SE1130079A1 - Larm-anordning i fordon - Google Patents

Abstract

5 Larm-anordning i fordon SAMMÄNDRAG l.En apparat 200 för montering i fordon 150 med förare 120 för beräkning av en larmsignal omfattar medel för avläsning avaktivitet hos en bärbar elektronisk apparat 100, medel fördetektering att bärbara elektroniska apparat 100 är anslutentill nämnda fordonsmonterade apparat 200, medel sombestämmer identitet hos minst en av nämnda fordon 150,nämnda förare 120 och nämnda bärbara elektroniska apparat100, och medel för jämförelse av nämnda identitet med enlista av förutbestämda godkända identiteter vilken kantillhandahållas av minst en av nämnda mobiltelefon 100,nämnda apparat 200, eller extern server 60. Ett system förgenerering av larm till förare 120 baserad på beräknadlarmsignal.

Description

15 20 25 30 35 40 USB för trådbunden överföring. Ytterligare exempel på nytillkommen integration mellan mobiltelefon och fordon är de mjukvarumoduler eller så kallade appar som finns att ladda ner som möjliggör att mobiltelefonen fungerar som bilnyckel.

Exempelvis gör systemet att man kan låsa och låsa upp bilen, öppna bakluckan, slå på ett paniklarm och inte minst starta motorn med hjälp av speciell mjukvara i telefonen, i kombination med tillhörande anordning i fordonet.

Introducerandet av så kallade smartphones som IPhone och Androidbaserade telefoner som exempelvis HTC Desire har ökat integrationen mellan fordon och mobiltelefon. Annan apparatur med överlappande funktionalitet innefattar exempelvis palm- pilots, surfplattor som Ipad och Android-baserade plattor som Samsung Galaxy Tab PlOOO, notebooks, PC laptops eller andra generella datorprodukter där funktionaliteten för användaren kan anpassas genom laddning av datorprogram från elektroniska marknadsplatser såsom App Store eller Android Market eller datorlåsbart media såsom CD, DVD, USB-minne, hårddisk, Uppfinningen applicerar till personburen elektronik som exemplifierats ovan, etc. vilka för enkelhets skull ges samlingsnamnet mobiltelefon.

Moderna mobiltelefoner har efter nedladdning av lämplig funktionalitet implementerad via mjukvarumoduler stöd för funktioner som körjournal, fordonets servicejournal, hastighetsövervakning och ISA-system (intelligent speed adaptation), navigering, fleet management, miljöeffektiv körning, beräkning av trängselskatt, men också stöd för annan funktionalitet viktigt för en individ eller organisation, exemplifierad med säljstöd för resande försäljare. Gemensamt för dessa funktioner är att de baseras på metoder för positionering av fordonet, exempelvis där positionen fås via sattelitsystem eller via positionering i mobiltelefoninåten, eller kombinationer av de båda metoderna. Det finns ett (United (Russian flertal satellitnavigeringssystem som exempelvis GPS States NAVSTAR Global Positioning System), GLONASS Galileo (Europa), COMPASS - vilka samlas under samlingsnamnet GNSS (Global Ett exempel på GNSS med understöd från lokal positionering med hjälp av (A-GPS). Speciellt GPS av de olika GNSS-systemen fått ett stort genomslag och GPS- Global Navigation Satellite System), (Kina) Navigation Satellite System). mobiltelefonisystemen är assisterad GPS 10 15 20 25 30 35 40 mottagare finns numera i en majoritet av mobiltelefoner, i en stor majoritet har de stöd för A-GPS. innehåller förutom GNSS-mottagare, ett stort antal sensorer som kan användas för positionering och övervakning av Dagens mobiltelefon körbeteende, exempelvis kamera, accelerometer, gyroskåp. Från konsekutiva positionsbestämmelser kan fordonets hastighet beräknas. Hastighet fås även direkt från exempelvis en GPS- mottagare. Signalbehandling av hastighetssignalen kan exempelvis ge information om medelhastigheter och variationer i hastighet. Åkerier, bussbolag och taxibolag är exempel på organisationer där ett stort antal förare framför ett stort antal fordon. Det är givetvis önskvärt för sådana organisationer att utrusta fordonsflottan med tekniska hjälpmedel för ökad säkerhet, effektivisering och kostnadsbesparingar. Andra exempel är organisationer vars kunder har stora fordonsflottor, som exempel bensinbolag, försäkringsbolag och bilförsäljnings- och reservdelsförsäljningsbolag och bilverkstäder. Det är givetvis önskvärt för sådana organisationer att elektronisk ha en dialog med kunderna för ökad kundnytta. kan det finnas krav från myndigheters sida riktade mot fordon I vissa situationer och dess förare, som kan lösas med lämplig funktionalitet i en mobiltelefon baserad på metoder för positionering av fordonet, exempelvis krav på körjournal, eller registrering av trängselskatter.

