SE1050237A1 - Arrangemang för att hantera kondensat hos en överladdad förbränningsmotor - Google Patents

Abstract

Föreliggande uppfinning avser ett arrangemang för att hantera kondensat hos en överladdad förbränningsmotor. Arrangemanget innefattar ett utrymme (9d, 15d) i kylaren (9, 15) för ansamling av kondensat, ett insprutningsorgan (26), som via åtminstone en utloppsöppning (27), är anpassad att spruta in kondensatet i en finfördelad form i inloppsledningen (8), och en ledning (21, 23) som är anpassad att leda kondensatet från utrymmet (9d, 15d) i kylaren (9, 15) till insprutningsorganet (26). Insprutningsorganet (26) sträcker sig in i inloppsledningen (8) så att nämnda utloppsöppning (27) tillför kondensatet i en finfördelad form på ett avstånd från en invändig väggyta (8a) hos inloppsledningen (8).(Fig. 1)

Description

risk att rikligt med kondensat från laddluftkylaren och EGR-kylaren ansairilas i inloppsledningen till förbränningsmotom. Under exempelvis tillfällen då flödet av komprimerad luft och återcirkulerande avgaser ökar i inlopp sledningen kan en relativt stor mängd kondensat plötsligt föras med av flödet in i förbränningsmotörns cylindrar.

Det finns här en risk att förbränningsmotorn havererar.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNJNGEN Syftet med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett arrangemang som möjliggör hantering av kondensat, som bildas i en laddlufrkylare och/eller i en EGR- kylare, så att risken att kondensatet skadar förbränningsmotorn väsentligen elimineras.

Detta syfte uppnås med arrangemanget av det inledningsvis nämnda slaget, vilket kännetecknas av de särdrag som anges i patentkravets 1 kärmetecknande del. Enligt föreliggande uppfinning uppsamlas således kondensatet som bildas i kylaren i ett utrymme. Det uppsamlade kondensatet leds från utrymmet genom en ledning till ett insprutningsorgan som sprutar in kondensateti en finfördelad form på ett avstånd från inloppsledningens invändiga väggyta. Det firifördelade kondensatet som sprutas in i inloppsledningen förs här med av flödet av luft och avgaser till förbränningsrnotorn. I detta fall kan kondensatet som bildas i kylaren väsentligen kontinuerligt ledas bort från utrymmet och sprutas in i inloppsledningen i en finfördelad fonn. Då det finfördelade kondensatet sprutas in på ett avstånd från en invändig väggyta i inloppsledningen förs det väsentligen garanterat med av flödet i inloppsledningen till förbränningsmotom.

Därmed undviks ansamlingar av stora mängder kondensat i inloppsledningen som plötsligt kan föras med av flödet till förbränningsmotorn. Efiersom både de återcirkulerande avgaserna och den komprimerade luften kan innehålla rikligt med vattenånga kan kondensatet som bildas i dessa kylare hanteras på väsentligen samma Sätt.

Enligt en föredragen utföríngsform av föreliggande uppfinning är insprutningsorganets utloppsöppning belägen på ett mindre avstånd från en central axel som sträcker sig genom det inloppsledningen än en invändig väggyta hos inloppsledningen. I detta fall har utloppsöppningen en väsentligen central placering inuti inloppsledningen.

Avståndet till inloppsledningens invändiga ytor är därmed optimal i alla riktningar.

