SE0950529A1 - Möbel för datoranpassat arbete - Google Patents

Abstract

Möbel för datoranpassat arbete vilken möbel (1) är försedd med sidoväggar (2, 3) vilka är förbundna dels med ett övre förbindningsdon (4) och dels med en avlastningsskiva (5) varvid en öppning (7) i möbeln bildas mellan sidoväggarna, taket och avlastningsskivan, och att två luckor (8, 9) är monterade vid öppningen, anordnade att framifrån samverka för att helt stänga nämnda öppning, samt att en av nämnda två luckor utgörs av en nedre lucka (8) vilken är svängbart lagrad kring en i huvudsak horisonteli första axel (10) i anslutning till avlastningsskivans (5) främre kant för rörelse utåt av den nedre luckans övre kant och att en övre lucka (9) är svängbart lagrad kring en i huvudsak horisontell andra axel (11) i anslutning till det övre förbindningsdonets (4) främre kant för rörelse utåt av den övre luckans nedre kant, varvid de båda luckorna (8, 9) är sammankopplade med rörelseöverföringsorgan (12, 62) så att svängningsrörelserna vid manövrering av luckorna är anordnade att ske samtidigt mellan ett stängt infällt läge i vilket luckorna ligger i samma plan och ett öppet utfällt läge.(Fig. 1)

Description

,...».

*Ju 2G m vi 2 videre är ciei genern ÜE nyriigiieiemedeii Éâßiïâíii tidigare känt en inny~ en exv. riaieruirneining i en eeirreiàïriiknenee niåibei en nedåt uiiåiinar skiva een en unpåi upniåiiear een inekiiiinar skiva. Denna eiiriii iiiusirerar erebieniei när nen nedre ekivan i nriäiii iage gör en eiiieiaieen namnen' för iångi iiràn en niiciekärni ann: är nieeered inuti rniibein ern skivan skaii išàeke iieia ënnningen. iinníinningene eyiie Syiiei men uppfinningen är en knnininera geenieirisiri neiingane förnài- ianden får en ergnnernieii arneieniaie men pieieneenerenne iuniiiiener.

En yiieriigare eyiie med uppfinningen är att skaran en iërvaringernönei enni enkeii een snabiii ken iörännrae från en ineiiiivi inge iiii en ainivi inge.

Yiieriigare synen med uppfinningen är an möeein eniigi uppfinningen kan aneninas i en rrieeuieyeiern rneri earniiešg nianövrering ev iiera nieneier.

Sammanfattning av nnniinningen Genern iereiiggande nneiinning, eåenrn denna fran-retar i det eiäivsiändige naieniirreveii unniyiie even angivna synen varvid nämnda neeiaaeiar nar eiirnine- reie. Lämniiga uiiöringeiernier ev uppfinningen anges i de eeifaïivsiëneige neieni~ kraven.

Unnfinningen inneieiiar bienci annat eii en iiriäiiber arbeissiriira i en niëiiei irernninerae men en i šiverkeni ieriad övre ienpeiiive enerdnaci en iëiiae in nen ut i meieeii rikining reiaiivi erbeieeiiiven, Fiirnàiienciei nieiian arneieekivane iiöicii een ieppsirivane iiëiei i npnfäiine ingen kan gediyeiriigi väiiae för en uepnë en önskvärt ögenaveiånn iiii niideiizàrrnen. Föreirërieevie vaiia nnck en eiàirre areeieekšva i kenininaiien išii en rninere iennekiva. iipefinningen inneieitar vidare en integrering rneaeiei en mekanisk rvångeeiyrning ineiien areeieei-aiven een iennekivan i ierrn av en iànii för en eiirni~ nere en nianueii nianiivrering een iåeninn av innneiiivan i sina ändiägeri.

Uepiinningen innefattar vidare en avekàrrnen iiaeizäiia nieeerad nä inne» skivans ineiria för en ernàiia en arneiebeiysning för eåväi den röriige neriiàïiibera erireieeiriven eern för den iaeie si-:iven inuti rniånein.

Upnfinningen innefattar rieeeiiiern en nràiiiignei en förse Hanken rneiian en neieeiriven een iennekiva men en i veriikainianei eiäiibar iegring fiir en gneiiyekiigi Zš 3 kunna varinra inpnskivans rërninnnrnråde som tiii exnninei nii ändra riktningen av nämnda ijuskäiia nnernnniïe av arnnisskivans iäge.

Vidare inneiaiiar uppfinningen en möiiighni aii knnipiæiiera närnnáa ar- beisskivn med viierišgare en mekanisk išink för att ivångssiyra iiii exnmpni en siiïri~ vara eiinr annan iärnpiig kringuirnsining nir-ziian rnspekiivn änciiàgen, Eniigi uppfinningen kan nämnda arbeissiiiva ocnieiier nämnda innnskiva förses rnnd sidnsiycknn vara funktion är att, cieis sanimanbinda nämnda rnnkanis» ka iänizar, rieis aii utgöra mekaniskt tenn för nkivanískivnrnas uiiäiiria iàge för att aviasia ieárrinkanisnfien i nnrisnniaipianæi.

Unpišnningen innefattar även en ntiöringsform som förser minst en av tvâ nämnda iänirar med en iärnniig iinrnnnneni för aii aviasia nen ivàngssiyrria rörni» sens nianöverkraii nan hnsiignei, iörnirädeisnvis en gasfjäder.

Upnfinningnn avser en miíibei för dainrannassai nrtiniei Möbein är iörsnüd med sidnväggar viika är iörbunënn deis man nii övre iörnindningsdnn nnh deis med en aviastningssiziva varvid en öppning i niiibnin biicins rnniian sidnväggnrna. taket nen aviasiningsskivan. Två iucknr är vidare rnoniernrie vid öppningen, an~ månens an framifrån sarnvnriia för att neii stänga näninna öppning, üessninnr ui» görs nn av nämnda ivå iucknr av en nerire iucixa viiiien är svängbari iagran kring en i huvudsak norisnninii första axe! i ansiuining iiii nviasiningsskivans främre kant för röreisn utåi av den nedre iuckans övre kani och dessuinni är en âåvrn iucira svângbnn iagrad kring en i nnvunsak nnrisnnieii andra nxni i ansiuining iiii det övre iörnindningsdnneis främre kant för riíireisn uiåi av den övre iunkans nedre kant. Be nånn iusknrna är hàïvid sarnrnnniiønniade med rörniseëverföringsørgnn så att svängninnsröreisnrna vid manövrnring av iunirnrna är annrdnade aii sine samiiriigi meiian nii stängt iniëiii iäge i viikei iucknrna iigger i samerna nian nen ett önnei ni- iäiii iägn.