Ovan exempel innefattar sådan funktionalitet som kan implementeras i en modern mobiltelefon. För att säkerställa att mobiltelefonen aktiveras på förutbestämt sätt vid färd med fordon finns behov av larmanordning som uppmärksammar föraren innan eller under färd att aktivera förbestämt funktionalitet i mobiltelefonen, alternativt att larmanordningen styr en automatisk aktivering av funktionaliteten. längre drifttider under färd är det ofta önskvärt att mobiltelefonen ansluts för laddning av dess batteri genom inkoppling till fordonets elsystem. Ur trafiksäkerhetssynpunkt För att garantera är det ofta önskvärt att mobiltelefonen monteras i avsedd hållaranordning för att på så sätt bli en naturlig förlängning av fordonets instrumentbräda. 10 15 20 25 30 35 40 Från organisations eller enskild individs sida finns ofta mobiltelefon och förare vid användande av ovan exemplifierade funktionaliteter. olika krav på identifiering av fordon, Exempelvis: l.En kedja med bilverkstäder erbjuder sina kunder att ladda ner en elektronisk servicejournal till mobiltelefon som schemalägger bilservice baserad på körsträcka, körtid och körbeteende och en hållaranordning till mobiltelefonen.

Körsträcka och kortid övervakas genom behandling av data från mobiltelefonens GPS. Likaså tillhandahålls information och vägledning till närliggande serviceställen utifrån fordonets GPS-bestämda position.

Mobiltelefonen skickar och tar emot fordonsrelaterad innehållande fordonets identitet och lämpliga data såsom inmatad mätarställning, beräknad mätarställning från GPS, körtid, etc. Fordonets identitet är kopplat till fordonets serienummer, eller till identitet hos den medföljande hållaranordningen. trådlös information till och från en server, körbeteende som medelhastighet, registreringsnummer, För fullgod funktion hos den erbjudna servicejournalen krävs att den är aktiv vid en majoritet av fordonsfärder vilket kan säkerställas med föreslagen uppfinning. 2.En miljöorganisation erbjuder sina medlemmar att ladda ner en elektronisk förarövervakning till mobiltelefon som övervakar körbeteende ur ett miljöperspektiv, exempelvis eko-körning där körbeteendet beräknas ur data från mobiltelefonens sensorer såsom GPS, accelerometer och gyroskåp. Då förarbeteende och inte fordonsegenskaper är av intresse är det brukarens identitet som är av vikt, vilken exempelvis kan anges direkt via inmatning av namn, telefonnummer, eller kopplas till mobiltelefonens identitet genom IMEI eller MAC-adress. Det finns i detta exempel också krav att förarens identitet kan verifieras då resultatet används i en pristävling där bästa förare erhåller en gratifikation. Validering av förarens identitet kan ske via identifiering av porträttfoto taget av mobiltelefonens kamera, röstinspelning genom eller annat biometriskt För fullgod funktion hos den erbjudna mobiltelefonens mikrofon, valideringssystem. förarövervakningen krävs att den är aktiv vid en majoritet av fordonsfärder vilket kan säkerställas med föreslagen uppfinning. 10 15 20 25 30 35 40 3.Ett försäkringsbolag erbjuder fordonsägare en bilförsäkringspremie som baserar sig på både fordonets egenskaper fordonets körsträcka och förarnas körbeteende under förutsättning (såsom vikt, motorvolym och effekt), att fordonets får övervakas under färd med därför avsedd funktionalitet i förarens mobiltelefon. För denna övervakning kan fordonsägaren eller de olika förarna använda sin mobiltelefon där körbeteendet fås fram ur signalbehandling av sensordata från GPS, accelerometrar och gyroskåp. Detta exempel är mest rigoröst av listade exempel då det gäller identifiering, överföring av data till en central server både av verifiering och förarens identitet och körbeteende men också en överföring av information av fordonets identitet. För fullgod beräkning av aktuell försäkringspremie krävs att den är förarens mobiltelefon är utrustad med försäkringsbolagets applikation och att denna är aktiverad vid en majoritet eller alla fordonsfärder vilket kan säkerställas med föreslagen uppfinning.

