SE542522C2 - Materialventil för matning av material i ett lantbruksredskap, materialventilaggregat omfattande sådan materialventil, lantbruksredskap omfattande sådant materialventilaggregat samt förfarande för matning av material - Google Patents

Abstract

Detta dokument visar en materialventil (3), för val av matning av granulärt material från ett materialinlopp till någon av minst två kanaler.Materialventilen omfattar en första materialupptagningszon (31a), belägen nedanför materialinloppet, och i kommunikation med en första av kanalerna, en andra materialupptagningszon (31b), belägen på väsentligen samma vertikala nivå som den första materialupptagningszonen (31a), och i kommunikation med en andra av kanalerna, ett materialutlopp (31u), vilket är beläget mellan de första och andra materialupptagningszonerna (31a, 31b), en första ventilkropp (34a), vilken är rörlig mellan ett första läge, i vilket ett inlopp till den första materialupptagningszonen (31a) är stängt, och ett andra läge, i vilket inloppet till den första materialupptagningszonen (31a) är öppet och materialutloppet (31u) är stängt, samt en andra ventilkropp (34b), vilken är rörlig mellan ett första läge, i vilket ett inlopp till den andra materialupptagningszonen (31b) är stängt, och ett andra läge, i vilket inloppet till den andra materialupptagningszonen (31b) är öppet och materialutloppet (31u) är stängt.Dokumentet visar även sätt att styra ett materialventilaggregat samt ett förfarande för matning av granulärt material i ett lantbruksredskap.Dokumentet visare vidare ett lantbruksredskap omfattande en materialventil och ett lantbruksredskap omfattande ett materialventilaggregat.

Description

IVIATERIALVENTIL FÖR IVIATNING AV IVIATERIAL I ETTLANTBRUKSREDKSAP, lvfÅTERlALVENTlLÅGGFšEGATO|\/IFATTANDE SÄDAN IVIATERIALVENTIL, LANTBRUKSREDSKAPO|\/IFATTANDE SÄDANT MATERIALVENTILAGGREGAT SAMTFÖRFARANDE FÖR IVIATNING AV IVIATERIAL Tekniskt område Detta dokument avser en materialventil för styrning av ett inkommandematerialflöde till ett av tre materialutlopp. Dokumentet avser vidare ettmaterialventilaggregat omfattande minst tvà sàdana materialventiler, ettIantbruksredskap omfattande minst en sàdan materialventil samt ettförfarande för att styra ett materialflöde till nägot av tre materialutlopp.

Den häri visade materialventilen och materialventilaggregatet kananvändas i lantbruksredskap för matning av material, sàsom granulärt ellerpulverformigt material, till mark, över vilken lantbruksredskapet färdas.

Dokumentet avser vidare ett lantbruksredekap omfattande ettinaterialventilaaürefiet.

Bakgrundl\/loderna sàmaskiner kan omfatta en eller flera centralt placerade utsädesbehàllare, frän vars botten material matas med hjälp av ett eller fleramatarhjul till en eller flera luftflödeskanaler, varvid materialet matas med hjälpav luftflöde till ett flertal säbillar. Luftflödet kan matas direkt frän respektivekanal till en med kanalen associerad säbill. Alternativt kan materialet i enluftflödeskanal fördelas i en fördelare till ett flertal sekundärkanaler som ledertill respektive säbill.

Utvecklingen av sàmaskiner gär mot allt större maskiner. För att dessaskall kunna transporteras pä allmän väg behöver de maskiner som har enstor effektiv arbetsbredd kunna fällas ihop. Ju fler kanalrör eller slangar somförekommer pä maskinen, desto svärare blir det att fälla ihop den. Därmed ärdet önskvärt att kunna mata frän den centrala utsädesbehällaren via ett antalprimärkanaler till en med varje primärkanal associerad fördelare och därifränvida sekundärkanaler till säbillarna.

Det är också önskvärt att kunna stänga av en eller flera sektioner hosen såmaskin, alternativt att kunna mata olika grödor eller att kunna matagrödor olika tätt.

Således är det önskvärt att valbart kunna styra matningen frånutsädesbehållaren till ett flertal olika primärkanaler. Det är också önskvärt attmöjliggöra kalibreringskörning, dvs att exempelvis driva mataren med kändrotationshastighet under det att det matade materialet samlas upp, så att enkvot mellan matad mängd (vikt eller volym) material i förhållande till vridninghos mataren kan bestämmas. Vid sådan kalibreringskörning behöver manalltså kunna samla upp det matade materialet, vilket normalt sett innebär attman inte vill att det skall skickas ut i primärkanalerna.

Ytterligare ett önskemål är att kunna använda sig av primärkanalermed större tvärsnittsarea. l en såmaskin med ett flertal matare kan detta ledatill problem eftersom matarnas utsträckning i horisontell riktning är mindre änsumman av bredderna hos två bredvid varandra placerade primärkanaler.

Det är också önskvärt att kunna tömma en materialbehållare helt ochhållet, exempelvis vid byte av material.

Exempel på anordningar som tillåter val av primärkanal visas iUS6283679, US6834599 och US9363942.

Det finns emellertid behov av ytterligare förbättringar, särskilt vad avserutrymmeseffektivitet och tillverkningskostnad.

SammanfattningEtt ändamål är således att åstadkomma en materialventil som uppfyller ett eller flera av ovanstående önskemål.

Uppfinningen definieras av de bifogade självständiga patentkraven.Utföringsformer framgår av de osjälvständiga patentkraven, av den följandebeskrivningen samt av de bifogade ritningarna.

Enligt en första aspekt åstadkoms en materialventil, för val av matningav granulärt material från ett materialinlopp till någon av minst två kanaler.l\/laterialventilen omfattar en första materialupptagningszon, belägen nedanförmaterialinloppet, och i kommunikation med en första av kanalerna, en andramaterialupptagningszon, belägen på väsentligen samma vertikala nivå som den första materialupptagningszonen, och i kommunikation med en andra avkanalerna, ett materialutlopp, vilket är beläget mellan de första och andramaterialupptagningszonerna, en första ventilkropp, vilken är rörlig mellan ettförsta läge, i vilket ett inlopp till den första materialupptagningszonen ärstängt, och ett andra läge, i vilket inloppet till den första materialupptagnings-zonen är öppet och materialutloppet är stängt, samt en andra ventilkropp,vilken är rörlig mellan ett första läge, i vilket ett inlopp till den andramaterialupptagningszonen är stängt, och ett andra läge, i vilket inloppet till den andra materialupptagningszonen är öppet och materialutloppet är stängt.

En sàdan materialventil kan utformas kompakt samt medge valbarmatning till en av tvà materialupptagningszon alternativt matning till ettmaterialutlopp för kalibrering och/eller tömning. l\/laterialutloppet kan vara öppet när den första ventilkroppen befinnersig i sitt första läge och den andra ventilkroppen befinner sig i sitt första läge.

