SE544443C2 - Byggregel, väggkonstruktion innefattande en sådan byggregel samt förfarande för att bilda en väggkonstruktion - Google Patents

Abstract

Byggregel (10) för bildande av ett regelverk för montering av väggskivor, innefattande en första (12) och en andra (14) flänsdel och en flänsdelarna sammanbindande livdel (16). Flänsdelarna innefattar ett plant, långsträckt träfiberelement (18, 20), och livdelen innefattar ett polymer- och/eller ett cellulosafiberbaserat skivelement (22) som uppvisar en första (24) och en andra (26) linjär försvagningslinje, vilka försvagningslinjer är parallella och längs vilka skivelementet är vikbart för att möjliggöra vikning av byggregeln från ett infällt lagringsläge till ett utfällt monteringsläge.

Description

Bvqdredel, väggkonstruktion innefattande en sådan bvGdreoel samt förfarande för att bilda enväggkonstruktion Föreliggande uppfinning avser en byggregel för bildande av ett regelverk för montering avväggskivor, en väggkonstruktion innefattande en sådan byggregel samt ett förfarande för attbilda en väggkonstruktion.

Vid byggnation av väggar byggs ett ramverk med reglar. Horisontellt monteras i tak etthammarband och på golv en syll. l\/lellan dessa placeras sedan vertikala reglar, oftast med ettinbördes mellanrum av 450-600 mm. Då ramverket är monterat, spikas eller skruvasväggskivor till ramverket. Avståndet mellan reglarna bestäms således av bredden hosväggskivorna som ska fästas på regelverket. Vanliga material i väggskivor är gips, l\/IDF(l\/ledium Density Fiber), OSB (Orientated Strand Board), spån och träflis. Magnesiumoxid-,kalciumsilikat-, fibercement- och fibergipsskivor samt olika typer av kompositskivor förekommer också.

Vid byggnation av väggar i allmänhet och innerväggar i synnerhet används idaghuvudsakligen reglar i stål eller av trä. Träreglar är oftast homogena och fyrkantiga ochfungerar utmärkt att skruva eller spika väggskivor i. Träreglar är emellertid relativt tunga ochhar vid lagring en tendens att vrida sig.

Stålreglar används vanligtvis i väggkonstruktioner som är uppförda i så kalladlättbyggnadsteknik. Vanligtvis innefattar en sådan väggkonstruktion ett regelverk avprofilskenor av metall som bildar ett underlag eller en stomme som sedan täcks medskivformiga byggskivor. Regelverket innefattar liggande skenor som bildar hammarband ochsyll, vilka skenor vanligtvis har ett U-format tvärsnitt. I skenorna monteras stående reglar med ett förutbestämt inbördes avstånd, på vilka skenor och reglar byggskivorna sedan monteras.

Stålreglar tillverkas vanligtvis av stålplåt som klipps och bockas så att de erhåller en önskadprofil. Vanligtvis innefattar en stålregel två parallella flänspartier som sammanbinds med etttvärgående livparti som sträcker sig i huvudsak vinkelrätt mot flänspartierna. Stålregeln kanpå så sätt erhålla ett i huvudsak C-format tvärsnitt. Stålreglar är ofta tillverkad av stålplåt medrelativt liten tjocklek. Det är till exempel vanligt att stålreglar tillverkas av stålplåt med entjocklek i intervallet 0,4-0,6 mm. Den tunna godstjockleken är viktig ur ett kostnadsperspektiv,men har även stor betydelse för ljudtransmissionen i väggen. Tunt stål ger bättre reduktion avljud genom väggen, då ett tunt livparti ger mindre ljudtransmission mellan flänspartierna än etttjockt livparti. Ytterligare en fördel med stålreglar är att de kan "boxas" vid transport ochlagring, dvs läggas i varandra. På detta sätt kan den volym som stålreglarna tar upp minskas, vilket är viktigt ur ett Iagringsperspektiv och vid kostsamma och miljöbelastande transporter.Det har även stor betydelse på arbetsplatser, där brist pà utrymme för lagring ofta förekommer.

Vid infästning av väggskivor i ett regelverk är ett vanligt infästningsavstånd mellan spikarnaeller skruvarna cirka 200 mm cc-avstånd vid väggskivornas kantpartier och cirka 300 mmcc-avstånd i väggskivornas mitt. Det dominerande montagesättet vid träregelverk är skruvningtrots att detta är mer tidskrävande och medför större belastning på montören än spikning. Enorsak till detta är att man vid spikning i träreglar riskerar att spikarna "arbetas" ut av denformförändring som sker i trä när fuktigheten i luften förändras. Spikar som kryper ut på dettasätt kan sedan resultera i synbara fel på de färdiga väggarnas ytor och kan även ses genomfärg eller tapet.

