SE2030217A1 - Förfarande för att bilda en väggkonstruktion - Google Patents

Abstract

Ett förfarande för att bilda en väggkonstruktion är beskrivet. Förfarandet omfattar steget att en byggregel monteras mellan ett golvstödelement och ett takstödelement, vilken byggregel har en första flänsdel (12) av ett träfibermaterial uppvisade en första monteringsyta för montering av en väggskiva, en andra flänsdel (14) av ett träfibermaterial uppvisade en andra monteringsyta för montering av en väggskiva, och en flänsdelama sammanbindande livdel (16) bildande ett utrymme (17) mellan flänsdelama. Förfarandet omfattar vidare steget att en väggskiva (62) monteras vid byggregeln genom att den anbringas mot den första monteringsytan och fästs vid densamma genom att spikar (63) drivs genom den första väggskivan och genom den första flänsdelen, men inte in i den andra flänsdelen.

Description

Förfarande för att bilda en väqqkonstruktionFöreliggande uppfinning avser ett förfarande för att bilda en väggkonstruktion.

Vid byggnation av väggar byggs ett ramverk med reglar. Horisontellt monteras i tak och golvlångsträckta stödelement, till exempel i form av skenor. Mellan dessa placeras sedan vertikalareglar, oftast med ett inbördes mellanrum av 450-600 mm. Då ramverket är monterat, spikaseller skruvas väggskivor till ramverket. Avståndet mellan reglarna bestäms således avbredden hos väggskivorna som ska fästas på regelverket. Vanliga material i väggskivor ärgips, MDF (Medium Density Fiber), OSB (Orientated Strand Board), spån och träflis.lVlagnesiumoxid-, kalciumsilikat-, fibercement- och fibergipsskivor samt olika typer avkom positskivor förekommer också.

Vid byggnation av väggar i allmänhet och innerväggar i synnerhet används idaghuvudsakligen reglar i stål eller av trä. Träreglar är oftast homogena och fyrkantiga ochfungerar utmärkt att skruva eller spika väggskivor i..

Vid infästning av väggskivor i ett regelverk är ett vanligt infästningsavstånd mellan spikarnaeller skruvarna cirka 200 mm cc-avstånd vid väggskivornas kantpartier och cirka 300 mmcc-avstånd i väggskivornas mitt. Det dominerande montagesättet vid träregelverk är skruvningtrots att detta är mer tidskrävande och medför större belastning på montören än spikning. Enorsak till detta är att man vid spikning i träreglar riskerar att spikarna "arbetas" ut av denformförändring som sker i trä när fuktigheten i luften förändras. Spikar som kryper ut på dettasätt kan sedan resultera i synbara fel på de färdiga väggarnas ytor och kan även ses genom färg eller tapet.

Ett syfte med föreliggande uppfinning är att frambringa ett förfarande som kan bidra till att åtminstone delvis lösa detta problem.

En aspekt av uppfinningen avser ett förfarande för att bilda en väggkonstruktion innefattande stegen: - att en byggregel monteras mellan ett golvstödelement och ett takstödelement, vilkenbyggregel innefattar en första flänsdel av ett träfibermaterial uppvisade en förstamonteringsyta för montering av en väggskiva, en andra flänsdel av ett träfibermaterialuppvisade en andra monteringsyta för montering av en väggskiva, och en flänsdelarnasammanbindande livdel bildande ett utrymme mellan flänsdelarna, och - att en första väggskiva monteras vid byggregeln genom att den första väggskivananbringas mot den första monteringsytan och fästs vid densamma genom att spikar drivs genom den första väggskivan och genom den första flänsdelen, men inte in i den andraflänsdelen.

Genom att spikarna drivs genom den första flänsdelen men inte in i den andra flänsdelenuppnås den fördelen att spikarnas spetsar, efter monteringen, ej är omgivna av regelmaterial.Detta motverkar att rörelser i den första flänsdelen, till exempel orsakade av fuktvariationer, ”arbetar ut” spikarna och därigenom orsakar utskjutande spikhuvuden i väggskivorna.

Genom byggregelns utformning kan dessutom god ljudreduktion erhållas. Detta genom attlivdelen kan utformas i ett tunt material. Homogena träreglar har mycket dålig ljudreduktion dådessa är kompakta och ger en god transmissionsväg för ljudet.