Den första ventilkroppen kan, när den befinner sig i sitt andra läge,ligga an mot den andra ventilkroppen.

Den andra ventilkroppen kan, när den befinner sig i sitt andra läge,ligga an mot den första ventilkroppen. l\/linst en, företrädesvis bàda, av ventilkropparna kan vara förspännbarmot minst ett, företrädesvis bàda, av sina första och andra lägen. Sàdanförspänning bidrar till att förhindra oavsiktlig matning till fel kanal.

Materialupptagningszonerna kan omfatta en respektive bottenyta, enrespektive inloppsöppning för inkommande luftflöde, vilket, vid seriekoppladematare, kan vara ett rent luftflöde eller ett materialblandat luftflöde och enrespektive utloppsöppning för utgàende materialblandat luftflöde. l\/linst en av ventilkropparna kan omfatta en svängbar lucka.

Ventilkroppen kan vara svängbar kring en respektive axel somsammanfaller med en nedre kant hos med luckan associerad material-upptagningszon. l\/laterialutloppet kan vara beläget mellan axlarna, sett i projektion pàett horisontalplan.

Ett horisontalplan definieras häri som ett plan vars ytnormal är parallellmed gravitationsriktningen, som alltsà utgör en vertikalriktning. Det inses att materialventiler av häri beskriven typ normalt är placerade sä, att materialetfrän mataren inkommer till materialventilen huvudsakligen under inverkan avgravitationen. l\/laterialventilen kan vidare omfatta en styrhävarm, vilken är vridbarmed den första ventilkroppen, en hjälphävarm, vilken är vridbar med denandra ventilkroppen, och minst ett fjäderelement, anordnat att ingripa medminst en av styrhävarmen och hjälphävarmen för att förspänna minst en avventilkropparna mot minst ett av dess första och andra lägen.

Ett sàdant arrangemang kan àstadkomma förspänning av bàdaventilkropparna oavsett vilken kombination av första och andra lägen debefinner sig i. Genom att àstadkomma sàdan individuell förspänning, i varjematerialventil, möjliggörs för samtliga i ett materialventilaggregat ingàendematerialventilers ventilkroppar att samtidigt befinna sig i förspänt tillstànd.

Enligt en andra aspekt, àstadkoms en materialventil, för val av matningav granulärt material frän ett materialinlopp till nägon av minst tvà kanaler.l\/laterialventilen omfattar en första materialupptagningszon, belägen nedanförmaterialinloppet, och i kommunikation med en första av kanalerna, en andramaterialupptagningszon, i kommunikation med en andra av kanalerna, enförsta ventilkropp, vilken är rörlig mellan ett första läge, i vilket ett inlopp tillden första materialupptagningszonen är stängt, och ett andra läge, i vilketinloppet till den första materialupptagningszonen är öppet, samt en andraventilkropp, vilken är rörlig mellan ett första läge, i vilket ett inlopp till denandra materialupptagningszonen är stängt, och ett andra läge, i vilket inloppettill den andra materialupptagningszonen är öppet. l\/laterialventilen har enförsta styrhävarm, vilken är vridbar med den första ventilkroppen, en förstahjälphävarm, vilken är vridbar med den andra ventilkroppen, och minst ettfjäderelement, anordnat att ingripa med styrhävarmen och hjälphävarmen föratt förspänna minst en av ventilkropparna mot minst ett av dess första ochandra lägen.

Den första styrhävarmen kan ha ett första armparti, vilket har ettstyrförband samt ett andra armparti, med vilket det första fjäderelementet äranordnat att ingripa. l\/laterialventilen kan vidare omfatta en andra styrhävarm, vilken ärvridbar med den andra ventilkroppen, och en andra hjälphävarm, vilken ärvridbar med den första ventilkroppen. |\/|ateria|venti| kan vidare omfatta minst ett andra fjäderelement,anordnat att samverka med den andra styrhävarmen och den andrahjälphävarmen för att förspänna minst en av ventilkropparna mot minst ett avdess första och andra lägen. l\/laterialventilen kan vidare omfatta en styrdel, vilken är ingripbar medden första styrhävarmen samt är väsentligen linjärt förskjutbar mellan ettförsta läge, i vilken den första styrhävarmen bringar den första ventilkroppenatt inta sitt första läge, och ett andra läge, i vilket den första styrhävarmenbringar den första ventilkroppen att inta sitt andra läge. l\/laterialventilen kan vidare omfatta en andra styrdel, vilken är ingripbarmed den andra styrhävarmen samt är väsentligen linjärt förskjutbar mellan ettförsta läge, i vilken den andra styrhävarmen bringar den andra ventilkroppenatt inta sitt första läge, och ett andra läge, i vilket den andra styrhävarmenbringar den andra ventilkroppen att inta sitt andra läge. l\/laterialventilen kan vidare omfatta en synkroniseringsanordning,utformad att genom en styrrörelse bringa bäda ventilkropparna flytta sigmellan respektive första och andra lägen, sä att ätminstone start avventilkropparnas förflyttningar sker inbördes tidsförskjutet.

Synkroniseringsanordningen kan omfatta en ställaxel samt ett medställaxeln och respektive styrdel samverkande kamaggregat.

Kamaggregatet kan omfatta en kamyta samt en kamföljare.

Enligt en tredje aspekt ästadkoms ett materialventilaggregat,omfattande minst tvä, sett i horisontell riktning, omedelbart intill varandra,men sett i vertikal riktning förskjutet, anordnade materialventiler enligt vadsom beskrivits ovan, samt en med respektive materialventil associeradförbiledningsenhet. En första av förbiledningsenheterna är ansluten till enförsta av materialventilernas materialinlopp, och varvid en andra avförbiledningsenheterna är ansluten till en andra av materialventilernasmaterialutlopp.

Genom att kombinera en förbiledningsenhet och en materialventilenligt vad som visas häri, är det möjligt att arrangera ett flertal materialventilerintill varandra och, sett i ett horisontalplan, linjerade med respektive matare,trots att materialventilerna egentligen har för stor bredd.

Detta möjliggörs genom att förskjuta materialventilerna i vertikalrikt-ningen, varvid förbiledningsenheterna fungerar omväxlande som tillopp till,respektive utlopp fràn, materialventilerna. l materialventilaggregatet kan, setti projektion pà ett horisontalplan,minst ett par av materialventilerna, vilka är anordnade omedelbart intillvarandra, delvis överlappa varandra. l\/laterialventilaggregatet kan omfatta en synkroniseringsanordning,vilken är anordnad att simultant förflytta àtminstone en av de första och andraventilkropparna hos bàda materialventilerna.

Enligt en tredje aspekt àstadkoms ett lantbruksredskap omfattandeminst en behàllare för material som skall distribueras, en med behàllarenförbunden matare, och minst en materialventil enligt nàgot av föregàendekrav, varvid materialinloppet är förbundet med ett utlopp fràn mataren, ochvarvid materialupptagningszonerna är förbundna med respektive primär-kanaler för luftburen matning av materialet.