I ett regelverk bestående av stålregel är spikning inte möjlig då stålet är för tunt för att spikarska fästa på ett avsett sätt. Då tunnplåtsreglar används kan det även vara problematiskt attfästa hårda väggskivor vid regelverket genom skruvning. Vid till exempel hårda gipsskivor,plywood och OSB, riskerar det motstånd som uppkommer då skruvens skalle skall försänkasmekaniskt i väggskivan att bli så stort att samverkan mellan skruven och stålregeln deformerarstålregeln snarare än att driva in skruven i regeln. Skruvens gänga förlorar då sitt fäste istålregeln.

Ett syfte med föreliggande uppfinning är att frambringa en ny typ av byggregel, samt ettrelaterat förfarande, som kan bidra till att åtminstone delvis lösa detta problem.

En aspekt av uppfinningen avser en byggregel för bildande av ett regelverk för montering avväggskivor, vilken byggregel innefattar en första och en andra flänsdel och en flänsdelarnasammanbindande livdel. Vardera flänsdelen innefattar ett plant, långsträckt träfiberelementsom kan ha ett i huvudsak rektangulärt tvärsnitt, och livdelen innefattar ett polymerbaseratoch/eller ett cellulosafiberbaserat skivelement som uppvisar en första och en andra linjärförsvagningslinje, vilka försvagningslinjer är parallella och längs vilka skivelementet är vikbartför att möjliggöra bringandet av byggregeln från ett infällt lagringsläge till ett utfälltmonteringsläge, varvid flänsdelarna, i laqrinqsläqet, är anordnade i ett gemensamt plan, och flänsdelarna, i monterinqsläqet, är anordnade i två parallella plan, och varvid livdelen, i laqrinqsläqet, är plan och anordnad parallellt med och ovanpå flänsdelarna.

Respektive träfiberelement kan till exempel vara en skiva eller bräda av homogent trä eller avspån- eller träfiberlaminat.

I princip kan skivelement innehålla vilket som helst polymer- och eller cellulosafibermaterial,eller kombinationer därav, så länge som skivelementet erbjuder tillräcklig hållfasthet i det utfällda monteringsläget. Skivelementet kan till exempel innefatta en termo- ellerhärdplastskiva, exempelvis en skiva gjord av ABS (akrylnitril-butadien-styren-monomer) ellerpolypropen (PP). Det kan exempelvis vara föredraget om skivelementet innefattar en ABS-skiva med en tjocklek i intervallet 1,5-3,0 mm, i vilken skiva parallella präglingar i skivmaterialet bildar nämnda viknings- eller försvagningslinjer.

Skivelementet kan alternativt innefatta ett kartong- eller pappelement, dvs. en styvpappersprodukt vars tillverkning omfattar avvattning av en suspension av cellulosafibrer ocheventuellt även konstfibrer. Kartongelementet kan till exempel innefatta Wellpapp, det vill sägaen vågig papp, så kallad fluting, med på båda sidor pålimmat papper, så kallad liner. Ytviktenhos kartongmaterialet kan företrädesvis överstiga 170 gram per kvadratmeter (kartong) ochkan mera föredraget överstiga 400 gram per kvadratmeter (papp). I ett kartongelement kannämnda försvagningslinjer företrädesvis realiseras genom bigningslinjer, dvs. präglingar ikartongmaterialet som orsakar lokaliserad delaminering av kartongmaterialets skikt ochdärigenom skapar en gångjärnsfunktion.

Skivelementet kan som ett ytterligare alternativ innefatta en fiberskiva, till exempel en MDF-skiva (medium-density fiberboard) eller masonit.

Skivelementet kan innefatta flera olika material, som kan vara laminerade i olika lager. Tillexempel kan försvagningslinjerna bildas genom att ett böjligt skikt eller duk sammanbinderstela segment hos skivelementet. Till exempel kan fiberskivor sammanbundna med enfiberduk bilda ett skivelement i en byggregel enligt uppfinningen, där angränsande fiberskivor,sammanbundna med fiberduken, är vikbart anordnade vid varandra längs parallellavikningslinjer för att möjliggöra bringandet av byggregeln från det infällda lagringsläget till detutfällda monteringsläget. I denna utföringsform utgörs således försvagningslinjerna av de vikningslinjer som fiberduken bildar.

