SE539426C2 - Ventilationsfönster, ventilationssystem, ventilationsanordning, samt förfarande för tillverkning av en ventilationsanordning - Google Patents

Description

Ventilationsfönster, ventilationssystem, ventilationsanordning, samt förfarande för tillverkning av en ventilationsanordning Uppfinningens område Uppfinningen har att göra med konstruktion och ventilationsteknologi.

Teknikens Ståndpunkt Allt strängare energieffektivitetskrav på byggnader, högre uppvärmningskostnader och ökad miljömedvetenhet har lett till en situation där målet är att bygga nya byggnader så lufttäta och ångtäta som möjligt. Det är också ett mål att använda energieffektiva fönster i byggnaderna och målet är också att installera dessa fönster så att värmeförlusten minimeras vid kanterna av fönstret. På grund av dessa skäl, används idag mekanisk ventilation eller mekanisk frånluft nästan utan undantag i nya byggnader. I Finland är mekanisk ventilation numera obligatorisk i nya byggnader.

I renoverade och moderniserade byggnader är värmeisoleringen i väggar, tak och botten av byggnaden vanligtvis ökad. På grund av använda material (värmeisoleringsmaterial, fönster, ångspärrar) försämras permeabiliteten av luft (och ånga) hos de yttre väggarna i byggnaden. Detta kan orsaka problem, särskilt i byggnader där ventilationen ursprungligen har skett genom gravitationsbaserad ventilation. Efter ökad värmeisolering har genomförts i samband med en renovation eller modernisering, får byggnaden inte nödvändigtvis tillräcklig kompensation av luft, vilket kan störa den gravitationsbaserade ventilationens funktion. Av denna anledning är det ofta nödvändigt att lägga till mekanisk ventilation till renoverade eller moderniserade byggnader. I byggnader som bara har mekanisk avluftning av frånluft, har uppvärmningen av kompensationsluften inte beaktats. Återvinningen av energi ur frånluften är svår i sådana byggnader, och förvärmningen av inkommande kompensationsluft är utmanande på grund av skäl såsom kondensproblem.

Mekanisk ventilation hänvisar till ett system där inte bara utblåsningen av luft, utan också tillförseln av kompensationsluft utförs mekaniskt. Mekanisk ventilation är ofta implementerad med hjälp av ventilationsrör installerade i taket av byggnaden och ett ventilationsaggregat kopplat till ventilationskanalen. Mekanisk ventilation möjliggör återvinning av en del av värmen i frånluften med hjälp av relativt enkla tekniska medel, med andra ord en värmeväxlare, och överför den återvunna värmen till den inkommande luften. Nödvändiga ventilationsrör kräver storskaliga rörinstallationer som är dyra och svåra att göra. Ventilationsrören tenderar också att ta upp mycket utrymme i en byggnad och detta kan helt förhindra installationen av mekanisk ventilation.

Ventra(TM) ventilationsaggregat för installation i ett fönster, presenterad av HAUTAU GmbH (när detta skrivs, nedladdningsbar från http:// hautautypo3. kegelkom. de/ fileadmin/ ventratmp/ wir-lassen- fenster- atmen- gb. pdf), representerar ett nytt sätt att lösa ventilationen i en byggnad. Deras ventilationsaggregat har två fläktar som tar bort fuktig använd luft från ett rum och samtidigt tar in frisk luft. Den inkommande luften är förvärmd i en värmeväxlare. Ventilationsaggregatet är installerat inuti en vägg i anslutning till fönsterramen vid installationen av ett nytt fönster.

Uppfinningens syfte Målet i enlighet med första aspekten av uppfinningen är att möjliggöra installationen av en ventilationsanordning i ett fönster som en eftermontering, med andra ord efter att fönstret har installerats, eller i ett fönster som redan används och som har tillverkats tidigare.

Målet med avseende på andra aspekten av uppfinningen är att möjliggöra inköp eller ibruktagande av ventilationsfönstret i etapper.

Målet enligt den tredje aspekten av uppfinningen är att förenkla utförandet av byggnadsspecifik, lägenhetsspecifik eller rumsspecifik ventilation.

Målet i enlighet med fjärde aspekten av uppfinningen är att erbjuda nya möjligheter till fjärrhantering av underhållet av ventilationsanordningar och ventilationssystemet.

Kort beskrivning av uppfinningen Den första aspekten av uppfinningen kan utföras med hjälp av ventilationsfönstret i enlighet med oberoende krav 1 och med hjälp av ventilationsanordningen i enlighet med parallellt oberoende krav 28. Förfarandet för den mer ekonomiskt effektiva serieproduktionen av ventilationsanordningen för ventilationsfönster av olika storlekar beskrivs parallellt i krav 30.

Den andra aspekten av uppfinningen kan utföras med hjälp av ventilationsfönstret i enlighet med krav 14.

Den tredje aspekten av uppfinningen kan utföras med hjälp av ventilationssystemet i enlighet med krav 15.

De beroende kraven beskriver föredragna utföringsformer av ventilationsfönstret, ventilationsanordningen och ventilationssystemet.

Uppfinningens fördelar Ventilationsfönstret innefattar en ram, en ytterbåge till vilken minst en yttre ruta hos ytterbågen är fäst, och en innerbåge till vilken minst en inre ruta hos innerbågen är fäst. Antingen är innerbågen eller ytterbågen fäst till ramen, och den andra är fäst till ramen eller till en fönsterbåge fäst till ramen så att ett mellanliggande utrymme kvarstår mellan innerbågen och ytterbågen.

Utöver detta innefattar ventilationsfönstret minst en raminstallationsöppning gjord i ramen, minst en monteringsöppning i fönsterbågen gjord i innerbågen, och minst en monteringsöppning i fönsterbågen gjord i ytterbågen för installationen av ventilationsanordningen.

Ventilationsfönstret möjliggör installation av ventilationsanordningen som en eftermontering. För installation är det tillräckligt att bågarna hos ventilationsfönstret antingen tas bort eller att fönstret är öppet, men det är inte nödvändigt att ta bort ramarna som har installerats på plats, för att inte tala om ett behov att göra plats för ventilationsanordningen utanför ramarna genom att bryta sönder väggstrukturen. Värmeväxlaren som används i ventilationsanordningen hos ventilationsfönstret möjliggör energibesparingar jämfört med ett konventionellt ventilationsfönster.

Ventilationsfönstret tillåter förbättringar i effektiviteten hos gravitationsbaserad ventilation eller mer generellt för mekanisk ventilation i renoverade, moderniserade och restaurerade byggnader när åtminstone en del, om inte all luft som tidigare avlägsnades med hjälp av gravitationsbaserad ventilation eller mekanisk ventilation avlägsnas genom värmeväxlaren hos ventilationsfönstret. I detta fall, kan temperaturskillnaden mellan luften som avlägsnas från ett rumsutrymme och kompensationsluften utnyttjas för att värma kompensationsluft (i kalla miljöer) eller kyla kompensationsluften (i varma miljöer). Alternativt kan ventilationen av bostäder och/eller arbetsmiljöer i en byggnad i huvudsak genomföras med hjälp av ventilationsfönster. Denna möjlighet är särskilt viktig när det gäller nya byggnader.

Jämfört med det ovan nämnda HAUTAU GmbH Ventra(TM) ventilationsaggregatet, tillåter ventilationsanordningen enklare installation: Ventra(TM) kräver att värmeväxlaren är installerad i en fördjupning som görs i väggen vid fönstret, vilket betyder att installationen bara är möjlig tillsammans med installationen av ett nytt fönster. Dessutom, kräver den antingen arbete med väggen eller åtminstone en reducering av storleken av fönstret eller dess öppningsarea. Detta krävs inte nödvändigtvis för ventilationsfönstret och ventilationsanordningen vi har uppfunnit.

När ventilationsfönstret också innefattar en ventilationsanordning installerad på plats i ventilationsfönstret, där ventilationsanordningen är installerad i minst en raminstallationsöppning och kopplad mellan minst en monteringsöppning i fönsterbågen gjord i ytterbågen och minst en monteringsöppning i fönsterbågen gjord i innerbågen, är ventilationsfönstret färdigt för användning för ventilationsändamål.

När ventilationsanordningen också innefattar en yttre del och en inre del och en värmeväxlaredel anordnad mellan dessa, där värmeväxlaredelen är anordnad i monteringsöppningarna och i det mellanliggande utrymmet så att värmeväxlaredelen förblir i utrymmet som definieras av ramen och innerbågarna och/eller ytterbågarna, som sträcker sig som mest till kanten av ljusöppningsarean, kan ventilation utföras väsentligen utan att ändra storleken eller utseende av ljusöppningsarean när fönstret betraktas från ett längre avstånd. Detta är en viktig faktor, särskilt när ventilationsfönstret är installerat i en skyddad byggnad eller en byggnad med kulturhistoriskt värde i samband med renovering, modernisering eller återställande, eftersom det på detta sätt inte bara är möjligt att undvika stora förändringar av byggnadens utseende men också för att bättre kunna undvika ett behov av att även delvis bryta sönder väggkonstruktioner.