Respektive träfiberelement kan ha ett i huvudsak rektangulärt tvärsnitt och desstvärsnittsdimensioner kan anpassas enligt önskemål och prestanda. Vid montage avväggskivor av plywood och gips kan till exempel respektive träfiberelementstvärsnittsdimension vara 40 mm bred och 15 mm tjock. Denna bredd ger gott om plats för attskarva två väggskivor på samma väggregel, samtidigt som denna tjocklek ger goda förhållanden för att säker spika fast väggskivorna vid väggreglarna.

Träfiberelementen kan vara bildade av homogent trä eller, alternativt, innefatta en skiva avspån- eller träfiberlaminat.

Golv- och takstödelementen kan bildas av plåtskenor men andra stödelement som gererforderligt stöd till väggreglarna kan alternativt användas. Till exempel kan golv- ochtakstödelementen bildas av liggande reglar av homogent trä vilka är fästade i en golv-respektive takkonstruktion.

Förfarandet kan innefatta steget att en andra väggskiva monteras vid byggregeln genom attden andra väggskivan anbringas mot den andra monteringsytan och fästs vid densammagenom att spikar drivs genom den andra väggskivan och genom den andra flänsdelen, meninte in i den första flänsdelen.

Flänsdelen kan innefatta ett skivelement som uppvisar en första och en andra linjärförsvagningslinje, vilka försvagningslinjer är parallella, och förfarandet kan innefattar steget attbyggregeln, innan den monteras mellan nämnda golv- och takstödelement, bringas från ettlagringsläge, i vilket flänsdelarna är anordnade i ett gemensamt plan, till ett utfälltmonteringsläge, i vilket flänsdelarna är anordnade i två parallella plan, genom att skivelementet viks längs nämnda försvagningslinjer.

Flänsdelen och/eller skivelementet kan vara av metall. Till exempel kan flänsdelen och/ellerskivelementet utformas från ett plåtmaterial. Alternativt kan flänsdelen och/eller skivelementet utformas från ett polymermaterial och/eller från ett cellulosafiberbaserat material.

I princip kan skivelement innefatta vilket som helst av ett metalmaterial, ett polymermaterialoch ett cellulosafibermaterial, eller kombinationer därav, så länge som skivelementet erbjudertillräcklig hällfasthet i det utfällda monteringsläget. Skivelementet kan till exempel innefatta entermo- eller härdplastskiva, exempelvis en skiva gjord av ABS (akrylnitril-butadien-styren-monomer) eller polypropen (PP). Det kan exempelvis vara föredraget om skivelementetinnefattar en ABS-skiva med en tjocklek i intervallet 1,5-3,0 mm, i vilken skiva parallellapräglingar i skivmaterialet bildar nämnda viknings- eller försvagningslinjer.

Skivelementet kan alternativt innefatta ett kartong- eller pappelement, dvs. en styvpappersprodukt vars tillverkning omfattar avvattning av en suspension av cellulosafibrer ocheventuellt även konstfibrer. Kartongelementet kan till exempel innefatta Wellpapp, det vill sägaen vågig papp, så kallad fluting, med på båda sidor pålimmat papper, så kallad liner. Ytviktenhos kartongmaterialet kan företrädesvis överstiga 170 gram per kvadratmeter (kartong) ochkan mera föredraget överstiga 400 gram per kvadratmeter (papp). I ett kartongelement kannämnda försvagningslinjer företrädesvis realiseras genom bigningslinjer, dvs. präglingar ikartongmaterialet som orsakar lokaliserad delaminering av kartongmaterialets skikt ochdärigenom skapar en gångjärnsfunktion.

Skivelementet kan som ett ytterligare alternativ innefatta en fiberskiva, till exempel en MDF- skiva (medium-density fiberboard) eller masonit.

Skivelementet kan innefatta flera olika material, som kan vara laminerade i olika lager. Tillexempel kan försvagningslinjerna bildas genom att ett böjligt skikt eller duk sammanbinderstela segment hos skivelementet. Till exempel kan fiberskivor sammanbundna med enfiberduk bilda ett skivelement i en byggregel enligt uppfinningen, där angränsande fiberskivor,sammanbundna med fiberduken, är vikbart anordnade vid varandra längs parallellavikningslinjer för att möjliggöra bringandet av byggregeln från det infällda lagringsläget till detutfällda monteringsläget. I denna utföringsform utgörs således försvagningslinjerna av de vikningslinjer som fiberduken bildar.