Risken att det finfördelade kondensatet träffar den invändiga väggytan istället för att föras med av flödet i inloppsledningen är därmed relativt liten.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen är insprutningsorganets utloppsöppning försedd med en nätliknande struktur som är anpassad att finfördela kondensatet då det sprutas in i inloppsledningen. En sådan nätliknande struktur innefattar partier som formar ett stort antal hål. Då kondensatet når en nätformig struktur med en lämplig utformning finfördelas kondensatet. Då flödet i inloppsledningen träffar det insprutade kondensatet finfördelas det ytterligare. Alternativt eller i kombination så kan insprutningsorganets utloppsöppning bildar en vinkel mot den huvudsakliga flödesriktningen i inloppsledningen. En sådan vinklad utloppsöppning tillhandahåller en ökad kontaktyta mellan kondensatet som lämnar utloppsöppningen och flödet i inloppsledningen. Därmed tillhandahålls en eflfektiv fmfördelning av kondensatet då det träffas av flödet i inloppsledningen. Alternativt kan insprutningsorganet innefatta ett flertal utloppsöppningar som är placerade på ett avstånd från varandra och riktade så att kondensatet kan sprutas in i olika riktningar i inloppslednjngen. Därmed delas kondensatet upp i ett motsvarande antal strålar som sprutar in i inloppsledningen på avstånd från varandra och i olika riktningar. Var och en av nämnda strålar finfördelas på ett effektivt sätt av flödet i inloppsledriingen.

Enligt en annan föredragen utföringsform av uppfinningen innefattar arrangemanget trycksänkande medel som är anpassat att skapa ett lokalt reducerat statiskt tryck i anslutning till insprutningsorganets öppning i förhållande till det tryck som råder i närrmda utrymme i kylaren. Med fördel leds kondensatet till en position i inloppsledningen där det råder ett undertryck i förhållande till trycket i kylaren. Med en sådan tryckskillnad åstadkoms en krafl som väsentligen kontinuerligt suger kondensatet från utrymmet i kylaren till inloppsledningen. I en EGR-kylare är trycket normalt högre än i inlöppsledningen åtminstone om törbränningsmotorn är en ottomotor. I sådana fall kan kondensatet sugas från utrymmet i EGR-kylaren till insprutningsorganet utan hjälpmedel. Eftersom laddlufikylaren är anordnad i inloppsledningen är trycket väsentligen det samma i laddlufikylaren som i nedströms belägna delar av inloppsledningen, I detta fall måste således någon form av trycksänkande medel anordnas i inloppsledningen om kondensat ska kunna sugas från utrymmet i laddlufikylaren. Nämnda trycksänkande medel kan innefatta en venturi och att insprutningsorganets utloppsöppning är belägen i ett parti av nämnda venturi som har en reducerad tvärsnittsarea. I ett parti med en reducerad tvärsnittsarea erhåller flödet i inlopp sledningen en förhöjd hastighet vilket resulterar att det statiska trycket minskar. Därmed skapas ett undertryck i nämnda parti som suger köndensat från utrymmet i laddluftkylaren till venturin. Alternativt kan inloppsledningen själv innefatta ett parti med en reducerad tvärsnittsarea i anslutning till insprutningsorganets utloppsöppning.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen innefattar kylaren en inloppstank för mottagning av luft eller återcirkulerande avgaserna, ett kylarparti där luften eller avgaserna kyls och en utloppstank för mottagning av kyld luft eller kylda avgaser.

Både laddluftkylare och EGR-kylare kan ha ovan nämnda uppbyggnad. Med fördel är utrymmet för ansamling av kondensat beläget vid ett nedre parti av kylarens utloppstank. Efter kylningen mottas den komprimerade luften eller avgaserna i utloppstarlken. Allt kondensat som bildas i kylaren måste således passera igenom utloppstariken. Eftersom kondensatet har en klart högre densitet än luften och avgaserna rinner det ned i utloppstanken till en bottenyta där den ansamlas i nämnda utrymme. Nämnda kylare kan vara anordnad i en position 'så att den kyls av luft med omgivningens temperatur. Både laddlufikylaren och EGR-kylaren ges med fördel en placering så att den komprimerade luften och avgaserna kyls till en så låg temperatur som möjligt. Därmed erhåller avgaserna och luften en låg volymitet så att förbränningsmotorn kan mottaga en stor mängd luft och avgaser. I synnerhet under tillfällen då omgivningen har en låg temperatur bildas det relativt rikligt med kondensat i laddlufikylare och EGR-kylare som är kylda med luft av omgivningens temperatur.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA I det följande beskrivs, såsom exempel, föredragna utföringsformer av uppfinningen med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka: Fig. 1 visar ett arrangemang för att hantera kondensat hos en överladdad íörbränningsmotor, Pig. 2 visar en EGR-kylare hos arrangemanget meri detalj, F ig. 3 visar ett insprutningsorgan hos arrangemanget enligt en första utföringsform Fig. 4 visar ett insprutningsorgan hos arrangemanget enligt en andra utföringsform och Fig. 5 visar ett insprutningsorgan hos arrangemanget enligt en tredje utföringsform.