När den yttre delen av ventilationsfönstret innefattar en fönsterbåges installationsdel för luftintag och en fönsterbåges installationsdel för frånluft och där nämnda fönsterbåges installationsdelar är installerade i minst en monteringsöppning i fönsterbågen gjord i ytterbågen, och när den inre delen innefattar en fönsterbåges installationsdel för tilluft och en fönsterbåges installationsdel för frånluft och när nämnda fönsterbåges installationsdelar är installerade i minst en monteringsöppning i fönsterbågen gjord i innerbågen, kan fönsterbågarna hos ventilationsfönstret användas på ett tekniskt relativt enkelt sätt som genomföringar för ventilationskanaler. Detta möjliggör en minskning av antalet kanaler som eventuellt behövs i väggstrukturerna eller till och med helt eliminerar behovet av de nödvändiga kanalerna.

När värmeväxlaredelen förblir mellan den yttre delen och den inre delen så att dessa tillsammans utgör ett tvärsnitt i form av bokstaven C som följer formen av innerbågen och/eller ytterbågen, kan ventilationsanordningen ges så mycket utrymme som möjligt utan att värmeväxlaredelen blir synlig, när ventilationsfönstret betraktas från ett längre avstånd från riktningen av ljusöppningsarean. Detta förbättrar lämpligheten hos ventilationsfönstret för renovering, modernisering och återställande syften, och ger å andra sedan en möjlighet att öka ventilationsanordningens volym och således också ventilationskapaciteten som den levererar. Alternativet till denna C-modell är I-modellen, som installeras vertikalt eller horisontellt.

När ventilationsanordningen är integrerad i ramen är det möjligt att dölja ventilationsanordning ur sikte så väl som möjligt; dock, så att det inte finns något behov av att skada väggen utanför ramen lika mycket, om ej alls, som vid användning av tidigare känd teknik.

När ventilationsfönstret innefattar minst en styrenhet för inställning, för att välja eller justera driftläget hos ventilationsanordningen, kan mångsidigheten vid tillämpningen av ventilationsfönstret förbättras.

När styrenheten är fjärrstyrd, mest föredraget över en trådlös anslutning eller en elnätverksanslutning, kan driftläget hos ventilationsfönstret också ställas in, väljas eller justeras när ingen är vid fönstret.

När ventilationsfönstret har åtminstone en löstagbar blockeringsdel, där efter borttagning av denna blockeringsdel ventilationsanordningen kan installeras i ventilationsfönstret för att åstadkomma ett ventilationsfönster i enlighet med den första aspekten av uppfinningen efter installationen av fönstret på plats, kan ventilationsfönster köpas eller tas i bruk stegvis. På detta sätt är det möjligt att installera ventilationsanordningar i en renoverad, moderniserad eller restaurerad byggnad exempelvis först efter att alla ventilationsfönster har installerats på plats. Å andra sidan är det också möjligt att installera ventilationsanordningar i en byggnad en lägenhet eller våning i taget. Till exempel i byggnader av bostadsbolagstyp, möjliggör det för boende eller ägare (eller andelsägare som äger lägenhetens andel) i varje lägenhet att avgöra om ventilationsanordningar installeras i lägenheten eller ej, och ifall de installeras, ifall de installerats i alla fönster eller bara några fönster.

Ventilationssystemet i en byggnad, lägenhet eller rum innefattar åtminstone ett helst fjärrstyrt ventilationsfönster i enlighet med första aspekten av uppfinningen, innefattande en styrenhet, där ventilationsfönstret är arrangerat som ett fönster som är kontrollerat eller är kontrollerbart individuellt eller tillsammans med andra som en grupp. Ett sådant ventilationssystem kan utföras utan storskaliga installationer av ventilationsledningar, vilket å andra sidan också möjliggör utrymmesbesparingar.

När ventilationsfönstrena tillhör en grupp i ventilationssystemet arrangerade att verka under styrenheten så att ventilationen i en byggnad, lägenhet eller rum utförs helt eller delvis genom att använda ventilationssystemet, kan ventilationssystemet kontrolleras på ett centraliserat sätt.

Ventilationssystemet tillåter förbättringar av energieffektiviteten hos ventilationen särskilt i renoverade, moderniserade och restaurerade byggnader jämfört med gravitationsbaserad ventilation eller mer generellt med mekanisk ventilation, när minst del, om inte all luft tidigare avlägsnades med hjälp av gravitationsbaserad ventilation eller mekanisk ventilation, avlägsnas genom värmeväxlaren hos minst ett ventilationsfönster som ingår i systemet.

När målnivån hos ventilationssystemet kan justeras och när ventilationssystemet är konfigurerat att kontrollera ventilationen hos individuella ventilationsfönster för att uppnå målnivån hos ventilationssystemet genom den gemensamma ventilationseffekten hos alla eller några av ventilationsfönstrena som inkluderas i ventilationssystemet, kan ventilationen av en lägenhet eller byggnad intensifieras på ett energieffektivt sätt.

När några av ventilationsfönstren ibland används för att bara ta bort luft från en lägenhet och när några av ventilationsfönstren används för att ta in frisk luft i lägenheten, är det möjligt att åstadkomma drag, med andra ord väldigt effektiv ventilation, med hjälp av ventilationssystemet genom att använda ventilationsfönstren. Alternativt, kan luft guidas i en särskild riktning (till exempel kök) i en lägenhet, varigenom det är möjligt att reducera odör-olägenheter orsakade av aktiviteterna.

När ventilationssystemet också innefattar minst en sensor för att kontrollera driften hos ventilationssystemet och när ventilationssystemet är konfigurerat att öka eller minska ventilationen när den faktiska ventilationen är över eller under gränsvärdet, kan den önskade ventilationsnivån ordnas på det önskade sättet.

Förteckning över ritningar I det som följer är fönstret presenterat i större detalj med hjälp av de exemplifierade utföringsformerna i de bifogade ritningarna FIG 1—20. Ritningarna visar: FIG 1 och 3 perspektivvy av ett ventilationsfönster, till vilket en ventilationsanordning har installerats; FIG 2 och 4 perspektivvy av ventilationsfönstret som visas i ritningarna FIG 1 och 3 utan ventilationsanordningen; FIG 5 ventilationsanordning sedd från en installationsriktning inuti en lägenhet; FIG 6 ventilationsanordning sedd från en installationsriktning från utsidan; FIG 7 vy från utsidan av ventilationsfönstret som presenteras i ritningar FIG 1 och 3; FIG 8 vy från utsidan av ventilationsfönstret som presenteras i ritningar FIG 2 och 4 utan ventilationsanordningen; FIG 9 tvärsnitt av ventilationsfönstret sett diagonalt underifrån; FIG 10 ventilationsfönster sett från utsidan; FIG 11 vertikalt tvärsnitt av ventilationsfönstret; FIG 12 horisontalt tvärsnitt av ventilationsfönstret som presenteras i ritning FIG 11; FIG 13 sektion av den inre strukturen hos ventilationsanordningen i riktningen av fönsterytan; FIG 14 sektion av den inre strukturen hos ventilationsanordningen i riktningen vinkelrätt mot fönsterytan; FIG 15 sektion XV—XV hos ventilationsanordningen; FIG 16 sektion XVI—XVI hos ventilationsanordningen; FIG 17 sektion XVII—XVII hos ventilationsanordningen; FIG 18 sektion XVIII—XVIII hos ventilationsanordningen; FIG 19 diagram av ett ventilationssystem som innefattar flera ventilationsfönster; och FIG 20 styrenhet hos ventilationsfönstret.

Samma hänvisningsbeteckningar hänvisar till samma delar i alla figurerna (FIG).

Detaljerad beskrivning av uppfinningen FIG 1 och 3 visar en perspektivvy av ventilationsfönster 10, till vilket en ventilationsanordning 50 är installerad. Ventilationsfönstret 10 innefattar övre ram 11, nedre ram 13 och höger ram 14 samt vänster ram 12.

Ventilationsfönster 10 har en innerbåge och ytterbåge. Innerbågen innefattar övre innerbåge 18, nedre innerbåge 16 och vänster innerbåge 15 samt höger innerbåge 17. På motsvarande sätt innefattar ytterbågen (jfr. FIG 7 och 10) hos ventilationsfönster 10 övre ytterbåge 731, vänster ytterbåge 721, nedre ytterbåge 711 och höger ytterbåge 741.

Ytterbågen kan täckas av rampanel, som företrädesvis innefattar övre rampanel 73, nedre rampanel 71, vänster rampanel 72 och höger rampanel 75.