Enligt en fjärde aspekt àstadkoms ett lantbruksredskap omfattandeminst en behàllare för material som skall distribueras, en med behàllarenförbunden matare, och ett materialventilaggregat enligt nàgot av föregàendekrav, varvid materialventilernas materialinlopp är förbundna med ett utloppfràn mataren, och varvid materialupptagningszonerna är förbundna medrespektive primärkanaler för luftburen matning av materialet.

Enligt en femte aspekt àstadkoms ett förfarande för med hjälp av enmaterialventil styra matning av granulärt material fràn ett materialinlopp tillnàgon av minst tvà kanaler. l\/laterialventilen omfattar en första material-upptagningszon, belägen nedanför materialinloppet, och i kommunikationmed en första av kanalerna, en andra materialupptagningszon, belägen pàväsentligen samma vertikala nivà som den första materialupptagningszonen,och i kommunikation med en andra av kanalerna, och ett materialutlopp,vilket är beläget mellan de första och andra materialupptagningszonerna, en första ventilkropp, vilken är rörlig mellan ett första läge, i vilket ett inlopp tillden första materialupptagningszonen är stängt, och ett andra läge, i vilketinloppet till den första materialupptagningszonen är öppet och materialut-loppet är stängt, samt en andra ventilkropp, vilken är rörlig mellan ett förstaläge, i vilket ett inlopp till den andra materialupptagningszonen är stängt, ochett andra läge, i vilket inloppet till den andra materialupptagningszonen äröppet och materialutloppet är stängt. Förfarandet omfattar att först ställa denförsta ventilkroppen till sitt första läge och därefter ställa den andra ventil-kroppen till sitt andra läge, för att åstadkomma matning till den andramaterialupptagningszonen, att först ställa den andra ventilkroppen till sittförsta läge och därefter ställa den första ventilkroppen till sitt andra läge, föratt àstadkomma matning till den första materialupptagningszonen, och attställa bàda ventilkropparna till sina första lägen för att àstadkomma matningtill materialutloppet.

Enligt en sjätte aspekt, àstadkoms ett förfarande för matning avgranulärt material i ett lantbruksredskap, omfattande förfarandet sombeskrivits ovan. Det granulära materialet kan omfatta minst ett av utsäde,gödning och bekämpningsmedel.

Kort beskrivning av ritninqarna Fig 1 visar en schematisk vy av ett lantbruksredskap.

Fig 2 visar schematiskt ett lantbruksredskap med ett flertalprimärkanaler och fördelare.

Fig 3a-3h visar schematiska perspektivvyer samt snittvyer av enmaterialventil.

Fig 4a-4c visar schematiska perspektivvyer samt en snittvy av enförbiledningsenhet.

Fig 5a-5b visar ett säretewrnateriaiventiiacsürecsfat omfattande ett flertalmaterialventiler och förbiledningsenheter.

Fig 6a-6c visar snittvyer av rnateriaiventiEaooredatet i fig 5a-5b med ventilkroppar i olika lägen.

Fig 7a-7f visar schematiska skisser av ett kamarrangemang förinställning av en materialventiluppsättning_ Detalierad beskrivningFig 1 visar ett lantbruksekipage omfattande ett dragfordon 1 och ett lantbruksredskap 2, vilket kan vara en sämaskin.

Lantbruksredskapet omfattar en ram 21 samt en behållare 22 förmaterial som skall fördelas till mark över vilken lantbruksredskapet färdas.Nedanför behållaren 22 finns en matare 23, för matning av materialet fränbehàllaren 22. En fläkt 24 alstrar ett luftflöde i en primärkanal 25. l\/lataren 23matar materialet frän behàllaren 22 till primärkanalen 25, varvid luftflödet iprimärkanalen 25 för med sig materialet till en fördelarenhet 26. Fràn fördelar-enheten 26 löper ett flertal sekundärkanaler 27, med vilka respektive material-utlopp 28, vilka här illustreras av sàbillar, är förbundna.

Det inses att lantbruksredskapet kan omfatta flera ramsektioner, vilkakan vara rörliga relativt varandra, flera materialbehällare 22 och/eller fleramatare 23, flera primärkanaler 25, flera fördelare 26 och flera uppsättningarsekundärkanaler 27 och därmed förbundna billar materialutlopp 28.

Fig 2 visar schematiskt en del av ett matarsystem för ett lantbruks-redskap, där tre matare 23a, 23b, 23c är anordnade att motta material fränbehàllaren 22, för matning till en respektive primärkanal 25aa, 25ab, 25ba,25bb, 25ca, 25cb. Varje matare 23a, 23b, 23c är anordnad att mata till tväeller flera primärkanaler.

Luftflöde i primärkanalerna 25aa, 25ab, 25ba, 25bb, 25ca, 25cb kanalstras av en gemensam fläkt 24, av separata fläktar, eller av en fläkt permaterialtyp (vilket visas i fig 2). l\/led hänvisning till fig 2 kan säledes en förstafläkt ästadkomma luftflöde i primärkanalerna 25aa, 25ba, 25ca och en andrafläkt ästadkomma luftflöde i primärkanalerna 25ab, 25bb, 25cb. Den härivisade materialventilen kan användas för att bestämma till vilken av de tväprimärkanalerna 25aa, 25ba, 25ca respektive 25ab, 25bb, 25cb flödet frän enspecifik matare skall matas. Var och en av primärkanalerna 25aa, 25ab,25ba, 25bb, 25ca, 25cb leder till en fördelare 26aa, 26ab, 26ba, 26bb, 26ca,26cb, frän vilken materialet förs vidare via en respektive uppsättningsekundärkanaler (ej visade) till en respektive uppsättning materialutlopp 28.

Enligt ett utförande kan samtliga fördelare 26aa, 26ab, 26ba, 26bb,26ca, 26cb vara anordnade pä ramen 21.

Alternativt kan en eller flera av fördelarna vara anordnade pà enhuvudram hos lantbruksredskapet och övriga fördelare kan vara anordnadepà rampartier som är rörliga relativt huvudramen, sàsom sidorampartier, etc.

Var och en av matarna 23a, 23b, 23c kan vara anordnad att valbartmata till en av tvà primärkanaler 25aa, 25ab, 25ba, 25bb, 25ca, 25cb. För attàstadkomma detta kan en materialventil användas, vilken har till funktion attstyra fràn mataren 23a, 23b, 23c matat material till önskad primärkanal 25aa,25ab, 25ba, 25bb, 25ca, 25cb.

Vid utnyttjande av ett flertal matare samt med respektive matareassocierad materialventil, kan ett materialventilaggregat bildas, vari samtligamaterialventiler kan styras sä att de samtidigt kan ställas in att mata tillmotsvarande primärkanal, eller sä att de samtidigt kan ställas in förkalibreringsmatning/tömning. Sàdana materialventilaggregat visas i fig 5a-5boch 6a-6c. l\/led hänvisning till fig 6a, har varje matare, pà i sig konventionellt sätt,ett matarhus 231, ett matarinlopp 23i, ett matarutlopp 23u, en matarrotor 232samt en matarmotor 233.