DETALJERAD BESKRIVNING AV F ÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORNIER AV UPPFINNINGEN Fig. 1 visar ett arrangemang for att hantera kondensat hos en överladdad forbränningsmotor 2 i ett fordon 1 som kan vara ett tungt fordon 1. Avgaserna från förbränningsmotorns 2 cylindrar leds, via en avgassamlare 3, till en avgasledning 4.

Avgaserna i avgasledningen 4, som har ett overtryck, leds till en turbin 5 hos ett turboaggregat. Turboaggregatet innefattar även en kompressor 6. Kompressorn 6 komprimerar luft som, via ett luftfilter 7, leds in i en inloppsledning 8 till forbränningsmotorn 2. Inloppsledningen S innefattar en laddluftkylare 9 som är anordnad vid ett perifert område A av fordonet 1. Det perifera området A är i detta fall ett frontparti av fordonet 1. Laddlufikylarens 9 uppgifi är att kyla den komprimerade luften innan den leds till forbränningsmotom 2. Den komprimerade luften kyls i laddlufikylaren 9 medelst omgivande lufi som strömmar genom laddluftkylaren 9 med hjälp av en kylarfläkt 10. Kylarfläkten 10 drivs av forbränriingsmotorn 2 medelst en lämplig forbindning.

Arrangemanget innefattar en returledning 11 för återcirkulation av avgaser. En sådan återcirkulation benämns vanligtvis EGR (Exhaust Gas Recirculation). Medelst en inblandning av avgaser i den komprimerade lufi som leds till forbränningsmotorns cylindrar sänks forbränningstemperaturen och därmed även halten av kväveoxider NOX som bildas under forbränningsprocesserna. Returledningen 11 har en sträckning mellan avgasledningen 4 och inloppsledningen 8. Returledningen 11 innefattar en EGR-ventil 12, med vilken avgasflodet i returledningen 11 kan stängas av. EGR- ventilen 12 kan även användas for att steglöst styra den mängd avgaser som leds från avgasledningen 4, via returledningen 11, till inloppsledningen 8. En styrenhet 13 är anpassad att styra EGR-ventilen 12 med information om forbränningsmotorns 2 aktuella driftstillstånd. Styrenheten 13 kan vara en datorenhet som är forsedd med en lämplig mjukvara. Returledningen 11 innefattar en forsta EGR-kylare 14 for att kyla de återcirkulerande avgaserna i ett forsta steg och en andra EGR-kylare 15 for att kyla de återcirkulerande avgaserna i ett andra steg.

Hos overladdade dieselmotorer är, under vissa driftstillstånd, avgasernas tryck i avgasledningen 4 lägre än den komprimerade luftens tryck i inlopp sledningen 8. Under sådana drifistillstånd är det inte möjligt att direkt blanda de återcirkulerande avgaserna ireturledningen 11 med den komprimerade luften i inloppsledningen 8 utan speciella hjälpmedel. Härvid kan hjälpmedel såsom, exempelvis, en turbin 5 med en variabel geometri eller en venturi utnyttjas. Om forbränningsmotorn 2 istället är en överladdad ottomotor kan avgaserna ireturledningen 11 direkt ledas ini inloppsledningen 8 då avgaserna i avgasledningen 4 hos en ottomotor väsentligen under alla driftstillstånd uppvisar ett högre tryck än den komprimerade luften i inloppsledningen 8. De återcirkulerande avgaserna blandas med den komprimerade luften i inloppsledningen i en position 16. Därefter leds blandningen av luft och avgaser vidare i inloppsledningen 8 till en forgrening 17 som leder blandningen till förbränningsmotorns 2 respektive cylindrar.