Ramen och inner- och ytterbågen hos ventilationsfönster 10 definierar ljusöppningsarea 19. Mellanliggande utrymme 90 blir kvar mellan inner- och ytterbågen (jfr. FIG 9).

Inner- och ytterbågen hos ventilationsfönster 10 kan ha en eller flera glasrutor. Innerbågen har företrädesvis två rutor och ytterbågen har två rutor. Ett sådant ventilationsfönster presenteras i ritning FIG 9.

Yttre rutan 91 hos ytterbågen (med andra ord glasytan som är mot utomhusluft) och inre rutan 92 hos ytterbågen är mest företrädesvis gjord av ett enda isolerglaselement. I detta fall finns det distansremsor 95 mellan yttre rutan 91 hos ytterbågen och inre rutan 92 hos ytterbågen och det så kallade hermetiska utrymmet som blir kvar mellan yttre rutan 91 hos ytterbågen och inre rutan 92 hos ytterbågen tätas med isolerglaspakettätningsmedel 96. Ett sådant isolerglaselement monteras på plats i ytterbågen med hjälp av inglasningslister 98 och inglasningskilar 97.

På motsvarande sätt är yttre rutan 93 hos innerbågen och inre rutan 94 hos innerbågen (med andra ord glasytan som kommer mot rummet) mest företrädesvis tillverkad av ett enda isolerglaselement, vilket, liksom isolerglaselementet fastsatt i ytterbågen, är byggt med distansremsor 95 och tätat för att bilda ett så kallat hermetiskt utrymme genom att använda isolerglaspakettätningsmedel 95. Isolerglaselementet installeras på plats i innerbågen med hjälp av inglasningslister 98 och inglasningskilar 97.

Ytorna hos de yttre rutorna och inre rutorna kan beläggas i enlighet med tidigare känd teknik. En särskilt förmånlig beläggning beskrivs i den Finska patentansökan 20106030. Ventilationsfönster 10 kan vara företrädesvis utförd med användning av beläggningen som presenteras i nämnda patentansökan.

Ytterbågen hos ventilationsfönster 10 är mest företrädesvis ledad till ramen eller till innerbågen med hjälp av gångjärn 20, och innerbågen är ledad till ramen eller till ytterbågen med hjälp av gångjärn 20. Med hjälp av gångjärnen, kan mellanliggande utrymme 90 och i synnerhet inre rutan 92 hos ytterbågen och yttre rutan 93 hos innerbågen tvättas.

Ventilationsanordning 50 (jfr. FIG 5) är försedd med värmeåtervinning och den har installerats eller kan installeras till ramstrukturen hos ventilationsfönster 10, med andra ord mest företrädesvis till övre ram 11 och nedre ram 13 och till ramen mellan dessa, med andra ord mest företrädesvis till antingen höger ram 14 eller vänster ram 12. Jämfört med Ventra(TM) ventilationsmaskinen, är ventilationsmaskinen (värmeväxlare 306 och maskineri) av ventilationsanordningen placerad inuti ramstrukturen.

Ventilationsanordning 50 i formen av bokstaven C som innefattar övre arm 51, kropp 52 och nedre arm 53. Ramens installationsdel 22 för tilluftsgallret och ramens installationsdel 23 för frånluftsgallret finns på den övre änden av ventilationsanordning 50.

Ramens installationsdel 21 är mest företrädesvis belägen i anslutning till kroppen 52. Nödvändig elförsörjning, maskineri och styrlogik kan placeras i ramens installationsdel 21 och kropp 52.

Ventilationsanordning 50 innefattar även ramens installationsdel 54 för frånluftsgallret, monterad mot uteutrymmet, och en annan ram installationsdel 55 för tillgång/tilluftsgaller, som kommer mot uteutrymmet (jfr. FIG 6). FIG 2 och 4 illustrerar en perspektivvy av ventilationsfönster 10 utan ventilationsanordning 50, som presenteras i ritningarna FIG 1 och3.De illustrerar också hur ventilationsanordning 50 är installerad i ventilationsfönster 10.

Innerbågen hos ventilationsfönster 10 innefattar kanten 35 av monteringsöppningen i fönsterbågen, vilken kant 35 definierar monteringsöppning i fönsterbågen 36, och kant 33 av monteringsöppningen i fönsterbågen, vilken kant 33 definierar monteringsöppning i fönsterbågen 34.

Ytterbågen innefattar kant 37 av monteringsöppningen i fönsterbågen, vilken kant 37 definierar monteringsöppning i fönsterbågen 38, och kant 39 hos monteringsöppningen i fönsterbågen, vilken kant 39 definierar monteringsöppning i fönsterbågen 40.

Ramen innefattar kant 31 av raminstallationsöppningen, vilken kant 31 definierar raminstallationsöppning 32.

Det är uppenbart att ramen, innerbågen och ytterbågen kan ha flera monteringsöppningar.

Fönsterbågens installationsdel 22 hos ventilationsanordning 50 för tilluftsgallret och fönsterbågens installationsdel 23 för frånluftsgallret är installerade i monteringsöppningar 34, 36 i innerbågen. Istället för övre båge 18 — vänstra båge 15 arrangemanget, kan ett arrangemang av övre båge 18 — högra båge 17 användas, eller motsvarande kan både fönsterbågens installationsdelar 22, 23 placeras på bara en sida av bågen, till exempel sida vid sida (övre bågen 18 och/eller nedre bågen 16) eller ovanpå varandra (vänstra bågen 15 och/eller högra bågen 17).

På motsvarande sätt är fönsterbågens installationsdel 54 hos ventilationsanordning 50 för frånluftsgallret och fönsterbågens installationsdel 55 för tillgång/tilluftsgaller monterade i monteringsöppningar 38, 39 i ytterbågen.

Ramens installationsdel 21 hos ventilationsanordning 50 är installerad i raminstallationsöppning 32.

Ventilationsfönster 10 kan installeras på plats i en byggnad utan ventilationsanordning 50. I detta fall stängs fönsterbågens installationsöppningar 34, 36, 38 och 40 samt raminstallationsöppning 32 med hjälp av en blockeringsdel, mest företrädesvis på ett tätt sätt. Blockeringsdelen har avlägsnats från ventilationsfönster 10 som visas i FIG 2 och 4.

När ventilationsfönster 10 används utan ventilationsanordning 50, är monteringsöppningar 32, 34, 36, 38, 40 förarbetade i ventilationsfönster 10 stängda med hjälp av blockeringsdelar så att kapaciteten för luftläckage och värmeisoleringskapaciteten hos ventilationsfönster 10 vilket inte är utrustat med ventilationsanordning 50 korresponderar mot luftläckagekapaciteten och värmeisoleringskapaciteten hos fönsterbågarna och mest företrädesvis också av ramarna hos ventilationsfönster 10. Utseendet av blockeringsdelarna motsvarar också mest företrädesvis utseendet hos ramarna och mest företrädesvis också fönsterbågarna. Blockeringsdelarna kan lätt tas bort vid installation av ventilationsanordning 50.

Ett fönster som redan är installerat i en byggnad kan konverteras till ventilationsfönster 10 genom att ta bort fönsterbågarna från fönstret och genom att göra fönsterbågesmonteringsöppningar 34, 36, 38, 40 i fönsterbågarna och genom att göra raminstallationsöppning 32 i ramen medan ramen är på plats, till exempel genom fräsning eller sågning. Efter detta installeras fönsterbågarna på plats och ventilationsanordning 50 eller blockeringsdelarna installeras i ventilationsfönstret.

Ventilationsfönster 10 och ventilationsanordning 50 installerad i detta är avsedda för att användas i synnerhet i moderniserade, renoverade eller restaurerade byggnader, där mekanisk ventilation inte nödvändigtvis har byggts i byggskedet. I samband med fönsterrenovering, kan mekanisk ventilation utföras genom att installera ett erfoderligt antal ventilationsfönster 10 i byggnaden, lägenheten eller rummet.

Mekanisk ventilation kan utföras som ventilationssystem 1900 genom att använda minst ett men företrädesvis flera ventilationsfönster 10, var och ett med ventilationsanordning 50. Ventilationsfönster 10 eller deras ventilationsanordningar 50 kommunicerar med varandra. Med hjälp av ventilationssystem 1900, kan ventilation i hela byggnaden, lägenheten eller rummet kontrolleras genom att styra funktionen av ventilationsanordningar 50 som helhet. Byggnaden, lägenheten eller rummet kan också innefatta ventilationsfönster 10 som inte har ventilationsanordning 50 och fönster som inte är ventilationsfönster.

För att kontrollera ventilationen i byggnaden, lägenhet eller rum, kan ventilationsanordning 50 eller ventilationsfönster 10 inkludera sensorsystem 501 som innefattar en eller flera sensorer. I detta fall är sensorsystem 501 mest företrädesvis utfört med hjälp av en temperatursensor, fuktighetssensor och/eller koldioxidsensor.