En uriöringsinrm av uppfinningar visar aii nämnda iucknr i uiiäiii läge är i huvudsak nnraiiniia med varandra viiknt ger niöbein en iörcieiakiig nian irarnsicia man rnininiaii uirynrrnesirnhnv i iniäiii iäge.

Yiinriigare uiföringsinrnier av uppfinningen visar ait näninna röreisnövnrirïi» ringsnrgan iiigörs av en siei iänkarrn piacnrani vid änden av ann ansiuien tiii deis den nedre iuciinn deis den ëvrn iiinkan. Denna utformning visar den enkiasie av överiöringnnrgan viika kan vara raka, kröi-:ia eiier viniriacie. 1G .IÉÜ 3G 4 Yiieriigarn niföringsinrmer av uppfinningen visar ati nämnda rërnisnöverfö- ringæprgan nigiirs av an gasriädnr piaperan vid änden av nan ansiuinn 'iiii nnis den nedre iunkan dnis den övrn iuci-ran. ünssa uiišringsforninr ger en fördeiaktig mjuk siängning pan öppning av iupkorna snrni njàivsiänganrin respektive siäivöppnnnde bnrnnnën på piacnring av gnsijärinrns ingringspunirier.

Yiieriigare iiiiöringsfnrrnnr av uppfinningen visar an nämnda rörnisnövnrfö- ringnorgan riessninrn i knmpinaišnn med gasfjädnrn kan uigërns av en sini iänkarm piarzerad vid mntsaiia respekiive ände av incknrna i iöriiåiianrie tiii gasfiänern nan nnsiuien iiii neis finn nndre iuckan Geia den ëvrn iuciran, Qnssa uifriringsinrmnr ger áeis en disiinki rëreise gennni dra-n sinia iänkarrnen deis en mjnknei i rörniser- na genuin gasñädnrn.

Yiieriigare uiiöringsinrnfier av uppfinningen visar an nämnria ršiirnisnövnriö- rêngsnrgnns iagringspunkinr är piacerarin på avstånd från respektive inpå-inr. An ståndet nicšrar tiii ernàila iàmpiiga nävarrnar för rërnisnrnn dnis ur krafisynpuniri deis med hänsyn iiii nur riirnisrzrnn sknii ska.

Yiinriigarn uiiöringsiprrnnr av uppfinningen visar att den nepire npnfeiinr den övre iuckan är iërsnrin rnnci gaviar vinireirfaïri piapernde vid respniriivn innkan änrin på viiknn gavei nn iagring för nämnda röreiseöverräringsnrgan är pincernd.

Just dessa gaviar innebär en bred möjiignni att pinpnrn iagringarna får en pptirriai funiriinn.

Yneriigare uiiëringsinrrnnr av uppfinningen visar att finn nedre iuciian räcker mer än naiva nen främre öppningen medan den övre inckan täcker resren av den främre öppningen när dn båda iucirnrna är i infäiit iäge. Air den övre Eunkan är mindrn än nan nedre iunirnn bidrar riii ariaeispiaisens ernnnnrni gnnnm nn an beisskivan inre sirnii vara så stor att nperatërnn irnnirner för iångt ifrån piidskärnfinn och inte nniier så iiinn nit nperaiörnn hindras i arbetar av :inn ëvrn iiinkan, Det är även önskvärt att kunna ha en iärnåiianrievis stor bildskärm piaceraci i mëbein vii~ ker innnbàr än större inpirnr men ökande prnbinm nrn inte iucknrna uppdnias nniigi nppfinningnn.

Yiinriigare uiföringsinrrner av uppfinningen visar nii nämnda övre iupkns insida är försedd med en arbeisbaiysning viiixen iiirhöiær nrgonnniin yiieriigare.

Yitnriigare iriiäringsinrrner av nppfinningnn visar an en i verriiraiied siäiibar iagring är nnsiuien iiii nämnda övre iuckn nan anordnad arr nbernnncie av nämnda rörniseövnriöringsnrgan justera iiicknns rörniseprnrårin får att stäiin in ršiiiningnn EQ IZÛ 39 5 av nämnda arnatabniyaning. Ãvan nassa utföringsinrmar bidrar 'iiii an iörbäiirad ergonnrni, Yiinriigara uriöršngaforniar av uppfinningen visar att air ëvarnkån mad månar an övarairápaincrka är nâacarai i anaiurning iiii nämnda ëvra iiírbšndningadan van/in andra röraiaaövariöringanrgan är annrcinada ati öppna raanairtiva stänga nämnda minst an övarskåpsiunka när nämnda nadra iunka manövreras. Genom denna iiiiaatadai išii rniibain gas yiiarišgara atuvningauiryrnrna iiii všikat gaa tišiiräda samtidigt anrn iii! nuvncimnduian av rnäbain.

Yiiariigara uriöringaformar av uppfinningen visar att nämnda annra rörai» saövariišringsorgan utgörs av an anriira stai šfaïnkarrn všškai innanär en ankai karri- piatiaring tiii nuvndrnnciuian.

Yiiariigara utföringsfnrmar av uppfinningen visar att en undarairån med rrsšnai en undarakànaiurska är pšarzarat i ansiuining iëiâ nämnna aviaatningsakšva varvid iranja röraisaêivarföringanrgan är annrnnana air ëpnna raspakïšva stänga nämnda minst an undarakàpsincixa när nämnda nadra Funka rnanövraraa. Anaingt rnad övarakånamnduian är nanna unciarskånarnnäni rnanövrarbar rnariaiai samma manöver viikai på rnniavarannn aan ökar ankaiiiaian tiii an kompiaiiaršng av nu~ vudrrinduian.

