SE1150919A1 - Förfarande och system för felsökning av en påbyggnationsfunktion vid fordon - Google Patents

Description

l0 l5 20 25 30 Till exempel är det vanligt att kommersiella fordonstillverkare, i stället för att enbart tillhandahålla fullt utrustade fordon, även tillhandahåller versioner enbart bestående chassi, eller chassi och hytt vilka sedan färdigställs av annan part enligt egna specifika krav.

Till exempel kan ett av en fordonstillverkare tillhandahållet chassi vara anordnat att godtyckligt användas som bas för påbyggnation till färdiga husbilar, brandbilar, ambulanser, betongbilar, kylbilar etc.

Vidare kan t.ex. busschassin tillhandahållas av fordonstillverkaren, mer eller mindre helt utan kaross, för efterföljande påbyggnad av en busskarossör.

Således kan den påbyggnad som utförs av annan part vara mycket omfattande, och påbyggnation i åtminstone någon utsträckning är också mycket vanligt förekommande vid tunga fordon. Av denna anledning förbereder fordonstillverkaren också ofta fordonet i stor utsträckning för att underlätta en efterföljande påbyggnation. T.ex. tillhandahålls ofta ett eller flera kraftuttag, där t.ex. påbyggnationer kan sammankopplas med fordonets förbränningsmotor och/eller växellåda för att påbyggnationsfunktioner ska kunna erhålla drivkraft från fordonet. Likaså kan det finnas anslutningar för att möjliggöra nyttjande av t.ex. fordonets elsystem, hydraulsystem och/eller pneumatiska system realisering av påbyggnationsfunktioner.

Ett fordon kan således förses med ett flertal kraftuttag, och beroende på typ av applikationer som tillförs fordonet vid påbyggnation kan kraftuttagsbehovet variera. Till exempel kan vissa applikationer erfordra att erfordrad kraft finns tillgänglig konstant när fordonsmotorn är i gång, oberoende av om fordonet förflyttar sig eller inte. Exempel på sådana 10 l5 20 25 30 applikationer kan t.ex. utgöras av betongbilar, kylenheter i kylbilar och plogsystem. Andra applikationer erfordrar endast kraft vid distinkta tillfällen, såsom vid aktivering av en kran etc.

Aktiveringen av ett kraftuttag för, och därmed drivning av, en eller flera påbyggnationsfunktioner är många gånger inte sådan att ett kontinuerligt och oreglerat kraftuttag är önskvärt, utan vanligtvis är kraftbehovet sådant att det endast erfordras vid vissa situationer, och på begäran, av påbyggnationen i sig eller av t.ex. fordonets förare.

Förutom kraftuttagen i sig är det därför vanligt att fordonstillverkaren tillhandahåller ett påbyggnationsgränssnitt för att möjliggöra kommunikation mellan fordonets interna kommunikationssystem och påbyggnationens styrsystem. Detta gränssnitt kan t.ex. bestå av en eller flera kopplingsplintar med ett antal in-/utgångar, där hög/låg signal på en utgång t.ex. kan representera status för en viss funktion, varvid denna information kan användas som styrsignal för villkorad styrning vid påbyggnationsfunktioner. Vidare kan det finnas ingångar för att från påbyggnationens styrsystem signalera t.ex. en begäran om aktivering av ett visst kraftuttag, där t.ex. en hög nivå kan indikera en begäran av aktivering, och där en viss ingång har en definierad betydelse.

Eftersom en och samma chassikonfiguration kan användas för påbyggnation inom ett stort antal tillämpningsområden är det under fordonstillverkning ofta inte möjligt att känna till den specifika användningen av ett specifikt chassi, och framförallt inte karaktäristika för specifika påbyggnationselement såsom till exempel en specifik kranenhet eller ett specifikt plogsystem. lO l5 20 25 30 Således kan påbyggnationsfunktioner kommunicera status såsom huruvida funktionen är aktiv/inaktiv genom att ansätta en spänning på en ingång på gränssnittet mot fordonets interna styrsystem. Därmed kommer fordonets interna kommunikationssystem således också att ha kunskap om att påbyggnationsfunktioner existerar, och deras status i den mån påbyggnationsfunktionen signalerar en begaran av aktivering av någon fordonsfunktion och/eller begär kraft.

Sammanfattning av uppfinningen Det är ett syfte med föreliggande uppfinning att tillhandahålla ett förfarande för diagnostisering av en påbyggnationsfunktion vid ett fordon. Detta syfte uppnås med ett förfarande enligt patentkrav l.

Enligt föreliggande uppfinning tillhandahålls ett förfarande för felsökning av en påbyggnationsfunktion vid ett fordon, varvid nämnda fordon, efterföljande tillverkning av en fordonstillverkare, genomgår en påbyggnation, varvid nämnda påbyggnation innefattar åtminstone en påbyggnationsfunktion.

Vid nämnda påbyggnation associeras en datorläsbar representation av nämnda påbyggnationsfunktion med nämnda fordon. Vid felsökning av nämnda påbyggnationsfunktion ansluts nämnda fordon till ett diagnosverktyg, och med hjälp av nämnda diagnosverktyg, baserat på nämnda datorläsbara representation av nämnda påbyggnationsfunktion, fastställs aktiveringsvillkor för aktivering av nämnda påbyggnationsfunktion. Med hjälp av nämnda diagnosverktyg och via nämnda anslutning till nämnda fordon fastställa huruvida nämnda åtminstone ett aktiveringsvillkor för aktivering av nämnda påbyggnationsfunktion är uppfyllt, och en signal genereras om nämnda åtminstone ett aktiveringsvillkor inte är uppfyllt. l0 l5 20 25 Påbyggnationer är ofta mycket svåra att felsöka då information om påbyggnationen ofta saknas i fordonet/verkstaden. Detta i kombination med att fordonet levereras med ett påbyggnationsgränssnitt som i princip kan användas på godtyckligt valfritt sätt vid påbyggnation medför att en påbyggnation kan realiseras på ett i princip godtyckligt sätt så länge som önskad funktion erhålls. Sammantaget innebär detta att en felaktigt fungerande påbyggnation kan vara mycket tidskrävande att felsöka. Föreliggande uppfinning löser dylika problem genom att vid påbyggnationen associera en datorläsbar representation av nämnda påbyggnationsfunktion med nämnda fordon. Denna datorläsbar representation kan sedan användas av ett diagnosverktyg som via en anslutning till fordonet i realtid läser av rådande signaltillstånd i fordonet, varvid orsaker till att en önskad funktion vid användning av påbyggnationen inte inträffar kan identifieras av diagnosverktyget och därmed avsevärt reducera tidsåtgång vid felsökning.

