SE544226C2 - Anordning och förfarande för infästning av en radenhet samt lantbruksredskap omfattande sådan anordning - Google Patents

Abstract

Detta dokument visar en anordning för infästning av en radenhet (2, 2a-2f) till en rambalk (11) hos ett lantbruksredskap (1). Anordningen omfattar en infästningsram (60), vilken har ett basparti (601), och minst ett ingreppsparti (602a, 602b; 603a, 603b). Ingreppspartiet (602a, 602b; 603a, 603b) är utformat att åtminstone delvis omge rambalken (11) eller en del därav samt att ingripa med rambalken (11) med hjälp av minst en mot baspartiet (601) vänd anliggningsyta (6061, 6071). En förspänningsanordning, vilken omfattar minst en kilkropp (61 a, 61 b), som är förskjutbar längs ett mot rambalken (11) vänt plan (P) hos infästningsramen (60), mellan ett öppet läge och ett låsläge, så att kilkroppen (61a, 61b), i låsläget, åstadkommer en låsande kraft mellan infästningsramen (60) och rambalken (11), varvid balken (11) kläms mellan kilkroppen (61a, 61b) och anliggningsytan (6061, 6071).Dokumentet visar även ett lantbruksredskap omfattande ett flertal sådana anordningar samt ett förfarande för montering av en radenhet på ett lantbruksredkskap.

Description

ANORDNING OCH FÖRFARANDE FÖR INFÄSTNING AV EN RADENHETSAMT LANTBRUKSREDSKAP O|\/IFATTANDE SÄDAN ANORDNING Tekniskt område Detta dokument avser en anordning för infästning av en radenhet moten bärarstruktur, sàsom en rambalk, hos ett lantbruksredskap, samt ettförfarande för infästning av en radenhet mot en bärarstruktur, sàsom en rambalk.

BakgrundLantbruksredskap avsedda för matning av granulärt material till mark över vilken Iantbruksredskapet färdas, exempelvis sàmaskiner eller maskinerför fördelning av gödning och/eller bekämpningsmedel, kan omfatta ett flertalradenheter.

Varje radenhet har funktionalitet för att öppna en fàra i marken, matamaterial till fàran och därefter försluta fàran. l\/latning av granuler kan skestyckvis, sàsom vid precisionssädd, eller volumetriskt. Radenheten kanomfatta en mataranordning, exempelvis i form av en singuleringsanordning,samt en behällare eller buffert för det granulära materialet.

Varje radenhet kan vanligtvis arbeta oberoende av övriga radenheter.Eventuellt kan radenheternas matningstakt styras individuellt, exempelvis föratt kompensera för hastighetsvariationer mellan radenhet och mark, sàsomuppstàr vid kurvtagning.

Ett lantbruksredskap kan omfatta ett flertal radenheter. Exempelvis kanpà marknaden förekommande sàmaskiner ha mellan 4 och 24 radenheter.

Det är önskvärt att kunna ställa om Iantbruksredskapet, sä att olikaradavstànd kan användas vid sàdd av olika grödor.

För detta ändamàl är det känt att anordna ett flertal radenheter längsen tvärgäende rambalk hos Iantbruksredskapet. lnställning av radavstànd kandä ästadkommas genom att radenheterna förskjuts längs rambalken. Vidönskad position läses radenheten vanligtvis relativt rambalken med hjälp avett klämmande förband, vilket oftast verksamgörs med hjälp av nägon form av 2 bult. Exempel pà sädana förband visas i US2015150184 AA ochUS2018146609AA.

Det finns ett behov av att ästadkomma en förbättrad infästning avradenheten till rambalken, och särskilt dä en infästning som underlättar för enanvändare att ställa om radavständet hos lantbruksredskapet.

SammanfattningEtt ändamàl är säledes att ästadkomma en anordning för infästning av en radenhet till en rambalk, vilken underlättar för en användare att ställa omradavständet. Ett särskilt ändamàl är att ästadkomma en säker och pälitliganordning, vilken reducerar den tid det tar att ställa om lantbruksredskapet.

Uppfinningen definieras av bifogade självständiga patentkrav.Utföringsformer framgàr av de osjälvständiga patentkraven, av den följandebeskrivningen samt av ritningarna.