Yriariigara utfëringafnrniar av unpñnningan visar an nån: ncša irarzija rörai~ aaëvariöršnganrgan innefattar att niui avsatt att avruiia på insidan av undarakåpn» nickar: för att ënpna denna. Senna urfarnrning gar an mjuk ëpnningiaiafngning av inniran nen gar med an iång nävarrn daaanïnm star kraft.

Yiteriigara uifêringašnrrnar av rrnnfinriingan visar an nämnda irania förar- aaëvariöringanrgan innafariar an fërakiuiningaarrn avaafid att pàvarka an uiakjui» ningsbar avsiäiiningagfia vid rnanövraring av den nedre iuckan. Üaaaa niiöringa» ionnar gar an rnöjišgnat iiâi anv. an ciirakï àiknmai av an skrivare i an och samma öppningsrnanövar.

Yitariigara urföršngainrmer av unniinningan visar art njuiai och inrakjut~ ningsarrnan är piacarada på att undra Eänknrgan vridbari kring att iàïnkiagar i un» darakànai. Sanna utformning gar an nryckai kompakt nen iiiiišírriiiiig rnairaniarn af- iar som iänkorga nar hanterar båda funktinnarna, Ynariigara urföringsiorrrrar av uppfinningen visar att an fíncirningaaiarinn för an iapiondainr är irnpnïaci iiii rëraisaävarföršngsnrganai via an karnkurva nan an karniëijara så att nnckningaatarionan vinkiaa i iörnåiianda tiil aviaatnšngaakivan ß när nämnda nedre iucka inaniíivreras. Även dessa uriöringainrmer av uppfinningar: åstadkommas med ankeiiiat ganom samma öppningsrnanövar.

Yiieriigara uriöringsiarmar av uppfinningen visar aii en banåiiara, axv. an papnarskcirg, är irappiaa iiii röreisaëvariöringsnrganai via an irnàiedamakariism så att bariäiiaran vinizias uiàt i fišrnàiianria iiii rnöbain när nämnda nedre Fuska manöv- reras. Ãvan denna išiiëggsmndui kan man ankainei koppias iiii iiuvacimnduian av möbain snni air iiiivai.

Kort haairrivning av riiriingarna Uppfinningan kommer nu rnari hänvisningar i arisiuiriing “iiii bšfogaae rii» ningaiigurar air narmara beskrivas. Figurarna nar ritats på eii sizneniaiisiri aan får att iiiusirara uppiiriningan på bästa sàii.

Figiiri visar i perspektiv en möbai eriiigi uppfinningen.

Figur 2 visar i ironivy mëbain eriiigi rig. i.

Figur 3 visar en sidøvy man an sidnvagg av nuvurirnnriuien boriiagen i aii stängt iëga aniigi unpiinnirigan.

Figur 4 visar en siánvy garinrri huvudrnriciirian aniigi iig, 3 i aii haivëinpat iäga.

Figur 5 visar en sidøvy genom nuvuürnoduian eniigi fig. Li i ati iiaii önpai Haga.

Figur 5 visar en sidnvy med en sidovägg av nuvudrnnduian bnriiagan i ett stängt iaga aniigi an andra uiföringafnrm av uppfinningen.

Figur i' visar en siriøvy gariarrr nuvudinnduian aniigi iig. S i aii iäga där öpnningan av den nedre iuckan påbërjaia.

Figur 8 visar an sidovy garmin nuvurirrinriiuian aniigi iig. 5 šaii iëga där öppningen av den övre Euskara siraii páhijrias.

Figur å visar an aidnvy gennrn iiiivucirnciduian eniigi iig. 6 i air Haga där öppningar: av aan övre Euskara är naivi öppen.

Figur ii) visar an sidrivy genom nuvudrnnduian anišgi iig. å? i eii iäga där nåëa makarna är naii öprinada.

Figur 'ii visar en sidovy genom iwuviicirnnciuian aniigi rig. ä i att iäga där aiàïngningan påbëriais.