Fig 3a-3d visar schematiskt en sädan materialventil. För att underlättabeskrivningen definieras en längdriktning X, parallell med en strömnings-riktning hos primärkanalen i anslutning till ventilen 3; en breddriktning Y,vinkelrät mot längdriktningen X. Längd- och breddriktningarna bildar etthorisontellt plan när materialventilen är anordnad för normal användning.Vidare definieras en höjdriktning Z, vilken är vinkelrät mot längd- ochbreddriktningarna X, Y. l\/laterialventilen 3 har ett ventilhus 30 med ett materialinlopp 31 i, ettpar gavelväggar 30a, 30b, ett par kanalanslutningar 30c, 30d för anslutning tillrespektive primärkanal samt ett kalibreringsutlopp 31 u, samt ett par material-upptagningszoner 31 a, 31 b, till vilka kanalanslutningarna 30c, 30c ansluter.Kanalanslutningarna 30c, 30d omfattar respektive inlopp och utlopp, vilka ärbelägna pà uppströms respektive nedströms sidor av respektive material-upptagningszon 31a, 31 b.

Kanalanslutningarna 30c, 30d kan vara utformade som ett respektivekrökt väggparti, vilket pä uppströms- och nedströmssidorna därav har, ellerövergàr i, tvärsnittsform motsvarande respektive primärkanal. I det visadefallet, är materialupptagningszonerna 31a, 31 b ihäligt cylindriska, ochrespektive materialupptagningszon 31a, 31b har formen av en partiell ihàligcylinder, här väsentligen en halvcylinder +/- 30 grader.

Materialupptagningszonerna 31 a, 31 b befinner sig pä väsentligensamma vertikala nivä när ventilen 3 är i monterat tillstànd, och kanal-anslutningarna 30c, 30d löper väsentligen parallellt med varandra.

Kanalanslutningarna 30c, 30d kan vara utformade att ästadkommaströmningsriktningar som är väsentligen vinkelräta mot gavelväggarna 30a,30b.

Sett i förhällande till en strömningsriktning i materialupptagnings-zonerna 31a, 31 b, och även i kanalanslutningarna 30c, 30d, skjuter material-upptagningszonerna och kanalanslutningarna ut i sidled i breddriktningen Y,för inloppets öppning. Därmed kan materialventilens 3 totala bredd i Y-riktningen vara större än inloppets bredd i Y-riktningen.

Kanalanslutningarna/materialupptagningszonerna kan skjuta ut i sidledsä att omkring 30-70 °/>, företrädesvis 40-60 °/> eller omkring 50%, av dessströmningsarea befinner sig utanför inloppet 31 i, sett i breddriktningen Y. lnloppet 31i har í det visade exemplet väsentligen rektangulär form ochomfattar en kopplingsanordning 32i samt en tätning 33i. Kopplingsanord-ningen 32i är utformad att ansluta till ett utlopp 23u frän en matare 23a, 23b,23c eller till ett utlopp 41 u frän en förbiledningsenhet 4 (fig 4a-4c). I det visadeutförandet är kopplingsanordningen 32i utformad som ett par motstàende isidled öppna spär, i vilka utskott eller skenor hos utloppet är införbara genomen relativrörelse i en riktning som är vinkelrät mot en strömningsriktning vidinloppet 31 i, och företrädesvis även mot en strömningsriktning i kanalanslut-ningarna 30c, 30d. l det visade exemplet har även kalibreringsutloppet 31 u väsentligenrektangulär form, en kopplingsanordning 32u samt en tätning 33u.

Kopplingsanordningen 32u är utformad att ansluta till kopplingsanord-ningen 42i hos en förbiledningsenhet 4 (fig 4a-4c), och är i det visade 11 exemplet utformad som en skena, vilken skjuter ut relativt gavelväggen 30a,30b. lnuti ventilhuset 30 är ett par ventilkroppar 34a, 34b vridbart anordnadekring respektive axlar 35a, 35b. I det visade exemplet är ventilkropparna ut-formade som en respektive plan, rektangulär del, med axeln 35a, 35blöpande längs en av rektangelns sidor.

Axlarna 35a, 35b är anordnade pà ömse sidor av kalibreringsutloppet31 u, sä att var och en av ventilkropparna 34a, 34b är vridbar mellan ett förstaläge, där en väg mellan inloppet 31i och den med ventilkroppen associeradematerialupptagningszonen 31a, 31 b är stängd, och ett andra läge, därnämnda väg mellan inloppet och materialupptagningszonen är öppen, mendär istället en väg mellan inloppet 31i och kalibreringsutloppet 31 u är stängd. l det visade exemplet är materialventilen 3 utformad sä att enventilkropp 34a, 34b endast kan nä ett maximalt öppet läge för förbindelsenmellan inloppet 31i och med ventilkroppen associerad materialupptagnings-zon 31 a, 31 b när den andra ventilkroppen befinner sig i sitt, med avseendepà dess associerade materialupptagningszon, stängda läge.

Exempelvis kan en maximalt öppen ventilkropps fria ände ligga an motden stängda ventilkroppen, och företrädesvis sluta tillräckligt tätt mot denna,för att materialflöde till den stängda ventilkroppens materialupptagningszon,och/eller till kalibreringsutloppet 31 u, skall förhindras.

Axlarna 35a, 35b kan sträcka sig vinkelrätt mot gavelväggarna 30a,30b och genom dessa. Som framgàr av fig 3d, är, vid den ena gavelväggen30a en första hävarmsanordning förbunden med den första axelns 35a ände.Denna hävarmsanordning omfattar ett första hävarmsparti 361 a, vid vars friaände en styrinfästning 362a är anordnad, samt ett andra hävarmsparti 363a,vid vars fria ände en första fjäder 364a är anordnad.

Det första hävarmspartiet 361 a kan vara längre än det andrahävarmspartiet 363a.

Pà motsvarande sätt är en andra hävarmsanordning 365b anordnadvid den andra axelns 35b genom den första gavelväggens 30a utskjutandeände. Denna andra hävarmsanordning 365b omfattar ett hävarmsparti, medvars fria ände fjäderns 364a andra ände är förbunden. 12 Fjädern 364a, 364b kan vara en torsionsfjäder. I det visade exempletutgörs fjädern 364a, 364b av en skruvfjäder som arbetar i torsionsmod. I detvisade exemplet är fjädern 364a, 364b monterad sä att dess skänklar ärförspända bort fràn varandra.

I det i fig 3c och 3d visade tillstàndet, där bäda ventilkropparna är i sinaförsta lägen, àstadkommer fjäder vridmomenten l\/l1 a och l\/l1 b, vilka verkarsä att ventilkropparna förspänns mot sina första lägen.