Enligt en första aspekt ästadkoms en anordning för infästning av enradenhet till en rambalk hos ett lantbruksredskap, omfattande en infästnings-ram, vilken har ett basparti, och minst ett ingreppsparti. lngreppspartiet ärutformat att ätminstone delvis omge rambalken eller en del därav samt attingripa med rambalken med hjälp av minst en mot baspartiet vändanliggningsyta. En förspänningsanordning, vilken omfattar minst en kilkropp,som är förskjutbar längs ett mot rambalken vänt plan hos infästningsramen,mellan ett öppet läge och ett läsläge, sä att kilkroppen, i läsläget, ästad-kommer en expanderande läsande kraft mellan infästningsramen ochrambalken, varvid rambalken kläms mellan kilkroppen och anliggningsytan.

En ”kilkropp” är en kropp som är kilformad, eller som har ett kilformatparti. Kilkroppen uppvisar företrädesvis tvà plana ytor, vilka bildar en spetsigvinkel relativt varandra. Vinkeln kan väljas till att vara tillräckligt liten för attmöjliggöra självlàsning av friktionsförbandet. Alternativt kan vinkeln väljas förstor för att tillàta självlàsning, varvid kilkropparna istället kan läsas med hjälp av vevkroppen eller dess hävarm. 3 Företrädesvis är vinkeln i storleksordningen 1-30 grader, mestföreträdesvis 5-15 grader. Kilkroppen kan vara bildad som ett rakt prisma,med ett konstant tvärsnitt vid àtminstone dess kilformade parti.

Med att ”omge rambalken eller en del därav” avses att infästnings-partiet löper helt eller delvis runt balkens tvärsnitt. Företrädesvis kan dettainnebära att ingreppspartiet medger ett sädant ingrepp med balken, attinfästningsramen endast kan avlägsnas genom en förskjutning av infästnings-ramen längs balkens längdriktning. lngreppspartiet skall dock vara utformatatt ett tillräckligt spel föreligger mellan balken och ingreppsramen, sä attförskjutning längs balken underlättas.

Exempelvis kan ingreppspartiet helt omsluta balken, dvs sträcka sigrunt hela balkens tvärsnittsarea, precis som en U-formad krampa.

Alternativt kan ingreppspartiet sträcka sig runt en del av balkenstvärsnittsarea, för att ingripa med en motstàende sida hos balken, med enklack hos balken eller med en urtagning i balken.

Anliggningsytan kan vara lokal, dvs bildad endast över en del avinfästningsramens bredd, sàsom över mindre än 25 °/>, eller mindre än 10 °/>av infästningsramens bredd.

Alternativt kan anliggningsytan sträcka sig över en väsentlig del avinfästningsramens bredd, sàsom över minst 75 °/> av infästningsramensbredd, eller minst 90 °/> av infästningsramens bredd.

Genom att utnyttja en kilkropp som verkar mellan infästningsramen ochrambalken, kan en mycket stor klämmande kraft ästadkommas. lnfästningsramen kan ha tvà ingreppspartier, som sträcker sig frànrespektive ändar av baspartiet. lngreppspartierna kan sträcka sig väsentligen vinkelrätt fràn baspartiet,och företrädesvis bortom planet. lngreppspartierna kan vara ätskiljda i vertikaloch/eller horisontell riktning.

Ett anliggningsparti kan sträcka sig mellan ingreppspartierna.

Anliggningspartiet kan vara bildat av baspartiet eller ett skänkelparti.

Förspänningsanordningen kan omfatta en vevkropp och en länk, varvid länken är vridbart förbunden med ett excenterparti hos vevkroppen och med 4 kilkroppen, sä att kilkroppens förskjutbarhet är styrbar med hjälp av envridning av vevkroppen.

Med hjälp av vevkroppen och länken kan kilproppens förskjutning, somkan vara huvudsakligen linjär, styras med hjälp av en vridrörelse.

Anordningen kan vidare omfatta en med vevkroppen integreradhävarm eller ett hävarmsfäste.

Genom att integrera en hävarm eller ett hävarmsfäste medvevkroppen, är det möjligt att ästadkomma ett tillräckligt stort vridmoment pàvevkroppen för att kilkroppen skall kunna bringas i eller ur ingrepp.

Vevkroppen kan vara vridbart anordnad relativt baspartiet.

Vevkroppen kan vara vridbart infäst vid baspartiet med hjälp av en axelsom anordnas i häl i vevkroppen och baspartiet.