Figur 12 Figur 13 Figur 14 Figur 15 Figur ifi Figur i? Figur iä Figur 'EQ Figur 2G Figur 21 Figur 22 Y viser en sieevy genom huvudrneduien enligt rig. ß i eii iâge där siärigriingen nästan fair avsiuiad. visar en siduvy med en eicievägg av iiuvurimoduien bertiagen i ert läge ciär öppningen her pàbörieie eriiigi en ireiije uiiiirirrgsførm ev uupfiiiriirigen. visar en sidevy genom huvudmeåuien eniigi iig. 13 i eti iäge där öppningen ev den nedre Euskara är heivi än» pen. visar en eidevy gerierri iruvudrrioduieri eriiigi iig, 13 i ett iägs där båda Jueirerrie är ireii: öppriaëe. viser en sirievy' med eiduväggerrre av iiuvudrriuiziuieri øcii två iiiiäggsmoäuier borttagna i ett stängt šäge eri- iigi en iiärue uiiörirrgeiurrn av uppfinningen, viser en sidovy geriem huvudmoduieri rich två iiiiägge- rrieuuier erziigi rig. iß i eii iäge där öppningen av den nedre iuckari är iiaivi öppen. visar en sidevy gerierrr iiuvudmøeuiee och två iiiiägga- muduier enišgi iig. 'ifi i eii iäge där sarrriiiga iueirzor är iieii ëppriedei visar en perspeirtivvy genuin huvudrriufiuien med en sida ech iusisornas ena gaviar buriiegrie i ett ireivi iip~ pet iàge eniigi en femie uiföringeierm av uppfinningen, visar uiiörirrgsiurmeri eriiigi figur 19 i eti heii öppet iàge. visar en perspekiivvy geriem huvudmeduier: från ecii en nedre rriodui baksidan med deier beriiagna i ett siängi iäge eriiigi en siäiie uiiöririgsferrn av uppfin- ningen. viser uifëringsfurmen eriiigi figur 21 i eii iieii öppet Häger Beskrivning av uppmaningen Figur 'i visar era företa uiiišringsform av uppfinningen där ef: mëbei i är ui- iurmeri med en huvucirrioriui HM och en geivrrieuui Gigi. iviöiieiris iiuvudrriodui är 20 25 30 8 försedd med ašdnväggar 2, 3 viiira är förbundna rnad eii övre iërbindningsdan 4 i farm av att tak iiii ninduien. Vidare är an aviasinšrigaskiva 5 anordnad i rnnduian för aii upnbàra axarnpaivia en biidairärni å. Sàiades biidas an öppning 'F i niäibains huvudnindui maiian aidoväggarna, taket ncii aviaainingaskivan. För aii mëjiiggöra iiiisiuining av öpnningan 7 är daia an nedre iucira ä ann daia dn övre Hacka *I-š svängbari ångrade kring var sin i huvudsak iiarisnnieii ana! ii), ii. Üan första axairi if) är pincarad vid aviaainingsskivana 5 främre kani så att dan nadra iucirans 3 ëvra irarri svänga utåt och nedåt när iuckan öppnas, Den andra axain 'ii är piaca~ rad vid fërbindningaddnais 4 irärnra kant så att dan övre iuckans Q nedre kant svänga uiåi och uppåt när iuniran öppnas. Ban nedre iuskan å och dan övre iden an 9 täcker iiiisarnrnana öppningen i' hair när da båda iucirarna är stängda. Som "framgår av figur “i .är de håda makarna S, å sammanknnpiada med air röraiaaëvar- iëringanrgan 12 i form av an siei iänk vara ana ända 13 är vridbari iagrad i an ga- vei 'id ansiuian išii dan ëvra Hunken Q. Länkarna andra ända 15 är vridbari iagrad i an gavai 18 ansiuian iíii dan nadra iuckan 8. Eàda gaviarna är vinkairäii mnniara- de vid reanakiiva iunkaa ände. Även iuciacirnas rrinisaria ändar är försedda med motsvarande gaviar fi, iß. Figur “i visar även att gnivrnnduian GM är försedd rnad iërvaringsuiryrnrrian viika kan aiängaa med iuckar iš.

Figur 2 visar möbain i aniigi figur i rakt framifrån varvid dan biidsirärm ü sorn är piaaarad på aviasiningsakivan 5 är iuiii syniig genom dppningan "i när šucir» arna år hair utiäiida. Skuiia därarnni mršnein sakna dai väaeniiiga rëraisaövariö» ringnorganei “i2 ncii dan àvra iuckan vara nadiäiid kammar ayniäiiai air begränsas viikai iiiustraras med den hnrisaniaiii airackade iinian i figuren. Naturiigivis biir syn» iàiiai ärinu :nar bagränaai nrri nn aiërra biidakärrn än den sdrn visas iiiguran an» vänds. Üen prnporiidn i ainriaii sam visas rnaiian dan övre den dan undra iuckan är vaid mad hänsyn iiii dais öppningana 7 sinriak i iiüidiad och daia dan nedre iuckana 8 sioriei: sarn siraii vara baaiärnd tiii sinriair för bästa avstånd iii! biidsirär- man ä. Skušia den nadra iuckan 8 uppvisa an sioriak som tänker iiaia öppningen akuiia det inte behövas någon övre iucka, nian detta skuiia innebära aii avståndet rnaiian an användares öga och biidskärrnayian biir för sidri får arbaisavsiåndai vid an argonarniaki npiiinai arnatsniais, Aiiarnaiivi airuiie bildsirïaïrrnen fiyiias in rnni operatören aiiar öppning av iuckdrna viiirai innebär att oniíidigi arbeiarridniani. De? ia är grunden iiii varför iiiisiuiningan av öppningen T? göra mad två luckor. Figuren visar vidara air an arbaisbaiyaning 21 kan pinnarna på den ëvra iunirana Q insida. 10 15 2G 25 3G ä Üenna betyentng kan anordnas för tändning när tacka tåppnaa. Genern vai av rö» reieeöverföringeerganat 't2 kan öppntngevinirein för den övre tecken väijae så att exv. betysningen avskärnies gennrn en inte hett öppen övre iucka när den nedre iuctran är helt draperi, dvs, när dess yta är paratteit med evtestningeekivane yta.

Bennet bett/aning är även evettärrned från niidskärrneytan. Figuren viser även att röretseöverttäringenrganet 12 är ptanerat endast på ena sidans inside av huvud» rnnduten. Naturtigtvis ar det rnöitigt att även piacera ett iiknende röreieeövertö- ringeorgen på andra sidan för att få en symmetri i krettatetringen vid öppning den stängning.

Figur 3 visar en första utföringsfnrrn av uppfinningen i ett hett intäiit läge.

Röreiseövertöringeergenet 12 utgörs av en stet tänk vitt-tera i övre änden 13 är tag» rad i gavetn 14 för vridning kring en första iagringsaxei 31, Lagringsaxeln är ptaee- rad nära den övre tucitane 9 inside enn nära dess nedre kent 32. Länken är i nedre änden 15 tagrad i den nedre iuckana å gavet “id för vridning kring en andra tag~ ringeaxei 33. Ûenna andra iagringsaxet är ptanerad tängre från den nedre iunitane 8 inside är piaceringen av den företa tegringsaxetns avstånd titt den övre tuckarra 9 insida tär att åstadkomma en nptirnei öppningeröretse för den övre tecken när den nedre tecken rnenuetit öppnas.

Figur 4 visar ntnteverande uttöringstnrrn som i figur 3 men där öpnningen nar tnrtstrridtt natvveígs. Den nedre iucken å har täiite uti pitens riktning varvid rö- reisešivertëringeorganet 12 har tryckt upp den övre tuckan Q titt ttaivönpet täge.

Under denna ëpeningsröretse ner stnpnorgan 41 niaeerede på den nedre iuekan etebiiiserat röreteen i dess andtâge genem att gttda i met stnppnrganet 41 svaran- de etyrepr 42 i aidnväggen 3 och aniigga rnet styrepàrete övre ändtäge.