Ytterligare kännetecken för föreliggande uppfinning och fördelar därav kommer att framgå ur följande detaljerade beskrivning av exempelutföringsformer och de bifogade ritningarna.

Kort beskrivning av ritningar Fig. 1A visar schematiskt ett fordon vid vilket föreliggande uppfinning kan användas.

Fig. lB visar en styrenhet i styrsystemet för det i fig. l visade fordonet.

Fig. 2 visar ett exempel på en påbyggnationsfunktion vid ett fordon. 10 15 20 25 Fig. 3 visar ett exempelförfarande enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 4 visar ett exempel på en logikprogrammeringsfunktion enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Detaljerad beskrivning av utföringsformer Med uttrycket ”annan part” avses i föreliggande beskrivning och patentkrav en i förhållande till fordonstillverkaren oberoende part till vilken ett av en fordonstillverkare tillverkat fordon levereras. Således kan nämnda andra part utgöras av en slutanvändare, men också av en tredjepartsleverantör som utför påbyggnation innan leverans till slutkund.

Fig. 1A visar schematiskt en drivlina i ett fordon 100 enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning. Det i fig. 1A schematiskt visade fordonet 100 innefattar endast en axel med drivhjul 113, 114, men uppfinningen är tillämplig även vid fordon där fler än en axel är försedd med drivhjul. Drivlinan innefattar en förbränningsmotor 101, vilken på ett sedvanligt sätt, via en på förbränningsmotorn 101 utgående axel, vanligtvis via ett svänghjul 102, är förbunden med en växellåda 103 via en koppling 106. Förbränningsmotorn styrs av fordonets styrsystem via en styrenhet 115. Likaså styrs kopplingen 106, vilken t.ex. kan utgöras av en automatiskt styrd koppling, och växellådan 103 av fordonets styrsystem med hjälp av en eller flera tillämpliga styrenheter (ej visat).

Naturligtvis kan fordonets drivlina även vara av annan typ såsom av en typ med konventionell automatväxellåda etc.

En från växellådan 103 utgående axel 107 driver sedan drivhjulen 113, 114 via en slutväxel 108, såsom t.ex. en 10 15 20 25 30 sedvanlig differential, och drivaxlar 104, 105 förbundna med nåmnda slutvaxel 108.

Såsom inses utgör det visade fordonet endast ett exempel på hur fordonet kan vara konfigurerat. Uppfinningen år dock tillåmplig vid alla typer av fordon, såsom t.ex. fordon med hybriddrivlina, elfordon och/eller andra typer av axelkonfiguration, andra typer av växellådor med eller utan koppling etc.

Det visade fordonet 100 innefattar vidare kraftuttag 109, 110, dar kraftuttaget 109 utgör ett kraftuttag direkt via förbranningsmotorns 101 svånghjul 102, medan kraftuttaget 110 utgör ett kraftuttag för uttag av kraft via fordonets 100 våxellåda 103. Kraftuttag kan således utföras från olika positioner i fordonsstrukturen, och kraften kan till exempel uttas från motorn direkt eller vara våxellådedriven, det vill saga kopplingsberoende. Vaxellådedrivna kraftuttag, såsom kraftuttaget 110, har fördelen att förhållandevis höga effekter kan uttas, men har samtidigt nackdelen att kraftuttag endast kan utföras när kopplingen ingreppar.

Vid påbyggnation kan påbyggnationer såsom kranar etc. inkopplas via tillåmpliga kraftuttag för dårmed drivas av dessa. Såsom inses kan fordonet 100 innehålla både flera kraftuttag ån kraftuttagen 109, 110, liksom aven kraftuttag av annan typ.

Påbyggnationsfunktioner kan dock vara av mycket olika typ, och medan en påbyggnationsfunktion kan innefatta aktivering av en kranfunktion via en kraftuttagsbegåran kan en annan påbyggnationsfunktion innefatta en begåran om t.ex. en tåndning av en viss varningslampa vid fordonets förarplats.

Således kan påbyggnationsfunktioner vara enkla i sin natur, och interaktionen med fordonets interna styrsystem behöver alltså inte innefatta begaran av kraft, utan i princip lO l5 20 25 30 godtycklig funktionalitet kan vara anordnad att begäras, vilket enligt nedan utförs via ett påbyggnationsgränssnitt.

Dessutom behöver påbyggnationens styrystem överhuvudtaget inte vara anordnat att begära resurser från fordonet, utan påbyggnationens styrsystem kan vara anordnat att enbart bero av statussignaler från fordonet, dvs. signaltillståndet för tillämpliga utgångar på påbyggnationsgränssnittet.

Den resurs påbyggnationsfunktioner begär för sin funktion kan således t.ex. utgöra en eller flera av mekanisk kraft, elektrisk kraft, hydraulkraft eller pneumatisk kraft eller en begäran om någon funktion via fordonets styrsystem. I de fall resurser begärs är dessa normalt inte, och önskas normalt heller inte, konstant tillgängliga, utan vanligtvis önskas aktivering vid behov.

I nedanstående beskrivning exemplifieras en påbyggnationsfunktion där ett momentbegränsat kraftuttag begärs. Eftersom kraftuttagen tillför fordonet kontrolleras/aktiveras dessa vanligtvis med hjälp av tillämpliga signaler från fordonets interna styrsystem. I den visade utföringsformen styrs aktivering av kraftuttagen med hjälp av styrenheten II6.

Detta betyder således också att för att dessa kraftuttag skall kunna aktiveras, och i synnerhet enligt det behov som en specifik påbyggnation erfordrar, måste påbyggnationsfunktionen kommunicera med fordonets interna styrsystem.

Fordonstillverkare vill dock ogärna att en annan part, såsom t.ex. en tredjepartsleverantör utför förändringar direkt i fordonets interna styrsystem, eftersom detta kan få både oönskade och svårförutsägbara effekter på fordonets framförande. Detta är också anledningen till att fordonstillverkaren vanligtvis tillhandahåller ett 10 15 20 25 30 signaleringsgränssnitt som sedan kan användas for kommunikation med fordonets interna styrsystem. Detta visas schematiskt med påbyggnationsstyrenheten 117 i fig. 1A, vilken kommunicerar med t.ex. styrenheten 116 och/eller andra i fordonet förekommande styrenheter.