Alternativt kan en axel integreras med baspartiet eller med vevkroppensamt anordnas i häl i den andra av vevkroppen och baspartiet.

Vevkroppen kan vara förskjutbar relativt baspartiet.

Genom att göra vevkroppen förskjutbar relativt baspartiet, och särskiltförskjutbar i ett plan som är parallellt med baspartiet, är det möjligt attsäkerställa att samma kraft anbringas pà fler än en kilkropp. Genom attvevkroppen är flytande monterad mot baspartiet, kan vevkroppen flytta sig, säatt kilkropparna verkar med varandra som mothàll istället för med vevkroppensom mothàll för endera kilkroppen.

Vevkroppen kan vara monterad medelst ett i baspartiet bildatlängsträckt häl.

Länken kan vara förskjutbart förbunden med kilkroppen.

Med att länken är ”förskjutbart förbunden” avses att länkens infästningmot kilkroppen är förskjutbar. Detta kan àstadkommas genom att antingenkilkroppen eller länken har ett längsträckt häl i vilken en tapp anordnas.

Anordningen kan vidare innefatta en justeranordning, för inställning avlänkens förskjutbarhet relativt kilkroppen.

Exempelvis kan länkens förskjutbarhet relativt kilkroppen begränsas, för att säkerställa att kilkroppen inte gär i ingrepp för sent.

Med sädana justeranordningar pä minst en kilkropp, är det möjligt attbalansera kilkropparnas ingrepp.

Förspänningsanordningen kan omfatta minst tvà kilkroppar som ärförskjutbara i olika, företrädesvis motstàende, riktningar.

Kilkropparna kan vara förskjutbara i väsentligen motstàende riktningar.

Företrädesvis är kilkropparna förskjutbara sä att de rör sig i väsentligenrakt motsatta riktningar, dvs att bäda skjuts utät när förspänningsanordningenverksamgörs och att bäda dras inàt när förspänningsanordningen lossas.

Detta är särskilt föredraget i samband med att en vevkropp används föratt tvà ller fler kilkroppars rörelse. Alternativt kan en vevkropp ästadkommasför varje kilkropp.

Det är tänkbart att ästadkomma fler än tvà kilkroppar, exempelvis trekilkroppar vilka är förskjutbara i tre riktningar som avviker 120 grader frànvarandra. Vevkroppen kan i ett sädant system vara flytande monterad i merän en riktning, exempelvis genom att dess monteringshàl är cirkulärt, menstörre än dess axel. lnfästningsramen kan ha en med kilkroppen samverkande rampyta.

Fïampytan kan ha en vinkel relativt rambalkens yta, vilken ärväsentligen densamma som kilkroppens kilvinkel.

Anliggningsytan kan ha en friktionsreducerande beläggning.

Genom att förse anliggningsytan med en friktionsreducerandebeläggning, underlättas förskjutning av radenheten längs balken. Därtillreduceras risken för skador pà balkens ytskikt, som kan vara lackerat.

Kilkroppen kan ha en första yta som är väsentligen parallell med denmot baspartiet vända ytan hos rambalken och en andra yta som utgör enrampyta.

Enligt en andra aspekt, ästadkoms ett lantbruksredskap, omfattandeen ram och ett flertal radenheter, varvid ramen omfattar en tvärgäenderambalk, och varvid radenheterna är infästa vid rambalken medelst en respektive anordning enligt nägot av föregàende krav. 6 Rambalken kan, pà åtminstone ett ytparti mot vilket anliggning mellaninfästningsramen och rambalken föreligger, ha en friktionsreducerandebeläggning.

Anliggningen kan föreligga när radenheterna är i fixerat tillstànd, ellerunder förskjutning av radenhet relativt rambalken.

Enligt en tredje aspekt àstadkoms ett förfarande för infästning av enradenhet till en rambalk hos ett lantbruksredskap, omfattande att anordna eninfästningsram i àtminstone delvis omslutande ingrepp med rambalken, attanordna en kilkropp i ingrepp mellan infästningsramen och rambalken, och attförskjuta kilkroppen för att àstadkomma en expanderande klàrnkraft mellaninfästningsramen och rambalken.

Ett excenterparti hos en vevkropp kan vara förbundet med kilkroppenvia en länk, varvid förskjutningen av kilkroppen àstadkoms genom att vrida vevkroppen.