Skivelementet kan innefatta ett första infästningsparti som anligger mot och är fäst vid denförsta flänsdelen, ett andra infästningsparti som anligger mot och är fäst vid den andraflänsdelen, och ett mellan infästningspartierna anordnat livparti, vilken första försvagningslinjebildar en gräns mellan det första infästningspartiet och livpartiet, och vilken andraförsvagningslinje bildar en gräns mellan det andra infästningspartiet och livpartiet. Förbandetmellan infästningspartierna och respektive flänsdel kan vara ett spikförband, ett skrivförband,ett limförband eller en kombination av dessa. Alternativt, eller som komplement, kan ett spårfräsas i respektive flänsdel, i vilket spår en fri kant hos infästningspartiet kan fästas.

Samverkan mellan infästningspartierna och flänsdelarna bidrar till att minska formförändringhos träfiberelementen i flänsdelarna, till exempel orsakade av fuktighetsvariationer. Med andra ord bidrar infästningspartierna till att eliminera eller i allafall minska problem som kanuppstå då träfiberelementen slår sig.

I lagringsläget kan skivelementet ha en rektangulär form och i monteringsläget ett U-formigt tvärsn itt.

Försvagningslinjerna kan bildas genom prägling, dvs. genom att skivelementet deformeraskontinuerlig eller diskontinuerlig längs försvagningslinjerna. Försvagningslinjerna kan alternativt, eller som komplement, bildas genom att urtagningar tas upp längsförsvagningslinjerna. Försvagningslinjerna kan även, alternativt eller som komplement, bildasgenom att skivelementets gods genomskärs delvis längs försvagningslinjerna, antingen kontinuerligt eller diskontinuerligt.

Respektive träfiberelement kan ha ett i huvudsak rektangulärt tvärsnitt och desstvärsnittsdimensioner kan anpassas enligt önskemål och prestanda. Vid montage avväggskivor av plywood och gips kan till exempel respektive träfiberelementstvärsnittsdimension vara 40 mm bred och 15 mm tjock. Denna bredd ger gott om plats för attskarva två skivkanter på samma regel, samtidigt som denna tjocklek ger goda förhållandenför att säker skruva eller spika fast väggskivorna. Denna konstruktion löser dessutom ocksåproblemet med fuktrörelser i trämaterialet och den påverkan på spikens position detta normalthar i homogena träreglar, eftersom inget trä finns vid spikens spets. Rörelsen i trämaterialetkan inte tvinga spiken ut från fästet, utan bara "klämma" varierat om dess kropp. Självklartförutsätter detta att spikarna har en längd som överskrider den monterade väggskivans och träfiberelementets totala tjocklek.

Livdelen kan innefatta ett eller flera av nämnda skivelement. Detta eller dessa skivelementkan vara långsträckta.

Med byggregeln enligt uppfinningen erhålls god ljudreduktion genom att livpartiet hos livdelensom sammanbinder flänsdelarna kan utformas i ett tunt material. Homogena träreglar har mycket dålig ljudreduktion då dessa är kompakta och ger en god transmissionsväg för ljudet.

En annan aspekt av uppfinningen avser en väggkonstruktion innefattande en ovan beskriven byggregel.

Ytterligare en aspekt av uppfinningen avser ett förfarande för att bilda en väggkonstruktioninnefattande ett flertal långsträckta byggreglar, vardera innefattande en första och en andra flänsdel och en flänsdelarna sammanbindande livdel, varvid vardera flänsdelen innefattar ettplant, långsträckt träfiberelement, och varvid |ivde|en innefattar ett polymer- och/eller ettcellulosafiberbaserat skiveiement som uppvisar en första och en andra linjär försvagningsiinje, vilka försvagningslinjer är parallella. Förfarande innefattar stegen: - att varje byggregel bringas från ett lagringsläge, i vilket flänsdelarna är anordnade i ettgemensamt plan, till ett utfällt monteringsläge, i vilket flänsdelarna är anordnade i två parallella plan, genom att skivelementet viks längs nämnda försvagningslinjer, - att byggreglarna, efter att ha bringats från lagringsläget till monteringsläget, placeras ochfästs i ett regelverk med sina respektive första flänsdelar anordnade i ett gemensamt plan,och - att en eller flera väggskivor fästs direkt eller indirekt vid de första flänsdelarna.

Problemet med den utrymmeskrävande formen löses genom att regeln medger lagring ochtransport i det infällda lagringsläget. I lagringsläget kan flänsdelarna vara anordnade i ettgemensamt plan och |ivde|en, som i lagringsläget kan vara plan, kan anordnas liggande påflänsdelarna.

Eventuell längdanpassning av byggregeln inför monteringen kan med fördel utföras dåbyggregeln är i lagringsläget.

Reglarna kan således enkelt vid montagetillfället fällas ut av montören. Reglarnas form i utfälltläge avgörs av var skivelementet är infäst i träfiberelementen och var försvagningslinjerna ärplacerade. Regels profil i utfällt läge kan vara H-formig, U-formig eller Z-formig, beroende på önskemål och användningsområde.Nämnda skiveiement kan vara långsträckt.Livdelen kan innefatta endast ett skiveiement som sträcker sig utmed regeln.