Påbyggnationsgränssnittet kan vara av olika typ, men består vanligtvis av en påbyggnationsstyrenhet med ett antal in- /utgångar, där varje in-/utgång har en viss funktion. T.ex. kan en utgång representera fordonets parkeringsbroms, och när fordonets parkeringsbroms är ansatt kan denna utgång t.ex. sättas till hog nivå av fordonets interna styrsystem for att på detta sätt kommunicera detta till påbyggnationen. Andra exempel på funktioner vars status kan signaleras på liknande sätt utgörs av t.ex. växellåda i neutralläge, forbranningsmotor startad, liksom status for andra funktioner/delar av t.ex. fordonets drivlina, olika bromssystem etc. Dessa signaler kan sedan användas av påbyggnationens styrsystem, dar t.ex. olika villkor vanligtvis måste vara uppfyllda for att en viss funktion skall aktiveras.

T.ex. kan det erfordras att, för att påbyggnationsfunktionen skall begära aktivering av t.ex. ett visst kraftuttag, och därmed t.ex. drivning av en påbyggnationsfunktion, olika villkor måste vara uppfyllda, såsom t.ex. att både parkeringsbroms måste vara ilagd samtidigt som fordonets växellåda är inställd i neutralläge. Om dessa villkor är uppfyllda, vilka av påbyggnationens styrsystem således kan utläsas av respektive utgång på påbyggnationsstyrenheten 117, kan aktivering begäras. Denna aktivering kan begäras via nämnda påbyggnationsstyrenhet 117, vilken enligt ovan kan innefatta ingångar, där varje ingång har en viss betydelse, såsom t.ex. begäran om aktivering av ett visst kraftuttag, varvid denna begäran kan omvandlas av påbyggnationsstyrenheten 10 15 20 25 30 10 117 till ett lämpigt format för kommunikation med styrenheten 116.

Allmänt består styrsystem i moderna fordon av ett kommunikationsbussystem bestående av en eller flera kommunikationsbussar för att sammankoppla ett antal elektroniska styrenheter (ECU:er) såsom styrenheterna, eller controllers, och olika på fordonet lokaliserade komponenter.

Ett dylikt styrsystem kan innefatta ett stort antal styrenheter, och ansvaret för en specifik funktion kan vara uppdelat på fler än en styrenhet.

För enkelhetens skull visas i fig. 1A endast styrenheterna 115, 116, 117.

Delar av föreliggande uppfinning kan vara implementerad i någon tillämplig styrenhet, såsom t.ex. styrenheten 117, eller helt eller delvis i en eller flera andra vid fordonet anordnade styrenheter.

Styrenheter av den visade typen är normalt anordnade att ta emot sensorsignaler från olika delar av fordonet. Styrenheten 116 kan t.ex. motta signaler från styrenheten 117 vid bestämning huruvida ett kraftuttag ska aktiveras eller inte.

Styrenheter av den visade typen är vidare även vanligtvis anordnade att avge styrsignaler till olika fordonsdelar och - komponenter. T.ex. kan styrenheten 116 avge signaler till tillämpliga aktuatorer för aktivering av kraftuttag etc.

Styrenheternas funktion styrs ofta av programmerade instruktioner. Dessa programmerade instruktioner utgörs typiskt av ett datorprogram, vilket när det exekveras i en dator eller styrenhet åstadkommer att datorn/styrenheten utför önskad styrning, såsom förfarandesteg enligt föreliggande uppfinning. Datorprogrammet utgörs vanligtvis av en datorprogramprodukt 109 lagrad på ett digitalt lagringsmedium 10 15 20 25 30 11 121 (se fig. 1B) såsom exempelvis: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), en hårddiskenhet, etc., i eller i förbindelse med styrenheten och som exekveras av styrenheten. Genom att andra datorprogrammets instruktioner kan således fordonets uppträdande i en specifik situation anpassas.

En exempelstyrenhet (påbyggnationsstyrenheten 117) visas schematiskt i fig. 1B, varvid styrenheten i sin tur kan innefatta en beräkningsenhet 120, vilken kan utgöras av t.ex. någon lämplig typ av processor eller mikrodator, t.ex. en krets för digital signalbehandling (Digital Signal Processor, DSP), eller en krets med en förutbestämd specifik funktion (Application Specific Integrated Circuit, ASIC).

Beräkningsenheten 120 är förbunden med en minnesenhet 121, vilken tillhandahåller beräkningsenheten 120 t.ex. den lagrade programkoden 109 och/eller den lagrade data beräkningsenheten 120 behöver för att kunna utföra beräkningar.

Beräkningsenheten 120 är även anordnad att lagra del- eller slutresultat av beräkningar i minnesenheten 121.

Vidare är styrenheten försedd med anordningar 122, 123, 124, 125 för mottagande respektive sändande av in- respektive utsignaler. Dessa in- respektive utsignaler kan innehålla vågformer, pulser, eller andra attribut, vilka av anordningarna 122, 125 för mottagande av insignaler kan detekteras som information och omvandlas till signaler, vilka kan behandlas av beräkningsenheten 120. Dessa signaler tillhandahålls sedan beräkningsenheten 120. T.ex. kan påbyggnationsstyrenheten innefatta ingångar för mottagning av signaler från t.ex. strömställare vid en påbyggnadsenhet.

Anordningarna 123, 124 för sändande av utsignaler är anordnade att omvandla signaler erhållna från beräkningsenheten 120 för 10 15 20 25 30 12 skapande av utsignaler genom att t.ex. modulera signalerna, vilka kan överföras till andra delar av fordonets styrsystem och/eller den/de komponenter för vilka signalerna år avsedda.

Var och en av anslutningarna till anordningarna för mottagande respektive sandande av in- respektive utsignaler kan utgöras av en eller flera av en kabel; en databuss, såsom en CAN-bus (Controller Area Network bus), en MOST-bus (Media Oriented Systems Transport), eller någon annan busskonfiguration; eller av en trådlös anslutning.