Kort beskrivning av ritnindarna Fig 1 visar en perspektivvy av ett lantbruksredskap i form av enprecisionssàmaskin.

Fig 2 visar en perspektivvy av en del av ett lantbruksredskap,omfattande en radenhet som är infäst vid en rambalk.

Fig 3 visar en perspektivvy av en radenhet.

Fig 4 visar en sprängskiss av en infästningsanordning.

Fig 5 visar en snittvy av infästningsanordningen, sett i ett vertikalplansom är vinkelrätt mot rambalken.

Fig 6 visar en perspektivvy av infästningsanordningen i öppet tillstànd.

Fig 7 visar en perspektivvy av infästningsanordningen i läst tillstànd.

Fig 8a visar en snittvy av infästningsanordningen, sett i etthorisontalplan, och i öppet tillstànd.

Fig 8b visar en snittvy av infästningsanordningen, sett i ett vertikalplan,som är parallellt med rambalken, och i öppet tillstànd.

Fig 9a visar en snittvy av infästningsanordningen, sett i ett horisontal-plan, och i läst tillstànd. 7 Fig 9b visar en snittvy av infästningsanordningen, sett i ett vertikalplan,som är parallellt med rambalken, och i làst tillstànd.Fig 10 visar en planvy av infästningsramen, sedd framifrån.

Detaljerad beskrivningFig 1 visar en perspektivvy av ett lantbruksredskap 1 i form av en precisionssàmaskin.

Lantbruksredskapet 1 omfattar ett antal, i detta exempel sex, utmat-ningsenheter 2a-2f, även benämnda ”radenheter”, vilka är anordnade sida vidsida och upphängda pà en tvärgàende balk 11, som utgör del av en ram,vilken stöds av tvà hjul 3a, 3b. Lantbruksredskapet 1 är, medelst ett vid en friände av en längsgående dragstàng 10 anordnat fästorgan 5, anordnat attkopplas till ett dragfordon, sàsom en traktor och avsett att framföras i enframkörningsriktning som indikeras med pilen F.

Var och en av utmatningsenheterna 2a-2f har en sàanordning, som äranordnad att vid lantbruksredskapets 1 rörelse över den jord som ska sàs,bilda en sàfàra i lantbruksredskapets 1 körriktning, mata ut material, i detillustrerade fallet utsäde, och eventuellt även gödning och/eller bekämpnings-medel, till sàfàran, varefter denna försluts. I det visade exemplet har varjeutmatningsenhet 2a-2f en egen drivanordning (ej visad), vilken kan omfattaen elmotor samt en lokal styrenhet, vilken reglerar drivanordningen och kanfungera som gränssnitt mot en central styrenhet.

Utmatningsenheterna 2a-2f kan vara rörligt infästa vid lantbruks-redskapets ram 10, 11. Exempelvis kan utmatningsenheterna 2a-2f varainfästa via ett parallellänkage 4, som kan vara fjäderbelastat och/ellerinställbart, antingen manuellt eller med hjälp av en aktuator, sàsom enhydraulaktuatur. l det visade exemplet är sàmaskinen alltsà en s k precisionssàmaskin,dvs en sàmaskin som singulerar de granuler, sàsom frön, som skall fördelas,samt placerar dem ett och ett med bestämt avstànd i framkörningsriktningen.

Det inses, att uppfinningen även kan tillämpas pà andra typer av sàmaskiner, sàsom sàmaskiner med volumetrisk matning, och särskilt pà 8 sàdana sàmaskiner där radenheterna arbetar individuellt eller gruppvis medavseende pà utmatad mängd material per längdenhet.

Därtill kan uppfinningen tillämpas pà maskiner för fördelning avbekämpningsmedel och/eller gödning, i fast eller flytande form, även dä underförutsättning att utmatningsmunstycken är individuellt eller gruppvis styrbara. l fig 2 visas en perspektivvy av en radenhet 2, vilken är infäst vid entvärgàende rambalk 11 med hjälp av en infästningsanordning 6, sett snettbakifràn. l\/lellan infästningsanordningen och radenheten 2 sträcker sig ettparallellänkage 4.