Livdelen kan innefatta ett flertal skiveiement vilka är anordnade så att de första försvagningslinjerna är inriktade längs en gemensam första rät linje och de andraförsvagningslinjerna är inriktade längs en gemensam andra rät linje, vilken andra räta linje är parallell med den först räta linjen.

I det följande kommer utföringsformer av uppfinningen att beskrivas närmare med hänvisning till bifogade figurer, där:Figur 1 visar en utföringsform av en byggregel enligt uppfinningen i ett lagringsläge.

Figur 2 visar byggregeln enligt figur 1 i ett monteringsläge Figur 3 visar byggregeln enligt figur 2 monterad i en skena.Figurer 4-6 visar olika konfigurationer av byggreglar enlig uppfinningen.

Figurer 7 och 8 visar olika utföringsformer av skivelement som kan ingå i en byggregel enligt uppfinningen.Figur 9 visar en utföringsform av en byggregel enligt uppfinningen i ett lagringsläge.

Figur10 visar ytterligare en utföringsform av en byggregel enligt uppfinningen i ettlagringsläge.

Figurer 1 1a och 1 1b visar ytterligare en utföringsform av en byggregel enligt uppfinningen i ettlagringsläge respektive i ett monteringsläge.

Figur 1 visar en utföringsform av en byggregel 10 enligt uppfinningen. Regeln 10 innefattar enförsta flänsdel 12 och en andra flänsdel 14 och en flänsdelarna 12, 14 sammanbindande livdel16. Vardera flänsdel 12, 14 innefattar ett plant, långsträckt träfiberelement 18, 20 som i denvisade utföringsformen har ett i rektangulärt tvärsnitt med en tvärsnittdimension av 15 mmgånger 40 mm. I den visade utföringsformen bildas respektive flänsdel 12, 14 av likformadebrädor av homogent trä, men flänsdelarna 12, 14 kan vara olikformade och innefatta eller varaframställda av andra typer av träfiberelement, till exempel träfiberelement framställda av spån-eller träfiberlaminat.

Livdelen 16 innefattar ett långsträckt skivelement 22 som har en rektangulär form och en längdsom motsvarar längden hos träfiberelement 18, 20. Skivelementets 22 bredd är i den visadeutföringsformen något mindre än träfiberelementens 16, 18 sammanlagda bredder. I denvisade utföringsformen bildas skivelementet 22 av en ABS-skiva som har en tjocklek av cirka 2,5 mm.

Skivelementet 22 uppvisar en första försvagningslinje 24 och en andra försvagningslinje 26,vilka är linjära och parallella och längs vilka skivelementet 22 är vikbart. Skivelementet 22 ärdeformerbart längs försvagningslinjerna 24, 26 för att möjliggöra vikning av skivelementet 22kring dessa. I den visade utföringsformen bildas försvagningslinjerna 24, 26 genomdiskontinuerliga präglingar i skivelementet 22 längs försvagningslinjerna 24, 26.Försvagningslinjerna 24, 26 kan dock bildas på andra sätt, till exempel genom attgenomgående urtagningar eller snitt tas upp längs försvagningslinjerna 24, 26.Försvagningslinjerna kan även, alternativt eller som komplement, bildas genom attskivelementets 22 gods delvis genomskärs längs försvagningslinjerna, antingen kontinuerligt eller diskontinuerligt utmed försvagningslinjerna 24,Skivelementet 22 innefattar ett första infästningsparti 28 som anligger mot och är fäst vid denförsta flänsdelen 12, ett andra infästningsparti 30 som anligger mot och är fäst vid den andraflänsdelen 14, och ett mellan infästningspartierna 28, 30 anordnat livparti 32. Den förstaförsvagningslinjen 24 bildar en gräns mellan det första infästningspartiet 28 och livpartiet 32,och den andra försvagningslinjen 26 bildar en gräns mellan det andra infästningspartiet 30och livpartietI den visade utföringsformen är infästningspartierna 28, 30 förbundna med sin respektiveflänsdel 12,infästningspartierna 28, 30 och flänsdelarna 12, 14 kan alternativt vara ett skruvförband, ett 14 genom spikar 34 som bildar ett spikförband. Förbandet mellan limförband eller en kombination av ett spik-, skruv- eller limförband. Alternativt, eller som ettkomplement, kan ett spår (ej visat) fräsas i respektive flänsdel, i vilket spår den fri kanten hosinfästningspartiet kan fästas. I en sådan utföringsform måste dock den fria kanten vikas 90grader för att kunna införas i spåret.