Skivelementet kan innefatta ett första infästningsparti som anligger mot och är fäst vid denförsta flänsdelen, ett andra infästningsparti som anligger mot och är fäst vid den andra flänsdelen, och ett mellan infästningspartierna anordnat livparti, vilken första försvagningslinje bildar en gräns mellan det första infästningspartiet och livpartiet, och vilken andraförsvagningslinje bildar en gräns mellan det andra infästningspartiet och livpartiet. Förbandetmellan infästningspartierna och respektive flänsdel kan vara ett spikförband, ett skrivförband,ett limförband eller en kombination av dessa. Alternativt, eller som komplement, kan ett spår fräsas i respektive flänsdel, i vilket spår en fri kant hos infästningspartiet kan fästas.

Samverkan mellan infästningspartierna och flänsdelarna bidrar till att minska formförändringhos träfiberelementen i flänsdelarna, till exempel orsakade av fuktighetsvariationer. Medandra ord bidrar infästningspartierna till att eliminera eller i alla fall minska problem som kan uppstå då träfiberelementen slår sig.

I lagringsläget kan flänsdelarna vara anordnade i ett gemensamt plan och i monteringslägetkan flänsdelarna vara anordnade i två parallella plan.

I lagringsläget kan skivelementet ha en rektangulär form och i monteringsläget ett U-formigt tvärsnitt.

Vikbar utformning av byggregeln medger lagring och transport i det infällda lagringsläget. Ilagringsläget kan flänsdelarna vara anordnade i ett gemensamt plan och livdelen, som ilagringsläget kan vara plan, kan anordnas liggande på flänsdelarna.

Eventuell längdanpassning av byggregeln inför monteringen kan med fördel utföras då byggregeln är i lagringsläget.

Reglarna kan således enkelt vid montagetillfället fällas ut av montören. Reglarnas form i utfälltläge avgörs av var skivelementet är infäst i träfiberelementen och var försvagningslinjerna ärplacerade. Regels profil i utfällt läge kan vara H-formig, U-formig eller Z-formig, beroende på önskemål och användningsområde.

Försvagningslinjerna kan bildas genom prägling, dvs. genom att skivelementet deformeras kontinuerlig eller diskontinuerlig längs försvagningslinjerna. Försvagningslinjerna kan alternativt, eller som komplement, bildas genom att urtagningar tas upp längsförsvagningslinjerna. Försvagningslinjerna kan även, alternativt eller som komplement, bildasgenom att skivelementets gods genomskärs delvis längs försvagningslinjerna, antingen kontinuerligt eller diskontinuerligt.

Llvdelen kan innefatta ett eller flera av nämnda skivelement. Detta eller dessa skivelementkan vara långsträckta. Livdelen kan exempelvis innefatta endast ett skivelement som sträckersig utmed byggregeln längd. Livdelen kan alrernativt innefatta ett flertal skivelement vilka äranordnade så att de första försvagningslinjerna är inriktade längs en gemensam första rät linje och de andra försvagningslinjerna är inriktade längs en gemensam andra rät linje, vilken andra räta linje är parallell med den först räta linjen.

I det följande kommer utföringsformer av uppfinningen att beskrivas närmare med hänvisning till bifogade figurer, där:Figur 1 visar en väggkonstruktion innefattande väggskivor monterade på ett regelverk.

Figur 2 visar en utföringsform av en byggregel som kan ingå i väggkonstruktionen enligt figur1.

Figur 3 visar en byggregel med väggskivor monterade på sin ena sida.

Figur 4 visar en byggregel med väggskivor monterade på båda sidor.

Figur 5 visar en utföringsform av en byggregel i ett lagringsläge.

Figur 6 visar byggregeln enligt figur 5 i ett monteringsläge Figurer 7-9 visar olika konfigurationer av byggreglar.

Figurer 10 och 11 visar olika utföringsformer av skivelement som kan ingå i en byggregel.Figur 12 visar en utföringsform av en byggregel i ett lagringsläge.

Figur 13 visar ytterligare en utföringsform av en byggregel i ett lagringsläge.

