SE538379C2 - Anordning och förfarande för bekvämt och/eller bränslebesparande framförande av ett motorfordon - Google Patents

Abstract

SAMMAN DRAG Uppfinningen hanfOr sig till ett fOrfarande kir bekvamt och/eller branslebesparande framforande av ett motorfordon (100), innefattande stegen att: regenerativt bromsa (s401) namnda motorfordon (100); och regenerativt bromsa namnda motorfordon (100) efter konstaterat de- aktiveratgaspadragbaseratpaettfortlopandefaststallt framforandemotstands storlek. Uppfinningen avser ocksa en datorprogramprodukt innefattande programkod (P) for en dator (210; 220) for att implementera ett forfarande enligt uppfinningen. Uppfinningen avser ocksa en anordning for bekvannt och/eller branslebesparande framforande av ett motorfordon (100) och ett motorfordon (100) som är utrustat nned anordningen.

Description

2G Anerdning een rërfarande för bekvamr eeir/'eiier braneiebeeparande framförande av err rnererferden rrzaaianr errinÅaa Föreiiggande rippfiiining aveer eri förfarande för bekvaini eenfeiier branaiebeaparande franiidrande av eir rrierdrferden urrriarar med eir regenerarivr iarernseyerern. Upprinningen avser också en daierrirograrripredukr innefairaride prdgramked fdr en darer fär arrirnpieinenrera eri förfarande eniigi rippfirrningen. Uppfinningen avser ocksåen anordning för iaekvàrnr ecn/eiiei” branaierreenarairde framförande av eri rnerdrferden sarnr ert indrerierderi aern är urrusiar med anerdningen.

BAKGRUND Ber finns idag erika iyper' av ierden aeni är urriiarade nied arr regenerarivibrernssveieni. Fiegeneraiiva iarernssyeiern är vaniiga nes sa kaiiadenyiaridrerden. Narnnda irvrrridrdrden kan exernpeivie vara en persenbii, base eiier en iasritiii.

Genern air använda eir regenerarivf brenissyafeni kan ierdener brdrnsaagenern arr överföra energi fran en driviina iiii eir baireri. r-iarvid kan errisreniaaride rnenierir appiieerae iida driviinari rnedeier en eirnaakin, varvid en fïireineenergi kan iagrae i narnnda baireri. Üer finns idag runkriener iies ferden iirrusrade med err regeneraiivrisrenraaysierri dar' eri brarrieande rnenienr appiieeraa nes rierdeneis driviina daierdener frarndrives vid iaga riasrignerer, exerrrpeivis undersrigande 5G kni/n,den där gaenedaien ar hair uppeiàripr. Nämnda brerneande rrierrienr kan varai ererieksardningen ffiü ivni vid en ingående axei nes en vàxeiiada nes eniaerbii av nerrnai ereeranda. Härvid reduceras riefievei för en förare arr 2G behöva anvanda gaseedai een brbrneeedai vaxeivis tar att astadkentmaönskad frarndrivning av ieraenet. En törare kan saiecies i högre utsträckningenbart anvanda gaspedaien tar att traindriva tercienet.

Dessa funktioner baseras tia antagandet att om fordonet trarndrives vidreiativt taga hastigheter ar sanneiikheten itagre att ferdenet befinner sig itrafiksituationer dar det ar tördeiaktigt att anvanda regenerativ brernsning eftersbrn en kraftigare inbrenisning kan vara nara tarestaende.

Det finns erneiiertid manga eiika trafikfarhaiianden beh drittbetingeiser, avenda fordon trarndrives vid taga hastigheter, dar ciet inte aiitid ar ebtirnait attaktivt appiicera ett brenisanae rnernent hes tbrdbnets driviina vid tagahastigheter. Ešxerribei pa sadana trafiktörhaiiandeii och driitbetirtgeiser kanvara vid gies trafik eiier körning i uppförsbackar. Vid manga biikatiatikfarhaiianden ar det önskvart att ruiia med ferdenet far att eptimerabransieförbrukning. Narnnda rtiiining kan inbegriba ruiining med verkande rndterbrerns eiier sk. friruiining/triititiining, idag anvands eeksa sakerhetsttinktienei* hes teraen dar det beaktas htirsnabbt en förare etapper upp gasbeciaien vid iramdrivrtirig av ferdenet.i-iarvia kan en stnriek itbs ett brbinsande moment sem apbiieeitas hesierdenets driviina bestairimas pa basis av en föirandririgshastighet hes ett taga för gaseedaien. En sadan sakerhetstttnktien beskrivs i US 8927773.US ß378â3â beskriver ett förfarande tar att apbiieera ett brnmsande mbittenthes ett itybridferden nar gasbedaiert ar upbsiapbt eeh terdenet enbart irarndrives rriedeist en eiektrisk nteter.

SAMMANFATTNWG AV UPPFENNENGEN 2G Ett syfte med företiggande uppfinning är att tiiinandanaiia ett nytt oenfördetaidigt förfarande för bekvämt een/etter öränsteoesparande framförandeav ett motorfordon.

Ett annat syfte med uppfinningen är att tiitnandanaiia en ny een fördeiaktiganordning een ett nytt een fördeiaktigt datorprogram för oekvämt een/efteroränsieeesparande framförande av ett motorfordon.

Ytteriigare ett syfte med uppfinningen är att tiiinandanàiia ett förfarande, enanordning oen ett datorprogram för att åstadkomma ett automatiskt bekvämt een/etter nransieoesparande framförande av ett inotörfordon.

Ytteriigare ett syfte med uppfinningen är att tiiinandanatia ett förfarande, enanordning oon ett datorprogram för att åstadkomma ett bekvämt een/eftermotorfordon i varierande oränsienesparande framförande av ett trafiksituationer oen ferdensnastigneter.

Vissa av dessa syften uppnas rned ett förfarande för bekvämt een/efterpransieiaesparande framförande av ett motorfordon entigt patentkrav t, andrasyften uppnas med en anordning entigt patentkrav 13. Fördeiaktigautföringsforrner anges i de beroende patentkraven.

Eniigt föreiiggande uppfinning tâiinandanàiis ett förfarande förbekvämt eenfeiier nransieoesparande framförande av ett motorfordon,innefattande stegen att: - regenerativt premsa nämnda ntoterferden; een narvid - regenerativt bromsa fordonet efter konstaterat de-aktiverat gaspådragpaserat pä ett fertiöpartde faststaitt frarnförandemetstands stortek, fšniigt en aspekt av föreiiggande uppfinning tiiinandanaiis ett förfarande förbekvämt een/etter pransienesparartde framförande av ett inotorfordon,innefattande stegen att: fi? 2G ~ regenerartivt bremsä nämnda rnetdrfdrdon; den närvid- regenerativt bromsa nämnda ntetoridrddn efter konstaterat :ie-aktiveratgaspadrag faststäiit rädande baserat pa ett tertiöpande framförandemetständs storieit.

Eniigt en aspekt av föreiiggände uppfinning tiiinandanäiis ett förfarande färbeiwämt och/etter bränsiebesparande frarnfärande av ett meterferden,innefattande stegen att: - regenerativt bromsa nämnda motorfordon; don närvid ~ regenerartivt bromsa nämnda metdridrddn efter konstaterat dra-aktiveratgaspådrag faststaiit framtida baserat pa ett fdrtiöpande framförandemdtstands stpriek.