Som exemplifierats ovan så är det således viktigt att fordonets brukare aktiverar sin mobiltelefon på föreslaget sätt innan eller under färd med fordon.

Det är inte känt för uppfinnarna något elektroniskt hjälpmedel som påminner eller hjälper föraren innan eller under färd att aktivera förutbestämd funktionalitet i mobiltelefon.

SUMMERING Uppfinningen avser ett förfarande, apparat och program för att beräkna en larmsignal som indikerar att en mobiltelefon är felaktigt aktiverad i ett fordon.

Uppfinningen avser ytterligare ett förfarande, apparat och program för att koppla sagda larmsignal till en larmanordning i fordon för att uppmärksamma fordonets förare.

Dessa förfaranden uppnås genom anslutning av mobiltelefonen till uppfinningen och avläsning av mobiltelefonens status samt identifiering och validering av ingående enheters identiteter. 10 15 20 25 30 35 KORTFATTAD RITNINGSBESKRIVNING Uppfinningen kommer att beskrivas mer fullständigt i det följande med hänvisning till de bifogade ritningarna, vilka illustrerar exempel på utvalda utföringsformer, där: FIG. 1 visar en enkel installation av apparat i ett fordon och en förare och extern server.

FIG. 2 visar apparat i enlighet med Fig. l och exempel pä anslutning till mobiltelefon.

FIG. 3 är ett komponentdiagram för en apparat i enlighet med denna uppfinning.

FIG. 4 är ett flödesschema för en apparat i enlighet med denna uppfinning.

FIG. 5 är två alternativa flödesscheman för en apparat i enlighet med denna uppfinning.

FIG. 6 visar detaljerad anslutning till mobiltelefon via USB.

DETALJERAD BESKRIVNING Fig. 1 visar en utföringsform av en apparat 200 ansluten till mobiltelefon 100 och till fordonets 150 batteri 170 genom tändningsläset 160. Föraren 120 ansluter mobiltelefonen 100 till fordonet 150 genom apparat 200. Om föraren 120 startar bilen utan att ha anslutit mobiltelefonen 100 till apparaten 200 ljuder ett larm frän en summer för att påminna föraren om att ansluta sin mobiltelefon till apparaten 200 och aktivera den på föreskrivet sätt, servicejournal, etc. Efter anslutning av mobiltelefon 100 till apparat 200 fortsätter larmet att ljuda tills dess exempelvis aktivera körjournal, mobiltelefon är aktiverad pä föreskrivet sätt. Efter att föraren installerat och aktiverat mobiltelefonen på föreskrivet sätt sä tystnar larmet och föraren kan påbörja färden. För en person med färdigheter är det uppenbart att larmet kan ersättas med en varningslampa eller lysdiod för visuella larm, eller styra fordonsspecifik utrustning exempelvis startspärr, signalhorn, varningsblinkers eller 10 15 20 25 30 35 40 dylikt. För en person med färdigheter är det uppenbart att larmet kan meddelas och lagras av en extern server 60 via trådlös överföring 50 exempelvis 2G, 3G, 4G, eller WLAN från mobiltelefon 100. För en person med färdigheter är det aven uppenbart att larmet kan vara tidsstyrd för att möjliggöra larmfri färd med fordonet även vid de tillfällen då mobiltelefonen inte finns med i färden, kompletterad med loggning av händelsen i en händelselogg lagrad i apparat 200. För en person med färdigheter är det exempelvis även uppenbart att larmet kan vara manuellt förbikopplingsbart vid de tillfällen då uppfinningen är kopplad till färdhindrande åtgärder som startspärr, exempelvis kompletterad med loggning av händelsen i en händelselogg lagrad i apparat 200.