Figur 5 visar utiöringetermen entigt figurerna 3 enn 4 i hett Öppet läge var- vid rdretaeövertöringeerganet 12 tvångsmässigt har tryckt upp den övre tecken 9 titt hett öppet šäge i vilket den övre iuckan 9 och den nedre tecken 8 har intagit ia"- gen viiire innebär ett idckerne är paraiieiia med varandra een även peraiietia med iörbindningsdonet 4 och aviestningsskivan 5. Steppcsrganet dt verkar som ett etapp får vidare rörelse av den nedre tanken 8 gennrrr att etnppnrgenet aniigger mot änden av etyrepåret 42.

Gennrn att vätja längd ev rëreiseöverföringenrganet 12 och niaeering av dess šagringar kan ëpnningsvinkein av den övre tunt-tan bestämmas den därmed 15 25 39 “iii kan en eventuait avsirärrnning av en på iucitan rnenterad arbeteneiyening iae~ atärnmas, Figur fi visar en andra nifiíiršngaiorm av ett rëreieeöveriöringeergan 62 en- ligt uppfinningen. För ankeiiietens siruii används samma eiiiernetesi-rningar för rneduiens övriga deiar earn använts i figurerna 3-5 trots att en andra uttöringsinrm nu irnrnrner att beskrivas. Röreiseöveriöringsnrganet G2 utgöra i denna nttëringa term av en gaerjšäder viiken i figuren är nästan neit tieptrvckt varvid gastiädern ver»- izar med att atëngande moment på båda tankarna ä, 9 genom de båda veritansiin~ jerna vit, VLQ tör gaaiiädern iëper innanför de både iunirornae axiar tü, ti varvid stängande hàvarrnar biidas rneiian verkansiinierna den respektive axei it), “iir vid öppning ekaii saiedee detta etangande moment övervinnas genern att en öppnan- de kraft bibringas den nedre Euskara 8. vid denna utiöringeinrrn är dessutom den nedre iunirane gavei ifi försedd med en öppnande nredbringarriiiie 63 och en stàngande rnedbringarruiia åd- viika båda niilera runktídn kenfrrner att beskrivas närmare under figurerna 542.

Figur Ii' visar den andra utiöringsferrnen i ett iåge där öppningen av den nedre tvekan ä har påbiårjais rnenneiit den gasfjïädern 62 nar kdmprimerats varvid veriranaiinien VLi precis har passerat den nedre iuckane exet iii varvid gasišädern kommer ett expandera enh öppna iucitan utan ytteriigare manueii påverkan. Fert- tarande verkar ett eiënganda rnnrrient på den övre iunkan 9.

Figur 8 visar den andra utiöringefdrnien i ett iäge där öppningen av den nedre inekan S har inrtekridit ytteriigare från det iäge som visas i figur 7 genern att den ëppnande mednringarruiien 63 nar nått fram tiii gasfjàïdarn 52 een pressar rnet denna varvid ett öppnande rndrnent iäggs på den övre iuniten ä, Üetta öppnande moment är tiiirfafciriigt start för att dets kernprirnera gastiädern åter cieis för att över- vinna gasfiäderne atàngande marnent på den övre inpiran. Det öppnande rnarnerv tet kan ernåiias exv. genom att rnanueiit påverka den nedre Euskara eiier gannrn att ge den nedre iuckan en tiiiräeitiigt eter egenviirt.

Figur 9 visar den andra utiäringstnrmen i ett iäge där dppningen av den nedre iuciran 8 nar iertairridit ytteriigare från det iaga earn visas ifigur d pen där den Övre ineiran öppnats tiii drygt nâitien. iviedbringarruiien 63 har pressat gasijä- derna 52 övre ände utåt nen irprnprimerats rnen samtidigt öppnat den övre iueiran 9. i det visade taget har den ävre iuckan precis ernåiiit en öppnande nävarm för 25 3G “ii gesijädern varvid denna irernrner ett fortsätta dnpningen uten ytteriigere yttre ert- verken.

Figur ti) viser den andra uttöringeternien i ett iäge där öppningen ev den nedre iueiren 8 iter tuiitinrdaie varvid geeiiädern 82 nätter de både itieiterrte d, Q öppna. Den nedre iueirene 8 eteppdrgan 41 ner gått ernei ett stegen i etyrenàret 42 viiiset definierar ineitene ändiàge. På nieteverende sätt ner den dvre tecken Q gått ernet ett siden všiket definierar denne iueiree ändiäge. Dette senare ändiàge ken även definieras ev geeiiäderne 62 ändšäge, Figur 'it viser den andra 'utiöringeterrnen i ett iäge där etängningen av' den nedre tecken 8 ner påbdriets een nienueiit iäiite inåt tiii ett iàge där geefiädern 62 tier kernprinterete den där den stängende med tiringerrdiien de påbdrier en ftir- sidutning av geetieïderne då övre ände så ett den övre tecken e ntirier stängde.

Figur iâ viser den andra utiëringeterrnen i ett iäge där etängningen ev den ëvre tecken Q ner terteitridit tiii tiäitten varvid gesijäderne 52 ytteriigere ireniprinte» rate det: dess verireneiinje VL? eesserer på insider: em den övre iueitene S vrid- ningsaxei ii. Ett etängende rnnrnent verkar härvid både på den ëvre tecken Q den på den nedre iueiren 8. i näste iäge år inditerne är hett stängde všiitet vises i tiger e.