Nämnda radande framtörandemetständs steriek kan faststätias pa basis avåtminstone nagon äv parametrarna en fattning nos ett underiag ftir nämndaindterfordeit, ett itiftinetständ nes nämnda motorfordon, ett ruiimotstäitd förnämnda meterferddn den interna iäriuster nos en driviina nos nämnda moterfdrden.

Eniigt ett exempei kan nämnda rädande trainförartdemotständ anges somsumman av tarmarna itttningsrnetständ, ruiimntstarid, iuftmetstand den driviinemotständ. Dessa termer beskrivs i ytteriigare detaij näri.

Nämnda rädande framfärandemotstand kan iaststaiias pa iämpiigt satt.

Näinndä radande ititningsmntstand, rådande rtiiirnetständ, rädande iuftrnotstand den radande driviinemetständ kan faststäiias pä iäntpiigt sätt.

Nämnda framtida framförandemetstartds steriek kan fäststaiias pa basis avatminstdne nagon av parametrarna fordonets framtida underiags iutning,framtida iuttinetständ ttds fprdpnet, fprdpnets framtida rtiiirnptständ den framtida interna täriuster nes fordonets driviina. 2G Eniigt att axamoai kan nämnda framtida tranttdrandamotständ angas somsumman av tarmarna trarntida iutningsmotstand, framtida ruiimotständ, framtida itittmotständ oon framtida driviinamotstand.

Nämnda framtida framförandamotstand kan taststäiias na iampiigt sätt,axamnaivis mad iämpiiga naräkningsmodaiiar, viika kan finnas iniagrada i annos fordonet. Nämnda frarntida framtida styrannat ititningsrnotstand, rtriirnotstand, framtida itittmotständ oon framtida diriviinamortstand kan taststäiias oa iämoiigt sätt.

Ftaganarativ nromsning nos fordonat kan närvid tërdaiaktigt göras variabaitiaaroanda pä nämnda tortiöaanda taststäiit framförandantotständs storiak.Nämnda tramförandamotstands storiak kan taststäiias pa att antai oiikaiäntoiiga sätt, varvid dat tippfinningsmässiga förtarandat är mångsidigt.

Nämnda tramförandamotstand kan inbagrioa nänsynstaganda tiii an ititningnos att undariag nos nämnda motorfordon don an radanda massa avnämnda motorfordon. Förtarandat kan innagrioa steget att tortiöoandataststäiia an iutning nos att tindariag nos näinnda motorfordon. Förtarairidatkan inbagrioa stagat att tortiöoartda faststaiia an massa av nämndamotorfordon. Detta kan ska na iämpiigt sätt, axamaaivis automatiskt genomatt utnyttja utrustning nos nämnda rnotortordon, axampaivis idftnaigar.Ganom att tortiöoanda mäta radanda tryck nos iuttnäigar nos nämnda rnotorfordon kan nämnda fordonsmassa beräknas.

Nämnda framftirandamotständ kan innagripa nänsynstaganda tiii att rädandaruitmotständ nos nämnda motorfordon. Förfarandat kan innagrioa stagat att:~ tortitipanda taststäiia att rädanda ruiintotstand nos nämnda motorfordon.

Nämnda tramförandainotstand kan intiagrioa nänsynstaganda tiii att radandaioftmotstand oävarkanda nämnda motorfordon. Forfarandat kan inbagrioastagat att: 2G ~ tortiäpanda taststäiia ett matt pa iiittmotatand paverkanda nämnda rnotoriordnn.

Foriarande kan innagripa stagat att: ~ taststäiâa ett radanda âuttrnotständ oävarkanda nämnda ntotortordon päbasis av en aerodynamisk konfiguration nes nämnda motorfordon oenifaiieran nastignat för nämnda motorfordon ocn/aiier vindnàvarkan pä nämndamotorfordon. Färtarandat kan inttagrioa atmirtstone nagot av stagan att: - tiiinandanäiia trppgitt om nämnda aarndynamrska konfiguration nosmotoriordonet; - fortfopande faststäiia nämnda nastâgnet for nämnda inotoriordon; och « tortâönanda taststäiia nämnda vindpäverkan pä nämnda ntdtortordon.

Nämnda franttörändametständ kan inbegripet nänsynstagande tiii internadriviinetäritistar nes nämnda motorfordon. Nämnda rframtërandernotständ kaninidegrina nänsynstagattde tiiå interna driviineforiustar nos nämndamotorfordon, inkiusiva metornroms. Förtarandat kan innegrina steget att: - tdrtiöpanda taststäiia nämnda interna dnvåinatäråtrstar nns nämnda motorfordon.

Färtarandet kan-innefattar stagat att: - minska nämnda regenerativa nrnmsning mad ökandetramtärandemotständï-aen-aâeaataraa.

Färtarartdat kaainnafattar stagat att: - öka nämnda raganerativa iaromsning ntad minakanda tramtärandernotständï-aenwea-trersa.

Föriarandat kan innefatta steget att:« tortiäoartde taststäiia avstand ocn/eiiar storiek nos förändring nos nämnda 'iortiöpanda taststäiida avständ tiii framtörvarande fordon; don fÜ 2G ~ regenerativt bromsa fordonet baserat ba nämnda fortiooande faststäiidaavstånd eon/eiier steriek nos förändring nos rtamnda forffobande faststäiida avsfänd fiii framförvarande fordon. fförfarandet kan innefatta steget att:~ foriiäoande fasfstäiia ett avständ tiii ett framfärvarande fordon oen/'eiier enstoriek nos en förändring nos nämnda fortiäoande fasfsfäiida avstånd tifinämnda *framfärvarande fordon; den- regenerativf bromsa nämnda motorfordon baserat ba nämnda fortiobandefaststäiida avständ den/efter nämnda storfek nos nämnda färandring nos rtärrinda fortiooande fasistäiida avstånd tiii nämnda framforvarande fordon.

Eniigf en aspekt av uppfinningen tiiinandanäiis eft forfarande for bekvämteen/efter bränsiebesbarande framförande av ett rriotorfordon, innefattandestegen att: - regenerativt bromsa nämnda fordon; - regenerativi bromsa nämnda fordon efter konstaterat de-äktiveraigasoädrag baserat ba ett forfiooatwde fasfstäiit avständ obn/eiier storiek nosförändring nos nämnda forfiäoaiwde fasfsiäiida avsfand tiii frarriförvarande fordon.

Nämnda regenerativa brorrisning kan ske vid en fampiig nastignet nosfordonet. Nämnda regenerativa bromsning kan ske vid en fordonsnasiignefsom understiger 5G km/n. Nämnda regenerativa bromsning kan ske vid enfordonsnastignef som överstiger 5G km/n. Nämnda forfarande är sàiedesmångsidigt sa tiiivida att nämnda regeneraiiva bromsning kan aktiverasoberoende av viiken hastighet fordonet frarndrives vid, Ftegenerafiv nromsning nos fordonet kan närvid fordeiaktigi göras variabeitberoende pä nämnda fasistäiida avsfänd oenfeiier storiek nos förändring nosnämnda foirtiöoande faststäiida avständ. Fiegeneiraiiv bremsning nos fordonetkan närvid fördeiaktigf göras variabeii beroende ba nämnda fasfstäiida 2G avstand don/efter storiek öon riktning nos föraridring nos nàrrinda fortiöpandefaststaiida avstand. Avstandet oon storiekert nos förändringen nos narnndafortiöpande faststaiida avstånd kan utföras ntedetst en radaranordriing nosfordonet. Härvid astadirontrnes en noggrann faststaiining av nàntnda avstandoon storfeksföràndring.