Styrsystem för fordon kan således vara mycket omfattande med ett stort antal styrenheter, medan styrsystem för påbyggnationsfunktioner i princip kan vara mycket enkla i sin natur och t.ex. realiseras enligt det i fig. 2 visade exemplet.

I fig. 2 visas schematiskt en del av ett styrsystem för en enkel påbyggnationsfunktion enligt kand teknik. Det visade exemplet avser en begaran om aktivering av ett momentbegransat kraftuttag, såsom t.ex. ett momentbegrånsat kraftuttag via kraftuttaget 109 i fig. 1A, nar uppstållda kriterier år uppfyllda. Den visade lösningen år uppbyggd i form av en relålösning, dar olika signaler sammankopplas med hjälp av relåer 201, 202 för att begåra aktivering av kraftuttag nar önskat villkor år uppfyllt. I det visade exemplet mottar ett första relå 201 vid en första ingång 202 en första signal från en utgång 203 på en påbyggnationsstyrenhet 204 enligt kand teknik. Denna signal utgör en neutralväxelsignal som sätts till aktiv av fordonets interna styrsystem når neutralvåxel år ilagd.

För att det första relået 201 skall slå till, och därmed vidarebefordra neutralvåxelsignalen med hjålp av relåets 201 utgång 205 till relåets 202 ingång 206 erfordras att antingen en parkeringsbromssignal, vilken erhålls från en utgång 207 på 10 15 20 25 30 13 påbyggnationsstyrenheten 204 eller en färdbromssignal, erhållen från en utgång 208, antar hög nivå för att därmed resultera i hög nivå på reläets 201 styringång 209.

Når villkoret år uppfyllt slår relået 201 till, varvid neutralväxelsignalen vidarebefordras till reläet 202. För att även reläet 202 ska slå till, och därmed avge en hög nivå på dess utgång 210 erfordras även att dess ingång 211 antar hög nivå, vilket sker när en strömställare 212 aktiveras.

Strömställaren 212 kan t.ex. aktiveras av fordonets förare eller på annat tillämpligt sätt när momentbegränsat kraftuttag via kraftuttaget skall vara aktivt. När således strömställaren 212 är tillslagen, och därmed även reläet 202, sätts en ingång 213 på påbyggnationsstyrenheten 204 till en hög nivå, där denna ingång representerar nämnda begäran om momentbegränsat kraftuttag.

Denna begäran översätts sedan av påbyggnationsstyrenheten 204 till en tillämplig signal för att via fordonets interna styrsystem, t.ex. via styrenheten 116 enligt ovan, begära att kraftuttaget 109 aktiveras på önskat sätt.

Det inses att det i fig. 2 visade exemplet utgör en mycket enkel funktion, och att i praktiken väsentligt mer komplicerade kopplingsstrukturer kan användas vid påbyggnationer för att önskad funktion skall kunna erhållas.

Trots detta kan det i fig. 2 förhållandevis enkla systemet vara mycket tidsödande att felsöka vid felaktig funktion.

När ett fordon med en påbyggnationsfunktion enligt fig. 2 uppsöker verkstad för att påbyggnationsfunktionen fungerar felaktigt kan detta ge upphov till komplicerad felsökning, i synnerhet om påbyggnationsfunktionen är realiserad med ett stort antal komponenter. 10 15 20 25 30 14 Allmänt gäller att elsystem vid påbyggnationer är mycket svåra att felsöka då fordonsverkstäderna ofta saknar information om den specifika påbyggnation fordonet är utrustad med. Eftersom fordonet levereras med ett påbyggnationsgränssnitt som i princip kan användas på godtyckligt valfritt sätt vid påbyggnation kan också motsvarande funktionalitet vara realiserad på ett stort antal sätt, och det är inte ens säkert att två fordon med påbyggnadsenheter från samma part är realiserade på exakt samma sätt.

Om en påbyggnationsfunktion, såsom den i fig. 2 visade påbyggnationsfunktionen, fungerar felaktigt finns det ingen möjlighet att hos verkstaden diagnostisera funktionen, utan verkstadsmekanikern tvingas utföra mätningar i elsystemet för att på detta sätt försöka identifiera felet. För att detta överhuvudtaget skall vara möjligt att utföra med rimlig tidsåtgång är det dessutom en förutsättning att ett kopplingsschema över påbyggnationen finns tillgängligt, och som beskriver hur funktionen faktiskt fungerar. Dessvärre saknas dock ofta dylika kopplingsscheman, vilket medför att felsökning kan bli mycket tidskrävande.

För att återgå till fig. 2 kan enbart i detta enkla exempel t.ex. följande fel/orsaker till att aktivering inte sker uppstå: - Parkeringsbromssignal eller färdbromssignal är inte aktiv; - Neutrallägessignal är inte aktiv; - Signal från strömställaren 212 kommer inte fram; - Kablage för någon ingående signal är trasig; - Ett eller flera reläer 201, 202 är trasigt; - Internt fel i påbyggnationsstyrenheten 204; - Interna aktiveringsvillkor för funktionen momentbegränsare är inte uppfyllda, dvs. fordonets interna villkor för att 10 15 20 25 30 15 aktivering av momentbegränsaren ska tillåtas är inte uppfyllda; Således kan ett stort antal mätningar erfordras för att identifiera vad som är felaktigt redan vid en relativt enkel applikation. Dessutom kan installationen många gånger vara svårtillgänglig, med följd att mätning mellan två punkter kan vara svår att utföra. Dessutom måste det kontrolleras att fordonets interna aktiveringsvillkor för aktivering av begärd fordonsfunktion är uppfyllda, t.ex. med hjälp av ett diagnosprogram.

Föreliggande uppfinning tillhandahåller ett förfarande som väsentligt underlättar felsökning av påbyggnationslösningar.

Föreliggande uppfinning bygger på att en datorläsbar funktionsbeskrivning, såsom en programkod med logikfunktionsbeskrivning av påbyggnationsfunktionen, lagras på tillämpligt ställe i fordonets styrsystem, såsom t.ex. i påbyggnationsstyrenheten 117 i fig. 1A eller annan tillämplig styrenhet. Denna funktionsbeskrivning används sedan av ett diagnosprogram för att diagnostisera funktionen, där diagnosprogrammet uppkopplas mot fordonet för att i realtid kunna läsa av status på olika signaler och därmed identifiera aktiveringsvillkor som inte är uppfyllda och därmed kan utgöra potentiella källor till felaktigt fungerande funktion.