Figur 13 viser en tredie titidringsierni ev upntinningen i ett iäge där tipp» ningen av den nedre tecken 8 ner nåntirjets. Henne tredje utiöringeierni innefattar sem rëreisedvertëringenrgen en stei iàniternt 12 i kernninetien rned en geeiiäder 32. Figuren viser, får dversirådiignetens einiii, ett denna rëreieeöveriöringsdrgen både är ntenterede i itere med sine nedre iagringepdnitter på samme gevei ecii rned eine övre iegringspunitter också på eernrne getfei. En iänipišgere utternining är desk ett geeiiädern S2 är niecered vid rnedniene ene side medan den eteie tän- ken '32 är pieeered vid niedniene andre side, šnšigt uttdringeiermen eteditdrrrrner tänker: 12 en fixerad kepnied rëreiee rneiien iucirerne S: 9 medan geeijädern 62 åstadkommer en deivie ejäivetàïngende, en deivše eiàivöennende kreit eernt ett den deeeuteni åetedirernnier en därnpende rëreiee genern ett den her en inbyggd trög- tiet i rtíreieerne. Sammantaget ger denna nttöršngeterni en rnjui: tippning een stängning ev tuekerne sernt rnšfriiigitet tiii vet ev nteitiutningeneetignet beroende nå vet av geetiâder. i det iàïge :sern tfieee i figuren àeteditdnfrnier geetiàdern S2 ett etàngende rnenient nå nàde iuekerne genern ett gasfiàderns nedre verkeneiinie 20 w ur 12 Vid den geeflàderns övre verkeneiinje VLE iigger innenfër respektive iuckee vrid~ ningsexei in, 'iii Figur 'ie viser den iredie uiidringefnrmen i ett iäge där ënpningen av den nedre iueken 5 her fenekridii så iàngt en veriransiinierne vLi, VLE rdr gesíiàdern 62 precis ner passerat de både vridningeexierne ii), 'ii varvid gesfiádern 62 ui- över en öppnande nfrement på de både ineirnrna 8, 9. Härvid kemrner den fnrisetie öppningen en size enben med geefiäderne unpiegrede krefi tiii heii: änder Båge av de både iuekerne d, 9. Vid neie enenšngerëreieen den en efierföijende etängninge röreiee definierar den feeie iänken 12 en bestånd iörnåiiende nieiien iucknrne.

Figur 15 vieer den tredje nifëršngsformen i ett Båge där eenningen av eåväi den nedre iucken d sem den övre iueken 9 har feiinnrdeie den där båda iucknrne ner intagit en nereiieiit Bege med både fdrnindningsdenet 4 nen avieerningeskiven 5.

Figur “id visar en fiërde niföringsferrn ev uppfinningen där en nuvudrrredui HM eniigt den företa nriöringererrnen eniigi figurerna 1-5 ner knmbinerete med en geivmedui Gni den en tdnnnmdui Tivi šferrn av ett dverskàe. Överekåpei är försett rned en ëvre vikincke 151 den en undre vikineire 162 viiken är eneiuien 'iiii en innnrnddušsiänk ifiš viiirens ene ände är vridberi iegred i en iänkieger 164 i den undre viidneken 162, Länken eiràcker sig gennrn en eiiie i fërnindningedenei 4 ner i nuvudnieduien HM varvid iänirene andre ände är vridben iegred i en geveiiager 165 iden nedre iuckane 8 gevei “id Genom detta uriärende kan en uiröringeferm eniigi neger: ev de even beskrivna uifëringefermerne knnrpieneree med ed över» eken vers iišppningísiängnšng manövreras samtidigt med nuvndmedniens den ningíeiängning. Figuren visar även en geivrnndui Cšiiri viiiren är försedd med en ui~ dragsiåde idfi een en uenfàïiiber ekåniucke 16? Urdregsiåden 'idâ den skåniueiren in? manövreras eerniidigi vie en undre iàïnk 168 vridneri iegred kring en näverms- axei ”idå š geivrneduiene gevei. Üen undre iäni-:en ifiä àrfërsedd med tre häver»- rner ev viike den förste nävarrnen Wi är eneiuien tiii en rneiieniänk 'WG vers ena ände är vridnen iegrad i nämnde föreie näverrn nch vers andra ände är vridberi iegred i den nedre inckene 8 gevei 16 varvid rneiianiäniren eiräei-rer sig genom en eine i evieeiningssiriven å. Härvid vrids även denne undre iänir vid en menevrering av den nedre iunken 8. Den undre ienkene 168 andra näverrn 1272 är i sin yttre ände försedd med ert njui WB viikei; är avsett ett evruiie mer ekàpieckene inside får ett fäiie upp iuekan när iänken 'E68 vrida. Ben undre iänkene tredje riàverm “We 20 'iii samverkar med ett iroppiirigeergen tïå anslutet tiit utdregeiden för att åstad- itemrns en utskiutende rdretse ev utdregeiåden töß när tänker: 158 vrids så ett en svstäiiningsyte ”iïß i iàden biir åtkerniig.

Figur i? viser den fjärde utiöringsierrrren ev uppfinningen i ett iäge där öppningen ev den nedre Euskara 8 har påbörjats. Serri framgår av figuren ner ge» nam den steie tänker-men 12 även den ëvre iucksn ä i nuvudrneriuien härjat öpp- nas eniigt vad sent tidigare beskrivits. Vidare nar genern tnppnrteduisiäniren 153 även den övre den den undre viidueken 131, 182 härjat dennes. Samtidigt ner ge- nern iiâvernisaxein 169 nen den undre iäniren ißfi både utdregeiåden iâfi een eifçåeiuckan in? härjat öppnas. Såiedes regieres neta mäbeins eiia ënpningsiunk- tioner samtidigt gendrn den nedre iueiren 8 eniigt denna uttöringeterrn.

Figur “iS viser den fjärde utföringsternten ev uppfinningen i ett iäge där öppningen av den nedre iueiren 3 rich såiedee den övre iueiren 9 har iuiibdrdets, Även öppningen ev den övre den den undre vikiuekan 161, *idíiš har iuiibdrdets een även áippningen ev utdregeiåden “ißñ een skàpiuniren i E? nar iuiittrnrdsts. Sem vi~ ses i figuren ner eamtiige iuckerfiuckdeieri hett öppet iëge intagit peraiieiie tågen med varandra och även med både törbindningednnet d den evieetningssitiven 5. Även ern den fjärde utiëringsiernien viser en huvudrnedui med iucker een röreieeöverfdringsnrgan sv den typ som treskrivits itigurerna 'Lä ken en eiternetiv huvudrnedui med rëreieeöveritåringsergen eniigt figurerna 642 eiier eniigt tigurer~ ne ißfiš användes tiiieernrnens med den beskrivna teppmeduien ecirfeiier den beskrivna geivntnduien med dess röreiseöverföringenrgen eniigt figurerna iddâ.