Figurer 14 och 15 visar ytterligare en utföringsform av en byggregel i ett lagringslägerespektive i ett monteringsläge.

Figur 1 visar en väggkonstruktion 11 innefattande ett regelverk och väggskivor 9 monteradepå detsamma. Regelverket innefattar liggande golvstödelement 36 och takstödelement 37,samt stående byggreglar 10 monterade mellan stödelementen 36, 37. Stödelementen 36, 37är fästade i en golv- respektive takkonstruktion (ej visade i figuren). I den visadeutföringsformen består stödelementen 36, 37 skenor med U-formade tvärsnitt i vilkabyggreglarna 10 är monterade. Stödelementen kan emellertid vara utformade på andra sättså länge som de ger erforderligt stöd åt byggreglarna. Stödelementen kan till exempel beståav liggande reglar av homogent trä fästade i golv- respektive takkonstruktion.

Figur 2 visar en utföringsform av en byggregel 10 som kan ingå i väggkonstruktionen 11 enligtfigur 1. Regeln 10 innefattar en första flänsdel 12 och en andra flänsdel 14 och en flänsdelarna 12, 14 sammanbindande livdel 16. Vardera flänsdel 12, 14 innefattar ett plant, långsträckt träfiberelement 18, 20 som i den visade utföringsformen har ett i rektangulärt tvärsnitt med entvärsnittdimension av 15 mm gånger 40 mm. I den visade utföringsformen bildas respektiveflänsdel 12, 14 av likformade brädor av homogent trä, men flänsdelarna 12, 14 kan varaolikformade och innefatta eller vara framställda av andra typer av träfiberelement, till exempel träfiberelement framställda av spån- eller träfiberlaminat.

I den visade utföringsformen är livdelen 16 bildad av ett långsträckt skivelement 22 av plåt som är fäst vid flänsdelarna.

Den första flänsdelen 12 uppvisar en fösta monteringsyta 13 för montering av en väggskivapå en första sida av väggkonstruktionen 11. Den andra flänsdelen 14 uppvisar en andramonteringsyta 15 för montering av en väggskiva på en andra sida av väggkonstruktionen 11.Livdelen 16 bildar ett utrymme 17 mellan flänsdelarna 12 och 14. Livdelen 16 är således ettelement som bildar ett avstånd mellan flänsdelarna 12, 14.

För att bilda väggkonstruktionen 11 enligt figur 1 fästs golvstödelementet 36 ochtakstödelementet 37 i nämnda golv- respektive takkonstruktion i ett gemensamt vertikalt plan.Därefter anordnas byggreglar 10 mellan stödelementen 36,37 så att de erhåller en i huvudsakvertikal inriktning och fästs vid stödelementen 36, 37. Byggreglarna 10 kan exempelvismonteras i stödelementen 36, 37 med ett inbördes centrum-centrumavstånd av 600 mm.

Då byggreglarna 10 har monterats i stödelementen 36, 37, monteras en eller ett flertal förstaväggskivor 62 vid byggreglarna 10 genom att den eller de första väggskivorna 62 anbringasmot byggreglernas 10 första monteringsytor 13 och fästs vid desamma genom att spikar 63drivs genom den första väggskivan 62 och genom den första flänsdelen 12, men inte in i denandra flänsdelen 14, såsom illustreras i figur 3. Därigenom uppnås den fördelen att spikarnas63 spetsar efter monteringen ej är omgivna av regelmaterial. Detta motverkar att rörelser i denförsta flänsdelen 12, till exempel orsakade av fuktvariationer, ”arbetar ut” spikarna 63 och därigenom orsakar utskjutande spikhuvuden i väggskivorna 62.

Om väggkonstruktionen 11 ska täckas med väggskivor på båda sidor kan en eller ett flertalandra väggskivor 64 monteras vid byggreglarna 10 genom attden eller de andra väggskivorna64 anbringas mot byggreglernas 10 andra monteringsytor 15 och fästs vid desamma genomatt spikar 65 drivs genom den andra väggskivan 64 och genom den andra flänsdelen 14, men inte in i den första flänsdelen 12, såsom illustreras ifigur 4.

Figurer 5-15 illustrerar utföringsformer av väggreglar som uppvisar nämnda utrymme 17mellan flänsdelarna 12 och 14.

