SE541318C2 - Svänganordning för en lastramp hos ett lastflak - Google Patents

Abstract

Svänganordning (40) för en lastramp (30) hos ett lastflak (20), innefattande en horisontell svängled (24) mellan rampen och flaket och ett första linjärt ställdon (50) med en distal ände förbunden med en ledpunkt (56) vid lastrampen och med en proximal ände förbunden med en första led-punkt (72) vid lastflaket belägen på avstånd från svängleden (24). En triangellänk (70) har ett första ledhörn (72) som bildar nämnda ledpunkt vid lastflaket och ett andra ledhörn (74) som är koaxiellt lagrat vid den horisontella svängleden (24). Ett andra linjärt ställdon (60) har en distal ände förbunden med en andra ledpunkt (66) vid lastflaket och en proximal ände förbunden med ett tredje ledhörn (76) av triangellänken (70).

Description

Svänganordning för en lastramp hos ett lastflak TEKNIKOMRÅDE Uppfinningen avser en svänganordning för en lastramp hos ett lastflak, innefattande en horisontell svängled mellan rampen och flaket och ett första linjärt ställdon med en distal ände förbunden med en ledpunkt vid lastrampen och med en proximal ände förbunden med en första ledpunkt vid lastflaket belägen på avstånd från svängleden.

BAKGRUND Mos kända sådana svänganordningar är lastrampen vanligen vertikalt orienterad i ett uppfällt läge och behöver då, beroende på svängledens höjd och rampens längd, kunna svängas fram och tillbaka med ett maximalt vinkelutslag av typiskt ungefär 110 grader. Ibland finns emellertid önskemål om att kunna utföra större svängrörelser, exempelvis för att fälla tillbaka rampen helt mot flakets ovansida.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Ett ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla en svänganordning av ovan angivet slag, som med lämplig dimensionering kan ha ett vinkelutslag av 180 grader eller mer, så att lastrampen även kan nedläggas mot flaket. Därigenom kan minskas luftmotståndet under färd med flaket.

Enligt ett sätt att se på uppfinningen har anordningen en triangellänk med ett första ledhörn bildande den första ledpunkten vid lastflaket och med ett andra ledhörn koaxiellt lagrat vid den horisontella svängleden, och ett andra linjärt ställdon med en distal ände förbunden med en andra ledpunkt vid lastflaket och med en proximal ände förbunden med ett tredje ledhörn av triangellänken.

Genom att de båda ställdonen på detta sätt är förenade genom en triangellänk, som kan svänga omkring lastrampens svängaxel, kan ställdonen samarbeta om svängrörelsen för rampen. Det första ställdonet kan då på i och för sig känt sätt svara för svängningen av rampen mellan ett vertikalt läge och ett nedfällt läge bakom flaket, medan det andra ställdonet kan svara för svängningen mellan det vertikala läget och ett helt tillbakafällt läge mot flaket.

Med detta arrangemang uppnås en rad fördelar: 1. De båda samverkande ställdonen tillhandahåller ett stort svängområde för rampen. 2. Den mellanliggande triangellänken ökar ytterligare svängområdet genom att hålla isär ställdonens proximala ändar. 3. Tack vare triangellänken kan ställdonens distala ändar placeras nära flaket respektive rampen. 4. Triangellänken tillåter att ställdonen har liten slaglängd, motsvarande avståndet mellan triangellänkens ledhörn för ställdonen, så att ställdonen kan hållas korta.

Svänganordningen kan vidare vara konfigurerad så att ställdonen ligger väsentligen parallella när de är ungefär helt utdragna och väsentligen i linje när de är ungefär helt indragna. Därigenom kan anordningen hållas kompakt och utrymmesbesparande.

Lastrampen kan ha ett väsentligen kilformat tvärsnitt och en cylinder hos det första ställdonet kan då vara inrymd inuti lastrampen. Därigenom kan lastrampens bak- eller undersida vara huvudsakligen plan och bilda en extra lastyta när lastrampen är helt tillbakafälld mot ett sluttande bakparti av lastflaket. En cylinder hos det andra ställdonet kan på motsvarande sätt vara inrymd inuti lastflaket. Konstruktionen med cylindrarna inrymda inuti dessa flakdelar skyddar dem även från olika slags yttre påverkan.

Triangellänken kan ha en väsentligen T-formad ytterkontur. Ytterkonturen kan då dimensioneras så att de ledhörn som är förbundna med ställdonen utan hinder av den angränsande konstruktionen kan svängas in under lastflaket respektive lastrampen vid nedfällningen av rampen.

Lastrampen kan vidare ha en teleskopisk eller utfällbar förlängning, vilken innefattar nämnda ledpunkt vid lastrampen. Därigenom kan lastrampen vara kort när den ligger på flaket och förlängd och luta mindre när den vilar mot underlaget.