Ont ett frarnförvarande fordon befinner sig reiatitft nära det egna fordonet kanett reiativt stort örornsande rnornent appiioeras. Narnnda örornsande rnornent är erneiiertid inte sa stort att det uppfattas störande av en förare.

Grn ett frarnförvarande fordon inte befinner sig reiativt nara det egna fordonetkan ett refativt Eagt orornsande ntornent appiioeras. Aiternativt appiioerasinget extra orontsande ntornent utöver ett verkande inotoridroinsntoinent.Fördeiaktigt åstadkommer det trpptinningsrnàssiga förfarandet iagrenränsieföroruitning vid fier trafiksituationer an existerande iösningar. fšenföresiagna iösningert kan reaiiseras rned endast mjukvara nos fordon som arutrustade rned en radarennet för avstandsrnatnirtg.fïörfarandet kan vidare inbegripa steget att: « anpassa itäinnda regenerativa iarornsniitg tifi vagnaneftitning son/etterfordonsrnassa. Härvid astadkornntes fördeiaktigt ett mångsidigt förfarandettarvid radande sorn ar anpassat tiii där fordonet frarndrives. tiiinartdanaiis den topografi fördeiairttigt en adekvat anpassning tiiiontgivningsnetingeiser, vifket vtteriigare kan rninsita pransieförbrtiirnirtg nosfordonet. Förfarandet kan inoegripa steget att tiiinandanaiia uppgift örnfordonsrttassa. Härvid kan narrinda uppgift rnatas in ntantietit tift en stvrennetnos fordonet. fšniigt ett aiternativ kan ett styrsystem nos fordonet, rnedeistiantpiiga sensorer osn/eiier datorprogram, automatiskt faststàfia nantnda uppgift orn fordonsrnassa. til? 2G Nämnda regenerativä bremsning kan ske medeist en etrnaskin nes endriviina nes ferdenet. Härvid ästadkemmes en effektiv äppiieering av nämndaturdmsande mernent. Nämnda eirnaskin kan styras automatiskt pä ettdriftsäkert den noggrant sätt medeist en styrennet nes fdrddnet, Nämnda regenerativä bremsning kan de-aktiveras baserat pä det saiunda ferttöeande taststäiida avståndet. iiärvid kan nämnda regenerativatzremsrting tippittträ dä nämnda tramtärvarande fardan äeeeiererar etter dädet egna ferdenet bromsar tiiiräekiigt mycket för att åstadkomma ett tiiiräekiigt start inbördes avständ meitan terdenen.

Förtarandet kan vidare inbegripet steget att:- de-aktivera nämnda regenerativa tardmsning vid re-aktiverat gaspådrag.Härvid astadkemrnes ett arivändarväntigt törfarande, där tirkeppiing av funktionen sker pä ett intuitivt sätt.

Fttrtarandet kan vidare iniaegripa steget att: - iagra energi aistrad vid nämnda regenerativa bremsning. Härvidästadkentmes ett miiiöväniigt förfarande där energi aistrad vid nämndaregenerativa brentsning kan användas vid ett senare tiiifäiie, exentpettfis förframdrivning av ferderiet ntedeist nämnda eirnaskin. Nämnda energi kanexempeivis iagras i ett eiteifgiiager. Nämnda energiiager kan vara ett iämpiigt batteri.

Färdeiaktigt är det negtinningsntässiga förfarandet aeptieerbart rea aiia terdensem är utrustade med ett regenerativt bremssystern. Nämnda regenerativabremssystem kan exempeivis innefatta gedtyekiiga iärnpiiga ergan förpnerimatisk aektimttiater' eiier energitagring, exempetvis ett svärtgitjui, kendeitsater. Färfaraitdet är sàiedes mängsidigt.

Förtarandet kan vidare intaegripa steget att: fi? 2G ~ använda energi aistrad vid nämnda regenerativa bremaning externt reiativtfordonets driviina. Nämnda energi kan som ett aiternativ tiii iagring användasdirekt för att driva en förbrukningeenfiet, exempeivie ett Aíševetern eiieroinvandiing tiii energi i ett tägepännirtgseyetem, exempeivis 24V. Näinndaiägepännirrigeeyetem kan vara anordnat att driva exempeivie iampor ooftftäktar noe fordonet, Entigt ett utförande kan nämnda energi meiianiagrae iexemoeivis nämnda energiiager innan användning för drift av nämnda förortikningeenifet.

Förfarandet kan intoiementeraa i existerande rnotorferden. Eniigt en aspektav uppfinningen kan programked för att titföifa det tippfinningemäeeigaförfarandet inetatierae i en etyrenrret noe fordonet vid tiiiverkning avdetsamma. En köpare av fordonet kan säiedee fä möiiigitet ätt vätjaförfarandete tiinktion som ett tiiivai. Atternativt kan programkod för att utföradet innovativa förfarandet för bekvämt ooh/efter tzränaieiaesparandefrarnförande av ett rnotorfordon instaiierae i en etyrennet noe fordonet viduppgradering vid en servioeetartion. Härvid kan nämnda prograrnked iaddaa in i ett minne i stvrenfreten.

Nämnda programkod för bekvämt don/efter oränsiebeeoarande framförandeav ett motorferden kan uppdateras eiier bytas ut. Vidare kan oiika deiar avnämnda orogramkod för bekvämt oen/eiier bifäneieiaeepaifände framförandeav ett motorfordon tiytas ut oberoende av varandra. Denna moduiärakonfiguration ar fördeiaktig ur ett undernätieoerepektiv. fšniigt föreiiggande tioofinnšng tiiinartdanaiis en anordning förbekvämt oofi/eiier iaränaieoeeparande framförande av ett inotorfordon,innefattande: - organ aripaeeade att regenerativf bromsa nämnda nioförfordon; « organ anpassade att avgöra om ett gaspådrag noe nämnda motorfordon ärdeaktiverat efter aktiverat; den 2G ~ organ anpassade att regenerativt prontsa nantnda rnotortprdpn etterkenstaterat deaktiverat gaspadrag baserat pa ett tdrtiöpartde taststaiittrarntöraridernptstands stpriek.

Eniigt en aspekt av töreiiggande upptinning tiiinandanaiis en anordning förpekvantt oenfeiier ioransiepesparande trarntörande av ett rnetartprdprt,innefattande: - prgan anpassade att regenerativt prprnsa narnnda mntprtordort; - ergan anpassade att avgöra ern ett gaspådrag nes narrinda inpterterden ardeaktiverat eiier aktiverat; den - organ anpassade att regeneratnft prornsa nantnda ntoterterden etterkpnstaterat de~aktiverat gaspådrag paserat pa ett tprtiöpande taststaiitrådande tranttörandentetstands storiek.