I fig 3 visas radenheten 2 med parallellänkaget 4 och infästnings-anordningen 6, sett snett framifràn. l fig 4 visas en sprängskiss av infästningsanordningen 6. lnfästnings-anordningen 6 omfattar en infästningsram 60, vilken omfattar ett basparti 601,som kan vara väsentligen plant och bildat av en plàt av tillräcklig tjocklek; ettpar skänkelpartier 605a, 605b, vilka ocksà är väsentligen plana och kan varabildade av respektive plàtar av tillräcklig tjocklek; samt ett par anliggnings-partier 606, 607, vilka ocksà kan vara bildade av respektive plàtar av tillräckligtjocklek.

Plàttjocklek för infästningspartier och basparti kan vara i storleks-ordningen 8-20 mm, företrädesvis 9-15 mm. För anliggningspartierna kanplàttjockleken vara nägot mindre, exempelvis 5-10 mm.

Skänkelpartierna 605a, 605b kan vara integrerade, sàsom permanentsammanfogade, med baspartiet 601 med hjälp av bult/skruv, svets ellerlödning. Alternativt kan skänkelpartierna 605a, 605b och baspartiet 601 varautformade i ett stycke, exempelvis som en gjuten artikel.

Anliggningspartierna 606, 607 kan vara sammanfogade med skänkel-partierna 605a, 605b med hjälp av svets eller lödning.

Alternativt kan baspartiet 601 och ett, eller bàda, av anliggnings-partierna 606, 607 vara bildade av en och samma plàt, vilken bockats tillväsentligen C-form.

Baspartiet 601 kan ha ett genomgàende häl 604 för montering avförspänningsanordningen. Hàlet kan vara làngsträckt. I det visade exemplet 9 är hàlet 604 längsträckt i en horisontell riktning. En hylsa 66 och en bult 67kan användas för nämnda montering av förspänningsanordningen.

Skänkelpartierna 605a, 605b har respektive ingreppspartier 602a,602b; 603a, 603b, vilka är utformade att omsluta àtminstone en del avrambalken 11. l det visade exemplet är ingreppspartierna särskilt utformadeatt delvis omsluta en balk med ”timglasformat” tvärsnitt, såsom visas i fig 5,dvs en balk, vars tvärsnitt uppvisar klackar.

Skänkelpartierna 605a, 605b kan ha ett balkgränssnitt, i form av etteller ett flertal ytpartier som befinner sig i ett och samma plan P och som ärvända mot ett och samma ytparti 110 hos balken 11. lngreppspartierna 602a, 602b; 603a, 603b sträcker sig bortom planetP, samt har anliggningsytor som är vända mot planet P.

I skänkelpartierna 605a, 605b är urtagningar 608a, 608b bildade.Urtagningarna kan sträcka sig vinkelrätt inàt frän planet P. Vid urtagningarnasbotten kan respektive rampytor 610a, 610b föreligga. Rampytorna liggersàledes pà avstànd fràn planet P sàtillvida att de är indragna fràn planet P. Ianslutning till urtagningarna 608a, 608b kan horisontella stödplàtar 609a,609b vara anordnade. Stödplàtarna kan bidra till att styra kilkropparnasrörelse.

Förspänningsanordningen klan vidare omfatta ett vevarrangemang,omfattande en vevkropp 62, vilken är vridbart monterad relativt baspartiet 601via ett monteringshàl 621. Vevkroppen 62 kan ha ett par excenterhàl 622a,622b samt en hävarm 623.

Kilkropparna 61a, 61b har ett ingreppsparti 612 med en kilyta 6121 ochen plan yta 6122; samt ett kopplingsparti 613, som kan vara urtaget relativtingreppspartiet, för att lämna utrymme för länkarna 63a, 63b. Kilkropparnakan tillverkas av metall, företrädesvis stàl.

Kilkropparna 61 a, 61 b kan vara förbundna med vevkroppen 62 vialänkar 63a, 63b. Varje länk kan vara vridbart förbunden med kilkroppen 61 a,61 b respektive med vevkroppen 62. De vridbara förbanden kan àstadkommasmed hjälp av respektive tapp 64 som ingriper med häl 6133 i kilkroppensingreppsparti 613 respektive med excenterhàl 622a, 622b i vevkroppen 62.

Länkarna kan utformas som längsträckta plana plàt delar med infästningshàlvid respektive ändar.

Kilkropparna 61 a, 61 b kan vara rörliga i riktningar som är parallellamed planet P. Den expanderande kraft som kilkropparnas rampytoràstadkommer kan ha en största kraftkomponent i en riktning som är vinkelrätmot planet P.