Figur *iQ viser en ternte utritiringsferrn av uppfinningen där en nuvudrnedui Hiv? med en rüreieeëveriöršngsrneirenisni eniigt den förste uiiöringsierrrien eniigr figurerna 1-5 har knnrbinerets med en deckningestetien 'E96 för en dator 139 av typen ”ieetneï En säden deckningeetetinn ner veniigtvis ett dine sem överskriden nuvudrrteduiens djup varför deckningsstatienen är utförd med en stöddei etui som är anordnad ett kunna vinidae inuti moduien när dess iuciter S, Q är stängde noir vinkias åter tšii ett nient iäge när iueknrne dennes. Stifrddeien “tät är försedd med en ruiiiërsedd irenitöiinre 192 viiken styrs i ett kanraenår 193 niaceret i den nedre iunkane 8 gnvei tå. i det i figuren visade tåget är sröddeien 191 på väg ett vinisias ned mer eviestningeskiven 5 och samtidigt dras uten ett från rneduien.

Figur 29 den femte utiöringsferrnen av uppfinningen i ett iàge där den ned- re iucirsn 8 är nen utiàiid enn där siöddešen *iâi för dnckningsetetinnen har intagit 1G 20 “šå ett nient šäge i huvudsak nereišeišt med åueken. Figuren väser även en eâöncšešen med detern her clregite ur en här 'íêr ett nen sken kunne inte ett päent Eëge i nrndw âen. Rörešeeöverföršngernekeniernen 12 :neiflen den Övre Hunken 9 och den unnre makan 3 utgörs i ntfëršngsfnrmen ev en sreš länk eniägt vad een: beskrivits š fšgurer» na 1~5 men den ken även utföras enligt någon ev de enere visade utföršngsfer- merne.

Figur 21 viser en ejåite ntfäršngeferrn av unefinnângen för iydišgnetene skuil väsen från insidan av en nuvudmnnui HM nen en geivmeduš GM med för eeekršv- nšngen nväeentišge dešer bnnrnenterene. Enišgt ëenna urfëršngsferm är geivrnneu» ien GM försedd men en utåt fäišber väkiucke 21% rnentered för vridnšng kring en fäššexei 211 Eueknne neere kent. Pâ makens ineiea är en nenååßere 212, exv. i ferrn av en pennerekerg, mentered viâken eåšedes ken via âueken fäiåee ut respektive än genern ett en nedre šànkernr 213 är fasi förbunden med Hunken 210, Tišä een nedre Eänkermen 213 är en övre šänkerrn 214 med ešn ene ände vršdnarï ensiuten medan dess encšre ände är vriáeerfi: enešuten tili huvurirneduiene HM nedre Hunken 8 geveš än, Fšgur 22 viser een sjätte utföršngešermen ev upnfânnšngen i en helt utfàšii šäge, dvs, den nedre Eucken 8 har fäište ut nen därmed ner nen övre iänkerrnen 214 sem är Eegred i šuekene gavei 16 dregšt den nnnre Eänkarmerï 213 uppåt varvid vik» Bunken 219 med benåšåeren 212 har fäššts utåt een giene åtkemššg från een aktive- rade erbetepšeteen. He nånn Eänkermerne fungerar eåieåee earn en knàïêedemeke» näsan. Även denna ešätte Lstförângefnrm väser att röreäeeöverföringsrnekenšemen 12 nreåien den övre âueken 9 een den undre iueken 8 är utferrned enrn en ete! Bänk enligt vad sem beskrivits E figurerna 1-5 men den ken även utföres enåigt någon ev de andra visade ntfëršngsferrnerne. Üen sjëne uïförängefernren kan även kornbine» res men nágnn av de even beskrivna utföršngsfnrmerne.

Claims (1)