Eniigt en aspekt av töretiggande upptinnirtg tiiinandanaiis en anprdning förpekvarnt een/siter pransiepesparande framförande av ett rripterterden,innefattande: - ergan anpassade att regenerativt prernsa nantnda rnetertprdpn; ~ prgan anpassade att avgöra ern ett gaspådrag nes narnnda rnptertprdpn arde~aktiverat eiier aktiverat; don « organ anpassade att regenerativt prprrisa rtarnnda rrtotdrterden etterkonstaterat rie-aktiverat gaspådrag baserat pa ett tprtiapande taststaiittrarntida trarntörandernptstartds stpriek.

Artprdningen kan innefatta organ anpassade att taststaiia nainnda irarntida trarntörartdentotstands storiek.

Anerdningen kan innefatta: - organ anpassade att tertiöpande taststaiia en iutning nes ett underiag nosnarrinda ntptprterdpn; - ergan anpassade att iaststaiia en radande ntassa av nantnda rnotortprdpn; den 2G ~ prgan anpassade att taststäiia nämnda trantiörartdemststand pa basis avitäntnda faststäiida iutning nns nämnda underiag tär nämnda mdtprtdrddn den nämnda radande massa av itämnda rnntdrisrdsn.

Anerdningen kan initetatta: ~ stgan anpassade att tnrtiöpande taststäita ett radande tuiimptstattd nnsnämnda ntdtprterden; den - dtgan anpassade att iaststäita namndä tramtärandemntständ pa basis avnämnda 'iaststäiida rniiindtstand nes nämnda motorfordon.

Anprdningen kan innefatta: « organ anpassade att tdrtiöpanda taststäiia ett itädanda iuttmdtstandpäverkande nämnda ntdtprtdrddn; den prgan anpassade att taststäiia nämnda trantiöraitdemdtständ pa basis av nämnda taststaiidä itittmatstand päverkande nämnda mntdrtsidstt.

Anpitdningan kan innetattä: - organ anpassade att taststäiia ett rädande iuitmptständ paverkandenämnda mdtertdrddn pa basis av en aerddytiamisk kdntiguratidn tidsitäinnda mdtartdrddn den/siter en hastighet för nämnda mdtetidrddit een/etter en vindpavarkan pä nämnda rnntdrtdrddn.

Andrdningen kan innefatta: - organ anpassade att iartiöpande taststaiia interna driviinetäriuster itesnämnda ntdtprterden; den - dtgan anpassade att taststäita nämnda tramtärandeinntstand pa basis av nämnda interna driviineiöriustei' tids nämnda mdtdrtprdpit.

Anprdningen kanänneiattag:- drgan anpassade att minska nämnda rsgenerativa tsrnmsning :ned ökande iramiörandentetständ. iÜ 2G Ånordningen kaainneiattag:- organ anpassade att öka nämnda regenerativa nronisning med minskande framförandemotstand.

Anordningen kan innefatta: ~ organ anpassade att tortiäpande faststäiia avstånd don/etter storiek nosförändring nos nämnda fortiopande faststäiida avständ tiii tramforvarandefordon; oon - organ anpassade att styra regenerativ tïiromsning nos fordonet baserat pänämnda fortiöpande iaststätida avstånd oonfeiier storiek nos förändring nos itamnda fortiopande faststätida avständ tiii framtorvarande fordon, Anordningen kan innefatta: ~ organ anpassade att tortiäparride taststäiia ett avständ titt ett trarritärvarandefordon don/etter en storiek nos en tärändring nos nämnda ferttöpandefaststäiida avstånd tiii nämnda framförvarande fordon; don - organ anpassade att styra regenerativ prerrtsning nos nämnda rnotorferdonbaserat pä nämnda forttöpande faststäitda avständ non/etter nämnda storieknos nämnda förändring nos nämnda fortiöpande taststätida avstand titi itarnnda fifarniäifvarande fordon.

Entigt en aspekt av uppfinningen tiiinandanäiis en anordning för bekvämtpott/etter pränsieoesparande frantförande av ett motorfordon. Artordningeninnefattar: - organ for att regenerativt bromsa nämnda fordon; - organ tär att torttäpande faststäiia avständ tiii ett frarniärvarande fordonpott/etter storiek nos förändring nos nämnda avstand tiit nämndafrarnförvarande fordon; - organ för att avgöra om ett gaspådrag nos fordonet är deaktiverat etieraktiverat; oon ~ organ for att regeneifativt orpinsa fordonet efter konstaterat deaktiverat gaspådrag naserat pa nämnda tortiäparride taststäiia avstand ooh/etter storiek 2G nos torärtdring nos nämnda tortiooande taststäiida avstånd tiii tramtärvarände tordon.

Häri beskrivs att oiike organ tiiinändanaiis tär ett utföra en viss funktion.Härvid avses att nämnda organ är anpassade eiier anordnade att tittöra nämnda tunktion.

Nämnda regenerativa oronisning kan ske vid en iämoiig nastigiiet nosfordonet. Nämnda regenerativa orornsning kan ske vid en tordonsitastigtietsom understiger St) km/n. Nämnda regenerativa ioromsning kan ske vid entordonsttastignet som överstiger 59 km/n. Nämnda anordning är säidesmångsidigt sä tiiivioia att nämnda regenerativa oromsning kan aktiveras oberoende av viiken hastighet tordonet tramdrives vid.

Eniigt en otidrirtgstorm kan ett oromsande moment om ”ittü Nm aopiioerasvid itämnda regeneratitfa oromsiting nos en ingående axei nos en växeiiadanos fordonet. Eniigt en tittoringstorm kan ett konstant oronisande niomentaooiioeras vid nämnda regenerativa oromsning. Eniigt en uttäringstorm kanett variaoeit oromsande moment aooiioeras vid nämnda regenerativaorontsning. Eniigt en tittöringstorm kan en kombination av ett variäioeitioromsande moment oon ett konstant orornsande moment aooiioeras vidnämnda regenerativa oromsning. Härvid aooiioeras åtminstone ioitvis ettvariaoeit oromsande ntoment ooti åtminstone oitvis ett konstant oromsandemoment vid nämnda regenerativä oromsning. Eniigt ett exemoeitittärändeaooiioeras ett oromsande moment sorn iigger inom ett intervaii av O-.QOG Nmetter motsvarande 0-30 kW. Eniigt ett exemoeiotiorande aopiioeras ettoromsande moment som iigger inom ett intervaii motsvarande tJ-toü kW.Eniigt ett titttiringsexemoei äooiioeräs ett oromsande moment som är iväsentiigen samma storieksordning som ett töroränniitgsinotororoinsmoinentnos fordonet. Ešniigt ett uttoringsexemoei aooiioeras ett oromsanoie momentsom är ungefär 56% eiier 'itJOQ/i, storre an ett motorioromsinoment nos fordonet. 2G Anerdningen kan innefatta: « drgan för att anpassa nämnda regenerativa tarornsning tiii en vagtsaneiiititing een/efter ferdensmassa, Anerdningen kan innefatta:- en eimaskin nos en driviina nos fordonet;- ergan för att styra nämnda regenerativa tzromsnirfg medeist nämnda eirnaskin.

Anerdningen kan innefatta:« organ för att deaktivera nämnda regenerativa iarornsning baserat pä detsaiunda fortiöpande faststäiida avståndet.