Ett exempelförfarande 300 enligt föreliggande uppfinning visas i fig. 3. Det i fig. 3 exemplifierade förfarandet 300 exemplifieras för den i fig. 2 visade påbyggnadsfunktionen, dvs. en momentbegränsarfunktion, men där alltså en funktionsbeskrivning enligt föreliggande uppfinning tillämpas vid felsökning. Förfarande börjar i steg 301, där det bestäms huruvida kraftuttagsfunktionen enligt ovan skall felsökas. Om så är fallet, vilket t.ex. kan triggas genom tillämplig åtgärd l0 l5 20 25 30 l6 av en verkstadsmekaniker, fortsätter förfarandet till steg 302.

I steg 302 bestäms huruvida fordonets interna aktiveringsvillkor för att överhuvudtaget tillåta aktivering av kraftuttagsfunktionen ar uppfyllda. Dessa villkor kan t.ex. utgöras av att förbränningsmotorn måste vara startad och att växellådan måste stå i ett visst läge, såsom t.ex. neutralläge. Om de interna villkoren för aktivering inte är uppfyllda kan förfarandet fortsätta till steg 303 för felsökning av interna aktiveringsvillkor eftersom kraftuttagsfunktionen överhuvudtaget inte kommer att aktiveras oavsett status för påbyggnadsfunktionens elsystem om de interna aktiveringsvillkoren inte är uppfyllda. Felsökning av interna aktiveringsvillkor kan utföras på något tillämpligt sätt och beskrivs därför inte närmare här, eftersom dylik felsökning hör till normal fordonsintern felsökning. Enligt en utföringsform kan de interna aktiveringsvillkoren identifieras av diagnosverktyget, dylik information kan t.ex. finnas lagrad i fordonets styrsystem eller finnas tillgängligt vid diagnosverktyget. Interna aktiveringsvillkor som inte är uppfyllda kan därmed presenteras för användaren av diagnosverktyget, varvid det kan säkerställas att dessa villkor uppfylls, såsom t.ex. att en parkeringsbroms faktiskt aktiveras om så erfordras, och om så inte har gjorts.

Efter felsökning i steg 303 fortsätter förfarandet till ett steg 304 där det ånyo bestäms huruvida de interna aktiveringsvillkoren för funktionen är uppfyllda. Om så fortfarande inte är fallet avslutas förfarandet i steg 305, alternativt återgår förfarandet till steg 303 för ytterligare felsökning. Om felsökningen däremot har resulterat i att de interna villkoren för aktivering nu är uppfyllda övergår förfarandet till steg 306. Likaså övergår förfarandet till 10 15 20 25 30 17 steg 306 när det redan i steg 302 bestämts att de interna aktiveringsvillkoren för funktionen ar uppfyllda.

I steg 306 hämtas en datorläsbar representation av päbyggnadsfunktionen, såsom en programkodrepresentation, frän päbyggnationsstyrenheten 117 eller frän annan tillämplig lagringsplats i fordonet. Denna kod utgör en datorläsbar representation av päbyggnadsfunktionen med erfordrade signaler och villkor som galler för aktivering av funktionen. Denna datorläsbara representation kan vara en funktionsbeskrivning som t.ex. har skapats med tillämpligt datorprogram. Enligt en föredragen utföringsform kan programkoden vara genererad av ett program som i sin tur har använts för att skapa funktionen, vilket beskrivs nedan. Alternativt kan den datorläsbara representationen utgöra en representation som skapas av t.ex. den part som utför pàbyggnationen och där den datorläsbara representationen följer en för ett diagnosverktyg läsbar syntax enligt nedan.

Den datorläsbara representationen kan t.ex. lagras i styrenheten 117 eller annan tillämplig styrenhet i fordonet.

Alternativt kan den datorläsbara representationen t.ex. skickas till en central lagringsplats för fordon tillverkade av fordonstillverkaren, varvid t.ex. en verkstad eller ett diagnosverktyg vid behov kan hämta den datorläsbara representationen frän den centrala lagringsplatsen.

Den i steg 306 inhämtade datorläsbara representationen inläses sedan i steg 307 i ett diagnosverktyg. Diagnosverktyget analyserar den datorläsbara representationen och kan med hjälp av denna fastställa vilka signaler som mäste vara aktiva för att päbyggnationsfunktionen ska aktiveras. Genom att t.ex. sätta en begäran om kraftuttag enligt ovan som aktiv kan diagnosverktyget med hjälp av funktionsbeskrivningen och t.ex. 10 15 20 25 30 18 villkorsprogrammering (villkorsprogrammering finns välbeskrivet i den kända tekniken (eng. Constraint programming) och kan realiseras på ett flertal olika sätt) bestämma vilka signaler som måste vara aktiva för att funktionen skall bli aktiv. Är fler alternativ möjliga, såsom t.ex. att endera av en parkeringsbromssignal eller en färdbromssignal enligt fig. 2 kan diagnosverktyget med hjälp av villkorsprogrammering bestämma de olika möjliga signalkombinationer som skulle resultera i en aktiv kraftuttagsbegäran. Med hänvisning till det i fig. 2 visade exemplet kan således diagnosverktyget konstatera att någon av parkeringsbroms och färdbroms måste vara aktiv samtidigt som neutralväxel är ilagd och samtidigt som strömställaren är aktiverad.

När diagnosanalysverktyget har fastställt vilket/vilka villkor som erfordras för önskad funktion kan diagnosverktyget via anslutningen till fordonet avläsa rådande tillstånd för signaler från fordonets interna styrsystem för att därur fastställa huruvida neutralväxeln de facto är ilagd respektive huruvida parkeringsbroms eller färdbroms är aktiv. Dylika signaler finns vanligtvis tillgängliga via fordonets interna styrsystem, varvid diagnosverktyget enkelt kan fastställa huruvida dessa villkor är uppfyllda. Diagnosverktyget inkopplas således, precis som ett konventionellt diagnosverktyg, på ett sådant sätt att fordonsinterna signaler kan avläsas.