I det i fig 3c och 3d visade tillstàndet, där bäda ventilkropparna 34a,34b befinner sig i sàdana lägen att materialflöde till materialupptagnings-zonerna 31 a, 31 b förhindras, kan fjädern vara monterad sä att dess skänklarär sammanpressade, varvid fjädern àstadkommer vridmomenten l\/l1 a(motsols) kring axeln 35a och l\/l1b (medsols) kring axeln 35b Därmedkommer fjädern 364a i detta läge att verka för att bäda ventilkropparna 34a,34b pressas mot sina respektive ändlägen, sä att materialflöde till material-upptagningszonerna 31 a, 31 b förhindras.

Vid vridning av hävarmspartiet 361 a medsols (se fig 3e, 3f), sä attventilkroppen 34a vrids kring axeln 35a sä att den första materialupptagnings-zonen 31 a öppnas, kommer bàde hävarmen 363a och fjädern 364a vridas, säatt den av fjädern ästadkomna kraften pà hävarmen 363a ger upphov till ettvridmoment l\/l2a med motsatt riktning jämfört med det vridmoment l\/l1 a somàstadkoms i det i fig 3c, 3d visade tillstàndet. Fjädern 364a ger alltjämt enkraft pà hjälphävarmen 365b, vilken ger upphov till ett vridmoment l\/l2b somalltjämt verkar medsols. Därmed kommer den andra ventilkroppen 34balltjämt vara förspänd mot sitt första, stängda, läge.

Den första ventilkroppen 34a kommer emellertid nu, tack varevridmomentet l\/l2a, att vara förspänd mot sitt andra, öppna, läge. l\/led hänvisning till fig 3g, 3h, om istället, utgàende fràn fig 3c, 3d,hävarmen 361 a vrids motsols, kommer fjädern 364a vridas ät andra hàllet(medsols) kring sin centrumaxel. Fjädern 364a kommer dä alltjämt verka pàhävarmen 363a för att ge upphov till ett motsols vridmoment l\/l3a kring denförsta axeln 35a, för att därigenom förspänna den första ventilkroppen 34amot sitt första (stängda) läge. 13 Samtidigt kommer den kraft med vilken fjädern 364a verkar pä denförsta hjälphävarmen 365b vara sädan att den ger upphov till ett motsolsvridmoment l\/l3b kring axeln 35b, varvid den andra ventilkroppen 34bförspänns mot sitt andra, öppna läge.

Det ovan beskrivna arrangemanget ger alltsà upphov till tre stabilalägen, i vilka ventilkropparna är förspända pä ett gynnsamt sätt, och attinställning mellan de tre olika tillständen kan ästadkommas med hjälp av enenda rörelse av hävarmen 361 a.

Ett motsvarande arrangemang med första och andra hävarmsanord-ningar är anordnat pä den andra, motstäende, gavelväggen 30b. Här är dockden andra hävarmsanordningen 365a förbunden med den första axelns 35a,genom den andra gavelväggen 30b, utskjutande ände. Vidare är den andraaxelns 35b första hävarmsanordning 361 b, 362b, 363b förbunden med denandra axelns 35b, genom den andra gavelväggen 30b, utskjutande ände. Päsamma sätt som för den första gavelväggen 30a, är hävarmsanordningarnaförbundna av en fjäder 364b.

Därmed är den ena ventilkroppens 34a läge inställbart med hjälp avdet första hävarmsarrangemanget 361 a, 362a, 363a, 364a och den andraventilkroppens 34b läge är inställbart med hjälp av det andra hävarms-arrangemanget 361b, 362b, 363b, 364b. l\/led hänvisning till fig 4a-4c visas en förbiledningsenhet 4.Förbiledningsenheten 4 inrymmer en förbiledningskanal 44, vilken äranordnad att förbinda antingen en matares 23a, 23b, 23c utlopp med enmaterialventils 3 inlopp 31 i, eller en materialventils kalibreringsutlopp 31 umed en uppsamlare, exempelvis för en kalibreringsmätanordning (ej visad) _ Förbiledningsenheten 4 har ett par gavelväggar 40a, 40b samt ett parsidoväggar 40c, 40d. Vidare har förbiledningsenheten 4 ett inlopp 41i samt ettutlopp 41 u. lnloppet 41 u kan ha motsvarande form, kopplingsförband 42i ochtätning 43i som materialventilens 3 inlopp 31 i.

Pä samma sätt kan utloppet 41 u ha motsvarande form, kopplings-förband 42u och tätning 43u som materialventilens kalibreringsutlopp 31 u. 14 Sidoväggarna kan vara utàt konkava, sä att en passage genomförbiledningsenheten 4 har en strömningsarea som, i förhàllande till inloppet41 i, smalnar av, för att sedan mot utloppet 41 u àter vidgas.

Fig 5a-5b visar en mataruppsättning omfattande ett flertal (här sexstycken) matare 2Sa-2Sf, vilka är anordnade intill varandra och utformade attanslutas med sina inlopp till en behàllares materialutloppsöppning (ej visad).

Varje matares 2Sa-2Sf utlopp är anslutet till ett materialventilsarrange-mang omfattande en respektive materialventil Sa-Sf samt en respektive förbi-ledningsenhet 4a-4f.

Sett längs raden av matare 2Sa-2Sf, är vartannat matarutlopp anslutettill en förbiledningsenhet 4a, 4c, 4e och vartannat matarutlopp anslutet till enmaterialventil Sb, Sd, Sf.

De förbiledningsenheter 4a, 4c, 4e, vars inlopp 41i är anslutna tillmatarutlopp har sina utlopp 41 u anslutna till respektive materialventilers Sa,So, 4e inlopp 31 i.

De materialventiler Sb, Sd, Sf som har sina inlopp S1i anslutna tillmatarutlopp har sina utlopp 31 u anslutna till respektive förbiledningsenheters4b, 4d, 4f inlopp 41i.

Vidare visas i fig 5a-5b en ställanordning 5 för samtidig inställning avett flertal materialventiler Sa-Sf i ett materialventilaggregat.

Ställanordningen 5 omfattar en skenuppsättning för varje rad avmaterialventiler Sa, So, Se; Sb, Sd, Sf, omfattande en första ställskena 51a,52a samt en andra ställskena 51 b, 52b, där respektive första ställskena äranordnad att ingripa med styrinfästningar S62a hos samtliga i samma rad ochpà samma vertikala nivà anordnade materialventiler Sa, So, Se; Sb, Sd, Sf förinställning av den första ventilkroppens S4a läge.

Pà samma sätt är respektive andra ställskena 51 b, 52b anordnad attingripa med styrinfästningar S62b hos samtliga i samma rad och pà sammavertikala nivà anordnade materialventiler Sa, So, Se; Sb, Sd, Sf för inställningav den andra ventilkroppens S4b läge.

Det är möjligt att vid varje styrinfästnings koppling till ställskenan tillàtaett visst spel, sä att ställskenan inte hindrar ventilkropparna S4a, S4b fràn attförspännas mot sina första och/eller andra lägen.