Anerdningen kan vidare innefatta:- organ för att rie-aktivera nämnda regenerativa tiroinsniitg vid re-aktiverat gaspadrag.

Anerdningen kan vidare innefatta: - organ för att iagra energi aistrad vid nämnda regeneratnfa nromsning.

Anordningen kan vidare innefatta:- organ för att styra användning av energi aistrad vid nämnda regenerativatzromsning externt reiativt fordonets driviina.

Eniigt en aspekt av uppfinningen tiiinandaffäiis ett motorierden innefattandeen anordning eniigt nagot av kraven “iíš-åß. Nämnda ntotorforddn kan varanagot av en fasttiii, ptiss eiier persdntaii. fšniigt en aspekt av uppfinningen tiiiffandahäiis ett daterprograrn för pekvärntoenfeiier' oransieöesparande framförande av ett inotorferden, där nämnda daterpregrarn innefattar prpgrarnkod iagrad pa ett, av en dator fästaart, 2G medium fdr att ersaka en eiektrenisk styrennei; eiier en annan dator ansiuten iiii den eiektrpniska styrenrieiïen ati uiiöra stegen eniigt nagpt av patentkraven i~i 2.

Eniigt en aspekt av uppfinningen tiiinandanaiis ett datprprpgrarn för bekvämtden/eiier pransiepesparande franiförande av ett meiprfdrdpn, dar narnndadatprprpgrani innefattar prpgramked för att prsaka en eiektrenisk styrenrieieiier en annan daier ansiuren tiii den eiekirdniska siyrenneten att utföra stegen eniigt nagot av patenikraven f-f 2.

Eniigt en aspekt av uppfinningen riiinaridafiaiis en datprpregrarnprpdukrinnefattande en prpgrarnkpd iagrad pa ett, av en datpr iaspart, medium för atttitföra förfarandesiegen eniigt nagpt av parentkravfen f-f2, nar nämndadatprprpgrarn körs pa en eiektrpnisk styrennet eiier en annan datpr ansiuteniiii den eiektrdniska siyrenneten.

Yrteriigare syften, ifirdeiar pen nya sardrag nes den föreiiggandeuppfinningen kpinrner att framgå för faekrnannen av föiiande detaiier, iiksprnvia uiövning av uppfinningen. fviedan uppfinningen ar beskriven nedan, bördet framgå att uppfinningen inte är begränsad tiii de specifika beskrivnadetaiierna. Faekrnan earn nar tiiigang tiii farorna nari kpmrner att kanna igeninföriivfanden inom andra yiteriigare appiikaiiener, mpdifieringar den prnràden, viika är inom ernianget för uppfinningen. ÖVERSEKTÉJG BESKFtiVNiNG AV RiTNiNGAFiNA För en rner kernpieti förstàeise av iöreiiggaiide uppfinning och ytteriigaresyften pen fördeiar darav, görs nu iianvisrting riii fdiiande deiaijeradebeskrivning som ska iàsas tiiisarninans med de àrföiiande rirningarna där fika iiänvisningsbeteckrwingar avser iika deiar i de piika figurerna, och i viika: 2G Figur t aenennatiakt iiiuetrerar' ett fordon, eniigt en utforirtgetorrrt avuppfinningen; Figur 2 eonentatiekt iiiuatrerar ett deieyetern noe fordonet visat i Figur t, eniigten utföringeiorm av uppfinningen; Figur Ba aotiernatiakt iiiuetrerar ett deieyaterri noe fordonet visat i Figur t,eniigt en titforingeform av uppfinningen; Figur ßp soneinatiekt iiiustrerar ett diagrarn eniigt en aspekt av ioretiggandeuppfinning; Figur íšo sonernatiskt iiiustrerar ett diagram eniigt en aspekt av töreiiggandeuppfinning; Figur Sd sonernatiskt iiiustrerar ett diagram eniigt en aspekt av iöreiiggendeuppfinning; Figur Be aonernatiekt iiiuetrerar ett diagrarn eniigt en aspekt av ioreiiggaiideuppfinning; Figur íši eonentatiekrt itiustrerar ett diagram eniigt en aspekt av töretiggandeuppfinning; Figur .Bg eeiiernatiekt iituetrerar ett diagrarn eniigt en aspekt av ioreiiggandeuppfinning; Figur aa eonentatiekt iiiuatrerar ett fiödeeeonerria över ett förfarande, entigt enutiöringsform av tippfinningen; Figur ao i ytteriigare detaii eonernatiekt iiiuetrerar ett tiödeeeonerna över ettförfarande, eniigt en utforingefonn av uppfinningen; oon Figur 5 eoriernatiekt iiiuetrerar en dator, eniigt en tittöringeforrn av uppfinningen. ÛETÅLJERAD BESKFÜVNÉNG AV FEGURERNÅ Med iianvienirtg tiii Figur t vieae en sidovy av ett fordon 10%. fšetexernpiifierade fordonet 'ipü peetar av en dragpii 'itO och en eiàpvagii tt2.Fordonet kan vara ett tungt tordon, eaeorri en iaetoii eiier en tiuee. Fordonetkan aiternativt vara en personpii. Fordonet inbegriper eniigt tippfinningen ett regenerativt ororneavetern. 2G Häri nanför sig teririen ”tänk” tiii en kernrrtunikatiensiärtk sein kan vara enfysisk iedning, sasern en epto-eiektronisk kernrnunikatiensiedning, eiier enickefysisk iedning, sasorn en tradiös ansititning, tiii exernpei en radie~ etterrnikrevägsiänk.

Häri hänför sig terrnen ”regenerativt brorrissvsterri” tiii ett iärnniigt regenerativtbrornssystarn. Nämnda regenerativa brornssystern är anerdnat att kunnaiagra tiiitörd energi och därefter använda närnnda iagrade energi pä iärnpiigtsätt. Häri beskrivs ett paraiieiinybridsystent innefattande ett energiiager donen eirriaskin. Det bör papekas att detta enbart är ett exernbei pà ettregenerativt tirernssystern.

Häri beskrivs att variabei regenerativ brernsning nes närnnda terden tíiíi kanappiioeras där det är tiiiärrtniigt. Härvid beskrivs att nämnda regenerativabroinsniitg i ituvudsak anpassas tiii rnetständ förknippat med underiagetsiiitning, ruiirrtotständ, itittrrtotständ ooti rnetständ tärknibpat nted internadriviineiöriuster. Nämnda ubptinningsniässiga regenerativa brernsiting kanstyras oa basis av surnrnan av de kraiter som rnotsvaras av respektiveiïïiessa krafter kan tertner av rnetsvarande inetständ. uttryckas i brornsrriornent, broinsetiekt, brornskratt eiier erornsdeooeiieratien. Häribeskrivs att nämnda motstånd anges i teririer av krafter, nten en taekntaittermer ter att beskriva inser att det finns aiternativa sätt een upptinningstanken den dess irneienterttering een reaiisering. ivied hänvisning tiii Figur 2 visas ett earaiieiinybridsystent 299 nos fordonettitt). Paraiieiinybridsystentet 2% är anordnat i dragbiien t to.