Figur 5 visar en byggregel 10 där livdelen 16 är bildad av ett långsträckt skivelement 22 somhar en rektangulär form och en längd som motsvarar längden hos träfiberelement 18, 20.Skivelementets 22 bredd är i den visade utföringsformen något mindre än träfiberelementens16, 18 sammanlagda bredder. I den visade utföringsformen bildas skivelementet 22 av en ABS-skiva som har en tjocklek av cirka 2,5 mm.

Skivelementet 22 uppvisar en första försvagningslinje 24 och en andra försvagningslinje 26,vilka är linjära och parallella och längs vilka skivelementet 22 är vikbart. Skivelementet 22 ärdeformerbart längs försvagningslinjerna 24, 26 för att möjliggöra vikning av skivelementet 22kring dessa. I den visade utföringsformen bildas försvagningslinjerna 24, 26 genomdiskontinuerliga präglingar i skivelementet 22 längs försvagningslinjerna 24, 26.Försvagningslinjerna 24, 26 kan dock bildas på andra sätt, till exempel genom attgenomgående urtagningar eller snitt tas upp längs försvagningslinjerna 24, 26.

Försvagningslinjerna kan även, alternativt eller som komplement, bildas genom attskivelementets 22 gods delvis genomskärs längs försvagningslinjerna, antingen kontinuerligt eller diskontinuerligt utmed försvagningslinjerna 24, 26.

Skivelementet 22 innefattar ett första infästningsparti 28 som anligger mot och är fäst vid denförsta flänsdelen 12, ett andra infästningsparti 30 som anligger mot och är fäst vid den andraflänsdelen 14, och ett mellan infästningspartierna 28, 30 anordnat livparti 32. Den förstaförsvagningslinjen 24 bildar en gräns mellan det första infästningspartiet 28 och livpartiet 32,och den andra försvagningslinjen 26 bildar en gräns mellan det andra infästningspartiet 30och livpartiet 32.

I den visade utföringsformen är infästningspartierna 28, 30 förbundna med sin respektiveflänsdel 12, infästningspartierna 28, 30 och flänsdelarna 12, 14 kan alternativt vara ett skruvförband, ett 14 genom spikar 34 som bildar ett spikförband. Förbandet mellanlimförband eller en kombination av ett spik-, skruv- eller limförband. Alternativt, eller som ettkomplement, kan ett spår (ej visat) fräsas i respektive flänsdel, i vilket spår den fri kanten hosinfästningspartiet kan fästas. I en sådan utföringsform måste dock den fria kanten vikas 90 grader för att kunna införas i spåret.I en alternativ utföringsform (ej visad) kan skivelementet 22 bildas av en plåtskiva.

Figur 5 visar byggregeln 10 i ett lagringsläge. I detta läge är flänsdelarna 12, 14 anordnadesida vid sida i ett gemensamt plan och livdelen 16, som i detta läge är plan, är anordnadparallellt med och ovanpå flänsdelarna 12, 14. Detta gör det enkelt att transportera och lagra byggregeln 10, eftersom flera reglar kan staplas på varandra på ett utrymmeseffektivt sätt.

Då en montör ska montera byggregeln 10 i en väggkonstruktion, bringar han byggregeln 10från det infällda lagringsläget som visas i figur 5 till ett utfällt monteringsläget som visas ifigur6. Detta sker genom att montören manuellt vrider flänsdelarna 12, 14 relativt varandra kringförsvagningslinjerna 24, 26 så att flänsdelarna 12, 14 anordnas i två parallella plan. I dennarörelse deformeras skivelementet 22 lokalt längs försvagningslinjerna och medger attinfästningspartierna 28, 30 bildar 90 graders vinkel mot livpartiet 32, såsom visas i figur 6.Livpartiet 32 och infästningspartierna 28, 30 bibehåller dock sina respektive plana former och i monteringsläget erhåller således flänsdelen 16 ett U-formigt tvärsnitt.

Då byggregeln 10 har bringats till monteringsläget kan montören anordna byggregeln i enväggkonstruktion 11, till exempel såsom tidigare har illustrerats i figurer 1-4, där byggregeln10 placeras igolv- och för vidare infästning. Eventuell längdanpassning av byggregeln 10 införmonteringen kan med fördel utföras då byggregeln är i lagringsläget.

