luftflöde FD, som kan trycksätta doseringsanordningen och eventuellt även utnyttjas för utmatning av utsädet från doseringsanordningen. Luftflödet FD kan åstadkommas med hjälp av fläkten 101 eller med hjälp av en separat fläkt. Via en matningskanal 103 matas doseringsanordningen 109 med ett luftflöde Fl blandat med utsäde.

En avskiljarenhet 112 är anordnad att avskilja det i matningskanalen 103 inkommande utsädet från luftflödet Fl.

Från avskiljarenheten 112 utgående luft återförs till drivluftkanalen 108 samt matas tillsammans med drivluftflödet FD via ett drivluftsinlopp 111 till doseringsanordningen 109.

Fig 7 visar en perspektivvy av doseringsanordningen 109 samt till denna inkommande kanaler, inklusive drivluftsinloppet 111, matningskanalen 10 15 20 25 30 103 samt drivluftkanalen 108. I fig 7 syns även ett hölje 113 till den motor (exempelvis en elmotor) som driver en singuleringsanordning 116 i doseringsanordningen 109. Vidare syns utsädesutloppet 115, via vilket utsäde matas från doseringsanordningen 109 till såanordningen 110.

I fig 8 visas en snittvy av doseringsanordningen 109. Avskiljarenheten 112 visas här i snittad vy. Doseringsanordningen 109 har ett materialinlopp 117, och det framgår hur materialutloppsutrymmet 1122 i avskiljarenhetens 112 nedre parti är öppet mot ett utrymme i doseringsanordningen 109 i vilket en singuleringsskiva 116 är roterbar och i vilket ett luftövertryck från drivluftsinloppet 111 föreligger. Avskiljarenhetens 109 materialutloppsutrymmet 1122 är öppet mot utrymmet med luftövertryck så att utsädet matas fram till singuleringsskivan 116 med hjälp av tyngdkraften.

I fig 9a-9d visas ett utförande av avskiljarenheten 112. Avskiljar- enheten 112 omfattar ett hölje som omsluter ett inloppsutrymme1121, ett materialutloppsutrymme 1122 och ett luftutloppsutrymme 1123. En avskiljare 1' är anordnad att bilda en avskiljarzon Z i gränssnittet mellan inloppsutrymmet, materialutloppsutrymmet 1122 och luftutloppsutrymmet.

Materialutloppsutrymmet 1122 är beläget på lägre vertikal nivå än avskiljarzonen Z, så att material som avskiljts från inkommande materialblandat luftflöde förs via materialutloppsutrymmet 1122 till doserings- anordningen 109 med hjälp av tyngdkraften. På väsentligen samma vertikala nivå som avskiljarzonen Z kan luftutloppsutrymmet 1123 vara anordnat att ansluta till den kanal 108, via vilken drivluftsflödet matas till doseringsanord- ningen 109. Alternativt kan luftutloppsutrymmet, som visat, utgöra del av kanalen 108. Som ytterligare ett alternativ kan luftutloppsutrymmet 1123 ansluta till kanalen 108 via en återföringskanal (ej visad).Avskiljaren 1' kan vara utformad i enlighet med de principer som beskrivits under hänvisning till fig 1-2, men är här försedd med ett flertal ribbor 15', vilka är fördelade runt materialflödesriktningen och bildar längs materialflödesriktningen sig sträckande spalter 12”. Som framgår av fig 9d, kan avskiljaren 1' vara så placerad relativt drivluftskanalen 108, att drivluftskanalens 108 inre begränsningsyta skär eller tangerar en inre yta hos avskiljaren 1'. Den kropp som definieras av ribborna 15' kan vara lätt frustokonisk. Ribborna 15' kan ha 10 15 20 25 i materialflödesriktningen FM avsmalnande tvärsnitt och spalterna 12' kan således ha i materialflödesriktningen FM ökande spaltbredd.

Avskiljaren 1, 1', omfattande ribbor 15, 15' och flänsar 14, 14', 16, 16', kan vara bildad i ett stycke, exempelvis genom gjutning av en avskiljare 1, 1' av metall, eller formsprutning, om avskiljaren 1, 1' skall vara tillverkad av polymermaterial. Om den av ribborna 15, 15' definierade kroppen är lätt konisk eller frustokonisk, kan detta underlätta avskiljarens 1, 1' avlägsnande frän ett formverktyg. Även utformning av ribborna 15, 15' med i material- flödesriktningen FM avsmalnande tvärsnitt kan underlätta avskiljarens avlägsnande från ett formverktyg.

I materialutloppsflänsen 16' kan axiellt genomgående urtagningar 18' vara anordnade, sä att ribborna ansluter till materialutloppets 13' kantparti 13a' via respektive distansdelar18'. Därmed kan ribborna 18' ansluta till materialutloppets 13 kantparti 13a' vid en större radie än vad ribborna ansluter till materialinloppets 11' kantparti 11a'.

Vidare kan avskiljaren ha ett parti 19, som definierar en del av inloppsutrymmet 1121. Partiet 18 kan vara bildat i ett stycke med avskiljaren 1, 1'.

Det inses att häri visade avskiljare och doseringsanordning kan användas för utmatning av valfritt granulärt material inom lantbruket, såsom utsäde, gödningsmedel eller bekämpningsmedel.