För att kunna utföra ventilationssystem 1900, kan ventilationsfönster 10 eller deras ventilationsanordningar 50 kommunicera med varandra, mest företrädesvis trådlöst. Ventilationssystem 1900 möjliggör verkställande av rumsspecifik ventilation och också en lägenhetsspecifik eller till och med byggnadsspecifik ventilationsplan.

På detta sätt är ventilationsfönster 10 användbara för att skapa ett undertryck i ett eller flera rum eller i centrala delar av en lägenhet eller byggnad, medan samtidigt andra ventilationsfönster 10 tillhandahåller mer kompensationsluft. Detta åstadkommer ett luftflöde riktat mot rummet eller rummen med ett undertryck eller mot delar av lägenheten eller byggnaden med ett undertryck eller mot dörren.

När, till exempel, köket är försett med ett undertryck vid matlagning, riktas ett luftflöde från andra delar av lägenheten mot köket och på detta sätt är det möjligt att förhindra eller minska tillträdet av dofter eller odörer som skapas av matlagningen till andra delar av lägenheten.

Styralgoritmerna hos ventilationssystem 1900 kan laddas ned till minne 505 hos ventilationsanordning 50, till exempel trådlöst. På detta sätt är dongle-typ-mottagare 408 kopplad till användarens hemdator eller lägenhetsdator 407, med dongle-typ-mottagare 408 har en trådlös anslutning till fönstren och till exempel över Internet till en tjänsteleverantörs dator 406.

På detta sätt kan tjänsteleverantören uppdatera eller ändra styralgoritmen, studera feltillstånd hos ventilationsanordning 50, eller sammanställa tidsseriedata för optimering av algoritmen, utan att behöva vara fysiskt närvarande.

Ventilationsanordning 50 integrerad i ventilationsfönster 10 kan vara modulär, i vilket fall det kan ändras vid föreskrivna intervall och en gammal ventilationsanordning 50 kan servas utan ett betydande avbrott i driften. Ventilationsanordning 50 kan placeras i antingen vertikalt eller horisontalt läge. Ventilationsanordning 50 integrerad i konstruktionen hos ventilationsfönster 10 är mest företrädesvis av en sådan storlek att det inte påtagligt eller mest företrädesvis inte alls reducerar ljusöppningsarea 19 hos ventilationsfönster 10.

Ventilationsanordning 50 innefattar ett ventilationsaggregat, vilket inkluderar värmeväxlare 306 (värmeåtervinningscell), och utöver detta också styrenhet 320 och kanaler (tilluftskanal 303 och frånluftskanal 304, med insug och utblåsriktningar sett från sidan av rumsutrymmet, med andra ord från sidan av inre rutan 94 hos innerbågen).

Ventilationsanordning 50 i form av bokstaven C innefattar kropp 52, övre arm 51 och nedre arm 53.

Ventilationsanordningar 50 kan tillverkas i olika storlekar för ventilationsfönster 10 av olika storlekar. På detta sätt är det möjligt att reducera antalet tillverkade föremål som hålls i lager, när kropp 52 är tillverkad i serier av de valda storlekarna (till exempel på grundval av ramhöjden eller höjden av ljusöppningsarea 19) och när en enda storlek används för övre arm 51 och/eller nedre arm 53 för ventilationsfönster 10 av flera storlekar eller för alla ventilationsfönster 10. Anordningens hölje (minst kropp 52 men eventuellt övre arm 51 och nedre arm 53) hos ventilationsanordning 50 kan mest företrädesvis tillverkas genom formgjutning av plast. Plasthöljet är belagt med ett värmeisolerande material, till exempel uretan eller polyuretan (lämplig tjocklek till exempel 5 mm). En motströmsvärmeväxlare anpassad till dimensionerna av anordningens hölje hos ventilationsanordning 50 är installerad i anordningens hölje (mest företrädesvis i kropp 52). Axiella fläktar 303B, 304B med tillräcklig styrka är också installerade i anordningshöljet (mest företrädesvis i kropp 52) hos ventilationsanordning 50, i insug- och utblåskanalerna (med andra ord axiell fläkt 303B i tilluftskanal 303 och axiell fläkt 304B i frånluftskanal 304).

Axiella fläktar 303B, 304B kan vara lågspännings (0—24 V) fläktar (såsom fläktar som används i nätaggregaten hos PC datorer). Effektstyrningen av axiella fläktar 303B, 304B är mest företrädesvis utförd som pulsbreddsmodulation. När pulsbredden hos axiell fläkt 303B, 304B är maximal (100 %) , är den roterande spänningen i den elektriska motorn hos den axiella fläkten 303B, 304B i fråga påslagen hela tiden, med andra ord pulsbredd = 1. När pulsbredden hos axiell fläkt 303B, 304B minimal (0 %), är den roterande spänningen i den elektriska motorn hos den axiella fläkten 303B, 304B i fråga inte påslagen alls, med andra ord pulsbredd = 0. Pulsbredden kan variera mellan [0, 1].

Ventilationsanordning 50 kräver endast extern strömförsörjning. Det finns ingen anledning att använda någon särskild lösning i fråga om strömförsörjning. Målet är att genomföra strömförsörjning på ett så diskret sätt som möjligt, men om det behövs, används exponerade ledningar antingen vid hörnet av golv och vägg under eller över golvlisten eller vid hörnet av tak och vägg. Särskilt om det finns ett elektriskt element eller ett eluttag under ventilationsfönster 10, kan strömförsörjning ordnas genom att använda samma ledningar.

Styrlogiken av ventilationsanordning 50 kan utföras på ett enkelt sätt och på ett sätt mycket likt det hos ett vanligt ventilationsaggregat.

I det följande presenterar vi driften av ventilationsanordning 50 genom användningsexempel. Ventilationsanordning 50 kan konfigureras för att genomföra hela eller bara en del av följande användningsexempel a)—i).

Användningsexempel a) grundläggande situation: I den grundläggande situationen, arbetar ventilationsanordning 50 på vald effekt och vid förprogrammerade insug/utblåsförhållande.

I detta fall är både axiell fläkt 303B i tilluftskanal 303 och axiell fläkt 304B i frånluftskanal 304 styrda av till exempel förhållanden O % — 100 % av full effekt. Kontrollvärdena för axiella fläktar 303B, 304B har förprogrammerats för de möjliga effektinställningarna i användargränssnittet hos ventilationsanordning 50, till exempel 1—2—3—4.

Vid varje effektinställning, håller kontrollvärdena för axiella fläktar 303B, 304B utblås något över insug. Detta åstadkommer ett litet undertryck i rummet och hindrar vätning av strukturerna vid de potentiella läckageplatserna av ångspärren.

Användningsexempel b) oberoende av vindförhållanden vid ventilation: Ventilationsanordning 50 kan också ha återkoppling från tryckskillnadssensor 318, i vilket fall insug/utblåsförhållanden styrs med hjälp av tryckskillnaden mellan utomhusluft och inomhusluft.

I detta fall kan de förprogrammerade kontrollvärdena som presenterats i användningsexempel a) ersättas med realtidsmätning. Tryckskillnadssensor 318 mäter tryckskillnaden mellan inomhusluft och utomhusluft. När luftmotståndet i både tilluftskanal 303 och frånluftskanal 304 är känt, är det möjligt att beräkna de nödvändiga styrsignalerna både för axiell fläkt 303B i tilluftskanal 303 och axiell fläkt 304B i frånluftskanal 304 för att uppnå en ventilationsvolym som motsvarar vald effektinställning.

Till exempel vindtryck riktat mot ventilationsfönster 10 resulterar i en situation där utomhusluften har ett övertryck jämfört med inomhusluften. I detta fall kan styrvärdet för axiell fläkt 303B i tilluftskanal 303 reduceras och styrvärdet för axiell fläkt 304B i frånluftskanal 304 ökas för att åstadkomma samma eller ungefär samma ventilationskapacitet och ventilationsförhållanden som i förhållanden utan vind. Genom att göra detta, kan ventilationen göras oberoende av vindförhållande, åtminstone vid de mest vardagliga vindhastigheterna.

Användningsexempel c) detektion av frysning av värmeväxlare: Styrenhet 320 hos ventilationsanordning 50 mäter effekten som krävs av utblåset och utför andra tillgängliga mätningar och försöker detektera frysning av värmeväxlaren 306.

Frysning kan upptäckas från det ökade flödesmotståndet i frånluftskanal 304. Detta kan observeras genom att mäta strömmen och spänningen hos axiell fläkt 304B och/eller deras fasskillnad, eller till exempel med hjälp av en extra tryckskillnadssensor.

När frånluftskanal 304 fryser, ökar flödesmotståndet, varigenom belastningen på motorn hos axiell fläkt 304B ökar.