Enligt en utföringsform realiseras påbyggnationsfunktionen på ett sätt enligt vad som har visats i fig. 2, i vilket fall samtliga signaler således inte säkert finns tillgängliga för diagnosverktyget, eftersom signaler såsom strömställarens läge sannolikt inte finns tillgänglig via det interna fordonsstyrsystemet. I detta fall kan det dock fortfarande 10 15 20 25 30 19 fastställas huruvida någon av de fordonsrelaterade signalerna (parkeringsbroms, färdbroms, neutralväxel) inte uppfyller villkoren. När det med hjälp av diagnosverktyget konstateras att något aktiveringsvillkor inte är uppfyllt genereras i steg 308 en signal. Signalen kan utgöra en identifiering av det icke-uppfyllda aktiveringsvillkoret, och med hjälp den genererade signalen kan det icke-uppfyllda aktiveringsvillkoret presenteras för en användare av diagnosverktyget. Således kan diagnosverktyget i steg 308, om så är fallet, t.ex. explicit ange ”neutralväxel ej ilagd” för presentation för verkstadsmekanikern, t.ex. via visning på en display, varvid verkstadsmekanikern direkt kan åtgärda/undersöka detta utan att några mätningar överhuvudtaget behöver utföras.

I detta fall kan verkstadsmekanikern säkerställa att neutralväxel faktiskt är ilagd. Diagnosverktyget kan vara anordnat att begära en indikation på huruvida åtgärd av det icke-uppfyllda aktiveringsvillkoret, dvs. en åtgärd som medfört att aktiveringsvillkor uppfyllts (neutralväxel faktiskt ilagd i detta fall), åtgärdar nämnda felaktiga funktion. På detta sätt kan bestämmas huruvida t.ex. en växelgivare fungerar felaktigt, eller huruvida samtliga aktiveringsvillkor helt enkelt inte varit uppfyllda.

Om funktionen efter åtgärd fungerar kan verkstadsmekanikern således i steg 309 indikera detta via tillämpligt inmatningsgränssnitt, varvid förfarandet avslutas i steg 305.

Om påbyggnadsfunktionen fortfarande inte fungerar korrekt återgår förfarandet till steg 302 för ytterligare bestämning/felsökning. T.ex. kan det vara så att fler än ett villkor inte är uppfyllt, varvid diagnosverktyget kan indikera detta. Vid fortsatt felfunktion efter åtgärd av ett icke uppfyllt aktiveringsvillkor kan det således fastställas l0 l5 20 25 30 20 huruvida andra aktiveringsvillkor för aktivering av nämnda påbyggnationsfunktion är uppfyllda eller inte, och när det finns ytterligare aktiveringsvillkor som inte har uppfyllts kan detta/dessa identifieras för användaren av diagnosverktyget för åtgärd.

Såsom nämnts är det i den ovan beskrivna utföringsformen inte säkert att diagnosverktyget har tillgång till alla vid påbyggnationsfunktionen förekommande signaler. T.ex. har påbyggnationsfunktionen i det visade exemplet inte tillgång till status för strömställaren 212. Strömställaren 212 finns dock beskriven i den datorläsbara representationen, varför diagnosverktyget fortfarande kan konstatera att denna måste vara aktiv. Således kan, t.ex. om övriga enligt fig. 2 erfordrade villkor är uppfyllda, diagnosverktyget i steg 308 ange att ett aktiveringsvillkor är att strömställaren är aktiverad, varvid verkstadsmekanikern direkt kan felsöka denna, och varvid således verkstadsmekanikerns insats vid felsökning fortfarande kan reduceras markant.

Dessutom kan diagnosverktyget även ställa frågan huruvida strömställaren är aktiverad. I synnerhet i de fall ett flertal aktiveringsvillkor utgörs av signaler som inte kan avläsas via signaler i fordonets interna styrsystem kan detta vara fördelaktigt, eftersom verkstadsmekanikern kan verifiera korrekt funktion för villkor efter villkor och även ange detta för diagnosverktyget så att diagnosverktygets följande åtgärdsförslag, vid behov, i möjligaste mån kan baseras på mesta möjliga data. Även i de fall det finns ett flertal signaler som kan identifieras men inte direkt kan avläsas av diagnosverktyget, kan således alltså dessa fortfarande identifieras av 10 15 20 25 30 21 diagnosverktyget och tillämpliga felsökningsåtgärder fortfarande föreslås.

Föreliggande uppfinning tillhandahåller således ett felsökningsförfarande som väsentligt underlättar felsökning av en påbyggnationsfunktion för en verkstadsmekaniker. Genom att vid påbyggnation förse fordonet med en datorläsbar representation av påbyggnationsfunktionens signalmässiga sammankoppling med fordonet kan felsökning i stor utsträckning underlättas. Såsom inses kan en påbyggnation innefatta ett flertal och även ett stort antal påbyggnationsfunktioner, varvid en datorläsbar representation kan genereras för var och en av påbyggnationsfunktionerna.

Enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning tillhandahålls dessutom ett verktyg för användning vid påbyggnad, där verktyget kan användas inte bara för att skapa en datorläsbar representation av påbyggnationsfunktionen, utan även för att faktiskt skapa påbyggnationsfunktioner med hjälp av mjukvara för att därmed helt eller i stor utsträckning kunna undvika realisering av påbyggnationsfunktioner med hjälp av reläer etc. för att istället alltså realisera påbyggnadsfunktioner i mjukvara.

Verktyget kan t.ex. utgöras av ett logikprogrammeringsverktyg, vilket på ett enkelt sätt kan möjliggöra programmering av önskad funktion för en användare utan djupare kunskaper inom programmering. I fig. 4 visas en grafisk representation av ett logiskt samband som funktionellt motsvarar den i fig. 2 visade påbyggnadsfunktionen. Istället för att enligt känd teknik uteslutande använda signaler på in-/utgångar på en påbyggnationsstyrenhet för att åstadkomma önskad funktion möjliggör ett programmeringsverktyg enligt föreliggande uppfinning realisering av samma funktion med väsentligt lägre 10 15 20 25 30 22 insats vid faktisk sammankoppling av påbyggnationen med fordonet.

Verktyget kan t.ex. innefatta ett tillämpligt urval av fordonsinterna chassifunktioner, statussignaler och operatorer for sammankoppling av olika signaler. T.ex. kan operatorer såsom ”och”, ”eller”, ”timer” etc. användas vid uppställning av logiska samband. Med hjälp av detta verktyg kan därmed en påbyggnation realiseras direkt i mjukvara istället för att realiseras med hjälp av ett antal signalkablar, reläer etc.