Paraiieiinybridsystenfiet 299 bestar av en törbränningsntotei' 236 sein nar enutgående axei 235 förbunden :ned en kopoiing 240. Koppiingen 240 kan varaen godtyekiig iärnpiig kopniing. Koopiingen kan vara en siirkonniing rnedtryekskiva och iarneii. Kopoiingeiw kan eniigt ett aiternativ vara irnniernenterad 2G sorn en sk. Loeienp iunkriion i en rnonrentornvandiare i dei; iaii iordoneistransmission nar en ainonfiarisk vaxeiiada, Koppiingen 245 ar förbunden rneden nos en vaxeiäada 256 ingående axei 245. Vaxeiiadan 255 nar enutgaende axei 265 sorn ar iornnnden rned en mornenifördeiare 275 för kraitöverföring tiii en antai dršvnjui 250 via respektive dršvaxiar 275.

Paraiieiinvnridsysternei 259 nesrar vidare av en eirrraskinkonfignrationinnegrioande en eirnaskin 255 sorn är arrordnad vid den ingående axein 245nos vaxeiåadan 255. Ešrnaskinen 250 ar ešekrriski ansinren riii en energiiager255. Einraskinen 250 kan eniigr en exernnei vara anordnad fdr en drinenekrorn 50420 kW. Ešnergiiagret 255 kan vara av godiyckiigt iarnpiigt siag.išnergiiagret kan eniigi: en exernoei vara en naneri av godrvekiigt Eamoiigrsiag, sasonr Lex. en Liiiurnjonnaireri. Bananer kan anernanvt vara tex. enNinni-batteri. eiektrokerniskt energiiager, sasorn Lex. en eiekrirokemisk kondensator, sk.

Energiiagret 255 kan eniigi en andra exernoei vara en Superífšao. Hari exernoiiiieras närnnda energiiager rned en barnen avkonventioneiii siag för paraiieiinynridsysiern.

Eirnaskinen 250 ar eniigt en utförande anordnad an krafnörsörjas rnedeietnarnnda energiiager 255 den darvid fungera sorn en motor nos fordonetsdriviina för an orsaka en drivande rnorneni nos den ingaende axeän 245 nosvaxeiiadan 250. Eirnaskinen 255 är' eniigt en utförande anordnad an fungerasoin en generaror nos eiinaskinkonfiguraiioneiw oon darvid Eadda uppenergiiagrer 255 vid nrorrrsning av iordonei; 105. Typisk kan nämndaeirnaskin 250 ornvaxšande fungera sorn rnoior resneknve generator. “vidregeneraiiv orornsning av iordonei; aooiioeras en nrornsande rnorneni; nos den ingående axein 245, varvid energiiagrei 255 Eaddas upp.

Eniigt dena exenipeiniförande ar naneriet 255 eiektriskt ansinier iiii eneiektnsk ornrikrare 253 rnedeäst en kanei L255. Gen eiektriska ornriktaren 253är anordnad an ornvandia en DC-spanning rnaiad fran nanerier via kaneinL255 nii en önskvärd iarnoiig trefassoanning. Den eiektriska ornriktaren 253 2G är anerdnad att rnata nantnda tretasspanning titt etrnaakinen 250 via en katveiL253 för kratttöredrjning den drivning av eirnaskinen. Narnnda Ütïepannirtgkan vara en spänning sent tippgar tiit ett antai tttrndra vett, easern tex. 305vett etter 755 vett.

Nantnda etntaskinkdntšguratien inbegriper nantnda eintaekin 250, eiektriskaerrrrtktare 253, batteri 255 sarnt erterderiiga aneintniitgar darerneiian. Üen eiektrtska einriktaren 253 ar pà motsvarande satt anordnad att vidregeneratšv tirernsning av terdenet titt) entvandia en fran eintaskšnen 255aistrad den titt enftriktaren rnatad tretasspanning titt en Ûfispanning. Deneiektrieka ernriktaren 253 ar anerdnad att rnata nämnda Díïesnanning tiiibatteriet 255 via kattetn L255 för iaddntng av batteriet 255.

Hari betecknas en kentpenerttkentigurartien innegripande etrnaskinen 258,kabein L253, eiektriska entrtktaren 253, kabein L255 sarnt energiiagret 255eirnaakinkerttiguratien. tläet när påpekas att eiika utföranden av nantndaeirnaskinkentignratien är rnöiiiga att reaiisera. tšnttgt ett utförande kanenergiiagret 255 een den etektriska nrrtriktaren 253 vara titiverkade sern enintegrerad enhet varande eiektriskt ansiuten titt eirnaskinen 250. Eniigt ettandra utförande kan den eiektrieka ernriktaren 253 den eirnaskinen 256 varatiiiverkade sein en integrerad ennet varande eiektriskt ansiuten tiiienergiiagret 255. Eniigt ett tredje utförande kan energiiagret 255, deneiektrieka ernriktaren 253 den eirnaskinen 250 vara tiiiverkade sern en integrerad ennet. Üet när påpekas att eiika trttöranden av töreiiggande uppfinning är nröjiiga att reaiisera. tšniigt ett utförande ar atrninstene en törbrttkningsennet 296 etektrisktansinten tiit en tttgangesida nes batteriet 255. Nàrnnda åtminstone entörtirukningsertnet 290 kan vara nagot av tex. ett AC (Air Cenditien) 2G aggregat etter ttyttfiäkt. Batteriet 255 är anerdnat att driva nämndaätminstöne en törtsrtikningsentiet 290. Ešniigt ett annat utförande saknarnämnda paraiteiifiyöridsystein nämnda törörtiknirigsennet 200. Aiternätivt ärnämnda töröriikningsenfiet anordnad att drivas direkt medeist en annan kraftkäiia än nämnda batteri 255, tex. eimaskinen 250.

En första styrenttet 2t0 är anerdnad för keinmtinikätien med mdtörn 230 viaen iänk t_230. Den första styrentfeten 210 är anerdnad att styra driften avmetern 230 eniigt iiitagrade drivrutiner. Tiif exerripet är den första styrentieten210 artördnad att styra ett rrtetörns radande varvtai (efter vridmement nesden titgàende axein) met ett begärt varvtat (eiier ett begärt vridmoment nes den utgäende axetn).

Den första styrenneten 210 är anordnad för keinrritinikatien med könöiingen240 via en tank i_240. Den första styrenneten 210 är anerdnad att styradriften av köpöiingen 240 enfigt infagrade drivrutiner. "titt exeinöef är denförsta styrenneten 210 anerdnad att öppna keöpiingen, siira ittöp keöeiingeneefi stänga köppiiitgen eniigt nämnda intägrade dritfrutiner. ilten första styrenneten 210 är andrdnad för kömintinikatiön med eimaskinen250 via en tänk L250. Den första styrentieten 210 är anordnad att styradriften av etmaskineii 250 entigt iniagrade drivrutiner. Även öm iänken 1.250entigt Figur 2 är ansftiteit titi efmaskinen 250 är den i praktiken keppiad tittden eiektriska emriktaren 253. i praktiken är den företa styrentfeten 2t0anordnad att styra etiriaskinen 250 medeist den eiektriska einriktaren 253.Titt exernpet är den första styrenfteten 2t0 anerdnad att vätiä rikting föreirriaskinen 250 eniigt nämnda intägräde drivrutiner. iIItetta innebär att denförsta styrentteten 2t 0 är artördnad att medeist den etektriska ömriktaren 253styra eimaskinen 250 för drift sem en inöter sem orsakar ett drivandevridrnöment nes den ingaende axein 245 nes växeitadan 200. tïietta innebäreöksä att den första styrenneten 210 är anerdnad att, där det är tiitainptigt, iÜ 2G styra etntasktnen 250 sorn generator för att iadda upp öartertet 255. Detta sker exernpetvâs vid den uopfinningsmässâga regenerattva idroinsntrtgen.