Länkarna 63a, 63b och tapparna 64 kan vara dimensionerade att tillàtavisst spel, särskilt i ett horisontalplan, sä att kilkropparna tilläts förskjutas isidled nàgot när de ingriper med rampytorna 610a, 610b.

Hàlet 6133 i kilkroppen kan vara längsträckt, för att tillàta tappen 64 attförskjutas nàgot relativt kilkroppen.

Den i fig 5 visade balken 11 har ett tvärsnitt, som innebär att denformats till att ha ett par av motstàende sidor med indragna eller försänktaytpartier 111 samt ett par av motstàende ytpartier 110 som är plana.

En balk med timglasformat tvärsnitt kan bildas genom valsning av ettbalkämne med rektangulärt eller kvadratiskt tvärsnitt pà i sig känt sätt.Sàdana ihàliga och timglasformade balkprofiler finner särskild tillämpning närdet är önskvärt att kunna utnyttja de flänsar som bildas för ingrepp medkrampor eller andra typer av monteringsanordningar, och/eller när detönskvärt att kunna försänka exempelvis bulthuvud eller andra fästelement säatt dessa inte interfererar med exempelvis krampor ellermonteringsanordningar av sädan typ som sträcker sig runt hela eller delar avbalken, varvid större frihet att montera utrustning säsom radenheter längsbalkens längd àstadkoms.

De indragna sidorna 111 avgränsas av rampytor 112, 113, varsnormalriktningar bildar en vinkel som är 100-170 grader relativt de planasidornas normalriktningar, företrädesvis 110-160 grader.

Som visas i fig 5, ingriper ingreppsytor 6061, 6071 hosanliggningspartierna 606, 607 och/eller hos ingreppspartierna 602a, 602b,603a, 603b med rampytorna 112, 113 hos rambalken 11.

Baspartiet 601 kan vara väsentligen parallellt med en frontyta 110 hosrambalken 11. 11 Som visas i fig 5, verkar kildelarna mellan infästningsramen 60 ochbalkens frontyta 110, och närmare bestämt mellan rampytorna 610a, 610bhos infästningsramen 60 och frontytan 110.

Det inses att ingreppspartierna kan vara utformade att helt eller delvisomsluta en balk med cirkulärt eller kvadratiskt tvärsnitt; eller att ingripa medexempelvis ett flänspar hos en l-balk. l fig 6 visas infästningsanordningen i monterat och öppet tillstànd.Vevkroppen 62 är vridbart monterad relativt baspartiet 601. Länkarna 63a,63b förbinder excenterhäl 622a, 622b hos vevkroppen 62 med kilkropparna61 a, 61 b. Som framgàr av fig 6, befinner sig vevkroppen 62 i ett tillstànd därexcenterhälen 622a, 622b är lateralt indragna, och därmed är även länkarna63a, 63b och kilkropparna 61a, 61 b lateralt indragna.

Motsvarande vy visas i fig 8a och 8b, där det framgàr att kilkropparna61a, 61 b i detta tillstànd har litet, eller inget, ingrepp med rampytorna 610a,610b. Därmed generas liten, eller ingen, expanderande kraft mellaninfästningsramen 60 och balken 11. l fig 7 samt 9a-9b visas infästningsanordningen i läst tillstànd. Somframgàr här, befinner sig vevkroppen 62 i ett tillstànd där excenterhälen 622a,622b är i sina lateralt yttersta extremlägen, och därmed är även kilkropparna61 a, 61 b i sina lateralt yttersta extremlägen.

Motsvarande vy visas i fig 9a och 9b, där det framgàr att kilkropparna61a, 61 b i detta tillstànd har omfattande, eller fullständigt, ingrepp medrampytorna 610a, 610b. Därmed generas en kraftig expanderande kraftmellan infästningsramen 60 och balken 11. l\/led anliggningsytorna 6061, 6071 i ingrepp med motsvarande ytor112, 113 hos balken 11 som mothäll, kommer balken 11, i det lästa läget,klämmas mellan anliggningsytorna 6061, 6071 och kilkropparna 61a, 61 b.