I till exempel en växelströmsmotor av en viss typ, indikerar fasskillnaden (cos 4>) hos ström-spänningsvektorn motorns belastning. Alternativt, i en liktrömsmotor (som körs vid likström) av en viss typ, ökar motorns belastning när strömmen som dras av motorn ökar eller när rotationshastigheten ökar. När ökningen i motorns belastning hos axiell fläkt 304B i frånluftskanal 304 detekteras av styrenhet 320, betyder det att flödesmotståndet i frånluftskanal 304 har ökat.

När styrenhet 320 detekterar att flödesmotståndet i frånluftskanal 304 har ökat, betyder det att frånluftskanal 304 har frusit eller fryser.

Drftsalternativ c-i): Vid frysning är det möjligt att styrenhet 320 larmar och/eller slår på en specifik smältfunktion, vilken reducerar effekten hos axiell fläkt 303B i tilluftskanal 303 hos ventilationsanordning 50 eller stoppar den och ökar axiell fläkt 304B i frånluftskanal 304 för att smälta isen. Utöver detta eller som ett alternativ till detta, kan styrenhet 320 kontrollera att strömmen till ett uppvärmningsmotstånd skall slås på för att smälta isen.

Driftsalternativ c-ii): I en situation där ventilationsanordning 50 har en kommunikationsanslutning till en eller flera andra ventilationsanordningar 50 i samma lägenhet (ventilationssystem 1900), kan smältningen av is ordnas så att frusen ventilationsanordning 50 stoppar axiell fläkt 303B i tilluftskanal 303, varigenom den varma luften som strömmar in i frånluftskanal 304 smälter värmeväxlaren 306. Ökad utblås kan kompenseras för genom att stoppa axiell fläkt 304B i frånluftskanal 304 hos en annan ventilationsanordning 50. I detta fall flödar ouppvärmd utomhusluft in i rummet genom att kompensera ventilationsanordning 50, men när axiell fläkt 304B i frånluftskanalen stoppas, flödar ingen fukt som orsakar frysning in i värmeväxlaren 304.

Användningsexempel d) kontroll baserad på luftkvaliteten: Om ventilationsanordning 50 har lokala sensorer som relaterar till luftkvaliteten, kan ventilationsanordning 50 utnyttja informationen för effektkontroll.

I detta fall installeras till exempel en luftfuktighetssensor eller koldioxidsensor (till exempel temperatur och/eller fuktighetssensor 317 för frånluft) i frånluftskanal 304. Dessa mäter kvalitén på inomhusluft. Informationen om kvaliteten av inomhusluft utnyttjas i effektkontroll så att när överdriven luftfuktighet och/eller koldioxidhalt detekteras, ökas styrkan hos ventilationsanordning 50 (med andra ord driftseffekten av axiell fläkt 303B i tilluftskanal 303 och driftseffekten av axiell fläkt 304B i frånluftskanal 304) för så länge det tar att förbättra luftkvaliteten.

Det är också möjligt at kontrollera effekten hos ventilationsanordningen så att ju större avvikelse mellan den önskade och uppmätta luftkvaliteten, desto större effektstyrning.

Användningsexempel e) informationsutbyte för att optimera total ventilation: Om ventilationsanordning 50 har en anslutning till en annan ventilationsanordning 50 som tillhör ventilationssystem 1900, kan ventilationsanordningar 50 överföra eller utbyta information för att optimera total ventilation.

Sådan information (inklusive parametrar) inkluderar luftkvaliteten vid ventilationsfönster 10 som detekteras med hjälp av sensorsystem 501 kopplade till styrenhet 320, luftkvalitet vid andra ventilationsfönster 10, information om potentiella frys- eller smältsekvenser hos värmeväxlare 306, effekt som används av andra ventilationsanordningar 50 som tillhör ventilationssystem 1900 och eventuellt den grundläggande tryckskillnaden mellan utomhusluft och inomhusluft vid olika ventilationsfönster10.

På grundval av informationen är det möjligt att beräkna vindförhållanden och att använda informationen för val av luftcirkulationsriktningen i ett rum, lägenhet eller byggnad, till exempel i enlighet med användningsexempel b).

När ventilationsanordningar 50 i en byggnad eller lägenhet kan kommunicera med varandra, kan de styra driften av ventilationssystem 1900 på ett decentraliserat sätt till en optimal eller nästan optimal nivå i när det gäller ventilation i byggnaden eller lägenheten.

I detta fall, kan till exempel lägenhetsdator 407, ledningsenhet eller alla ventilationsfönster 10 ha information gällande luftkvaliteten detekterad av sensorsystem 501 ansluten till styrenhet 320 hos andra ventilationsfönster10.

På detta sätt, kan ventilationen intensifieras så att ventilationsanordning 50 som mäter den sämsta luftkvalitet (med andra ord där avvikelsen mellan den önskade och uppmätta luftkvaliteten är som störst) avlägsnar mer luft än normalt, och på motsvarande sätt, kompenserar andra ventilationsanordningar 50 för det ökade avlägsnandet genom att öka sin sugförmåga.

Faktorer såsom människor som vistas i vissa rum eller andra faktorer som försämrar luftkvaliteten, såsom matlagning eller användning av badrum, kan således tas i beaktande.

Den intensifierade ventilation som beskrivs här kan utföras automatiskt.

Användningsexempel f) ändra riktning av ventilation: Om ventilationsanordning 50 eller ventilationsanordningar 50 som tillhör ventilationssystem 1900 har en anslutning till en fjärrkontroll, kan fjärrkontrollen användas för att manuellt styra kapaciteten och riktningen av ventilation.

I detta fall tjänar fjärrkontrollen som en central styrenhet, som ger styrvärde till en eller flera ventilationsanordningar 50.

Fjärrkontrollen kan ge en begäran att intensifiera eller reducera ventilation eller att åstadkomma ett luftflöde från ett ventilationsfönster 10 till ett annat. Men den faktiska funktionskontrollen och återkopplingen sker mellan ventilationsanordningar50.På detta sätt kan fjärrkontrollen även stängas av efter att ha gett ett styrkommando.

Användningsexempel g) fjärrstyrning av ventilationsanordningar 50:Om ventilationsanordning 50 har en anslutning till dongle-typ mottagare 408 (fjärrstyrnings-dongle), kan uppdateringar laddas ned över fjärrstyrningsanslutningen till de förinställda värden och styralgoritmer i ventilationsanordning 50.

Utöver detta eller alternativt till detta, kan ventilationsanordning 50 skicka diagnosdata över fjärranslutningen för service och förvaltningsåtgärder.

Uppdateringarna kan inkludera förändringar i enhetskonfigurationen, ändringar i antingen antal eller typ av fullständiga ventilationsanordningar, förändringar i ytstorleken av lägenheten, eller ventilationskontroll enligt kundens önskningar, till exempel genom att tajma driften av systemet på grundval av de boendes skiftarbete (eller arbetslistor eller skolschema/daghemsschema och helgdagar). Diagnostik-datan kan inkludera driftshistoria av ventilationsanordning 50, på grundval av driftshistoria kan tjänsteleverantören analysera funktionen hos ventilationsanordning 50 eller ventilationssystem 1900 och eventuellt justera driften av ventilationssystem 1900 eller erbjuda kunden mer ändamålsenliga enheter.

Serviceåtgärder avser övervakning av tillstånden hos ventilationsanordningar 50 och reaktion på felsituationer. Typiska fall inkluderar att övervaka blockeringen av tilluftsfilter 302 eller frånluftsflödesfilter 309 och eventuellt även reagera på ett behov av ersättning enligt överrenskommelse, till exempel genom att leverera nya filter eller genom att sända en tekniker för att byta filtren.

Användningsexempel h) övergång från fjärrstyrd drift till oberoende drift: Om kommunikationsanslutningen hos ventilationsanordning 50 till andra ventilationsanordningar 50 eller till central styrning förloras, övergår ventilationsanordning 50 till oberoende drift som drivs med stöd av egna lokala mätningar.

I detta fall tar nämnda ventilationsanordning 50 hand om lokal ventilation och väljer själv insug/utblåsförhållandet.

I denna situation, kan också den totala ventilationen i en byggnad eller lägenhet fungera minst lika bra som i lösningen av ventilation som styrs på ett centraliserat sätt.

Den totala grundläggande effekten hos ventilationsanordningar 50 är tillräcklig för att åstadkomma ventilation i hela byggnaden eller lägenheten och mätresultaten av eventuella lokala luftkvalitetsensorer är tillgängliga lokalt (till styrenhet 320 i ventilationsanordning 50, som innefattar en luftkvalitetssensor).

Användningsexempel i) fel på enskild ventilationsanordning 50:Ventilationssystem 1900 behöver inte ha en faktisk centralenhet, men logiken i individuella ventilationsanordningar 50 (styrenhet 320), vilken logik utförs av mikroprocessor 508 i styrenhet 320, innefattar en möjlighet till gemensam operation.