Fig. 2 visar en enkel konfiguration med apparat 200 fast kopplad till fordonet via strömförsörjningskabeln 220. Apparat 200 är vidare ansluten till mobiltelefonen 100 via en strömförsörjnings och signalkabel 210. Apparaten 200 detekterar att fordonets tändning är påslagen genom strömförsörjningskabeln 220 och att mobiltelefonen 100 är ansluten och korrekt aktiverad genom strömförsörjnings och signalkabel 210. telefonen inte är aktiverad. För en person med färdigheter är det uppenbart att summern kan ljuda olika för de ovan beskrivna två fallen.

Summern 240 uppmärksammar föraren att inkopplad alternativt inte korrekt För en person med färdigheter är det vidare uppenbart att signalkabel i strömförsörjnings och signalkabel 210 kan ersättas med en trådlös förbindelse genom lämpligt protokoll som IR-teknik WirelessUSB, ZigBee, radiostandard. För en person med färdigheter är det även uppenbart att strömförsörjningsdelen i strömförsörjnings och signalkabel 210 kan ersättas med en trådlös förbindelse för (infraröd), Bluetooth, Wireless USB, Cypress WLAN eller annan tillgänglig energiöverföring, exempelvis induktionsbaserad energiöverföring, samt att utförandeformer utan strömförsörjning av mobiltelefonen från fordonets elsystem är uppenbara.

Fig. 3 visar en detaljerad utföringsform av anordningen 200 i Fig. 2 där kablage 220 är en tvåledare ansluten till fordonets 10 15 20 25 30 35 40 plusjordade 12-Voltsystem. En spänningsregulator 230 omformar 12 Volt till 5 volt som via en anslutning matar kablage 210 med strömförsörjning till mobiltelefonen 100. 5 Volt används aven för att driva summern 240 som styrs via reläet 250, vilket styrs från mikrokontroller 260 vilken kommuniceras med mobiltelefonen genom strömförsörjnings och signalkabel 210.

Fordonets matningsspänning i kablage 220 övervakas av mikrokontroller 260 genom anslutning till spänningsregulatorns utgång. Mikrokontroller 260 strömförsörjs via fordonets elsystem genom spänningsregulatorn 230.

Fig. 4 är ett flödesschema för en metod i enlighet med denna (LARM_SIGNAL) till förutsatt att förutbestämda villkor är Steg S1 indikerar startläget för metoden och kan uppfinning. Denna metod sätter larmsignalen falsk (FALSE) uppfyllda. exempelvis initieras då bilnyckeln sätt i och vrids om i fordonets tändningslås 160. Steg S2 initierar larmsignalen till sant (TRUE) och identiteten hos apparat 200 läses (APPARAT ID). APPARAT ID kan exempelvis vara lagrat i en beständig minneskrets eller annan minnesanordning i apparat 200 eller innefatta en avläsning av fordonets identitet via anslutning till fordonets CAN-BUSS. Steg S3 testar att en mobiltelefon 100 är ansluten till apparat 200. Detektion i steg S3 kan exempelvis ske ge att mikrokontrollen 260 mäter laddningsström från fordon till mobiltelefon 100 som flyter genom strömförsörjnings och signalkabel 210, aktivitet som signalering i USB-protokollet på signalkabel i strömförsörjnings och signalkabel 210, och mätbar belastning I steget S4 läses mobiltelefonens IMEI, MAC- adress eller annan identitet kopplad till mobiltelefonen. hos spänningsregulatorn 230. 100 identitet genom avläsning av telefonnummer, För en person med färdigheter är det uppenbart att denna avläsning av mobiltelefonens identitet kan ske genom förfrågan från apparaten 200 till mobiltelefonen 100 genom strömförsörjnings och signalkabel 210, där sagda mobiltelefon är konfigurerad för att möjliggöra detta. För en person med färdigheter är det uppenbart att denna avläsning av mobiltelefonens identitet även kan ske genom att apparat 200 skickar ett styrkommando till mobiltelefonen 100 genom strömförsörjnings och signalkabel 210 varvid mobiltelefonen skickar identitet trådlöst till en central server genom datauppkoppling exempelvis via 2G, 3G, 4G eller WLAN. Steget S5 testar om systemet ska validera föraren och brukaren 120 av mobiltelefonen 100. Om validering inte krävs går metoden 10 15 20 25 30 35 40 vidare till steg S8. Om test S5 är sant sker validering av förarens identitet i steg S6. Förarens identitet kan vara kopplad till mobiltelefonens identitet eller kopplad till röstsekvens, bild. Validering av inmatning av namn, pinkod, föraren kan ske via röstsignatur, fotografi, eller biometrisk avläsning som fingeravtryck. Verifiering och identifiering kan även ske med extern utrustning som ansluts till mobiltelefonen 100, eller till centralt placerad server. För en person med färdigheter är det uppenbart att denna exempelvis apparaten 200, validering kan ske med tillgänglig teknik: ansiktsigenkänning är en väl känd teknik som används för automatisk sortering av digitala fotografier, fingeravtrycksläsare för tillträdesaccess. Test av valideringen sker i steg S7. Steg S8 testar om identiteten är godkänt genom att jämföra med godkända identiteter på en lista, där identitet avser mobiltelefonens 100 identitet (MOBILTELEFON ID), förarens 120 identitet (BRUKARE ID) och identitet hos apparat 200 (APPARAT ID). Testen i steg S7 kan i mobiltelefon 100 eller genom (APPARAT ID, MOBILTELEFON ID Och 3G, 4G För utföras i apparat 200, överföring av information BRUKARE ID) till en extern server, eller WLAN eller annan standard för trådlös kommunikation. en person med färdigheter är det uppenbart att detta innefattar fallet att alla identiteter godtas och alla identiteter inom en av grupperna APPARAT ID, MOBILTELEFON ID och BRUKARE ID godtas. Om testet i steg S8 faller ut positivt identifieras pågående aktivitet hos mobiltelefon 100.