I fig 10 framgàr det horisontellt längsträckta hälet 604 i baspartiet 601.Genom att hälet är längsträckt, är vevkroppen 62 begränsat förskjutbarrelativt baspartiet 601, sä att vevkroppens horisontallposition relativtbaspartiet 601 kan bestämmas genom kilkropparnas 61a, 61 b ingrepp medrampytorna 610a, 610b. Därmed kommer hela den horisontella kraften verka 12 mellan kilkropparna, via länkarna och vevkroppen, istället för att verka mellanen av kilkropparna och vevkroppen 62. Det är därmed möjligt att säkerställaatt bàda kilkropparna gär i fullständigt ingrepp, eftersom risken för att den enakilkroppen skall gà i ingrepp före den andra, dä reduceras. l\/lotsvarande effekt kan åstadkommas med hjälp av ett làngsträckt,eller nàgot för stort, häl i vevkroppen 62.

Detta ger alltsà en möjlighet att kalibrera infästningsanordningen 6 föratt kunna kompensera för tillverkningstoleranser.

Som nämndes ovan, kan kilkropparna ha ett ingreppshàl 6133, som ärlàngsträckt, i vilket tappen 64 som kopplar kilkroppen 61 a, 61 b till länken 63a,63b mottas.

Därtill kan en justerskruv 614 anordnas i kilkroppen 61a, 61b, för attbegränsa tappens rörlighet längs hàlets 6133 sträckning.

Genom att skruva in justerskruven 614, är det möjligt att ställa in vidvilka positioner tappen 64 skall börja trycka pà kilkroppen 61a, 61 b.Exempelvis kan justerskruven 614 skruvas hela vägen in för att läsa tappenvid dess innersta position.

Detta ger alltsà ytterligare en möjlighet att kalibrera infästnings-anordningen 6 för att kunna kompensera för tillverkningstoleranser. l det visade exemplet är kilkropparna förskjutna i horisontella riktningar,parallella med rambalkens längdriktning. Det inses att kilkropparna istället kanvara förskjutbara i andra riktningar, vilka företrädesvis är parallella med motradenheten vänd yta hos rambalken, men vilka inte mäste vara horisontella.Exempelvis kan kilkropparna förskjutas i vertikala riktningar. l\/lontering av en radenhet med infästningsanordning 6 enligt vad somvisas häri kan gà till enligt följande.

Förspänningsanordningen placeras i sitt öppna läge, dvs medkilkropparna 61 a, 61 b indragna.

Därefter träs radenheten pà rambalken längs dess längdriktning, medingreppspartierna 602a, 602b; 603a, 603b i ingrepp med klackarna hos dentimglasformade balken. Därefter förskjuts radenheten 2 till önskad position isidled. 13 När önskad position uppnåtts, verksamgörs förspänningsanordningen,exempelvis genom att hävarmen 623 eller en förlängning därav (ej visad)vrids sä att vevkroppen 62 vrids runt axeln 66, 67, länkarna 63a, 63b tryckerpä kilkropparna 61a, 61 b, sä att dessa förs utät. Kilkropparnas rampytor 6121ingriper dä med infästningsramens rampytor 610a, 610b, sä att kilkropparnasytor 6122 pressas mot balkens mot radenheten 2 vända yta 110. Därmedpressas baspartiet 601 bort frän balken 11 och ingreppspartierna 602a, 602b;603a, 603b samt eventuella anliggningspartier 606, 607 fungerar sommothàll.

När tillräcklig infästningskraft uppnätts, kan hävarmen 623 läsas relativtinfästningsramen, för att hindra förspänningsanordningen frän att oavsiktligtlösgöras, exempelvis till följd av vibrationer.

Vid justering av radenheternas positioner, kan förspänningsanord-ningen lossas, radenheten flyttas till önskad ny position, varefter för-spänningsanordningen verksamgörs igen.

En friktionsreducerande beläggning 615 kan anordnas, antingen päanliggningsytan 6061, 6071, eller pä den eller de ytpartier hos rambalken 11mot vilka nägon del av infästningsramen 60 kommer ligga an, eller pä bädeanliggningsytor och rambalk.