Ben första styrenrreten âfü ar anordnad för kommunikation nted vaxetfàdart260 vta en tank L2öö. [Den försra stvrerineten 2tö ar anordnad art styradriften av vaxeiiadan 269 eniigt tniagrade drivrutiner. Tätt exernöet ar denförsta stvrennetert Ett) anordnad art orsaka oiika vaxeisreg i vaxeiiàdan,inkktsive neutraiiage, enttgt nàntnda tniagrade drivrutiner. Vaxettadan kanvara en sk. rriantrefi vaxettada, tex. en roiootiseradiatirornatiserad rnantieff vaxefiada, efter en automatisk vaxetfada. tån andra styrennet 220 är anordnad för kornrnunškarion rned den förstastyrenneten 219 via en tank L22t). Den andra styrenneten 220 kan varaiöstagöart ansiuten tiii den första styrenneten 2tö. Den andra styrenneten220 kan vara en titt fordonet för? extern styrennet. Ben andra styrenneten22ö kan vara anordnad att utföra de innovativa förfarandestegen eniigtuppfinningen, Den andra styrenneten 228 kan anvandas för att radda övermjukvara ritt den första styrenrteten 2tö, i synnerhet mjukvara för atr utföradet innovativa förfarandet. Den andra stvrerineten 220 kan airernattvt varaanordnad för kommunikation rned den första styrenneten 2tt) via ett interntnätverk i fordonet. Den andra styrenneten 220 kan vara anordnad art utföravasentiâgen fikadana funktioner som den första styrenrreten âtö, såsom tex.styra drift av rnotorn 2305 kooottngen 24th eirnaskinkonfigurattonenbestående av etntaskinen 259, den etekrrtska ornnkraren 253 oorr batteriet255 sarnt vaxefiadan 2öö. tlren andra styrenneren 22ö kan vara anordnad atrutföra vàsenttigen ttkadana funktioner sorn den första styrenneten 219,exerrioefvis atr regenerarivt örorrisa fordonet efter konstaterat de-aktiverat gaspådrag baserat pa ett forttööande faststaftt trantförandernotstands storiek. Ûet öör oaoekas att vässa av ovan narnnda funktioner kan utföras av denförsta styrenneten 216 don vissa av ovan narnnda funktioner kan trttöras avden andra styrenneren 220. tÜ 2G Figur íša iitiistrarar sonamatiskt att datsystam 399 nos fordonat titt). ifišaisystamat Sää kan innafatta an första sansorkdnfigoration ätt). Nämndaförsta sansorkontigtiration ätt) kan intragrioa an rtadarannat för att faststäiiaatt avstand tiii att för foitdortat tot) tramtdrvaranda fordon. Nämndarädärannat är anordnad ätt sända ut an radarsignai oon mottaga an av attfrärnförvaranda fordon rafiaktaräd radarsignai pä konvantionaitt sätt. Danforsta sansorkdnfigtrrationan Stf) är artordnad att fortiöoanda faststäiiänämnda avständ titt att framftiitvaranda fordon. Nämnda färstasansorkontiguration 316 är anordnad för kommunikation mad dan förstastyrannatan 219 via an tänk Líštít. Dan första sansorkontigtrrationan Sto äranordnad att torttöpanda skioka signatar inoagrioaitda uppgift om nämndafaststätida avständ titi dan första nämnda trarntörvaranda fordon tiii styrannatan ät G via nämnda tank Lätt O.

Nämnda första sansorkortfigitration ät t) är anordnad att fortiäpanda taststäiiaatt mätt pä storiak nos an förändring nos rtärnnda fortidoanda faststatidäavständ tiii framtörvaranda fordon. Nämnda första sansorkontigtiration :Ett O äranordnad att forttooanda taststäita att mätt pä storiak oon riktning itos anförändring nos nämnda forttöoanda faststättda avständ titi trarntörvarandafordon, Nämnda första sansorkonfigtiration 316 kan vara anordnad attfaststatia nämnda storiak don riktning nos an förändring nos nämndafortidoanda faststätida avständ ganom an tidsdarivaring av nämndafaststätida avstand. Eniigt att otförandaaxarngat kan dan forsta styrannatan.iittt vara kontigurarad ätt *tortiäoanda fäststäita nämnda storiak oon riktningnos art förändring nos nämnda fortiooartda taststäiida ävständ ganom an tidsdarivaring av nämnda fäststättda avstand. Üaisystarnat 399 kan innafatta art andra sansorkonfigtrration 320. Nämndaandra sansorkontiguration íšâtlt kan tnoagripa an iasaraitnat tär att taststäiiaatt avstand tiii att för fordonet ttltít tramtärvartanda fordon. Nämnda 2G iaserennet är anordnad att sända nt en iaeersträie oon mottaga en av ettframforvararide fordon reiiekterad iaeersträie pä konventioneiit sätt. ifišenandra eensorkontigtirationen 326 är anordnad att fortiöoande tastetäiianämnda avstand tiii ett framfërvarande fordon. Narnnda andrasensorkontigtiration 320 är anordnad tär kommunikation med den företaetyrenneten 210 via en iänk ißâü. Ben andra sensorkonfigoratiorien 320 äranordnad att iortiooaitde skicka signaier innegrioande uppgift om nämndafaststäiida avständ tiii företa nämnda framiärvarände fordon tiii den styrenneten 2t G via nämnda tank LSEG.

Näinnda andra eeneorkonfigtiration ïšât) är anordnad att fortiooaiide iaststäiiaett inatt nä storiek noe en förändring noe nämnda iortiäoaitde iaetetäiidaavetänd tiii irantiörtfarande fordon. Nämnda andra sensoirkonfigoration S29 äranordnad att fortiöoande taetetäiia ett mätt goa storiek oon riktning noe enförändring noe nämnda iortiooaride faststäiida avstand tiii framforvarandefordon. Nämnda andra seneorkonfigoration Sätt kan vara anordnad attfaststäiia nämnda storiek oon riktning nos en förändring noe nämndafortiöoande faststaiida avetänd genom en tidederivering av nämndafaststäiida avständ. Eniigt ett utiörandeexemoei kan den företa styrenneten210 vara konfigurerad att iortiäoande faetetäiia nämnda etoriek oon riktningnoe en förändring; nos nämnda fortiöoande tastetäiida avstånd genom en tidederivfering av nämnda faetetäiida avstand. ilieisysternet 39% kan innefatta en kamerakonfignratioii (ei visad). Nämndakamerakoniigtiratioit kan innegrioa en videokamera for att iortiöpandedetektera en omgivningekonfigoration för att närvid moiiiggora faetetäiining avett avetand tiii ett for fordonet tott framiorvarande fordon. Nämnda kamerakoniigtiration är anordnad tär kommunikation nted den iärstaetyrenneten 216 via en tänk (ej visad). Nämnda kamerakonfigtiifation aranordnad att fortiöoande skicka signaier inoegrioande nämnda detekteradeomgivningskonfigoration tiii forsta styrenneten 210 via nämnda tänk. ilieii första stvrenneten ätit är anordnad att fortiäoande tastetäiia ett avstand tiii 2G narnrrda framiarvararide fordon pa basis av namnda detekteradeomgivningskonfigoration. tfišetta kan ske medetst ett ottdneitandiingsorogram som ar intagrat i den första stvrenneten 21 t).