Exempelvis beskrivs en aktivitet av funktionalitet hos mobiltelefon 100 som utnyttjar mobiltelefonens förmåga att exempelvis via 2G, positionera sig i mobilnätet eller genom den inbyggda GPS- mottagaren, exempelvis körjournal, servicejournal, övervakning av körbeteende, registrering av passage av trängselskattestationer.

Steget S9 identifierar pågående aktivitet i mobiltelefon 100.

Identifiering av aktivitet i mobiltelefon 100 sker exempelvis genom att telefon 100 signalerar en AKTIVITET ID till mikrokontroller 260 genom strömförsörjnings och signalkabel 210 genom förutbestämt kommunikationsprotokoll, eller överför AKTIVITET ID till server 60 via mobilnätet 50, mobiltelefon 100. eller på Steg S10 testar att mobiltelefonen är korrekt aktiverad genom att jämföra AKTIVITET ID med lista med minst en godkänd 10 15 20 25 30 35 40 10 aktivitet. För en person med färdigheter är det uppenbart att denna test av aktivitet (AKTIVITET ID) kan ske med metod implementerad i apparat 200, pä mobiltelefon 100 och pä extern server 60. eller server 60 via kommunikationsnätet 50, till mobiltelefon 100 att aktivera aktivitet. I detta andra exempel så satts AKTIVITET ID till korrekt värde.

I ett andra exempel signalerar apparat 200, Steg S11 sätter om LARM_SIGNAL till falsk. Steg S12 avslutar metoden.

Fig. 5 är ett flödesschema för två alternativa metoder i enlighet med denna uppfinning. Metoderna i Fig. 5 utför åtgärder i beroende av larmsignalens (LARM_SIGNAL) status. Den förstnämnda metoden består av stegen S20-S23 och den andra av stegen S20-S23 och det tillkommande steget S24. Steg S20 Steget S21 testar om larmsignalen är aktiv. Aktiv larmsignal (TRUE) medför att summern aktiveras i steg S22 och in-aktiv larmsignal (FALSE) medför att summern deaktiveras i steg S23. Den alternativa indikerar startläget för metoden. metoden inför det extra steget S24 vilket används för att aktivt aktivera förutbestämd aktivitet i mobiltelefonen 100.