Verktyget kan t.ex. vara av sådan typ att användaren kan använda ”dra och släpp” av operatorer statussignaler etc. och sammankoppla dessa på ett enkelt sätt genom att dra sammankopplande linjer mellan de olika elementen. Dylika verktyg har således fördelen att erfordrade förkunskaper i programmering vid användning av verktyget är mycket låga, vilket således utgör en stor fördel.

Enligt en lösning av den i fig. 4 visade typen kan funktionsblock såsom t.ex. funktionsblock 401, 402, 403, 404 användas för att representera insignaler som sedan sammankopplas med hjälp av operatorer 405, 406, 407 till önskad funktionalitet, och där önskat resultat kan anges, i detta fall momentbegränsat momentuttag 408 enligt ovan. Med hjälp av ett verktyg av den i fig. 4 visade typen kan påbyggnationsfunktioner således enkelt implementeras med väsentligt reducerad kabeldragning som följd.

I det visade exemplet utgör samtliga signaler utom strömställaren fordonsinterna funktioner vilka således redan finns tillgängliga via fordonets styrsystem, varför endast en signal representerade strömställaren måste tillföras t.ex. en påbyggnationsstyrenhet för att den exemplifierade funktionen helt skall kunna realiseras. l0 15 20 25 30 23 Den logiska beskrivningen av funktionen kan sedan översättas med hjälp av programmeringsverktyget till en form (syntax) som överensstämmer med fordonets styrsystem, för användning i detta. Med hjälp av programmeringsverktyget kan säledes en datorläsbar representation såsom en datorprogramkod representerande funktionen genereras, och denna datorprogramkod lagras pä tillämpligt ställe, t.ex. i påbyggnationsstyrenheten för att där i drift exekveras. Denna datorprogramkod kan sedan läsas in av diagnosverktyget för felsökning enligt ovan, varvid i detta fall samtliga signaler, dvs. även strömställarsignalen, finns tillgängliga för felsökning av diagnosverktyget eftersom strömställarsignalen är inkopplad till päbyggnationsstyrenheten.

Alternativt kan programmeringsverktyget, förutom datorprogramkoden för användning vid drift av fordonet, generera en specifik datorläsbar representation av päbyggnationsfunktionen för användning av diagnosverktyget i de fall diagnosverktygets syntax skiljer sig frän fordonets.

Dessutom kan en för diagnosverktyget läsbar representation överföras via tillämpligt gränssnitt till t.ex. en central plats för lagring av fordonsdata, där data för varje specifikt fordon kan lagras, varvid diagnosverktyget i en utföringsform kan hämta funktionsbeskrivning frän den centrala platsen vid felsökning. Lagring av päbyggnadsfunktionsdata, och även annan data, pä annan plats har även fördelen att i det fall t.ex. päbyggnationsstyrenheten fungerar felaktigt kan denna bytas ut, varvid den nya styrenheten kan äterställas till önskad konfiguration med hjälp av dessa data.

I det fall päbyggnadsfunktionen realiseras med hjälp av ett programmeringsverktyg möjliggörs säledes ytterligare förfinad felsökning eftersom i detta fall samtliga signaler kan finnas tillgängliga för diagnosverktyget. l0 l5 20 25 30 24 Mjukvaran för generering av önskade funktioner kan t.ex. tillhandahållas av fordonstillverkaren, varvid en för diagnosverktyget läsbar syntax enkelt kan genereras av programmeringsverktyget och/eller kan diagnosverktyget vara anordnat att läsa programkoden såsom genererad för användning i fordonets styrsystem. Alternativt kan programmeringsverktyget tillhandahållas av annan part, varvid det endast behöver säkerställas att funktionsbeskrivningen är utförd på ett sådant sätt diagnosverktyget kan utföra korrekt funktionsdiagnos. Detta kan säkerställas med hjälp av ett definierat gränssnitt mot diagnosverktyget. Detta gäller även fallet ovan där realisering av påbyggnationsfunktioner sker med hjälp reläer etc. där funktionsbeskrivningen kan realiseras på godtyckligt sätt så länge som det sker på en för diagnosverktyget läsbar form.

Programmeringsverktyget för programmering av påbyggnationsfunktioner kan enligt ovan uppvisa en grafisk layout med funktionsblockprogrammering. Denna utföringsform har fördelen att det enkelt går att skapa en visuell bild, och därmed lättförståelig bild, av funktionen. I en utföringsform kan istället funktionen programmeras direkt i tillämpligt programmeringsspråk. Såsom inses erfordrar denna utföringsform större förkunskaper av användaren, men utföringsformen kan vara fördelaktig för den som ofta skapar påbyggnationsfunktioner och är väl förtrogen med programmering. Uppfinningen har även fördelen att påbyggnationsstyrenheten ll7 inte behöver ett lika stort antal in-/utgångar som i den kända tekniken, eftersom åtminstone i vissa utföringsformer påbyggnationsfunktioner i stor utsträckning kan realiseras mjukvarumässigt istället för hårdvarumässigt. 10 l5 25 Föreliggande uppfinning är inte begränsad till de ovan beskrivna utföringsformerna av uppfinningen, utan avser och innefattar alla utföringsformer inom de bifogade självständiga patentkravens skyddsomfäng. T.ex. har uppfinningen beskrivits med ett exempel där ett kraftuttag begärs, men såsom beskrivits ovan kan päbyggnationsfunktioner utgöras av mycket olika typer av funktioner, såsom tändning av lampor, varningslampor etc. Vidare har mjukvarurealisering av päbyggnationsfunktioner ytterligare fördelar. Vid t.ex. realisering av en funktion där en varningslampa i t.ex. en förarhytt ska tändas kan, vid realisering av funktionen med ett programmeringsverktyg även t.ex. varningstexter för visning i t.ex. en display skräddarsys till precis önskad lydelse.