Figur 1 visar byggregeln 10 i ett lagringsläge. I detta läge är flänsdelarna 12, 14 anordnadesida vid sida i ett gemensamt plan och livdelen 16, som i detta läge är plan, är anordnadparallellt med och ovanpå flänsdelarna 12, 14. Detta gör det enkelt att transportera och lagrabyggregeln 10, eftersom flera reglar kan staplas på varandra på ett utrymmeseffektivt sätt.

Då en montör ska montera byggregeln 10 i en väggkonstruktion, bringar han byggregeln 10från det infällda lagringsläget som visas i figur 1 till ett utfällt monteringsläget som visas i figur2. Detta sker genom att montören manuellt vrider flänsdelarna 12, 14 relativt varandra kringförsvagningslinjerna 24, 26 så att flänsdelarna 12, 14 anordnas i två parallella plan. I dennarörelse deformeras skivelementet 22 lokalt längs försvagningslinjerna och medger attinfästningspartierna 28, 30 bildar 90 graders vinkel mot livpartiet 32, såsom visas i figur 2.Livpartiet 32 och infästningspartierna 28, 30 bibehåller dock sina respektive plana former ochi monteringsläget erhåller således flänsdelen 16 ett U-formigt tvärsnitt.

Då byggregeln 10 har bringats till monteringsläget kan montören anordna byggregeln i enväggkonstruktion 11, såsom illustreras i figur 3, där byggregeln 10 har placerats i enskenformig syll 36 för vidare infästning. Eventuell längdanpassning av byggregeln 10 införmonteringen kan med fördel utföras då byggregeln är i lagringsläget.

Figurer 4-6 visar schematiskt alternativa utföringsformer av livdelens infästning i flänsdelaranaoch alternative placeringar av försvagningslinjerna. I figurerna visas reglarna i tvärsnitt ochförsvagningslinjernas positioner är markerade genom pilar. I respektive figur visas regeln i lagringsläget till vänster och i monteringsläget till höger.

I den i figur 4 visade utföringsformen är livdelen 16a infäst i flänsdelarna 12a, 14a på sammasätt som vid den i figurer 1-3 visade utföringsformen, dvs. försvagningslinjerna är placeradevid flänsdelarnas 12a, 14a mittpartier. Således erhåller regeln 10a i monteringsläget en ihuvudsak I- eller H-formad profil.

I den i figur 5 visade utföringsformen är försvagningslinjerna förskjutna närmare flänsdelarnas12b, 14b kanter och som en följd erhåller regeln 10b i monteringsläget här en i huvudsakU-formad profil, men med ett asymmetriskt placerat livparti 32b.

I figur 6 är i lagringsläget livdelen 16c dubbelvikt över den andra flänsdelen 14c ochförsvagningslinjerna är placerade så, att livpartiet 32c, i monteringsläget, sträcker sigdiagonalt mellan livpartierna 12c, 14c. Detta gör att regeln 10c, i monteringsläget, erhåller ettZ-formigt tvärsnitt.

Figur 7 visar en livdel 16d som är avsedd att ingå i en byggregel enligt den utföringsform avuppfinningen som ovan har beskrivits i samband med figurerna 1 och 2. Livdelen 16dinnefattar ett långsträckt skivelement 22d som har en rektangulär form och uppvisar tvåparallella långkanter 38. I den visade utföringsformen har skivelementet 22d en bredd som ärcirka 120 mm. Det inses dock att skivelementets 22d bredd kan anpassas till den önskadetjockleken hos byggregeln i monteringsläget (med hänsyn taget till flänsdelarnas tjocklek).Skivelementets 22d längd anpassas till byggregelns önskade längd i lagringsläget.

I den visade utföringsformen har skivelementet 22d en tjocklek som är cirka 2,5 mm. Det insesdock att skivelementets 22d tjocklek kan anpassas till önskad styrka hos byggregeln imonteringsläget. Typiskt kan skivelementets 22d tjocklek vara i intervallet 1-5 mm, beroende på materialet i skivelementet.

Skivelementet 22d uppvisar en första försvagningslinje 24d och en andra försvagningslinje26d, vilka är linjära och parallella och längs vilka skivelementet 22d är vikbart för att medgebringandet av byggregeln från lagringsläget till monteringsläget, såsom har beskrivits ovan. Iden visade utföringsformen innefattar försvagningslinjerna 24d, 26d linjära präglingar 40utmed vardera försvagningslinjen 24d, 26d. Präglingarna 40 är cirka 20 mm långa ochplacerade med ett inbördes avstånd av cirka 5 mm. Alternativt kan försvagningslinjerna 24d,26d innefatta kontinuerliga eller diskontinuerliga urtagningar eller snitt.