F örbränningsmotorn 2 kyls på ett konventionellt sätt medelst ett kylsystem som innefattar en cirkulerande kylvätska. Kylvätskan cirkuleras i kylsystemet med hjälp av en kylvätskepump 18. Kylsystemet innefattar även en termostat 19 och en kylare 20 som är monterad vid ett främre parti av fordonet 1 bakom laddluitkylaren 9. Den andra EGR-kylaren 15 innefattar ett utrymme 15d för ansamling av kondensat. En forsta kondensatledning 21 är anpassad att leda kondensat från utrymmet 15d till en position 22 i inloppsledningen 8. Laddluftkylaren 9 innefattar även ett utrymme 9d for ansamling av kondensat. En andra kondensatledning 23 är anpassad att leda kondensat från utrymmet 15d till en position 24 i inlopp sledningen 8.

Under drift av forbränningsmotorn 2 driver avgaserna i avgasledningen 4 turbinen 5.

Turbinen 5 tillhandahåller därvid en drivkraft som driver kompressorn 6. Kompressorn 6 komprimerat därvid luft som, via lufifiltret 7, leds in i inloppsledningen 8. Då lufien komprimeras värms den upp. Den komprimerade luften leds till laddluftkylaren 9 där den kyls. Laddlufikylaren 9 har således en placering i ett perifert område A vid ett fiämre parti av fordonet 1. Den komprimerade luften kyls därmed av luft med omgivningens temperatur i laddlufikylaren 9. Den komprimerade luften kan här kylas till en temperatur som endast med ett fåtal grader överstiger omgivningens temperatur.

Styrenheten 13 håller, under de flesta av forbränningsmotorns 2 drifistillstånd, EGR- ventilen 12 öppen så att en del av avgaserna i avgasledningen 4 leds in i returledningen ll. Avgaserna i avgasledningen 4 har i regel en temperatur av cirka 500 - 600° C då den når den forsta EGR-kylaren 14. Avgaserna kyls här i ett forsta steg i den forsta EGR-kylaren 14 av kylvätska från förbränningsmotorns kylsystem. De återcirkulerande avgaserna leds därefter till den andra EGR-kylaren 15 som är placerad i ett perifert område A av fordonet bredvid laddluftkylaren 9. De återcirkulerande avgaserna kyls i den andra EGR-kylaren 15 av luft med omgivningens temperatur.

Med en lämpligt dimensionerad andra EGR-kylare 15 kan de returnerade avgaserna kylas till en temperatur strax över omgivningens temperatur. Avgaser i returledningen 11 kan därmed tillhandahålla en kylning till väsentligen samma låga temperatur som den komprimerade luften i laddlufikylaren 9. De återcirkulerande avgaserna leds därefter in i positionen 16 i inloppsledningen 8 och blandas med den komprimerade luften. Blandningen av avgaser och komprimerade luft leds därefier, via forgreningen 17, till förbränningsmotorns 2 respektive cylindrar.