1. H5 25 3G ”iñ PA“TENTKRÅV i. iriäiuei för eereranpeeeei erbeie viikerr rrröbei (i) är fërseriri rrreci sierra/eg»- ger (2, 3) virke är förbundna deis med ett övre fšårhinerršrigerierr (ei och eeie med er: evieeiešegesirive (ä) verviri en öppning (Y) i miàbeir: biieee meiier: eieeväggeree, raket Geir evšeeirairrgeeixšverr, eeii eri ivå iucker (å. S3) är merzierede vid öppningen, enerrirreee ert framifrån samverka för ett heit stänga nämrree öppning, semi eii en av rrärnnde ïvå iueker uigëre av err nedre šecire (S) viiken är evärrgberr iegred kring era i huvueeek irrerieerrâeii iëreie exei (iii) š erreiuirring išii evieeirringeeiršverre (5) främre kemi får röreiee uiài ev den nedre Euckane färre kemi rich eii en åvre iucka (9) är evärrgberi iegreri kring en š rreveeeek rreršeerrieii ariere exei (i i) i eneiutnirrg ïiii ríei övre iöreirrrírrirrgedenete (e) främre kerri får röreiee uiài av den ëvre iueirarss rrerire kent, iräeeereeirrree ev ett de både iuckerrre íå, 9) är eemmenkeeeiarie rrreci röreieeràxferfršringeergen (12, S2) så ett evéirigrringsröreieerne vid marrövreršrrg av ieekerne är erierdnecie ett eke eereiiriigi meiiee ert stängt irriàiii iäge i vräker Eecireree iiggeri samme pierr mer: ett ëpeei uifäiii iäge. 2. iiriëeei errišgi peierrikrevei i, irärrrietíeeirrree ev ett nämrree íucker (ä, å) i uïiäiii iäge är i huvudsak rsereiieiia med varandra. 3, Åfiöbei eraiigi eågei av peierrikreven 1-2, kärrrreieekrree ev ett rrëmeee rä» reieešíveñöršngeergen (13, ââ) uigëre ev en eiei iärrkerm G2) pieeered vid änrrien ev och errešuien iiii åeie rierr nedre šucirzerr (ei rieie der: övre iuckee (ä). e. iviöeei eriššgi rrågei ev peierrikreverr 1-2, Eränrreteeirrree ev att nämnda rö~ reiseëveriërirrgeergen G2, 83 uigëre av era geeijëeer (öï) pieeereri vid änder: av och erieiuier: iii? deie een nedre Hunken (å) rieie een ëvre iueireri (S). 5. irriëbei erriigi eeierriirreveâ e, kärirreâeekrred ev eii närmade röreieeöverie ršrrgeergerr eeeeuierrr uigëre av en erei iänkerm (13 eieeererå vid rrreieerie respek- iive ärree ev šuckerna (S, 9; i iëriràiiende iiii geefjäderri (âêï) eeh erreieïen iiii öeis deri eecire iueiren (S) deie rierr övre iuekerr (Qi HÜ 15 25 30 16 ß. ïrfläbeš enšigï någnt av natentkraven 1-5, kännnânnnnan av att närnnna rö- rniseëveršširšngsørgans (12, åäö Eagríngsnunkïnr är nšacnradn på avstånd från re» sprzkišve Euaknr (8, 9). F. Mššbnš enåigå natnntkravnï ä, kännntnnšrnad av att dnr: nedre nnnieššær nen ëvrn iunknn (å, Q) är försecin nred en gavnš (14, fifiš vinkeiràít piacararše vid âunk- ans iâ, å) ände på všëknn gavnš (M. 15) åtrninsinne en iagršng fär närnnria rüreåsn~ üverfëringsnrgan är pšacerad. 8. nršöneš enâšgt någni av natentkraven FF, nännnrnnårnnä av nn nen nedre šnnkan (8) tänker mer än naiva den främre öpnnšngen (ï) rneünn den övre šucšran (å) 'åàcrker rasten av nen íràmrn öppningen (F) när ne båda šncknrna är š šnfäišï Båge. ä. Måne! nnššgí någnâ av painntkravnn nä, nänneïnnnnnä av an nämnda âšvræ Enckas (å) insida är försæná nren en nrbeïsneiysnšng (21). m. niöbei nnššgt patentkrnvet å, nännntncnnnn av an en i vertikaššnd stäífibar šagršng är nnsåuten tšfli nänrnda övre šucka (ä) nen anornnncš att nnernnnne av nämncša röreiseëvnrfëršngsnrgnn ('52, 52) justera inckans (ä) râïsrnšseonwråde för an stäiša än riktningen av nëmnrin arnetsnnšysnšng (21). ii. rnnnui (TM), exv. i šnrrn av en övnrskàp, rnæd rnšnsi en tnnpiunkn (ïfií, 1%) är pin» nfïåbeâ enššgi nägnï av païenïkraven 1-19, kännnïnnknafi av att en Rang» cernd š ansšntnšng tšåi nämnda ëvre fššrnšnünšngsnnn (4) varvid andra rëreiseëvarfö- ršngsorgan G63) är nnsšuina mešâan nen nedre Euckan (S) och tnnpânckan nen an» nrnnade att öppna respnkïšve sïänga nämnda rnšnst en tnnnšucka när nämnda nncåre lucka åë) manövreras. 12. švïöbei enššgt natnntkravnt 1%, âsännnànnšrnaá av an nämnde nnnra förnä- seöverföršngsnrgnn (1133) utgörs av en anršra stnë åfaïnkarrn. 13. rnnnuâ (GM) i fnrrn av ett nnderskán men :rnnsi en unršerskàpsšucka (ïâï) är pinne» Möbni eniigt någøt av natenikraven 1-12, kännntnnknnn av att en gain rad i ansiurnâng tšâi nämnda avšastnšngsskêva (ä) varvid åra-die rörnšseöverföršngsor~ 2G) i? gar: HSQ, 174) är annnïinade att öppna rnspnktšvn stänga nämnda minst an under- skànsšncka när nämnnn nenre šnckn (ä) manišvreras. 14. nñëneâ nnišgá painntäravæt få, kännntnnknnn av an nämnnn tfnnjn förnä- seëvnrfëringsnfgan 111%, H4) šnnefaïtar ett njuš (1 ?'3) avsatt an avruiša på šnsinnn av underskàpsšnckan ü âï) får an öppna nnnna, ïñ. trndjn rörnåsnöværfüršngsnrgan (Råå, ïïå) šnnefanar en färskjutnšngsarm (13%) av~ Möbnš ænšígt någnt av naânntkravnn 1344, kännntenššnan av nåt nämnda sänd att påverka en utsknnningsbar avstäšinângsyia (1 ïfë) vid manövrnršng av :inn nnfšrn Euskara (ä) ïå. Mëbeå enšëgï någnt av natnntkravnn 14-15, kännntnnknnn av nn njnänt (1 IFS) nen förskjuânšngsarmnn (1 Wi) är pšncnrnnn nå ett unnræ åänknrgan (WS) vršdnart kring en nävarmsaxnš (1 nä; ä unnerakápet. W. nšngsstaïinn (ï 93) för en natur (139) är knppind têiå rörešsnövnršërângsnrganet (12, Mönni enšâgt någnt av nntentkravnn 1-15, känneåncåcnnn av nn nn dncšv 52) via en knrnspà: H33) nan en knmfâåijarn (132) så an dncänšngsstatšonnn (195) vânkšas ššërnåišandn *sååå avšasïnšngsskšvan (5) när nämncša nedre Eunka íß) manöv- Fëfíàâ. 'än Mnnnš enššgt någcn av nnànntkravnn 141 känneånnknan av att nn bnnåš~ inre (EQ), exv. en pappersknrg, är knnpšad nä! rërnšseëvnrfëršngsnrgnnnt (12, ä) via en knääedsfneknnšsrn (213, 214) så nn benåflšafen är annrdnad att všnkåns utåtš šörnàišnnnn tšiš rnöbnån (1) när nämnda nnnre êncka (S) manövreras.