FI72452B - Ramsaog. - Google Patents

Claims (5)

1. Ramsäg med en pä ett ramstativ (1) styrd, uppät och nedät rörlig sägram (2), som drives medelst ätminstone en vevstake (3), vilken vid sin Övre ände är ledbart förbunden med en vevtapp (26) eller liknande pä en vevaxel (24), som sträcker sig horisontellt och vinkelrätt mot sägens skärriktning, samt med en av vevaxeln (24) driven anordning för utjämning av de svängande ranunassorna, bestäende av första utjämningsvikter (25a), som är anordnade direkt pä vevaxeln (24) vid dennas bäda ändar, och andra utjämningsvikter (36a), vilka roterar kring med vevaxeln (24) parallella rotationsaxlar (36) med samma medelvarvtal som vevaxeln och i motsatt riktning relativt de första utjämninsvikterna (25a), varvid produkten (GD) av vikten (G) och diametern (D) för rotationsbanan av de första utjämningsvikternas (25a) tyngdpunkt är av ungefär samma storleksordning som den av de andra utjämningsvikterna (36a) och de första och andra utjämningsvikterna (25a resp 36a) är sä Stora och sä anordnade relativt varandra, att de därav alstrade resulterande masskrafterna är ungefär lika Stora som masskrafterna av första ordningen av de i riktningen av sägramsens (2) skärslag oscillerande ramdelarna men motverkar dessa, känneteck-n a d därav, att vevaxeln (24) pä i och för sig känt sätt är lagrad i en underbyggnad (10), som bildar en transportbel byggenhet och som är uppställbar pä en pian, horisontell fundamentyta (11) och är vridstyv ocksä under belastning av de därpä placerade rambygg-delarna, att de andra utjämningsvikterna (36a) är anordnade pä tvä med vevaxeln (24) parallella huvudutjämningsaxlar (36), vilka i träets förskjutningsriktning sett befinner sig före resp efter vevaxeln (24) och är anordnade pä ungefär samma höjd som och huvud-saklisen symmetriskt med denna i underbyggnaden (10) samt uppbär var sin andra utjämningsvikt (36a), vilken är ovridbart anbragt därpä i ett mot vevaxeln ungefär vinkelrätt mittplan (El), vilket skär vevaxeln mittemellan de första utjämningsvikterna (25a), varvid huvudjämningsaxlarna (36) drives i samma riktning, som är motsatt vevaxelne rotationsriktning, och produkten av vikt och diameter vid de enskilda första och andra utjämningsvikterna (25a resp 36a) ungefär motsvarar en fjärdedel av produkten av den väntade vikten 18 72452 av de i riktningen av sägramens (2) skärslag oscillerande ramdelarna och vevcirkeldiametern (Dj^), och att vevaxeln (24) och huvudutjäm-ningsaxlarna (36) är lagrade i gemesaimna sidoväggdelar hos under-byggnaden (10).

2. Ramsäg enligt kravet 1, kännetecknad därav, att de första utjämningsvikterna (25a) bifenner sig pä var sitt utifrän, pä den inbyggda vevaxeln (24) anbringbart svänghjul (25) och att en av motorn driven transmissionsrem (33) är lagd kring ett av de bäda för ändamälet med en löpyta (34) försedda svänghjulen (25).

3. Ramsäg enligt kraet 1 eller 2, kännetecknad därav, att de pä ungefär sarana höjd belägna huvudutjämningsaxlarna (36) är anordnade nägot lägre än vevaxeln (24), varvid höjdskillnaden mellan vevaxeln (24) och huvudutjämningsaxlarna (36) är sä vald, att det av höjddifferensen förorsakade vippmomentet i högsta möjliga utsträckning kompenserar vevstakens respektive vevstakarnas (3) masskrafter.

4. Ramsäg enligt nägot av föregäende krav, kännetecknad därav, att tvä ytterligare utjämningsaxlar (37) är lagrade i under-byggnaden (10) parallellt med vevaxeln (24) och symmetriskt med vertikalplanet (Eq) för vevaxelns centrumaxel, vilka ytterligare utjämningsaxlar drives med det dubbla varvtalet och i motsatt riktning relativt vevaxeln (24) och var och en har ätminstone en med axlarnas mittplan (El) symmterisk, tredje utjämningsvikt (37a) med seidan produkt (GD) av vikt (G) och diameter (D) och i ett sädant vinkelläge relativt varandra, att masskrafterna av andra ordningen av de i riktningen av sägramens (2) skärslag oscillerande ramdelarna kompenseras medelst de tredje utjämningsvikterna (37a).

5. Ramsäg enligt kravet 4 med sägram, vid vilken den extra, hori-sontella svängningsrörelsen av sägramen (2) är sä vald, att den ortkurva de enskilda sägtänderna alstrar ungefär motsvarar en i huvudsak parallellt med sägramens skärslagsriktning stäende, sträckt ätta, kännetecknad därav, att den för ätminstone delvis utjämning av de genom den extra, horisontella svängningsrörelsen