Andra särdrag och fördelar med uppfinningen kan framgå av patentkraven och efterföljande beskrivning av utföringsexempel.

KORTFATTAD RITNINGSBESKRIVNING FIG. 1 A är en schematisk sidovy med bortbrutna delar, visande en del av ett lastfordon med ett bakre sluttande flakparti och med en vertikalt uppfälld lastramp försedd med en svänganordning enligt uppfinningen; FIG. 1 B är en schematisk sidovy med bortbrutna delar, visande en del av ett lastfordon med ett bakre horisontellt flakparti och med en helt tillbakafälld lastramp försedd med en svänganordning enligt uppfinningen; FIG. 2A-C är schematiska sidovyer visande en svänganordning enligt uppfinningen i tre olika svänglägen; FIG. 3 är en schematisk sidovy visande mer i detalj svänganordningen enligt FIG. 2A-C; FIG. 4 visar schematiskt ett par hydrauliska svivelkopplingar koaxiella med en svängaxel för lastrampen; FIG. 5 A-E är schematiska sidovyer visande en svänganordning med en teleskopisk ramp i olika lägen; och FIG. 6 A-C är schematiska sidovyer visande en del av en svänganordning med en utfällbar förlängning i olika lägen.

Olika delar med liknande funktion kan ha lika hänvisningsbeteckningar.

DETALJERADBESKRIVNINGAV UTFÖRINGSEXEMPEL De som exempel i FIG. 1A och 1B visade lastfordonen 10 kan typiskt vara släpfordon eller liknande, men även lastbilar. Fordonen 10 har ett lastflak 22, som i FIG. 1A uppvisar ett bakre sluttande flakparti 20 och i FIG. 1B ett bakre horisontellt flakparti 20. Vid en bakre ände av varje flakparti 20 är via en horisontell svängled 24 upp- och nedfällbart lagrad en lastramp 30. Som antyds av dessa figurer kan i båda exemplen, med hjälp av en svänganordning 40, lastrampen 30 fällas ned mot ett underlag 100 och fällas helt tillbaka till anliggning mot ovansidan av respektive flakparti 20.

Fastän lastrampen kan ha varje lämplig utformning, exempelvis kan den även vara en bakläm på ett täckt fordon, beskrivs närmare en svänganordning 40 enligt uppfinningen i det följande i samband med en, från sidan betraktat, kilformig lastramp 30.

Som framgår av FIG. 2A-C är svänganordningen 40 anordnad att svänga lastrampen 30 ungefär 180 grader omkring svängleden 24 mellan det helt tillbakafällda läget mot flaket och det nedfällda läget mot underlaget 100. I det helt tillbakafällda läget visat i FIG. 2A bildar en då uppåtvänd sida 36 av lastrampen 30 en horisontell bakre förlängning av lastflaket 22. I det nedfällda läget visat i FIG. 2C bildar en då sluttande sida 37 av lastrampen 30 en bakre förlängning av det sluttande flakpartiet 20 för att tillhandahålla ett lutande transportplan för överföring av en ej visad last, såsom ett entreprenadfordon, mellan lastflaket 22 och underlaget 100. Lastrampen 30 kan även inta ett uppfällt mellanläge visat i FIG. 2B, och bildar då en bakläm på flaket 22. Vid den bakre änden av flakpartiet 20 kan även finnas ett par nedsänkbara stödben 26 (endast ett visas i FIG. 1 A) för att understödja flakpartiet 20 och lastrampen 30 mot underlaget 100 vid överföring av tunga laster.

Med hänvisning till FIG. 3 innefattar svänganordningen 40 dels ett par i ett vertikalplan orienterade linjära ställdon, såsom dubbelverkande hydraulcylindrar 50, 60 med respektive cylinder 52, 62 och kolvstång 54, 64, dels en vertikalt orienterad triangellänk 70 med ledpunkter 72, 74, 76 som bildar hörn i en triangel och i det följande därför benämns ledhörn.

Ställdonet 50 är inrymd i ett bakåt öppet hålrum 28 inuti rampen 30, och är vid en avlägsen/distal ände ledbart förbundet med rampen 30 vid en ledpunkt 56. Vid sin närliggande/proximala ände är ställdonet 50 ledbart förbundet med ett första ledhörn 72 av triangellänken 70.

Ställdonet 60 är på motsvarande sätt inrymd i ett bakåt öppet hålrum 38 inuti flakpartiet 20, och är vid en avlägsen/distal ände ledbart förbundet med flakpartiet vid en ledpunkt 66. Vid sin närliggande/proximala ände är ställdonet 60 ledbart förbundet med ett tredje ledhörn 76 av triangellänken 70. Som visas i det inringade området i FIG. 3, kan triangellänken 70 i praktiken innefatta ett par länkplattor 71, 71 som dubbelsidigt omsluter ställdonens proximala ändar.