I detta fall, om en individuell ventilationsanordning 50 fallerar, kan det återstående ventilationssystemet 1900 fortsätta sin decentraliserade drift.

Ventilationsfönster 10 (eller deras ventilationsanordningar 50) kommunicerar mest företrädesvis trådlöst. Samma trådlösa buss kan också användas för trådlös styrning av ventilationsfönster 10 och för trådlös anslutning så att den trådlösa sändare-mottagaren hos fönstret kommunicerar med den dongle ansluten till en dator (lägenhetsdator 407) utrustad med en internetanslutning, med datorn placerad i lägenheten. Styralgoritmen möjliggör samtidig användningen av flera ventilationsfönster 10 i samma lägenhet och optimerar ventilationen av rummet, lägenheten eller byggnaden.

Driften av ventilationsfönster 10 kan kontrolleras over en nätverksanslutning, såsom en internetanslutning 405, till exempel med hjälp av dongle-typ-mottagare 408 såsom USB-dongle. Rumspecifik, lägenhetsspecifik eller byggnadsspecifik ventilationskontroll kan således utföras.

FIG 11 visar ett vertikalt tvärsnitt av ventilationsfönster 10, och FIG 12 visar ett horisontellt tvärsnitt.

Ventilationsfönster 10 som visas i ritningarna FIG 11 och 12 skiljer sig från ventilationsfönster 10 som visas i FIG 9 i det att ytterbågen bara har yttre rutan 91 hos ytterbågen, med andra ord den yttre rutan har ett enda glas. I detta fall, har ytterbågen inte utförts som ett isolerglaselement, utan yttre rutan 91 i ytterbågen monteras på plats i ytterbågen med hjälp av inglasningslister 98 och inglasningskilar 97.

Ventilationsfönster 10 som visas i ritningarna FIG 11 och 12 skiljer sig från de som visas i FIG 1 till 4 också i det att ytterbågen har utförts genom att använda en profilerad ihålig sektion, särskilt en profilerad aluminiumsektion. Rampanelen är också företrädesvis utförd genom att använda en profilerad ihålig sektion, i synnerhet profilerad aluminiumsektion. I detta fall, är en tätning företrädesvis använd mellan rampanelen och ytterbågen, med tätningen tillåtande att något vatten under rampanelen att rinna ut. När en lucka lämnas mellan ytterbågen och ramen, kan mellanliggande utrymme 90 göras till ett ventilerat utrymme.

Genomföring 1208 är gjord i innerbågen (övre innerbågen 18 och vänstra innerbågen 15 eller högra innerbågen 17). Inre galler/luftguide 1209 är fäst till den bortre änden av genomföring 1208 när sedd från ventilationsanordning 50. Krage 1203 är installerad på den på den motsatta änden av genomföringen 1208, vilken krage 1203 mest företrädesvis utförs som en fläns-lik krage så att kragen 1203 inte kan glida in i genomföring 1208. Kragtätning 1201 installeras runt kragen 1203 eller mot den, och kragtätning 1201 är ansluten till luftintag/utblås 1204 hos ventilationsanordning 50. Frånluftsgaller 23 och tilluftsgaller 23 som visas i FIG 1 och 2 utföras exakt så här.

Genomföring 1206 är gjord i ytterbågen (övre ytterbågen 731 och vänstra ytterbågen 721 eller högra ytterbågen 741). Yttre galler/luftguide 1207 är fäst till den bortre änden av genomföring 1206 när sedd från ventilationsanordning 50. Krage 1203 är installerad på den motsatta änden av genomföring 1206, vilken krage 1203 är mest företrädesvis utförd som en fläns-lik krage så att krage 1203 inte kan glida in i genomföring 1208. Kragtätning 1201 installeras runt krage 1203 eller mot den, och kragtätning 1201 är ansluten till luftintag/utblås 1205 hos ventilationsanordning 50. Frånluftsgaller 54 och insug/tilluftsgaller 55 som visas i FIG 10 utföras exakt så här.

Innerbågen hos ventilationsfönster 10 kan öppnas på vanligt sätt. För att öppna ytterbågen (vilken är nödvändig till exempel när den yttre ytan av yttre rutan 91 hos ytterbågen behöver tvättas från insidan av rummet), avlägsnas ventilationsanordning 50, och ytterbågen kan öppnas, efter vilket yttre rutan 91 hos ytterbågen kan tvättas. FIG 13 visar en sektion av den inre strukturen hos ventilationsanordning 50 i riktning mot fönsterytan. FIG 14 visar en sektion hos ventilationsanordning 50 vinkelrätt mot fönsterytan, till sektionen riktning XIV—XIV som visas i FIG 13. FIG 15 till 18 visar sektioner XV-XV - XVIII-XVIII. Ventilationsanordning 50 innefattar axiell fläkt 303B i tilluftskanal 303 och axiell fläkt 304B i frånluftskanal 304 (insugs- och utblåsriktningar sett från sidan av inre rutan 94 i innerbågen). Dessa blåser eller absorberar luft genom värmeväxlare 306. Värmeväxlare 306 är mest företrädesvis en motflödescell, men kan också vara en så kallad roterande cell. Det är flödesdelare 305 vid varje ände av värmeväxlare 306. Flödesdelare 305 leder från intilliggande kanaler före värmeväxlare 306 och delar upp insugs- och utblåsluft från värmeväxlare 306 till intilliggande kanaler.

För att dämpa ljudet som orsakas av axiell fläkt 303B i tilluftskanal 303, används tilluftflödestystare 308 i ventilationsanordning 50. För att dämpa ljudet som orsakas av axiell fläkt 304B i frånluftskanal 304, används frånluftflödestystare 307 i ventilationsanordning 50.

Som tvärsnitt XV-XV (jfr. FIG 15) illustrerar, är tilluftsfilter 302 och två luftstyrningsventiler 310 installerade i övre arm 51 i ventilationsanordning 50. Utöver detta, kan övre arm 51 också ha inomhuslufttemperatur- och/eller fuktighetssensor 314 så väl som tryckskillnadssensor 318 för tryckskillnaden mellan inomhusluft och utomhusluft.

Temperaturen och/eller fuktigheten i den luft som blåses inomhus kan mätas med hjälp av temperatur- och/eller fuktighetssensor 316 för den luft som blåses inomhus. Temperaturen och/eller fuktigheten i frånluften kan mätas med hjälp av temperatur-och/eller fuktighetssensor 317 för frånluften.

Potentiellt kondensationsvatten samlas i uppsamlingstråg för kondensvatten 311 och avlägsnas med hjälp av avledningsrör för kondensvatten 312 genom avledningshål för kondensvatten 313.

Som tvärsnitt XVIII-XVIII (jfr. FIG 18) illustrerar, är frånluftsflödesfilter 309 och två luftstyrningsventiler 310 installerade i nedre arm 53 i ventilationsanordning 50. Nedre arm 51 kan också ha utomhuslufttemperatur- och/eller fuktighetssensor 315 och luftrör 319 för tryckmätning från inomhus till utomhus.

Effektiviteten hos ventilationsanordning 50 kan förbättras genom att addera värmeisolering 50 till kropp 52 och eventuellt också till övre arm 51 och nedre arm 53.

FIG 19 presenterar den grundläggande principen för ventilationssystem 1900. Ventilationssystem 1900 innefattar minst en men företrädesvis flera ventilationsfönster 10 som framgår ovan, där varje ventilationsfönster har ventilationsanordning 50. Ventilationsfönster 10 har fönsterspecifik strömförsörjning.

I enlighet med den första aspekten, kan ventilationsfönster 10 kommunicera med varandra antingen via en trådbunden datakommunikationsförbindelse, särskilt elnätverksanslutning (särskilt Home Plug/dLAN/PowerLan/Powerline kommunikation) eller via en trådlös datakommunikationsförbindelse 402 (särskilt WLAN, GSM, 3G, Bluetooth).

I enlighet med den andra aspekten, kan ventilationsfönster 10 kommunicera med dongle-typ mottagare 408 via trådbunden datakommunikation eller trådlös datakommunikationsanslutning 403. Dongle-typ-mottagare 408 är ansluten över trådlös datakommunikationsanslutning 404 eller en trådbunden datakommunikationsanslutning till lägenhetsdator 407 och vidare över internet eller andra datakommunikationsanslutningar till tjänsteleverantörens dator.

FIG 20 visar styrenhet 320 hos ventilationsfönster 10 för att kontrollera ventilationsanordning 50. Styrenhet 320 kan placeras antingen i ventilationsfönster 10 eller ventilationsanordning 50.

Styrenhet 320 innefattar mikroprocessor 508, strömförsörjning 504 och minne 505 så väl som trådlöst dataöverföringsalternativ 506. Dessutom kan styrenhet 320 innefatta expansionsalternativ 507 för styrning av persienner eller liknande.