Skivelementet 22d innefattar ett första infästningsparti 28d som är avsett att anligga mot ochfästas vid en första flänsdel hos byggregeln, och ett andra infästningsparti 30d som är avsettatt anligga mot och fästas vid en andra flänsdel hos byggregeln, såsom har beskrivits ovan.Mellan sig definierar infästningspartierna 28d, 30d ett livparti 32d, som är avsett att bilda en fläns hos byggregeln i monteringsläget. Den första försvagningslinjen 24d bildar således engräns mellan det första infästningspartiet 28d och livpartiet 32d, och den andraförsvagningslinjen 26d bildar en gräns mellan det andra infästningspartiet 30d och livpartiet 32d.

I den visade utföringsformen är försvagningslinjerna 24d, 26d anordnad cirka 20 mm fränrespektive làngkant 38. Det inses dock att ytan hos infästningspartierna 28d, 30d kananpassas genom att placera försvagningslinjerna 24d, 26d längre ifràn eller närmarelängkanterna 38. Till exempel kan nämnda yta anpassas till den typ av förband som användsmellan infästningspartierna 28d, 30d och flänsdelarna.

Skivelementet 22d kan innefatta urtagningar 42 för rör- eller kabelgenomföringar.Skivelementet 22d kan alternativt, eller som ett komplement, innefatta försvagningslinjer 44för upptagning av rör- eller kabelgenomföringar.

Figur 8 visar en livdel 16e som är avsedd att ingå i en byggregel enligt ytterligare enutföringsform av uppfinningen. I denna utföringsform innefattar livdelen 16e ett skivelement22e som har en zig-zagform men som i övrigt har försvagningslinjer 24e, 26e med sammafunktion som de ovan beskrivna försvagningslinjerna, dvs. de delar in skivelementet 22e iinfästningspartier 28e, 30e och ett mellanliggande livparti 32e, vilka infästningspartier 28e,30e är avsedda att anligga mot och fästa vid flänsdelar för bildande av byggregeln, och vilkaförsvagningslinjer 24e, 26e bildar linjer längs vilka skivelementet kan vikas för att bringabyggregeln från ett infällt lagringsläge till ett utfällt monteringsläge, ekvivalent med vad somhar beskrivits ovan.

Det inses att det genom att ändra pà dimensionerna hos fläns- och livpartierna samt placeraförsvagningslinjerna pä olika ställen, gär att erhälla en mängd olika regelkonfigurationer.

I de ovan beskrivna utföringsformerna innefattar respektive livdel ett skivelement som sträckersig utmed regeln. I alternativa utföringsformer kan dock livdelen innefatta ett flertal skivelement som är anordnade med inbördes avständ utmed regeln, till exempel säsom visas i figurFigur 9 visar en utföringsform av en byggregel 10f enligt uppfinningen. Regeln 10f innefattaren första flänsdel 12f och en andra flänsdel 14f och en flänsdelarna 12f, 14f sammanbindandelivdel 16f. Livdelen 16f innefattar ett flertal skivelement 22f som har försvagningslinjer 24f, 26fmed samma funktion som de ovan beskrivna försvagningslinjerna, dvs. de delar in respektiveskivelement 22f i infästningspartier 28f, 30f och ett mellanliggande livparti 32f, vilkainfästningspartier 28f, 30f är avsedda att anligga mot och fästa vid flänsdelar för bildande avbyggregeln, och vilka försvagningslinjer 24f, 26f bildar linjer längs vilka skivelementet kan vikas för att bringa byggregeln 10f från det infällda lagringsläget som visas i figuren till ettutfällt monteringsläge, ekvivalent med vad som har beskrivits ovan. Skivelementen 22f ärsåledes anordnade så att försvagningslinjerna 24f är inriktade längs en gemensam första rätlinje 46f. På samma sätt är försvagningslinjerna 26f inriktade längs en gemensam andra rätlinje 48f, som är parallell med den först räta linjen 46f.

I den i figur9 visade utföringsformen är skivelementen 22f likformiga och symmetrisktanordnade i byggregeln 10f i lagringsläget. Det inses dock att skivelementen kan varaolikformiga och/eller vara osymmetriskt anordnade så länge som försvagningslinjerna hosskivelementen är linjärt inriktade så att de bildar första och andra försvagningslinjer hoslivdelen som gör det möjligt att bringa byggregeln från det infällda lagringsläget till det utfälldamonteringsläget. Ett exempel på en byggregel 10g som innefattar en livdel 16g med alternativtutformade och anordnade skivelement 22g visas i figur 10, vilka skivelement 22g innefattarförsvagningslinjer 24g, 26g anordnade längs parallella räta linjer 46g, 48g.