Claims (18)

1. Anordning för infästning av en radenhet (2, 2a-2f) till en rambalk(11) hos ett Iantbruksredskap (1 ), omfattande: en infästningsram (60), vilken har ett basparti (601), och minst ettingreppsparti (602a, 602b; 603a, 603b), varvid ingreppspartiet (602a, 602b; 603a, 603b) är utformat attåtminstone delvis omge rambalken (11) eller en del därav samt att ingripamed rambalken (11) med hjälp av minst en mot baspartiet (601) vändanliggningsyta (6061, 6071), kännetecknad av en förspänningsanordning, vilken omfattar minst en kilkropp (61a, 61b),som är förskjutbar längs ett mot rambalken (11) vänt plan (P) hos infästnings-ramen (60), mellan ett öppet läge och ett läsläge, sä att kilkroppen (61a, 61b),i läsläget, åstadkommer en expanderande läsande kraft mellaninfästningsramen (60) och rambalken (11), varvid rambalken (11) klämsmellan kilkroppen (61a, 61b) och anliggningsytan (6061, 6071).

2. Anordning enligt krav 1, varvid infästningsramen har tväingreppspartier (602a, 602b; 603a, 603b), som sträcker sig frän respektiveändar av baspartiet (601 ).

3. Anordning enligt krav 2, varvid ett anliggningsparti (606, 607)sträcker sig mellan ingreppspartierna (602a, 602b; 603a, 603b).

4. Anordning enligt nägot av krav 1-3, varvid förspännings-anordningen omfattar en vevkropp (62) och en länk (63a, 63b), varvid länkenär vridbart förbunden med ett excenterparti (622a, 622b) hos vevkroppen (62)och med kilkroppen (61a, 61b), sä att kilkroppens (61a, 61b) förskjutbarhet ärstyrbar med hjälp av en vridning av vevkroppen (62).

5. Anordning enligt krav 4, vidare omfattande en med vevkroppen (62) integrerad hävarm (623) eller hävarmsfäste.

6. Anordning enligt krav 4 eller 5, varvid vevkroppen (62) är vrid-bart anordnad relativt baspartiet (601).

7. Anordning enligt krav 6, varvid vevkroppen (62) är förskjutbarrelativt baspartiet (601 ).

8. Anordning enligt krav 7, varvid vevkroppen (62) är monteradmedelst ett i baspartiet (601) bildat långsträckt hål (604).

9. Anordning enligt något av krav 4-8, varvid länken (63a, 63b) ärförskjutbart förbunden med kilkroppen (61a, 61b).

10.(614), för inställning av länkens förskjutbarhet relativt kilkroppen. Anordning enligt krav 9, vidare innefattande en justeranordning

11. Anordning enligt något av föregående krav, varvid förspännings-anordningen omfattar minst två kilkroppar (61a, 61b) som ärförskjutbara i olika, företrädesvis motstående, riktningar.

12.ramen (60) har en med kilkroppen (61a, 61b) samverkande rampyta (610a,610b). Anordning enligt något av föregående krav, varvid infästnings-

13.anliggningsytan (6061, 6071) har en friktionsreducerande beläggning. Anordning enligt något av föregående krav, varvid

14. (61a, 61b) har en första yta (6122) som är väsentligen parallell med en mot Anordning enligt något av föregående krav, varvid kilkroppen 16 baspartiet vänd yta hos rambalken och en andra yta (6121) som utgör en ram pyta.

15. Lantbruksredskap, omfattande en ram och ett flertal radenheter, varvid ramen omfattar en tvärgående rambalk (11), och varvid radenheterna (2, 2a-2f) är infästa vid rambalken (11) medelst enrespektive anordning enligt något av föregående krav.

16. Lantbruksredskap enligt krav 15, varvid rambalken, pååtminstone ett ytparti mot vilket anliggning mellan infästningsramen ochrambalken föreligger, har en friktionsreducerande beläggning.

17. Förfarande för infästning av en radenhet (2, 2a-2f) till enrambalk hos ett lantbruksredskap, omfattande: att anordna en infästningsram (60) i åtminstone delvis omslutandeingrepp med rambalken (11), att anordna en kilkropp (61a, 61b) i ingrepp mellan infästningsramen(60) och rambalken (11), och att förskjuta kilkroppen (61a, 61 b) för att åstadkomma enexpanderande kraft mellan infästningsramen (60) och rambalken (11).

18. Förfarande enligt krav 17, varvid ett excenterparti (622a, 622b)hos en vevkropp (62) är förbundet med kilkroppen (61a, 61b) via en länk(63a, 63b), och varvid förskjutningen av kilkroppen (61a, 61b) åstadkomsgenom att vrida vevkroppen (62).