Algoritmerna och sammanställd data sparas i minne 505 hos styrenhet 320.

Sensorsystem 501 av styrenhet 320 hos ventilationsfönster 10 är i kontakt med sensorerna i ventilationsanordningen, med andra ord med inomhusluft temperatur- och/eller fuktighetssensor 314, utomhusluft temperatur- och/eller fuktighetssensor 315, temperatur- och/eller fuktighetssensor 316 för luft som blåses inomhus, frånluft temperatur- och/eller fuktighetssensor 317, och tryckskillnadssensor 318 för tryckskillnaden mellan inomhusluft och utomhusluft. Sensorsystem 501 samlar information om de förhållanden som råder i rummen och/eller i utomhusluft till styrenheten.

Ställdon 502 i styrenhet 320 hos ventilationsfönster 10 kontrollerar ställdonen hos ventilationsanordning50.Dessa inkluderar axiell fläkt 303B i tilluftskanal 303, axiell fläkt 304B i frånluftskanal 304 såväl som till en valfri luftuppvärmningsenhet.

Styrenhet 320 hos ventilationsfönster 10 kan också innefatta en radioförbindelse till andra ventilationsfönster 10 och/eller till lägenhetsdator506.

Uppfinning bör inte tolkas att vara begränsad endast av de nedanstående patentkraven, utan uppfinningen skall tolkas att inkludera alla deras juridiska motsvarigheter och kombinationer av de presenterade utföringsformerna.

Särskilt istället för eller som tillägg till axiell fläkt 303B, 304B, kan en eller flera centrifugalfläktar användas.

I stället för eller som tillägg till det förfarande som presenteras i ritningarna för att installera ventilationsanordning 50 på gångjärnssidan av ventilationsfönster 10, kan ventilationsanordning installeras på låssidan av ventilationsfönster 10 (vanligtvis den sida som är motsatt till gångjärnssidan).

Lista över använda referensnummer: ventilationsfönster 11 övre ram 12 vänster ram 13 nedre ram 14 höger ram vänstra innerbågen 16 nedre innerbågen 17 högra innerbågen 18 övre innerbågen 19 ljusöppningsarea gångjärn 21 ramens installationsdel 22 fönsterbågens installationsdel (tilluftsgaller) 23 fönsterbågens installationsdel (frånluftsgaller) 31 kant av raminstallationsöppning 32 raminstallationsöppning 33 kant av monteringsöppning i fönsterbågen 34 monteringsöppning i fönsterbågen kant av monteringsöppning i fönsterbågen 36 monteringsöppning i fönsterbågen 37 kant av monteringsöppning i fönsterbågen 38 monteringsöppning i fönsterbågen 39 kant av monteringsöppning i fönsterbågen 40 monteringsöppning i fönsterbågen 50 ventilationsanordning 51 övre arm 52 kropp 53 nedre arm 54 fönsterbågens installationsdel (frånluftsgaller) 55 fönsterbågens installationsdel (tillgång/tilluftsgaller) 71 nedre rampanel 72 vänster rampanel 73 övre rampanel 75 höger rampanel 90 mellanliggande utrymme 91 yttre rutan i ytterbågen 92 inre rutan i ytterbågen 93 yttre rutan i innerbågen 94 inre rutan i innerbågen 95 distansremsa 96 isolerglaspakettätningsmedel 97 inglasningskil 98 inglasningslist 301 värmeisolering (värmeisoleringsmaterial) 302 tilluftsfilter 303 tilluftskanal 303B axiell fläkt i tilluftskanal 304 frånluftskanal 304B axiell fläkt i frånluftskanal 305 flödesdelare vilken delar tilluft och frånluft till intilliggande kanaler 306 värmeväxlare (mötflödescell, kan också vara en så kallad roterande cell) 307 frånluftflödestystare 308 tilluftflödestystare 309 frånluftsflödesfilter 310 luftstyrventil 311 uppsamlingstråg för kondensvatten 312 avledningsrör för kondensvatten 313 avledningshål för kondensvatten 314 inomhusluft temperatur- och/eller fuktighetssensor 315 utomhusluft temperatur- och/eller fuktighetssensor 316 temperatur- och/eller fuktighetssensor för luft som blåses inomhus 317 frånluft temperatur- och/eller fuktighetssensor 318 tryckskillnadssensor mellan inomhuslufts- och utomhusluftstryck 319 luftrör för tryckmätning från inomhus till utomhus 320 styrenhet 401 fönsterspecifik strömförsörjning 402 trådlös anslutning mellan fönster 403 trådlös anslutning till dongle-typ-mottagare (408) 404 trådbunden anslutning från dongle (408) till lägenhetsdator (407) 405 internetanslutning till tjänsteoperatörens dator (406) 406 tjänsteoperatörens dator 407 lägenhetsdator 408 dongle-typ-mottagare 501 sensorsystem 502 ställdon (såsom fläktar, potentiellt förvärmning av luft) 503 radiokontakt till andra fönster och/eller lägenhetsdator 504 strömförsörjning 505 minne (algoritmer, dataloggning) 506 alternativ trådbunden dataöverföring 507 expansionsalternativ (persienner etc.) 508 mikroprocessor 711 nedre ytterbågen 721 vänstra ytterbågen 731 övre ytterbågen 741 högra ytterbågen 1140 profilerad aluminium ramsektion 1141 profilerad aluminium ramsektionstätning 1201 kragtätning 1203 krage 1204 luftintag/utblås från ventilationsanordning 1205 luftintag/utblås från ventilationsanordning 1206 genomföring 1207 yttre galler/luftguide 1208 genomföring 1209 inre galler/luftguide 1900 ventilationssystem

Claims (30)

1. Ett ventilationsfönster (10) som innefattar: - en ram (11, 12, 13, 14) ; - en ytterbåge (711, 721, 731, 741) till vilken minst en yttre ruta (91) hos ytterbågen är fäst; och - en innerbåge (15, 16, 17, 18) till vilken minst en inre ruta (94) hos innerbågen är fäst; och där antingen innerbågen (15, 16, 17, 18) eller ytterbågen (711, 721, 731, 741) är fäst vid ramen (11, 12, 13, 14) och den andra är fäst till ramen (11, 12, 13, 14) eller till en fönsterbåge fäst till ramen så att ett mellanliggande utrymme (90) förblir mellan innerbågen (15, 16, 17, 18) och ytterbågen (711, 721, 731, 741) kännetecknad av att: ventilationsfönstret (10) innefattar minst en raminstallationsöppning (32) gjord i ramen (11, 12, 13, 14), minst en monteringsöppning i fönsterbågen (34, 36) gjord i innerbågen (15, 16, 17, 18) och minst en monteringsöppning i fönsterbågen (38, 40) gjord i ytterbågen (711, 721, 731, 741) för installation av en ventilationsanordning (50).

2. Ett ventilationsfönster (10) enligt krav 1, vilket ventilationsfönster (10) också innefattar en ventilationsanordning (50) som är installerad på plats i ventilationsfönstret (10), vilken ventilationsanordning (50) är installerad i minst en raminstallationsöppning (32) och ansluten mellan minst en monteringsöppning i fönsterbågen (38, 40) gjord i ytterbågen (711, 721, 731, 741) och minst en monteringsöppning i fönsterbågen (34, 36) gjord i innerbågen (15, 16, 17, 18) .

3. Ett ventilationsfönster (10) enligt krav 2, där ventilationsanordningen (50) innefattar en yttre del (53) och en inre del (51) och en värmeväxlaredel (52) som är anordnad mellan dessa, där värmeväxlaredelen (52) är anordnad i monteringsöppningar (32, 38, 40, 34, 36) och i det mellanliggande utrymmet (90) så att värmeväxlaredelen (50) förblir i utrymmet som definieras av ramen (11, 12, 13, 14) och innerbågen (15, 16, 17, 18) och/eller ytterbågen (711, 721, 731, 741), som sträcker sig som mest till kanten av en ljusöppningsarea (19).

4. Ett ventilationsfönster (10) enligt krav 3, där - den yttre delen (53) innefattar en fönsterbåges installationsdel (55) för luftintag och en fönsterbåges installationsdel (54) för frånluft och där nämnda fönsterbåges installationsdelar (54, 55) är installerade i minst en monteringsöppning i fönsterbågen (38, 40) gjord i ytterbågen (711, 721, 73, 74) ; och - den inre delen (51) innefattar en fönsterbåges installationsdel (22) för tilluft och en fönsterbåges installationsdel (23) för frånluft och där nämnda fönsterbågens installationsdelar (22, 23) är installerade i minst en monteringsöppning i fönsterbågen (34, 36) gjord i innerbågen (15, 16, 17, 18).

5. Ett ventilationsfönster (10) enligt krav 3 eller 4, där värmeväxlaredelen (52) förblir mellan den yttre delen (53) och den inre delen (51) så att dessa tillsammans utgör ett tvärsnitt i form av bokstaven C eller I efter formen av innerbågen (15, 16, 17, 18) och/eller ytterbågen (711, 721, 731, 741).