Figurer 11a och 11b visar ytterligare en utföringsform av en byggregel 10h enligt uppfinningen.Figur 11a visar byggregeln 10h i ett infällt lagringsläge och figur 11b visar byggregeln 10h i ettutfällt monteringsläge.

Byggregeln 10h innefattar en livdel 16h som innefattar ett skivelement 22h. Skivelementet 22hinnefattar i denna utföringsform tre skivelementsegment 28h, 30h, 32h anordnade kant i kantoch en böjlig duk 50, som är fäst vid skivelementsegmenten 28h-32h och sammanbinderdessa. I monteringsläget (se figur 11a) är duken 50 anordnad mellan flänsdelarna 12h, 14hoch skivelementsegmenten 28h, 30h, 32h. Skivelementsegmenten 28h, 30h, 32h kan varacellulosafiberskivor, till exempel l\/IDF-skivor, och den böjliga duken 50 kan vara enfiberarmerad duk.

Skivelementsegmentet 28h och den del av duken 50 som är fäst vid denna anligger mot ochär fäst vid den första flänsdelen 12h. Skivelementsegmentet 28h bildar således ett förstainfästningsparti hos skivelementet 22h. Skivelementsegmentet 30h och den del av duken 50som är fäst vid denna anligger mot och är fäst vid den andra flänsdelen 14h. Skivelement-segmentet 30h bildar således ett andra infästningsparti hos skivelementet 22h. Detmellanliggande skivelementsegmentet 32h och den del av duken 50 som är fäst vid denna ärinte fäst vid flänsdelarna 12h, 14h.

Längs de kanter som skivelementsegmenten 28h, 30h och 32h anligger mot varandrauppvisar skivelementsegmenten 28h, 30h och 32h en till cirka 45 grader fasad kant 52 somvänder bort från duken 50. De angränsande skivelementsegmenten 28h, 30h, 32h, genom attde är sammanbundna med duken 50, är vikbart anordnade vid varandra längs parallella vikningslinjer 24h, 26h. Detta, tillsammans med att skivelementsegmenten 28h, 30h, 32huppvisar fasade kanter 52, gör det möjligt för skivelementet 22h att bringas frän ett ilagringsläget i huvudsak plant läge, där skivelementsegmenten 28h, 30h och 32h äranordnade i ett gemensamt plan, säsom visas i figur 11a, till monteringsläget, där de fasadekanter 52 hos angränsande skivelementsegment bringas att anligga mot och bilda stöd förvarandra, säsom visas i figur 1 fb. 11

Claims (13)

Krav

1. Byggregel (10, 10a-10c, 10f-10h) för bildande av ett regelverk för montering avväggskivor, innefattande en första (12, 12a-12c 12f-12h) och en andra (14, 14a-14c, 14f-14h)flänsdel och en flänsdelarna sammanbindande |ivde| (16, 16a-16h), kännetecknad av attvardera flänsdel innefattar ett plant, làngsträckt träfiberelement (18, 20), och av att |ivde|en(16, 16a-16h) innefattar ett polymerbaserat och/eller ett cellulosafiberbaserat skivelement (22,22d-22h) som uppvisar en första (24, 24d-24h) och en andra (26, 26d-26h) linjärförsvagningslinje, vilka försvagningslinjer är parallella och längs vilka skivelementet (22, 22d-22h) är vikbart för att möjliggöra bringandet av byggregeln (10, 10a-10c, 10f-10h), av enmontör och inför montering av byggregeln i en väggkonstruktion, frän ett infällt lagringsläge tillett utfällt monteringsläge, varvid flänsdelarna (12, 12f, 12q, 14, 14f, 14q), i laqrinqsläqet, är anordnade i ett gemensamt plan, och att flänsdelarna (12, 12f, 12q, 14, 14f, 14g), i monteringsläqet, är anordnade i tväparallella plan, och varvid |ivde|en (16, 16a-16g), i laqrinqsläqet, är plan och anordnad parallellt med och ovanpåflänsdelarna (12, 12f, 12q, 14, 14f, 14g).

2. Byggregel (10, 10a-10c, 10f-10h) enligt krav 1, kännetecknad av att skivelementet(22, 22d-22h) innefattar ett första infästningsparti (28, 28d-28h) som anligger mot och är fästvid den första flänsdelen (12, 12a-12c 12f-12h), ett andra infästningsparti (30, 30d-30h) somanligger mot och är fäst vid den andra flänsdelen (14, 14a-14c, 14f-14h), och ett mellaninfästningspartierna (28, 28d-28g, 30, 30d-30g) anordnat livparti (32, 32d-32h), vilken förstaförsvagningslinje (24, 24d-24h) bildar en gräns mellan det första infästningspartiet (28, 28d-28h) och livpartiet (32, 32d-32h), och vilken andra försvagningslinje (26, 26d-26h) bildar engräns mellan det andra infästningspartiet (30, 30d-30h) och livpartiet (32, 32d-32h).