Figurer 7-9 visar schematiskt alternativa utföringsformer av livdelens infästning i flänsdelaranaoch alternative placeringar av försvagningslinjerna. I figurerna visas reglarna i tvärsnitt ochförsvagningslinjernas positioner är markerade genom pilar. I respektive figur visas regeln ilagringsläget till vänster och i monteringsläget till höger.

I den i figur 7 visade utföringsformen är livdelen 16a infäst i flänsdelarna 12a, 14a på sammasätt som vid den i figurer 1-3 visade utföringsformen, dvs. försvagningslinjerna är placeradevid flänsdelarnas 12a, 14a mittpartier. Således erhåller regeln 10a i monteringsläget en ihuvudsak I- eller H-formad profil.

I den ifigur 8 visade utföringsformen ärförsvagningslinjerna förskjutna närmare flänsdelarnas12b, 14b kanter och som en följd erhåller regeln 10b i monteringsläget här en i huvudsak U-formad profil, men med ett asymmetriskt placerat livparti 32b.

I figur 9 är i lagringsläget livdelen 16c dubbelvikt över den andra flänsdelen 14c ochförsvagningslinjerna är placerade så, att livpartiet 32c, i monteringsläget, sträcker sigdiagonalt mellan livpartierna 12c, 14c. Detta gör att regeln 10c, i monteringsläget, erhåller ett Z-formigt tvärsnitt.

I alla de i figurer 7-9 illustrerade utföringsformerna uppvisar väggreglarna, i sina respektive utfällda lägen, nämnda utrymme 17 mellan flänsdelarna 12a-c och 14a-c.

Figur 10 visar en livdel 16d som innefattar ett långsträckt skivelement 22d som har enrektangulär form och uppvisar två parallella långkanter 38. I den visade utföringsformen harskivelementet 22d en bredd som är cirka 120 mm. Det inses dock att skivelementets 22dbredd kan anpassas till den önskade tjockleken hos byggregeln i monteringsläget (med hänsyn taget till flänsdelarnas tjocklek). Skivelementets 22d längd anpassas till byggregelns önskade längd i lagringsläget.

I den visade utföringsformen har skivelementet 22d en tjocklek som är cirka 2,5 mm. Det insesdock att skivelementets 22d tjocklek kan anpassas till önskad styrka hos byggregeln imonteringsläget. Typiskt kan skivelementets 22d tjocklek vara i intervallet 1-5 mm, beroende på materialet i skivelementet.

Skivelementet 22d uppvisar en första försvagningslinje 24d och en andra försvagningslinje26d, vilka är linjära och parallella och längs vilka skivelementet 22d är vikbart för att medgebringandet av byggregeln från lagringsläget till monteringsläget, såsom har beskrivits ovan. Iden visade utföringsformen innefattar försvagningslinjerna 24d, 26d linjära präglingar 40utmed vardera försvagningslinjen 24d, 26d. Präglingarna 40 är cirka 20 mm långa ochplacerade med ett inbördes avstånd av cirka 5 mm. Alternativt kan försvagningslinjerna 24d,26d innefatta kontinuerliga eller diskontinuerliga urtagningar eller snitt.

Skivelementet 22d innefattar ett första infästningsparti 28d som är avsett att anligga mot ochfästas vid en första flänsdel hos byggregeln, och ett andra infästningsparti 30d som är avsettatt anligga mot och fästas vid en andra flänsdel hos byggregeln, såsom har beskrivits ovan.Mellan sig definierar infästningspartierna 28d, 30d ett livparti 32d, som är avsett att bilda enfläns hos byggregeln i monteringsläget. Den första försvagningslinjen 24d bildar således engräns mellan det första infästningspartiet 28d och livpartiet 32d, och den andraförsvagningslinjen 26d bildar en gräns mellan det andra infästningspartiet 30d och livpartiet 32d.

I den visade utföringsformen är försvagningslinjerna 24d, 26d anordnad cirka 20 mm frånrespektive långkant 38. Det inses dock att ytan hos infästningspartierna 28d, 30d kananpassas genom att placera försvagningslinjerna 24d, 26d längre ifrån eller närmarelångkanterna 38. Till exempel kan nämnda yta anpassas till den typ av förband som används mellan infästningspartierna 28d, 30d och flänsdelarna.