Det andra ledhörnet 74 av triangellänken 70 är koaxiellt fritt lagrat vid ovannämnda svängled 24 som svängbart förbinder lastrampen 30 med flakpartiet 20.

Fastän triangellänken 70 kan ha varje lämplig utformning, har den i de visade utföringsformerna en väsentligen T-formad ytterkontur med hörn bildande en väsentligen likbent triangel. T:ets stapel, som har ledhörnet 74, är kortare än överliggaren, som har ledhörnen 72, 76. T-formen tillåter att ledhörnen 72, 76 obehindrat kan inträda i hålrummen 28 respektive 38 under nedfällningen av lastrampen 30. Beroende av t.ex. krafter, moment, utrymmesbehov, önskade slaglängder osv, kan triangellänken även vara konfigurerad på andra sätt. Återgående till FIG 2A-C, kan svänganordningen arbeta på ungefär följande sätt: I lastrampens 30 helt tillbakafällda viloläge i FIG. 2A ligger ställdonen 50, 60 väsentligen sida vid sida i ett vertikalplan med väsentligen parallella längdaxlar, och med väsentligen samma lutning som det bakre flakpartiet 20. Båda ställdonen 50, 60 befinner sig då i sina utskjutna tillstånd.

När lastrampen 30 ska nedfällas till läget i FIG. 2C, eller endast uppfällas till läget i FIG. 2B för att bilda bakläm, börjar ställdonet 60 med hävstångsverkan dra i triangellänken, som i sin tur drar med sig det andra ställdonet 50, som liksom en inaktiv länk drar i lastrampen 30, så att denna börjar svänga upp från flakpartiet 20.

När ställdonet 50 uppnått ett väsentligen helt indraget läge enligt FIG. 2B, har lastrampen 30 och triangellänken 70 svängts ungefär 90 grader. Om lastrampen 30 ska bilda bakläm, avslutas svängoperationen. Ställdonen 50, 60 kan då verka som mothåll mot lastrampen 30.

Om lastrampen 30 ska svängas vidare till det nedfällda läget enligt FIG. 2C, för att vila mot underlaget 100, börjar ställdonet 50 att indras/förkortas, så att lastrampens 30 svängrörelse fortsätter tills den uppnår det nedfällda läget. Ställdonen 50, 60 ligger då väsentligen i linje med varandra. Som framgår av FIG. 1B, kan i samtliga utföringsformer dock även finnas ett ändstopp 78 för triangellänkens 70 svängrörelse, vilket hindrar att den kvarvarande hävstångsarmen d blir för kort.

När lastrampen 30 ska fällas tillbaka till valfritt läge inses att svängoperationen kan genomföras på ett väsentligen motsatt sätt.

Som antyds med streckprickat utritade linjer i FIG. 2C, kan denna anordning även vara dimensionerad så att lastrampen 30 kan tillåtas svänga vidare några vinkelgrader från ovan beskrivna nedfällda läge, för att vila mot ett till underlaget 100 angränsande, sluttande eller lägre underlag 102. I det redan beskrivna exemplet visat i FIG. 1B kan alltså vid behov lastrampen 30 svängas ännu längre ned.

Fastän en styrning för den ovan beskrivna anordningens ställdon kan konfigureras på många sätt visas i FIG. 3 en styrning i form av ett förenklat hydraulschema för separat manövrering av varje hydraulcylinder 50, 60. Som framgår av FIG. 3, är ett par styrventiler 82 och 84, såsom slidventiler, anordnade att styra ett trycksatt flöde från en hydraulpump 80 till respektive cylinder 50 och 60, så att när respektive ventil omställs till höger från ett neutralläge i FIG. 3 dras respektive cylinders kolvstång inåt, och när respektive ventil omställs till vänster från neutralläget i FIG. 3 trycks respektive cylinders kolvstång utåt.

En hydraulisk styrning innehåller i praktiken naturligtvis fler ej visade komponenter. Sådana komponenter kan vid cylindrarna innefatta pilotstyrda backventiler som håller kvar hydraulvätskan i cylindrarna vid slangbrott. Andra komponenter kan innefatta strypningar mellan styrventilerna och cylindrarna för att hålla ned och finjustera ställdonens/rampens hastigheter.