Claims (14)

10 15 20 25 30 10 PATENTKRAV

1. Avskiljare för avskiljning av granulärt material, såsom utsäde, gödningsmedel eller bekämpningsmedel, från ett materialblandat luftflöde (Fl), omfattande: en avskiljarzon (Z) med ett inlopp (11) för ett materialblandat luftflöde, ett materialutlopp (13) och ett luftutlopp (12, 12'); samt minst två avskiljardelar (15, 15'), vilka sträcker sig endast väsentligen längs ett materialflöde (FM) i avskiljarzonen (Z) och mellan vilka en avskiljarspalt (12, 12') är bildad, vilken är tillräckligt smal för att tillåta att luft men inte det granulära materialet passerar därigenom, kännetecknatav att vid materialutloppet (13) är avskiljarspalten (12, 12') åtminstone delvis öppen sett i en riktning som är väsentligen parallell med materialflödet (FM), så att material som fastnar i avskiljarspalten (12, 12') tillåts lämna denna genom att förskjutas huvudsakligen längs med materialflödet (FM).

2. Avskiljare enligt krav 1, varvid ett avstånd mellan avskiljardelarna (15, 15') ökar längs materialflödet (FM) och/eller längs ett luftutloppsflöde (FL).

3. Avskiljare enligt krav 1 eller 2, varvid avskiljardelarna (15, 15') omfattar ett flertal längs materialflödet (FM) sig sträckande ribbor (15, 15').

4. Avskiljare enligt något av föregående krav, varvid avskiljaren uppvisar ett flertal avskiljarspalter (12, 12'), vilka är fördelade radiellt runt åtminstone en del avskiljarzonen (Z).

5. Avskiljare enligt något av föregående krav, varvid avskiljaren omfattar en vid materialutloppet (13) belägen basdel (16, 16'), uppvisande en materialutloppsöppning (13), varvid avskiljardelarna (15, 15') ansluter till materialutloppsöppningens kant (13a) vid ett större radiellt avstånd från 10 15 20 25 30 11 öppningens centrum än vad avskiljardelarna ansluter till en inloppsöppnings (11) kant (11a).

6. Avskiljare enligt något av föregående krav, varvid avskiljar- delarna (15, 15') spänner upp en väsentligen cylindrisk, frustokonisk, prismaformad eller frustumformad inre yta.

7. Avskiljare enligt krav 4 eller 6, varvid avskiljardelarna (15, 15') ansluter till materialutloppsöppningens kant (13a, 13a') via ett väsentligen radiellt sig sträckande distansparti (18, 18').

8. Avskiljare enligt något av krav 5-7, varvid basdelen (16, 16') uppvisar en axiellt genomgående urtagning (17, 17') som väsentligen sammanfaller med avskiljarspalten (12, 12') samt sträcker sig radiellt utanför en inre yta hos avskiljardelarna (15, 15'), och företrädesvis förbi en yttre yta hos avskiljardelarna (15, 15').

9. Avskiljare enligt något av föregående krav, varvid inloppet (11) är beläget på en högre vertikal nivå än materialutloppet (13). 10. granulärt material, såsom utsäde, gödningsmedel eller bekämpningsmedel, Doseringsanordning (109) för dosering och utmatning av omfattande: en singuleringsanordning (116) utformad att åstadkomma ett flöde av enskilda granuler från det granulära materialet, i vilket flöde granulerna matas med ett förutbestämt inbördes avstånd; och ett materialinlopp (117) för inmatning av det granulära materialet till singuleringsanordningen, kännetecknad av att en avskiljare enligt något av föregående krav är anordnad så att dess inlopp är anslutet till en matningskanal (103) för matning av ett materialblandat luftflöde och så att dess materialutlopp (13) är anslutet till materialinloppet (117).

10 15 20 25 30 12

11. (12, 12') är anslutet till en kanal (108) för trycksättning av Doseringsanordning enligt krav 10, varvid avskiljarens luftutlopp singuleringsanordningen, så att luftflöde (FL) från avskiljaren är anslutet till ett luftinlopp (111) hos doseringsanordningen (109).

12. (111) och materialinloppet (117) är anslutna till doseringsanordningen (109) Doseringsanordning enligt krav 10 eller 11, varvid luftinloppet på en högtrycksida av en singuleringsskiva (116).

13. utsäde, gödningsmedel eller bekämpningsmedel, omfattande: Lantbruksredskap för fördelning av granulärt material, såsom en central behållare för det granulära materialet; minst två doseringsanordningar (109) enligt något av krav 10-12; minst två matningskanaler (103) för matning av det granulära materialet från den centrala behållaren till respektive doseringsanordning (109).

14. Förfarande för att i ett lantbruksredskap avskilja granulärt material, såsom utsäde, gödningsmedel eller bekämpningsmedel, från en materialblandad luftström, vilket förfarande innefattar: att införa den materialblandade luftströmmen i en avskiljarzon, att låta det granulära materialet passera genom avskiljarzonen längs en avskiljarspalt som vid ett materialutlopp är åtminstone delvis öppen i en riktning som är väsentligen parallell med ett materialflöde, så att material som fastnar i avskiljarspalten tillåts lämna denna genom att förskjutas huvud- sakligen längs med avskiljarspalten, och att mata det granulära material som skiljts från den materialblandade luftströmmen till en doseringsanordning.