Skivelementet 22d kan innefatta urtagningar 42 för rör- eller kabelgenomföringar.Skivelementet 22d kan alternativt, eller som ett komplement, innefatta försvagningslinjer 44 för upptagning av rör- eller kabelgenomföringar.

Figur 11 visar en livdel 16e som är avsedd att ingå i en byggregel enligt ytterligare enutföringsform av uppfinningen. I denna utföringsform innefattar livdelen 16e ett skivelement22e som har en zig-zagform men som i övrigt har försvagningslinjer 24e, 26e med samma funktion som de ovan beskrivna försvagningslinjerna, dvs. de delar in skivelementet 22e i infästningspartier 28e, 30e och ett mellanliggande livparti 32e, vilka infästningspartier 28e,30e är avsedda att anligga mot och fästa vid flänsdelar för bildande av byggregeln, och vilkaförsvagningslinjer 24e, 26e bildar linjer längs vilka skivelementet kan vikas för att bringabyggregeln från ett infällt lagringsläge till ett utfällt monteringsläge, ekvivalent med vad som har beskrivits ovan.

Det inses att det genom att ändra på dimensionerna hos fläns- och livpartierna samt placera försvagningslinjerna på olika ställen, går att erhålla en mängd olika regelkonfigurationer.

I de ovan beskrivna utföringsformerna innefattar respektive livdel ett skivelement som sträckersig utmed regeln. I alternativa utföringsformer kan dock livdelen innefatta ett flertal skivelementsom är anordnade med inbördes avstånd utmed regeln, till exempel såsom visas ifigur 12.

Figur 12 visar en utföringsform av en byggregel 10f enligt uppfinningen. Regeln 10f innefattaren första flänsdel 12f och en andra flänsdel 14f och en flänsdelarna 12f, 14f sammanbindandelivdel 16f. Livdelen 16f innefattar ett flertal skivelement22f som har försvagningslinjer 24f, 26fmed samma funktion som de ovan beskrivna försvagningslinjerna, dvs. de delar in respektiveskivelement 22f i infästningspartier 28f, 30f och ett mellanliggande livparti 32f, vilkainfästningspartier 28f, 30f är avsedda att anligga mot och fästa vid flänsdelar för bildande avbyggregeln, och vilka försvagningslinjer 24f, 26f bildar linjer längs vilka skivelementet kanvikas för att bringa byggregeln 10f från det infällda lagringsläget som visas i figuren till ettutfällt monteringsläge, ekvivalent med vad som har beskrivits ovan. Skivelementen 22f ärsåledes anordnade så att försvagningslinjerna 24f är inriktade längs en gemensam första rätlinje 46f. På samma sätt är försvagningslinjerna 26f inriktade längs en gemensam andra rätlinje 48f, som är parallell med den först räta linjen 46f.

I den i figur12 visade utföringsformen är skivelementen 22f likformiga och symmetrisktanordnade i byggregeln 10f i lagringsläget. Det inses dock att skivelementen kan varaolikformiga och/eller vara osymmetriskt anordnade så länge som försvagningslinjerna hosskivelementen är linjärt inriktade så att de bildar första och andra försvagningslinjer hoslivdelen som gör det möjligt att bringa byggregeln från det infällda lagringsläget till det utfälldamonteringsläget. Ett exempel på en byggregel 10g som innefattar en livdel 16g med alternativtutformade och anordnade skivelement 22g visas i figur 13, vilka skivelement 22g innefattar försvagningslinjer 24g, 26g anordnade längs parallella räta linjer 46g, 48g.

Figurer 14 och 15 visar ytterligare en utföringsform av en byggregel 10h enligt uppfinningen.Figur 14 visar byggregeln 10h i ett infällt lagringsläge och figur 15 visar byggregeln 10h i ettutfällt monteringsläge.

Byggregeln 10h innefattar en livdel 16h som innefattar ett skivelement 22h. Skivelementet 22hinnefattar i denna utföringsform tre skivelementsegment 28h, 30h, 32h anordnade kanti kantoch en böjlig duk 50, som är fäst vid skivelementsegmenten 28h-32h och sammanbinderdessa. I monteringsläget (se figur 11a) är duken 50 anordnad mellan flänsdelarna 12h, 14hoch skivelementsegmenten 28h, 30h, 32h. Skivelementsegmenten 28h, 30h, 32h kan varacellulosafiberskivor, till exempel MDF-skivor, och den böjliga duken 50 kan vara en fiberarmerad duk.