Avgaser innehåller en relativt stor andel vattenånga. Då de ätercirkulerande avgaserna kyls i den andra EGR-kylaren 15 av lufi med omgivningens temperatur erhåller avgaserna under många driftstillfallen en lägre temperatur än vattenångans kondenseringstemperatur. Vatten i vätskeforrn fälls därvid ut inuti den andra EGR- kylaren 15. Fig. 2 visar den andra EGR-kylaren 15 mer i detalj. EGR-kylaren 15 innefattar en inloppstarrk 15a som, via en inloppsöppning lla, mottar återcirkulerande avgaser från ledningen 11. EGR-kylaren 15 innefattar ett kylarpaket 15b som sträcker sig mellan inloppstaiiken 15a och en utloppstaiil: 15c som mottar avgaserna efter kylning i kylarpaketet 15b. Kylarpaketet 15b innefattar ett flertal rörfonniga element som sträcker sig väsentligen rätlinjigt i ett gemensamt plan mellan inloppstanken 15a och utloppstanken 15b. Luft med omgivningens temperatur sugs med hjälp av fläkten genom spalter mellan de rörformiga elementen. Den omgivande luften kyler därmed avgaserna som leds genom de rörforrriiga elementen. De kylda avgaserna lämnar EGR-kylaren via en utloppsöppning llb som är belägen vid ett övre parti av utloppstanken 15c. Nämnda utrymme 15d som mottar kondensat är anordnat vid ett nedre parti av utloppstariken 15c. Eftersom det bildade kondensatet har en högre densitet än avgaserna rinner det ned och ansamlas vid ett nedre parti av utloppstarilcen 15c i nämnda utrymme 15d. En forsta ände hos kondensatledningen 21 är ansluten till en öppning i en bottenyta hos nämnda utrymme 15d. Kondensatledningens 21 andra ände är ansluten till inloppsledningen 8 i positionen 22.

Fig. 3 visar att den andra änden av kondensatledningen 21 som här är förbunden med ett rörforrnigt insprutningsorgan 26 som sträcker sig in i inloppsledningen 8.

Insprutningsorganet 26 har en utloppsöppriing 27 som täcks av en nätliknande struktur 28. Utloppsöppningen 27 är anordnad väsentligen centralt i inloppsledningen 8 i anslutning till en central axel 29 hos inloppsledningen 8. Utloppsöppningen 27 är därmed belägen på ett relativt stort avstånd från en invändig väggyta Sa hos inloppsledningens 8. Under normal drift av förbränningsmotorn 2 är trycket i inloppsledningen 8 lägre än trycket i EGR-kylaren 15. Denna tryckskillnad resulterar i att kondensat sugs från utrymmet 15d, via den första kondensatledningen 21, insprutningsorganet 26 och utloppsöppningen 27, till inloppsledningen 8.

Insprutningsorganets 26 ytor som formar utloppsöppningen 27 är här anordnade i ett plan 25 som bildar en vinkel mot den huvudsakliga flödesriktningen 30 i inloppsledningen 8. Vinkeln kan vara inom området 20°- 70°. Flödet i inloppsledningen 8 träffar här kondensatet som strömmar ut genom utloppsöppningen 27 på ett effektivt sätt. Detta resulterar i en finfördelning av kondensatet. I detta fall tillhandahåller även den nätliknande strukturen 28 en forsta finfördelning av kondensatet som strömmar ut genom utloppsöppningen 27. I detta fall tillförs således finfördelat kondensatet på ett avstånd inloppsledningens invändiga väggyta. Med hjälp av dessa åtgärder kan det finfördelade kondensatet förhindras att träffa den invändiga väggytan Sa och ledas väsentligen kontinuerligt till förbränningsmotorn 2 i en finfördelad form. Därmed föreligger väsentligen ingen risk att enstaka cylindrar vid specifika tillfällen mottar så stora mängder kondensat att förbränningsmotom kan haverera.