Ställskenorna 51 a, 51 b; 52a, 52b är förskjutbara i breddriktningen Y,sä att med respektive ställskena associerade hävarmsanordningar, ochdärmed associerade ventilkroppar 34a, 34b erhàller samma läge i respektivematerialventil 3a-3f.

Förbindelsen mellan ställskena 51a, 52a; 51b, 52b och styrinfästning362a, 362b kan, exempelvis, utgöras av en pà hävarmen anordnad tapp, somingriper med en urtagning i ställskenan.

Ställskenornas läge kan vara inställbart genom ett kamarrangemang,omfattande en vridaxel 53 samt fràn denna radiellt utàt sig sträckande armar54a, 54b med respektive kamföljare 55a, 55b.

Kamföljarna samverkar med en med respektive sidas ställskenor 51a,52a; 51 b, 52b samverkande kamskiva 56a, 56b, vilken har en kamöppning57a, 57b, vars kant bildar en kamyta 58a, 58b som samverkar med kam-följaren 55a, 55b (se fig 7a-7f).

Genom lämplig utformning av kamöppningarna 57a, 57b kan respek-tive ställskenas position i Y-riktningen styras som en funktion av axelns 53vinkelläge.

Det inses att, eftersom ventilkropparna 34a, 34b skall röra sig ätmotsatta hàll för att gà fràn sina respektive första lägen till sina respektiveandra lägen, kan kamöppningarna 57a, 57b spegelvändas.

Vidare inses att, om ventilkropparna 34a, 34b skall röra sig med visstidsförskjutning, kan denna tidsförskjutning àstadkommas genom att ställaarmarnas 54a, 54b inbördes vinkel kring axeln 53.

Sàledes är ställskenornas 51 a, 52a; 51 b, 52b respektive längdposition(i Y-led) inställbar som funktion av axelns 53 vinkelposition. l\/led hänvisning till fig 6a-6c visas tre olika driftstillstànd för den i fig 5a-5b visade mataruppsättningen.

Fig 6a illustrerar ett första matningstillstànd, där de andra ventil-kropparna 34b befinner sig i sina stängda lägen, och alltsà hindrar materialfràn att matas till respektive andra materialupptagningszon 31 b, och där deförsta ventilkropparna 34a befinner sig i sina öppna lägen, och därmed ledermaterial till respektive första materialupptagningszon 31 a och vidare till 16 respektive första kanalanslutningarna 30c. Här hindrar även de andraventilkropparna matning till kalibreringsmätanordningen_ Fig 6b illustrerar ett andra matningstillstànd, där de första ventil-kropparna 34a befinner sig i sina stängda lägen, och alltsà hindrar materialfràn att matas till respektive första materialupptagningszon 31 a, och där deandra ventilkropparna 34b befinner sig i sina öppna lägen, och därmed ledermaterial till respektive andra materialupptagningszon 31 b och vidare tillrespektive andra kanalanslutning 31 b. Här hindrar även de andra ventil-kropparna matning till kalibreringsmätanordningen.

Fig 6c illustrerar ett kalibrerings- eller tömningstillständ, varmedsamtliga ventilkroppar 34a, 34b befinner sig i sina stängda lägen, varmed frànmataren matat material förhindras fràn att föras vidare till primärkanalerna,och istället matas genom utloppet 31 u till en behàllare eller kalibrerings-mätanordning. l\/led hänvisning till fig 7a-7f visas hur en kamöppning 57a, 57b kanutformas för inställning av ställskenorna 51 a, 52a; 51 b, 52b för att uppnà vartoch ett av de i fig 6a-6c visade drifttillstànden. l fig 7a-7b visas kamföljarnas 55a, 55b tillstànd relativt kamöppning-arna 57a, 57b i ett tillstànd motsvarande fig 6b,där den första ventilkroppen34a är i sitt första läge, dvs den med den första ventilkroppen associeradematerialupptagningszonen 31 a är stängd, och den andra ventilkroppen 34b äri sitt andra läge, dvs den med den andra ventilkroppen associerade material-upptagningszonen 31 b är öppen. l fig 7c-7d visas kamföljarnas 55a, 55b tillstànd relativt kamöppning-arna 57a, 57b i ett tillstànd motsvarande fig 6a,där den första ventilkroppen34a är i sitt första läge, dvs den med den första ventilkroppen associeradematerialupptagningszonen 31 a är stängd, och den andra ventilkroppen 34b äri sitt första läge, dvs den med den andra ventilkroppen associerade material-upptagningszonen 31 b är stängd. Detta är alltsà det tillstànd där material-utloppet 31 u är öppet. l fig 7e-7f visas kamföljarnas 55a, 55b tillstànd relativt kamöppningarna57a, 57b i ett tillstànd motsvarande fig 6c,där den första ventilkroppen 34a är i 17 sitt andra läge, dvs den med den första ventilkroppen associerade material-upptagningszonen 31 a är öppen, och den andra ventilkroppen 34b är i sittförsta läge, dvs den med den andra ventilkroppen associerade material-upptagningszonen 31 b är stängd.

Det inses att axeln 53 kan ställas manuellt, exempelvis med hjälp aven vev, en nyckel, eller liknande. Alternativt kan axelns 53 vinkelläge ställasmed hjälp av en elektrisk, hydraulisk eller pneumatisk aktuator, vilken kanvara numeriskt styrbar fràn en med lantbruksredskapet associerad styrenhet.

I det ovanstàende har beskrivits hur varje materialventils ventilkroppars34a, 34b samtliga olika lägen kan ställas in genom en kontinuerlig vridning avhävarmen 361a, 361 b. Detta är fördelaktigt, eftersom det gör det möjligt attmed hjälp av en enda aktuator styra tvä ventilkroppar, och därtill fä dem attröra sig relativt varandra med viss tidsförskjutning.

Det har ocksä visats hur ett flertal materialventilers ventilkropparslägen kan ställas in simultant och synkroniserat.

Det inses att varje ventilkropp 34a, 34b i varje materialventil 3 kanställas in individuellt, exempelvis genom att varje materialventil förses med enaktuator eller rent av en aktuator per ventilkropp. Sàdana aktuatorer kan varaelektriska, pneumatiska eller hydrauliska. Aktuatorerna kan styras individuellteller gruppvis, exempelvis sätillvida att samtliga aktuatorer för ettmaterialventilaggregats materialventilers första ventilkropp 34a styrs som enförsta grupp och samtliga aktuatorer för materialventilaggregatetsmaterialventilers andra ventilkropp 34b styrs som en andra grupp.

Alltsà kan ett flertal materialventilers första ventilkroppar 34a styrassimultant och oberoende av materialventilernas andra ventilkroppar 34b,genom exempelvis ett sädant arrangemang med skenor 51a, 51b, 52a, 52bsom visas i fig 5a-5b, men där ingen koppling mellan de första och andraventilkropparna 34a, 34b föreligger i respektive materialventil 3. När de förstarespektive andra ventilkropparna styrs separat och oberoende av varandra,bör de verksamgöras i viss bestämd ordning.