Skivelementsegmentet 28h och den del av duken 50 som är fäst vid denna anligger mot ochär fäst vid den första flänsdelen 12h. Skivelementsegmentet 28h bildar således ett förstainfästningsparti hos skivelementet 22h. Skivelementsegmentet 30h och den del av duken 50som är fäst vid denna anligger mot och är fäst vid den andra flänsdelen 14h. Skivelement-segmentet 30h bildar således ett andra infästningsparti hos skivelementet 22h. Detmellanliggande skivelementsegmentet 32h och den del av duken 50 som ärfäst vid denna ärinte fäst vid flänsdelarna 12h, 14h.

Längs de kanter som skivelementsegmenten 28h, 30h och 32h anligger mot varandrauppvisar skivelementsegmenten 28h, 30h och 32h en till cirka 45 grader fasad kant 52 somvänder bort från duken 50. De angränsande skivelementsegmenten 28h, 30h, 32h, genom attde är sammanbundna med duken 50, är vikbart anordnade vid varandra längs parallellavikningslinjer 24h, 26h. Detta, tillsammans med att skivelementsegmenten 28h, 30h, 32huppvisar fasade kanter 52, gör det möjligt för skivelementet 22h att bringas från ett ilagringsläget i huvudsak plant läge, där skivelementsegmenten 28h, 30h och 32h äranordnade i ett gemensamt plan, såsom visas i figur 11a, till monteringsläget, där de fasadekanter 52 hos angränsande skivelementsegment bringas att anligga mot och bilda stöd för varandra, såsom visas i figur 15. 11

Claims (3)

Krav

1. Förfarande för att bilda en väggkonstruktion (11), innefattande stegen: - att en byggregel (10) monteras mellan ett golvstödelement (36) och ett takstödelement(37), vilken byggregel (10) innefattar en första flänsdel (12) av ett träfibermaterial uppvisadeen första monteringsyta (13) för montering av en väggskiva, en andra flänsdel (14) av ettträfibermaterial uppvisade en andra monteringsyta (15) för montering av en väggskiva, ochen flänsdelarna (12, 14) sammanbindande livdel (16) bildande ett utrymme (17) mellanflänsdelarna (12, 14), och - att en första väggskiva (62) monteras vid byggregeln (10) genom att den första väggskivan(62) anbringas mot den första monteringsytan (13) och fästs vid densamma genom attspikar (63) drivs genom den första väggskivan (62) och genom den första flänsdelen (12), men inte in i den andra flänsdelen (14).

2. Förfarande enligt krav 1, innefattande steget: - att en andra väggskiva (64) monteras vid byggregeln (1 O) genom att den andra väggskivan(64) anbringas mot den andra monteringsytan (15) och fästs vid densamma genom attspikar (65) drivs genom den andra väggskivan (64) och genom den andra flänsdelen (14),men inte in i den första flänsdelen (12).

3. Förfarande enligt något av föregående krav, varvid flänsdelen (16, 16a-16g) innefattar ett skivelement (22, 22d-22g) av ett plåt- och/eller ett polymer- och/eller ett cellulosafiberbaserat material, vilket skivelement (22, 22d-22g) uppvisar en första (24, 24d-24g) och en andra (26, 26d-26g) linjärförsvagningslinje, vilka försvagningslinjer (24, 24d-24g, 26, 26d-26g) är parallella, vilket förfarande innefattar steget: - att byggregeln (10, 10f, 10g), innan den monteras mellan nämnda golv- och takstödelement(36, 37), bringas från ett lagringsläge, i vilket flänsdelarna (12, 12f, 12g, 14, 14f, 14g) äranordnade i ett gemensamt plan, till ett utfällt monteringsläge, i vilket flänsdelarna (12, 12f,12g, 14, 14f, 14g) är anordnade i två parallella plan, genom attskivelementet (22, 22d-22g)viks längs nämnda försvagningslinjer (24, 24d-24g, 26, 26d-26g).