För att under lastrampens 30 svängrörelser undvika onödig vridbelastning av de hydraulledningar 86, 88 som sträcker sig mellan cylindern 50 i lastrampen 30 och tillhörande ventil 84, kan vara anordnade ett par svivelkopplingar 90 visade i FIG. 4. Som framgår av FIG. 4, som är en vy bakifrån av ett lastflak 20 med helt tillbakafälld lastramp 30, sträcker sig varje hydraulledning 86, 88 då ett stycke längs en geometrisk svängaxel 26 för lastrampen 30 och är där försedd med en svivelkoppling 90 som är koaxiell med axeln 26 och tillåter att ledningarna vrids fritt omkring axeln 26.

I FIG. 5A-E visas en svänganordning med en ramp 30 med en teleskopiskt in- och utdragbar förlängning 31. Förlängningen 31 kan innefatta en heltäckande rampyta eller par parallella rampytor (visas skissartat i de inringade områdena i FIG. 5B och E) på hjulavstånd för ett ej visat fordon som ska köras upp på flaket 20. Som framgår av dessa figurer kan en helt tillbakafälld ramp liksom tidigare fällas upp ca 90 grader med hjälp av ställdonet 60. Därefter fälls rampen ned ca 90 grader med hjälp av ställdonet 50. Sedan kan förlängningen 31 skjutas ut genom att ställdonet 50 byter rörelseriktning. Det förutsätts att friktionsmotståndet då är mindre än den kraft som behövs för att svänga tillbaka rampen 30. Slutligen kan på olika sätt rampen svängas ned mot underlaget 10 - t.ex. genom tyngdkraften och mer eller mindre frikopplade ställdon. För att vara säker på att rampen inte faller ned av tyngdkraften, kan föriängningen 31 exempelvis skjutas ut helt innan den når det vertikala läget och där låsas av en ej visad spärr innan den fälls ned mot underlaget. En annan möjlighet kan vara att skjuta ut den helt i rampens 30 vertikala läge.

I FIG. 6A-C visas schematiskt ett exempel på en ramp 30 med en utfällbar förlängning 33. För att uppnå en svängrörelse av 180 grader hos förlängningen 33 visas som exempel en (kurv-)slitsad länk 32 (även andra mekanismer kan här vara tänkbara), som svängbart förbinder rampen 30 med förlängningen 33 och som påverkas av ställdonet 50. Ledpunkten 56 kan alltså i detta fall förflytta sig i den slitsade länken. För att vara säker på att förlängningen 33 inte fälls ut när hela rampen fälls upp till det visade vertikala läget, kan finnas en ej visad spärr som låser förlängningen 33 fram till detta läge. Arrangemanget i övrigt kan vara ungefär som i ovan beskrivna utföringsformer.

Ovan detaljerade beskrivning är i första hand avsedd att underlätta förståelsen och några onödiga begränsningar av uppfinningen ska inte uttolkas därifrån. De modifikationer som blir uppenbara för en fackman vid genomgång av beskrivningen kan genomföras utan avvikelse från uppfinningstanken eller omfånget av efterföljande patentkrav.

Claims (8)

PATENTKRAV,

1. Svänganordning (40) för en lastramp (30) hos ett lastflak (20), innefattande en horisontell svängled (24) mellan rampen och flaket; och ett första linjärt ställdon (50) med en distal ände förbunden med en ledpunkt (56) vid lastrampen och med en proximal ände förbunden med en första ledpunkt (72) vid lastflaket belägen på avstånd från svängleden (24); kännetecknad av en triangellänk (70) med ett första ledhörn (72) bildande den första ledpunkten vid lastflaket och med ett andra ledhörn (74) koaxiellt lagrat vid den horisontella svängleden (24); och ett andra linjärt ställdon (60) med en distal ände förbunden med en andra ledpunkt (66) vid lastflaket och med en proximal ände förbunden med ett tredje ledhörn (76) av triangellänken (70).

2. Svänganordning enligt krav 1 , vilken är konfigurerad så att ställdonen (50, 60) ligger väsentligen parallella när de är ungefär helt utdragna och väsentligen i linje när de är ungefär helt indragna.

3. Svänganordning enligt krav 1 eller 2, varvid lastrampen (30) har ett väsentligen kilformat tvärsnitt.

4. Svänganordning enligt krav 3, varvid en cylinder (52) hos det första ställdonet (50) är inrymd inuti lastrampen (30).

5. Svänganordning enligt något av föregående krav, varvid en cylinder (62) hos det andra ställdonet (60) är inrymd inuti lastflaket (20).

6. Svänganordning enligt något av föregående krav, varvid triangellänken (70) har en väsentligen T-formad ytterkontur.

7. Svänganordning enligt något av föregående krav, varvid lastrampen (30) har en teleskopisk förlängning (31) vilken innefattar nämnda ledpunkt (56) vid lastrampen.

8. Svänganordning enligt något av föregående krav, varvid lastrampen (30) har en utfällbar förlängning (33) vilken innefattar nämnda ledpunkt (56) vid lastrampen.