6. Ett ventilationsfönster (10) enligt något av de föregående kraven 2 till 5, där ventilationsanordningen (50) är integrerad i ramen (11, 12, 13, 14).

7. Ett ventilationsfönster (10) enligt något av de föregående kraven 2 till 6, där ventilationsfönstret (10) inkluderar minst en styrenhet (408, 508, 320) för inställning, val eller justering av driftläget hos ventilationsanordningen (50).

8. Ett ventilationsfönster (10) enligt krav 7, där styrenheten (408, 508, 320) kan fjärrstyras, mest företrädesvis över en trådlös anslutning (403, 405, 503) eller en elnätverksanslutning.

9. Ett ventilationsfönster (10) enligt krav 7 eller 8, där ventilationsfönstret (10) innefattar en fläkt (303B) i en tilluftskanal (303) och en fläkt (304B) i en frånluftskanal (304) och där styrenheten (408, 508, 320) är konfigurerad för att styra båda fläktarna (303B, 304B) att köras vid den valda styrkan och vid det valda insug/utblåsförhållandet.

10. Ett ventilationsfönster (10) enligt krav 9, där styrenheten (320) är konfigurerad för att styra båda fläktar (303B, 304B) på grundval av tryckskillnaden mellan utomhusluft och inomhusluft, erhållen från minst en trycksensor eller tryckskillnadssensor (318), för att göra ventilationen oberoende av vindförhållandena.

11. Ett ventilationsfönster (10) enligt krav 9 eller 10, där styrenheten (320) är konfigurerad för att mäta flödesmotståndet hos frånluftskanalen (304) på grundval av en signal mottagen från minst en tryckskillnadssensor (318) och där, när styrenheten (320) detekterar att flödesmotståndet hos frånluftskanalen (304) har ökat, ventilationsfönstret (10) är konfigurerat att larma och/eller slå på en specifik smältfunktion.

12. Ett ventilationsfönster (10) enligt något av de föregående kraven 9 till 11, där ventilationsanordningen (50) har lokala sensorer (314, 315, 316, 317, 318, 319) kopplade till luftkvaliteten och där styrenheten (320) är konfigurerad att använda minst en signal mottagen från sensorerna (314, 315, 316, 317, 318, 319) för att styra fläktarna (303B, 304B).

13. Ett ventilationsfönster (10) enligt krav 12, där sensorn (317) innefattar en luftfuktighets- och/eller koldioxidhaltssensor och där styrenheten (320) är konfigurerad att, när sensorn (317) detekterar att luftfuktighet och/eller koldioxidhalt överstiger gränsvärdet, öka effekten av ventilationsanordningen (50) tills det faktiska innehållet understiger gränsvärdet eller värdena.

14. Ett ventilationsfönster (10) enligt krav 1, där ventilationsfönstret (10) har minst en löstagbar blockeringsdel där, efter borttagande av blockeringsdelen, ventilationsanordningen (50) kan installeras i ventilationsfönstret (10) för att åstadkomma ventilationsfönstret (10) enligt något av kraven 2 till 13 efter att fönstret installerats på plats.

15. Ett ventilationssystem (1900) i en byggnad, lägenhet eller rum, vilket ventilationssystem (1900) innefattar minst ett ventilationsfönster (10) enligt något av kraven 7 till 13 och vilket är arrangerat som ett fönster som kan kontrolleras individuellt eller tillsammans med andra som en grupp.

16. Ett ventilationssystem (1900) enligt krav 15, där ventilationssystemet (1900) inkluderar flera ventilationsfönster (10) och där ventilationsfönstren (10) som ingår i en grupp är anordnade att arbeta under styrning av en styrenhet (408, 508, 320) så att ventilationen av en byggnad, lägenhet eller rum utföras helt eller delvis med hjälp av ventilationssystemet (1900) .

17. Ett ventilationssystem (1900) enligt krav 15 eller 16, där målnivån hos ventilationssystemet (1900) kan justeras och där ventilationssystemet (1900) är konfigurerat att styra ventilationen hos enskilda ventilationsfönster (10) för att nå målnivån hos ventilationssystemet (1900) genom den gemensamma ventillationseffekten av alla eller några av ventilationsfönstren (10) som ingår i ventilationssystemet (1900) .

18. Ett ventilationssystem (1900) enligt krav 17, där några av ventilationsfönstren (10) ibland används för att bara ta bort luft från en lägenhet och några av ventilationsfönstren (10) bara används för att ta in frisk luft i lägenheten, eller där alla eller åtminstone några av ventilationsfönstren (10) är konfigurerade för att styra luft i en byggnad, lägenhet eller ett rum i en särskild riktning.

19. Ett ventilationssystem (1900) enligt något av kraven 15 till 18, vilket ventilationssystem (1900) också innefattar minst en sensor för att kontrollera driften av ventilationssystemet och där ventilationssystemet är konfigurerat för att öka eller minska ventilation när den verkliga ventilationen är över eller under gränsvärdet.

20. Ett ventilationssystem (1900) enligt något av kraven 15 till 19, vilket ventilationssystem (1900) är konfigurerat att smälta en frusen ventilationsanordning (50) genom att stoppa eller sakta ned fläkten (303B) i sin tilluftskanal (303) och att kompensera med hjälp av de andra ventilationsanordningarna (50) som tillhör ventilationssystemet (1900), mest företrädesvis genom att stoppa eller sakta ned fläkten (304B) i frånluftskanalen (304) hos en annan ventilationsanordning.

21. Ett ventilationssystem (1900) enligt något av kraven 15 till 20, där ventilationsanordningarna (50) eller ventilationsfönstren (10) är konfigurerade att överföra data eller utbyta data för att optimera den totala ventilationen i en byggnad, lägenhet eller ett rum.

22. Ett ventilationssystem (1900) enligt krav 21, vilket ventilationssystem (1900) är konfigurerat att öka styrkan av frånluften hos ventilationsanordningen (50) som mäter den sämsta luftkvaliteten och att öka styrkan av tilluften hos minst en annan ventilationsanordning (50) som tillhör systemet.

23. Ett ventilationssystem (1900) enligt krav 22, vilket ventilationssystem (1900) är konfigurerat att utföra höjningen/ökningen automatiskt.

24. Ett ventilationssystem (1900) enligt något av kraven 15 till 23, vilket ventilationssystem (1900) innefattar en fjärrkontroll, med hjälp av vilken styrkan och riktningen av ventilationen hos ventilationssystemet (1900) kan konfigureras.

25. Ett ventilationssystem (1900) enligt något av kraven 15 till 24, där ventilationsanordningarna (50) inkluderar förinställningar och/eller kontrollalgoritmer som kan uppdateras, såsom att ändra antalet eller typen av ventilationsanordningar (50), ändra ytstorleken av lägenheten, eller ventilationsstyrning enligt kundens önskningar på grundval av en timer.

26. Ett ventilationssystem (1900) enligt något av kraven 15 till 25, där ventilationsanordningarna (50) innefattar en kommunikationsanslutning till central kontroll eller till andra ventilationsanordningar (50) och där minst några av ventilationsanordningarna (50) är konfigurerade att, ifall kommunikationsanslutningen bryts, skifta till oberoende drift och drivas på grundval av deras egna lokala mätningar.

27. Ett ventilationssystem (1900) enligt något av kraven 15 till 26, där styrningen av driften hos ventilationssystemet (1900) sker genom att använda driftlogiken som finns i individuella ventilationsanordningar (50) och vilket ventilationssystem (1900) är konfigurerat att, ifall en individuell ventilationsanordning (50) inte fungerar, fortsätta decentraliserad drift som ett decentraliserat system som består av de övriga ventilationsanordningarna (50) som tillhör systemet.

28. En ventilationsanordning (50) vilken är arrangerad för att användas i ett ventilationsfönster (10) enligt något av de föregående kraven 1 till 14 och/eller i ett ventilationssystem enligt något av de föregående kraven 15 till 27.

29. En ventilationsanordning (50) enligt krav 28, vilken ventilationsanordning (50) innefattar en inre del (51), en yttre del (53) och en kropp (52) mellan dessa, vilken kropp (52) inkluderar en styrenhet (320), en värmeväxlare (306) och fläktar (303B, 304B).

30. Ett förfarande för att tillverka en ventilationsanordning (50) enligt krav 29 för ventilationsfönster (10) av olika storlekar, kännetecknad av att kroppen (52) hos ventilationsanordningen (50) tillverkas i flera storlekar på grundval av storleken av ramen eller ljusöppningsarean (19) hos ventilationsfönstret (10), och en inre del och/eller yttre del (53) av samma storlek används för ramar och ljusöppningsareor (19) av olika storlekar.