Den komprimerade luften som leds till laddlufckylaren 9 innehåller även många gånger en relativt stor andel vattenånga, Då den komprimerade luften kyls i laddlufikylaren 9 av luft med omgivningens temperatur erhåller den komprimerade luften under många driftstillfallen en lägre temperatur än vattenångans kondenseringstemperatur. Vatten i Vätskeforrn falls därvid ut inuti laddlufikylaren 9. Laddluftkylaren 9 har en motsvarande uppbyggnad som EGR-kylaren 15 iFig. 2. Laddlufrkylaren 9 innefattar således en inloppstank 9a som mottar varm komprimerad luft, ett kylarpaket 9b och en utloppstank 90 som mottar avgaserna efter kylning i kylarpaketet 9b. Ett utrymme 9d för ansamling av kondensat är även här anordnat vid ett nedre parti av utloppstanken 90. En första ände hos den andra kondensatledningen 23 är ansluten till en öppning i en bottenyta hos nämnda utrymme 9d. Kondensatledningens 23 andra ände är ansluten till inloppsledningen 8 i positionen 24.

Fig. 4 visar att den andra änden av kondensatledningen 23 som här är förbunden med ett rörforrnigt insprutningsorgan 26 som sträcker sig in i inloppsleclningen 8. I detta fall innefattar insprutningsorganet 26 en utloppsöppning 27 som mynnar i en venturi 31.

En central axel 29 genom inloppsledningen 8 sträcker sig genom venturin 31. Venturin 31 har således en väsentligen central placering inuti inloppsledningen 8. En venturi 31 är ett rör med ett centralt parti som har en reducerad tvärsnittsarea. Då blandningen av komprimerad luft och avgaser strömmar genom en venturi 31 erhåller de en ökad hastighet i det centrala partiet av venturin 31. Det statiska trycket minskar därmed i det centrala partiet av venturin 31. Därmed skapas ett undertryck vid utloppsöppningen 27 i förhållande till trycket i laddluftkylaren 9. Denna tryckskillnad resulterar i att kondensat sugs från utrymmet 9d, via den andra kondensatledningen 23, insprutningsorganet 26 och utloppsöppningen 27, till det centrala partiet av venturin 31.

Kondensatet tillhandahåller en effektiv finfördelning inuti venturin 31. I detta fall tillförs således kondensatet på ett avstånd inloppsledningens invändi ga väggyta 8a samtidigt som det finfördelas på ett effektivt sätt. Därmed kan kondensatet i laddluftkylaren 9. även väsentligen kontinuerligt ledas in i inloppsledningen 8 och ledas till förbränningsmotom 2 i en frnfördelad form.

Fig. 5 visar en alternativ utföringsform av ett insprutningsorgan 26.

Insprutningsorganet 26 innefattar i detta fall en koniskt formad utvändig yta som är försedd med ett mycket stort antal utloppsöppningar 27. Utloppsöppningarna 27 är anordnade runt väsentligen hela den koniska ytan. Utloppsöppningarna 27 är anordnade inuti inloppsledningen 8 på ett avstånd från inloppsledningens 8 invändiga yta 8a. I detta fall leds kondensatet således även ut i inloppsledningen 8 på ett avstånd från inloppsledningens 8 invändiga yta 8a. Kondensatet sprutas in i inloppsledningen 8 via ett stort antal öppningar 27 som är anordnade på olika ställen och i olika vinklar i förhållande till flödet 30 i inloppsledningen 8. I och med det tillhandahålls en effektiv finfördelning av kondensatet innan det förs med till förbränningsmotorn 2.

Uppfinningen är på intet sätt begränsad till de på ritningen beskrivna utföringsforrnerna utan kan varieras fritt inom patentkravens ramar. I detta fall leds kondensat från både EGR-kylaren 15 och laddluftkylaren 9 till inloppsledningen 8.

Självfallet kan endast kondensat från EGR-kylaren 15 eller laddluftkylaren 9 ledas till inloppsledningen S. Ovan visade utföringsformer av insprutningsorgan kan givetvis användas både för att spruta in och finfördela kondensat från laddlufikylaren och EGR- kylaren. Mängden vattenånga är klart högre i de återcirkulerande avgaserna än i den komprimerade luften. Av den anledningen bildas i regel betydligt mer kondensat i EGR-kylaren än i laddlultkylaren. Det kan därmed i många fall räcka att finfördela kondensatet i EGR-kylaren på ovan angivet sätt.