Utgäende frän, exempelvis ett sädant tillstànd som visas i fig 3g-3h,men där ventilkropparna inte är sammankopplade, mäste alltsä den andra 18 ventilkroppen 34b åtminstone börja vridas mot sitt nya läge, innan den förstaventilkroppen 34a börjar vridas.

Enligt ett första alternativ, kan verksamgöring göras genom enbarthandkraft, exempelvis med hjälp av ett par vevar eller spakar, som ärförbundna med respektive skenor liknande de som beskrivs i fig 5a-5b. l\/ledett sàdant arrangemang màste alltsà användaren komma ihàg att verksam-göra skenorna i rätt ordning.

Vid automatiserad verksamgöring, exempelvis genom elektrisk,pneumatisk eller hydraulisk verksamgöring, är det föredraget om en styrenhetsäkerställer att verksamgöring sker i rätt ordning.

Vidare kan det vara önskvärt att àstadkomma en lägesindikator förindikering av ventilkropparnas läge. För anordningar med elektroniskastyrsystem kan en sàdan lägesindikator omfatta en sensor samt gränssnitt förkommunikation med en styrenhet, som i sin tur presenterar sensordata föranvändaren och/eller utnyttjar sensordata för styrning av materialventilernaoch/eller för styrning av matarsystemet som helhet. Sàdana sensorer kanexempelvis vara mekaniska (mikrobrytare), resistiva (potentiometer) elleroptiska (ljusstràle som bryts).

För manuellt verksamgjorda system, kan lägesindikatorn àstadkommasi form av en markör som visar inställt läge, exempelvis i form av en visaresom pà en cirkulär eller linjär ””mätartavla”” visar inställt läge pà ett för enanvändare tydligt sätt.

Claims (26)

1. l\/laterialventil (3), för val av matning av granulärt material fränett materialinlopp (31 i) till någon av minst tvà kanaler (25aa, 25ab, 25ba,25bb, 25ca, 25cb), omfattande: en första materialupptagningszon (31a), belägen nedanförmaterialinloppet (31 i), och i kommunikation med en första av kanalerna(25aa, 25ba, 25ca), en andra materialupptagningszon (31 b), belägen pà väsentligensamma vertikala nivà som den första materialupptagningszonen (31 a), och ikommunikation med en andra av kanalerna (25ab, 25bb, 25cb), känneteoknad av ett materialutlopp (31 u), vilket är beläget mellan de första och andramaterialupptagningszonerna (31 a, 31 b), en första ventilkropp (34a), vilken är rörlig mellan ett första läge, i vilketett inlopp till den första materialupptagningszonen (31a) är stängt, och ettandra läge, i vilket inloppet till den första materialupptagningszonen (31a) äröppet och materialutloppet (31 u) är stängt, samt en andra ventilkropp (34b), vilken är rörlig mellan ett första läge, i vilketett inlopp till den andra materialupptagningszonen (31 b) är stängt, och ettandra läge, i vilket inloppet till den andra materialupptagningszonen (31 b) äröppet och materialutloppet (31 u) är stängt.

2. l\/laterialventil enligt krav 1, varvid materialutloppet (31 u) äröppet när den första ventilkroppen (34a) befinner sig i sitt första läge och denandra ventilkroppen (34b) befinner sig i sitt första läge.

3. l\/laterialventil enligt krav 1 eller 2, varvid den förstaventilkroppen (34a), när den befinner sig i sitt andra läge, ligger an mot denandra ventilkroppen (34b).

4. l\/laterialventil enligt nägot av föregående krav, varvid den andraventilkroppen (34b), när den befinner sig i sitt andra läge, ligger an mot denförsta ventilkroppen (34a).

5. l\/laterialventil enligt nägot av föregäende krav, varvid minst en,företrädesvis bäda, av ventilkropparna (34a, 34b) är förspännbar mot minstett, företrädesvis bäda, av sina första och andra lägen.

6. l\/laterialventil enligt nägot av föregäende krav, varvidmaterialupptagningszonerna (31a, 31 b) omfattar en respektive bottenyta, enrespektive inloppsöppning för inkommande luftflöde och en respektiveutloppsöppning för utgäende materialblandat luftflöde.

7. l\/laterialventil enligt nägot av föregäende krav, varvid minst enav ventilkropparna (34a, 34b) omfattar en svängbar lucka.

8. l\/laterialventil enligt nägot av föregäende krav, varvidventilkroppen (34a, 34b) är svängbar kring en respektive axel (35a, 35b) somsammanfaller med en nedre kant hos ett inlopp till med ventilkroppen (34a,34b) associerad materialupptagningszon (31a, 31 b).

9. l\/laterialventil enligt krav 8, varvid materialutloppet (31 u) ärbeläget mellan axlarna (35a, 35b), sett i projektion pä ett horisontalplan.

10. l\/laterialventil enligt nägot av föregäende krav, vidareomfattande: en styrhävarm (361 a), vilken är vridbar med den första ventilkroppen(34a), en hjälphävarm (365b), vilken är vridbar med den andra ventilkroppen(34b), och minst ett fjäderelement (364a), anordnat att ingripa med styrhävarmen(361a) och hjälphävarmen (365b) för att förspänna minst en avventilkropparna (34a, 34b) mot minst ett av dess första och andra lägen. 21

11. l\/laterialventil, för val av matning av granulärt material fràn ettmaterialinlopp till någon av minst tvà kanaler (25aa, 25ab, 25ba, 25bb, 25ca,25cb), omfattande: en första materialupptagningszon (31a), belägen nedanförmaterialinloppet, och i kommunikation med en första av kanalerna, en andra materialupptagningszon (31 b), belägen nedanförmaterialinloppet, och i kommunikation med en andra av kanalerna, en första ventilkropp (34a), vilken är rörlig mellan ett första läge, i vilketett inlopp till den första materialupptagningszonen (31a) är stängt, och ettandra läge, i vilket inloppet till den första materialupptagningszonen (31a) äröppet, samt en andra ventilkropp (34b), vilken är rörlig mellan ett första läge, i vilketett inlopp till den andra materialupptagningszonen (31 b) är stängt, och ettandra läge, i vilket inloppet till den andra materialupptagningszonen (31 b) äröppet varvid materialventilen innefattar: en första styrhävarm (361 a), vilken är vridbar med den förstaventilkroppen (34a), en första hjälphävarm (365b), vilken är vridbar med den andraventilkroppen (34b), och minst ett första fjäderelement (364a), anordnat att samverka med denförsta styrhävarmen (361a) och den första hjälphävarmen (365b) för attförspänna minst en av ventilkropparna (34a, 34b) mot minst ett av dess förstaoch andra lägen.