3. 53. Byggregel (10) enligt nägot av föregående krav, kännetecknad av att träfiberelementen (18, 20) vardera har ett rektangulärt tvärsnitt.65.

4. Byggregel (10, 10f, 10g) enligt något av föregående krav, kännetecknad av attskivelementet (22, 22d-22g), i Iagringsläget, har en rektangulär form, och att skivelementet(22, 22d-22g), i monteringsläget, har ett U-formigt tvärsnitt.

5. 15. Byggregel (10) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att skivelementet(22, 22d, 22e) är långsträckt.

6. 86. Byggregel (10f, 10g) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att livdelen(16f, 16g) innefattar ett flertal polymer- och/eller cellulosafiberbaserat skivelement (22f, 22g)vilka är anordnade så att de första försvagningslinjerna (24f, 24g) är inriktade längs engemensam första rät linje (46f, 46g) och de andra försvagningslinjerna (26f, 26g) är inriktadelängs en gemensam andra rät linje (48f, 48g), vilken andra räta linje (48f, 48g) är parallell medden först räta linjen (46f, 46g).

7. 91. Byggregel (10, 10f, 10g) enligt något av föregående krav, kännetecknad av attskivelementet (22, 22d-22g) innefattar ett flertal material (22h, 50) laminerade i olika lager. -1-Q§.

8. Byggregel (10, 10f, 10g) enligt något av föregående krav, kännetecknad av attskivelementet (22, 22d-22g) innefattar en plastskiva, en kartong- eller pappskiva och/eller enträfiberskiva. 4-12.

9. Väggkonstruktion (11), kännetecknad av att den innefattar en byggregel (10, 10f,10g) enligt någon av föregående krav.

10. Väggkonstruktion (1 1) enligt krav 9, kännetecknad av att nämnda träfiberelement (1 8,20) har ett i huvudsak rektanqulärt tvärsnitt och att väddkonstruktionen innefattar en väqqskiva som är fäst direkt vid de första flänsdelarna (12, 12f, 12g) med spikar som har en längd som överskrider väqqskivans och träfiberelementets totala tiocklek. J-Zfl.

11. Förfarande för att bilda en väggkonstruktion (11) innefattande ett flertal långsträcktabyggreglar (10, 10f, 10g), vardera innefattande en första (12, 12f, 12g) och en andra (14, 14f,14g) flänsdel och en flänsdelarna (12, 12f, 12g, 14, 14f, 14g) sammanbindande livdel (16,16a-16g), varvid vardera flänsdel (12, 12f, 12g, 14, 14f, 14g) innefattar ett plant, långsträcktträfiberelement (18, 20), och varvid flänsli_vdelen (16, 16a-16g) innefattar ett polymer- och/ellercellulosafiberbaserat skivelement (22, 22d-22g) som uppvisar en första (24, 24d-24g) och enandra (26, 26d-26g) linjär försvagningslinje, vilka försvagningslinjer (24, 24d-24g, 26, 26d-26g) är parallella, vilket förfarande innefattar steget: - att varje byggregel (10, 10f, 10g), inför montering av byggregeln i väggkonstruktionen,bringas, av en montör, från ett lagringsläge, i vilket flänsdelarna (12, 12f, 12g, 14, 14f, 14g)är anordnade i ett gemensamt plan, till ett utfällt monteringsläge, i vilket flänsdelarna (12,12f, 12g, 14, 14f, 14g) är anordnade i två parallella plan, genom att skivelementet (22, 22d-22g) viks längs nämnda försvagningslinjer (24, 24d-24g, 26, 26d-26g).

12. 432. Förfarande enligt krav 12g, innefattande stegen: - att byggreglarna (10, 10f, 10g), efter att ha bringats från lagringsläget till monteringsläget,placeras och fästs i ett regelverk med sina respektive första flänsdelar (12, 12f, 12g) anordnade i ett gemensamt plan, och - att en eller flera väggskivor fästs direkt eller indirekt vid de första flänsdelarna (12, 12f,12g).

13. Förfarande enligt krav 12, varvid nämnda träfiberelement (18, 20) har ett i huvudsakrektangulärt tvärsnitt och varvid nämnda steg att fästa en eller flera väggskivor direkt ellerindirekt vid de första flänsdelarna (12, 12f, 12g) innefattar att en väggskiva fästs direkt vid deförsta flänsdelarna (12, 12f, 12g) med spikar som har en längd som överskrider väggskivans och träfiberelementets totala tiocklek. 14