Claims (10)

10 '15 '20 25 30 35 10 Patentkrav

1. Arrangemang for att hantera kondensat hos en overladdad forbränningsmotor (2), varvid arrangemanget innefattar en avgasledning (4) som är anpassad att leda ut avgaser från fórbränningsmotorn (2), en inloppsledning (8) som är anpassad att leda lufi med ett övertryck till forbränningsmotorn (2), en returledning (11), som förbinder avgasledningen (4) med inloppsledningen (8) så att det, via returledningen (11), är möjligt att återcirkulera avgaser från avgasledningen (4) till inloppsledningen (8) och en kylare (9, 15) for att kyla den komprimerade luften i inloppsledningen (8) och/eller för att kyla de återcirkulerande avgaserna i returledningen (1 l), kännetecknat av att arrangemanget innefattar ett utrymme (9d, 15d) i kylaren (9, 15) för ansamling av kondensat, ett insprutningsorgan (26), som via åtminstone en utloppsöppning (27), är anpassad att spruta in kondensatet i en finfördelad form i inloppsledningen (8), och en ledning (21, 23) som är anpassad att leda kondensatet från utrymmet (9d, 15d) i kylaren (9, 15) till insprutningsorganet (26), varvid insprutningsorganet (26) sträcker sig in i inlopp sledningen (8) så att nämnda utloppsöppning (27) tillför kondensatet i en finfördelad form på ett avstånd från en invändig väggyta (Sa) hos inloppsledningen (8).

2. Arrangemang enligt krav 1, att insprutningsorganets (_26) utloppsöppning (27) är belägen på ett mindre avstånd från en central axel (29) som sträcker sig genom det inloppsledningen (S) än en invändig väggyta (Sa) hos inloppsledningen (S).

3. Arrangemang enligt krav 1 eller 2, känneteeknat av att insprutningsorganets (26) utloppsöppning (27) är försedd med en nätliknande struktur (28) som är anpassad att finfördela kondensatet då det sprutas in i inloppsledningen (8).

4. Arrangemang enligt något av föregående krav, kännetecknat av att insprutningsorganets (26) utloppsöppning (27) bildar en vinkel mot den huvudsakliga flödesriktningen (30) i inloppsledningen (8).

5. Arrangemang enligt krav 4, kännetecknat av att insprutningsorganet (26) innefattar ett flertal utloppsöppningar (27) som är placerade på ett avstånd från varandra och riktade så att kondensatet kan sprutas in i olika riktningar i inloppsledningen (8). 10 15 20 11

6. Arrangemang enligt något av föregående krav, kännetecknat av att arrangemanget innefattar trycksänkande medel (31) som är anpassat att skapa ett lokalt reducerat statiskt tryck i anslutning till insprutningsorganets (26) öppning (27) i förhållande till det tryck som råder i nämnda utrymme (9d, 15d).

7. Arrangemang enligt krav 6, kännetecknat av att nämnda trycksänkande medel innefattar en venturi (31) och att insprutningsorganets (26) utloppsöppning (27) är belägen i ett parti av nämnda venturi (31) som har en reducerad tvärsnittsarea.

8. Arrangemang enligt något av föregående krav, kännetecknat av att kylaren (9, 15) innefattar en inloppstank (9a, 15a) för mottagning av luft eller återcirkulerande avgaserna, ett kylarparti (9b, l5b) där luften eller avgaserna kyls och en utloppstank (9c, 15 c) for mottagning av kyld luft eller kylda avgaser.

9. Arrangemang enligt krav 8, kännetecknat av att nämnda utrymmet (9d, 15d) för ansarnling av kondensat är beläget vid ett nedre parti av kylarens utloppstarrk (90, 150).

10. Arrangemang enligt något av föregående krav, kännetecknat av att kylaren (9, 15) är anordnad i en position så att den kyls av luft med omgivningens temperatur.