12. l\/laterialventil enligt krav 10 eller 11, varvid den förstastyrhävarmen (361 a) har ett första armparti (361 a), vilket har ett styrförband(362a) samt ett andra armparti (363a), med vilket det första fjäderelementet(364a) är anordnat att ingripa.

13. l\/laterialventil enligt nägot av krav 10-12, vidare omfattande: 22 en andra styrhävarm (361 b), vilken är vridbar med den andraventilkroppen (34b), och en andra hjälphävarm (365a), vilken är vridbar med den förstaventilkroppen (34a).

14. l\/laterialventil enligt krav 13, vidare omfattande minst ett andrafjäderelement (365b), anordnat att samverka med den andra styrhävarmen(361 b) och den andra hjälphävarmen (365a) för att förspänna minst en avventilkropparna (34a, 34b) mot minst ett av dess första och andra lägen.

15. l\/laterialventil enligt nàgot av krav 10-13, vidare omfattande enstyrdel (51a, 52a), vilken är ingripbar med den första styrhävarmen (361 a)samt är väsentligen linjärt förskjutbar mellan ett första läge, i vilken den förstastyrhävarmen (361 a) bringar den första ventilkroppen (34a) att inta sitt förstaläge, och ett andra läge, i vilket den första styrhävarmen (361a) bringar denförsta ventilkroppen (34a) att inta sitt andra läge.

16. l\/laterialventil enligt krav 15, vidare omfattande en andra styrdel(51 b, 52b), vilken är ingripbar med den andra styrhävarmen (361 b) samt ärväsentligen linjärt förskjutbar mellan ett första läge, i vilken den andrastyrhävarmen (51 b, 52b) bringar den andra ventilkroppen (34b) att inta sittförsta läge, och ett andra läge, i vilket den andra styrhävarmen (361 b) bringarden andra ventilkroppen (34b) att inta sitt andra läge.

17. l\/laterialventil enligt nàgot av föregàende krav, vidareomfattande en synkroniseringsanordning, utformad att genom en styrrörelsebringa bàda ventilkropparna (34a, 34b) flytta sig mellan respektive första ochandra lägen, sä att ätminstone start av ventilkropparnas förflyttningar skerinbördes tidsförskjutet.

18. l\/laterialventil enligt krav 17, varvid synkroniseringsanordningenomfattar en ställaxel (53) samt med ett respektive styrdel samverkandekamaggregat (54a, 55a, 56a, 57a, 58a; 54b, 55b, 56b, 57b, 58b). 23

19. l\/laterialventil enligt krav 18, varvid nämnda kamaggregatomfattar en kamyta (58a, 58b) samt en kamföljare (55a, 55b).

20. l\/laterialventilaggregat, omfattande minst tvà, sett i horisontellriktning, omedelbart intill varandra, men sett i vertikal riktning förskjutet,anordnade materialventiler (Sa, Sb, So, Sd, Se, Sf) enligt nàgot av föregåendekrav, samt en med respektive materialventil förbunden förbiledningsenhet (4a,4b,4c,4d,4e,4Ü, varvid en första av förbiledningsenheterna (4a, 4c, 4e) är ansluten tillen första av materialventilernas (Sa, So, Se) materialinlopp (31 i), sà att tillmaterialventilen inkommande material passerar genom respektiveförbiledningsenhet, och varvid en andra av förbiledningsenhet (4b, 4d, 4f) är ansluten till enandra av materialventilernas (Sb, Sd, Sf) materialutlopp (31 u), sà att frànmaterialventilens materialutlopp utgàende material passerar genomrespektive förbiledningsenhet.

21. l\/laterialventilaggregat enligt krav 20, varvid sett i projektion pàett horisontalplan, materialventilerna (Sa, So, Se; Sb, Sd, Sf) delvis överlapparvarandra.

22. l\/laterialventilaggregat enligt krav 20 eller 21, vidare omfattandeen synkroniseringsanordning, vilken är anordnad att simultant förflyttaàtminstone en av de första och andra ventilkropparna hos bàdamaterialventilerna. 2S.

23. Lantbruksredskap omfattande minst en behàllare (22) för material som skall distribueras, en med behàllaren förbunden matare (2S, 2Sa, 2Sb, 2Sc), och minst en materialventil (S) enligt nàgot av krav 1-19, varvid materialinloppet (S1 i) är förbundet med ett utlopp fràn mataren (2S, 2Sa, 2Sb, 2Sc), och varvid materialupptagningszonerna (S1a, S1 b) är 24 förbundna med respektive primärkanaler (25, 25aa, 25ab, 25ba, 25bb, 25ca,25cb) för luftburen matning av materialet.

24. Lantbruksredskap omfattande minst en behållare (22) för material som skall distribueras, en med behàllaren förbunden matare (23, 23a, 23b, 23c), och minst ett materialventilaggregat (3a, 3b, 3c, 3d, 3e, 3f) enligt nàgot avkrav 20-22, varvid materialventilernas materialinlopp (31 i) är förbundna med ettutlopp fràn mataren (23, 23a, 23b, 23c), och varvidmaterialupptagningszonerna (31 a, 31 b) är förbundna med respektive primär-kanaler (25, 25aa, 25ab, 25ba, 25bb, 25ca, 25cb) för luftburen matning av materialet.

25. Förfarande för med hjälp av en materialventil (3) styra matningav granulärt material frän ett materialinlopp till nàgon av minst tvà kanaler (25,25aa, 25ab, 25ba, 25bb, 25ca, 25cb), varvid materialventilen omfattar: en första materialupptagningszon, belägen nedanför materialinloppet,och i kommunikation med en första av kanalerna, en andra materialupptagningszon, belägen pà väsentligen sammavertikala nivà som den första materialupptagningszonen, och i kommunikationmed en andra av kanalerna, och kännetecknat av ett materialutlopp, vilket är beläget mellan de första och andramaterialupptagningszonerna, en första ventilkropp, vilken är rörlig mellan ett första läge, i vilket ettinlopp till den första materialupptagningszonen är stängt, och ett andra läge, ivilket inloppet till den första materialupptagningszonen är öppet ochmaterialutloppet är stängt, samt en andra ventilkropp, vilken är rörlig mellan ett första läge, i vilket ettinlopp till den andra materialupptagningszonen är stängt, och ett andra läge, ivilket inloppet till den andra materialupptagningszonen är öppet ochmaterialutloppet är stängt, varvid förfarandet omfattar: att först ställa den första ventilkroppen till sitt första läge och därefterställa den andra ventilkroppen till sitt andra läge, för att åstadkomma matningtill den andra materialupptagningszonen, att först ställa den andra ventilkroppen till sitt första läge och därefterställa den första ventilkroppen till sitt andra läge, för att ästadkomma matningtill den första materialupptagningszonen, och att ställa bäda ventilkropparna till sina första lägen för att ästadkommamatning till materialutloppet.

26. Förfarande för matning av granulärt material i ettlantbruksredskap, omfattande förfarandet enligt krav 25.