Fig. 6 visar en detaljerad utföringsform för anslutning av mobiltelefonen 100. I denna utföringsform är mobiltelefon 100 utrustad med Micro USB kontakt 110 vilken föreslås av flera ledande tillverkare av mobiltelefoner att bli gemensam standard för laddning av framtida mobiltelefoner. Micro USB används dessutom till överföring av data till mobiltelefoner, vilket innebär att en mobiltelefon laddas samtidigt med synkronisering och dataöverföring. För en person med färdigheter är det uppenbart att det finns olika standarder och kontaktstycken, bland annat tillverkare som Motorola och Apple använder andra alternativ.

Den aktuella uppfinningen kan implementeras som en (DSP), eller en I ett utförande en bärbar dator med anpassningsapparat i fordonet. mikroprocessor, en digital signalprocessor kombination med motsvarande mjukvara. installeras Metoden kan då implementeras som ett datorprogram vilket installeras i datorn via datorläsbart media såsom CD, DVD, USB ll minne, hårddisk, etc. Metodens steg utförs då av programelement i detta program. En annan möjlig implementering ar att använda programmerbar logik i FPGA (field programmable gate arrays) eller ASIC (application specific integrated circuit).

Personer bevandrade i ämnet förstår att olika modifieringar och andringar av den aktuella uppfinningen kan göras utan att avvika från denna vilket tydliggörs av bifogade patentanspråk.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 40 PATENTKRAV l.En metod att beräkna en larmsignal i ett fordon med förare, kännetecknad av 0 avläsning av aktivitet hos en bärbar elektronisk apparat; 0 detektering att nämnda bärbara elektroniska apparat är ansluten till en fast monterad elektronisk apparat i nämnda fordon; I bestämning av identitet hos minst en av nämnda fordon, nämnda förare och nämnda bärbara elektroniska apparat; och 0 jämförelse av nämnda identitet med en lista av förutbestämda identiteter. . Metoden i krav 1, kännetecknad av att nämnda avläsning av aktivitet hos bärbar elektronisk apparat och nämnda detektering av anslutning mellan nämnda bärbar och nämnda fast monterad apparat sker via avläsning genom minst en av 0 trådlöst via radio 0 tràdbundet via kablage . Metoden i krav 1, kännetecknad av att nämnda aktivitet hos bärbar elektronisk apparat innefattar utnyttjande av fordonets position given av minst en av följande: 0 satellitbaserade positioneringssystem, 0 och mobiltelefonibaserade positioneringssystem. .En metod att larma nämnda förare baserad pä nämnda larm- signal, kännetecknad av beräkning av nämnda larmsignal i enlighet med krav l. . Metoden i krav 4, kännetecknad av att nämnda metod att larma baseras på minst en av I aktivering av summer, 0 aktivering av lampa eller ljusdiod, 0 aktivering av fordonsspecifik utrustning, 0 och deaktivering av fordonsspecifik utrustning. .En apparat för beräkning av en larmsignal i ett fordon med förare, kännetecknad av 0 organ för avläsning av aktivitet hos en bärbar elektronisk apparat och för detektering att nämnda 10 15 20 25 30 7. bärbara elektroniska apparat är ansluten till en fast monterad elektronisk apparat i nämnda fordon; 0 organ för bestämning av identitet hos minst en av nämnda förare och nämnda bärbara elektroniska apparat; nämnda fordon, och 0 organ för jämförelse av nämnda identitet med en lista av förutbestämda identiteter. Ett system för generering av larm till förare baserad på beräknad larmsignal, kännetecknad av en apparat i enlighet med krav 6 för beräkning av nämnda larmsignal. .En datorprogramprodukt för beräkning av en larmsignal i ett fordon med förare, kännetecknad av att nämnda datorprogramprodukt innefattar: 0 Programelement för avläsning av aktivitet hos en bärbar elektronisk apparat; 0 Programelement för detektering att nämnda bärbara elektroniska apparat är ansluten till en fast monterad elektronisk apparat i nämnda fordon; 0 Programelement för bestämning av identitet hos minst en nämnda förare och nämnda bärbara elektroniska apparat; av nämnda fordon, och 0 Programelement för jämförelse av nämnda identitet med en lista av förutbestämda identiteter. .En datorprogramprodukt för generering av larm baserad på en kännetecknad av programelementen i krav 8 för beräkning av nämnda larmsignal, vid körning på en dator, larmsignal.