Claims (19)

10 15 20 25 30 26 Patentkrav

1. l. Förfarande för felsökning av en påbyggnationsfunktion vid ett fordon, varvid nämnda fordon, efterföljande tillverkning av en fordonstillverkare, genomgår en påbyggnation, varvid nämnda påbyggnation innefattar åtminstone en påbyggnationsfunktion, varvid vid nämnda påbyggnation en datorläsbar representation av nämnda påbyggnationsfunktion associeras med nämnda fordon, kännetecknat av att, vid felfunktion hos nämnda påbyggnationsfunktion: - ansluta nämnda fordon till ett diagnosverktyg, - med hjälp av nämnda diagnosverktyg, baserat på nämnda datorläsbar representation av nämnda påbyggnationsfunktion, fastställa åtminstone ett första aktiveringsvillkor för aktivering av nämnda påbyggnationsfunktion, - med hjälp av nämnda diagnosverktyg och via nämnda anslutning till nämnda fordon fastställa huruvida nämnda åtminstone ett första aktiveringsvillkor för aktivering av nämnda påbyggnationsfunktion är uppfyllt, och - om nämnda första aktiveringsvillkor inte är uppfyllt, generera en signal.

2. Förfarande enligt krav l, kännetecknat av att aktivering av nämnda påbyggnationsfunktion erfordrar att ett flertal aktiveringsvillkor är uppfyllda, varvid nämnda signal genereras när åtminstone ett första av nämnda erfordrade aktiveringsvillkor inte är uppfyllt.

3. Förfarande enligt krav l eller 2, kännetecknat av att nämnda signal identifierar åtminstone nämnda första aktiveringsvillkor.

4. Förfarande enligt något av kraven l-3, kännetecknat av att förfarandet vidare innefattande att med hjälp av nämnda 10 15 20 25 30 27 genererade signal identifiera nämnda första aktiveringsvillkor för en användare av nämnda diagnosverktyg.

5. Förfarande enligt krav 4, kännetecknat av att, vid identifiering av nämnda första aktiveringsvillkor för en användare av nämnda diagnosverktyg, med hjälp av nämnda diagnosverktyg begära en indikation på huruvida åtgärd av nämnda första aktiveringsvillkor, varvid nämnda åtgärd medför att nämnda första aktiveringsvillkor uppfylls, åtgärdar nämnda felfunktion.

6. Förfarande enligt krav 5, kännetecknat av att, vid felfunktion hos nämnda påbyggnationsfunktion efter nämnda åtgärd av nämnda första aktiveringsvillkor, fastställa huruvida ett andra aktiveringsvillkor för aktivering av nämnda påbyggnationsfunktion är uppfyllt, och, när nämnda andra aktiveringsvillkor inte är uppfyllt, identifiera nämnda andra aktiveringsvillkor för användaren av nämnda diagnosverktyg.

7. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att, vid nämnda felsökning av nämnda påbyggnationsfunktion, fastställa huruvida fordonsinterna villkor för aktivering av nämnda påbyggnation är uppfyllda.

8. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att med hjälp av nämnda datorläsbara representation av nämnda påbyggnadsfunktion och med hjälp av villkorsprogrammering bestämma nämnda aktiveringsvillkor för aktivering av nämnda påbyggnationsfunktion.

9. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att lagra nämnda datorläsbara representation av nämnda påbyggnationsfunktion i nämnda fordon.

10. Förfarande enligt något av föregående krav, vidare kännetecknat av att generera nämnda datorläsbara 10 15 20 25 30 28 representation av nämnda påbyggnationsfunktion med hjälp av ett programmeringsverktyg.

11. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att nämnda datorläsbara representation av påbyggnationsfunktionen innefattar en representation av erfordrade signaler och villkor för aktivering av påbyggnationsfunktionen.

12. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att skapa nämnda påbyggnationsfunktion med hjälp av ett programmeringsverktyg.

13. Förfarande enligt krav 12, kännetecknat av att nämnda programmeringsverktyg för att skapa nämnda påbyggnationsfunktion genererar nämnda datorläsbara representation av nämnda påbyggnationsfunktion.

14. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att nämnda påbyggnationsfunktion skapas med hjälp av ett programmeringsverktyg, varvid med hjälp av nämnda verktyg en grafisk funktionsbeskrivning av nämnda påbyggnationsfunktion skapas, och varvid nämnda verktyg omvandlar nämnda grafiska funktionsbeskrivning till nämnda datorläsbara representation av nämnda funktionsbeskrivning.

15. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att nämnda påbyggnation utgörs av en av en i förhållande till nämnda fordonstillverkare annan part utförd påbyggnation.

16. Diagnosverktyg för felsökning av en påbyggnationsfunktion vid ett fordon, varvid nämnda fordon, efterföljande tillverkning av en fordonstillverkare, genomgår en påbyggnation, varvid nämnda påbyggnation innefattar åtminstone en påbyggnationsfunktion, varvid vid nämnda påbyggnation en datorläsbara representation av nämnda påbyggnationsfunktion 10 15 20 25 30 29 associeras med nämnda fordon, kännetecknat av att nämnda diagnosverktyg innefattar organ för att, vid felsökning av nämnda påbyggnationsfunktion och när nämnda fordon har anslutits till ett diagnosverktyg: - baserat på nämnda programkodrepresentation av nämnda påbyggnationsfunktion, fastställa aktiveringsvillkor för aktivering av nämnda påbyggnationsfunktion, - med hjälp av nämnda diagnosverktyg och via nämnda anslutning till nämnda fordon fastställa huruvida nämnda åtminstone ett aktiveringsvillkor för aktivering av nämnda påbyggnationsfunktion är uppfyllt, och - om nämnda åtminstone ett aktiveringsvillkor inte är uppfyllt, generera en signal.

17. Datorprogram innefattande programkod, kännetecknat av att nämnda datorprogram, när nämnda programkod exekveras i ett till ett fordon anslutet diagnosverktyg, åstadkommer att nämnda diagnosverktyg utför förfarandet enligt något av kraven 1-15.

18. Datorprogramprodukt kännetecknad av ett datorläsbart medium och ett datorprogram enligt krav 17, varvid nämnda datorprogram är innefattat i nämnda datorläsbara medium.

19. Fordon (100), vilket efterföljande tillverkning av en fordonstillverkare genomgått en påbyggnation, varvid nämnda påbyggnation innefattar åtminstone en påbyggnationsfunktion, kännetecknat av att fordonet innefattar en datorläsbara representation av nämnda påbyggnationsfunktion, varvid nämnda datorläsbara representation är anordnad att med hjälp av ett vid felsökning till nämnda fordon anslutet diagnosverktyg användas för att fastställa huruvida åtminstone ett första aktiveringsvillkor för aktivering av nämnda påbyggnationsfunktion är uppfyllt.