Den första stvrenneten 210 ar anordnad att torttöoande taststaita ett mått pastoriek nos en förändring nos namnda forttöpande taststatida avstand tittnåmnda trarnförvarande fordon på basis av namnda detekteradeomgivrringskontiguration. Detta kan ske rnedetst ett oitdnenandiirrgsorograrnsom ar iniagrat i den första styrenneten âtti. tšntigt ett utförandeexemoet kanden första styreriiierten ätt) vara konfigurerad att forttöpande taststatiartåinnda stortek oon riktning nos en förandring nos narnnda torttöpande faststaiida avstånd genom en tidsderivering av namnda taststaitda avstand.

Deisystentet 399 kan innefatta en tredje sensorkoniigdration Bad. Narrindatredje serrsorkontiguration 330 kan innegrioa en ijuderrnet tar att taststatta ettavstånd titt ett för fordonet tot) framiörvarande fordon. Nämnda tjudennet åranordnad att sanda ut en akustisk signai, exemoetvis uitratjud, oon ntottagaen av ett framförvarande fordon refiekterad akustisk signa! på konventioneittsatt. Den tredje sensorkonttgurationen 330 ar anordnad att torttöoandefaststaita namnda avstånd titt ett framfërvararide fordon. Nämnda tredjesensorkontiguration 339 ar anordnad för komnttrnikatšon med den förstastyrenneten ätt) via en tank LSBQ. Den tredje sensorkoniigtrifationen SSG aranordnad att tortiöoande sktoka signaier* tnnegrioande ujoogštt orn narrindafaststaitda avstand tiitstyrenttetert 210 via namnda tank Líšßü. nämnda tramforvarande fordon titt den första Namnda tredje sensorkoniiguration 33% ar anordnad att forttöoande taststattaett rnatt pa stortek nos en iörandring nos namnda iortiaoaride iaststaitdaavstånd titt tramiörvarande fordon. Nårnnda tredje sensorkonfiguration BEG åranordnad att iortiaoande taststaiia ett matt oa storiek oon riktning nos enförändring nos namnda tortiooande faststaiida avstand tiit tramförvarartdefordon. Namnda tredje sensorkonfiguration 339 kan vara anordnad att 2G faststaiia nämnda stariak aan riktning nas an tärändring nas nämndafartiaaanda faststaiida avstand ganam an tidsdarivaring av nämndafaststaiida avständ. Eniigt att atfarandaaxamaai kan dan första styrannatanätit vara kantigararad att fartiaaanda faststäiia nämnda stariak aan riktningnas an förändring nas nämnda fartiapanda faststäiida avstand ganam an tidsdarivaring av nämnda faststäiida avstand, Eniigt att trttarandaaxantpai är dan första styrannatan 210 artardnad attuppskatta sn tatai fardansmassa, inkitisiva avantuaii iast, iliatta kan ska aaiantpiigrt satt. Eniigt att axampai kan dan tärsta styrannatan 210 varaanardnad att aa nasis av faststaiit rädanda iufttryck nas näigar nas atttrppnangrtingssystam nas fardanat faststäiia an nämnda tataiafardansmassa. Eniigt att annat axamaai kan dan första styrannatan 2ft) varaanordnad att faststäiia nämnda tataia fardartsrnassa pa aasis av fardanatsraäktian (aaaaiaratiart, ratardatian) vid kända drivanda aiiar aramsanda krattsr nas tardanst.

En fjards sansarkanfiguratiart 340 är anordnad att fartiöpands taststaiia anradanda iutning nas att tindariag ätas fardanat tail Nämnda fjärdesansarkanfiguratiart är anordnad far kammunikatian mad namnda förstatank LSffrt). Ešniigt att axampai sansarkanfiguratian 346 vara artardnad att faststäiia an iutning nas namnda styrt-annat via an kan nämnda fjardatrndsriag an viss straaka framför nämnda fardan tatt. Nämnda fjardssansarkanfigtiratian 340 kan innagripa att iämpiigt gyra.

Nämnda daisystam Sää innafattar att gasragiaga 359. Nämnda gasragiaga 350 kan vara an gasaadai. Nämnda gaspadragsrsgiaga SSG arsignaiartsiutan tiii dan första styrannatan 210 via an iänk Líšäfïi. En tarara kanmanuaitt ragiara gaspadrag fardanat tfiü ganarn att aagara att ärtskatgaspadrag rnadaist nämnda gasragiaga 350. Dan törsta styrannatan :äta ärnarvid anordnad att fartiaaanda faststaiia am nämnda gasragiaga är aktivarat, viikat rnatsvarar att tiiiständ da färaran hagar att artskat gasaadrag. fi? 2G Den rfärata atyrannaten 219 är närvid anardnad att *fertiäpande fastatäiia amnärnnda gaaregiage är de-aktitfarät, vifkat matavärar att tifiatärid dä föraraninta pagär att önskat gaapädrag. Härvid är aäiedaa nämnda gaspedaifuiiatändigt uppaiäppt.

Deisysrtentat 39% kan innefatta an femta aanaarkanfigtiratian 369. Nämndafamta aanaarkanfigdratidn 36% kan intiagripa an vindmätara för att faatatäiiaen rädanda vindstyrka aan vindriktning nas emgivände itift. titan femtaaanaarkdnfigttratianan Sßít är anordnad att fartiöpanda faatatäifa attitiftmetatänd nas nämnda ferden. Nämnda femta sansarkenfiguratian 360kan inbagripa an tamperaturaanaar för att mäta an temperatur itaaarrtgivande iuft. Nämnda farrtta aenaarkanfigtiratian Cšäít kan innagripa entryckaansar för att mäta att tryck nas arngivande fnft. Nämnda femtaaansarkanfigtiratian 360 kan innagripa an naatignataaanaar för att faatatäiia an rädanda naatignet nas nämnda fardan, Nämnda farnta aanaarkanfignratidrf (fött är andrdnad för kdmmtinikatiarf medförsta Líšöi). aanaarkanfigtiratianen Sött är anordnad att fartiöpanda skicka signaiar dan atyrannatan ätt) via an tänk fïian famta inpagripande uppgift am värden för nämnda faatatäifda paramatrar tiif danförsta atyrannaten 210 via nämnda tänk Läßflt.

Eniigt att kan dankpnfigiirarad att fartiapanda faststäiia nämnda fuftntatatärtd pä basta av titförandaaxarnpai första atyrannetan .iåtflt vara nämnda faatstäiida aan kdmmuniaarada paramatarvärdan. Uppgift amfardanata äarddynarniakä kanfignratiarf kan finnas infagrad i att minne nasdan första atyrannatan ätit. Nämnda uppgift kan innagripa information am anfrantaraa nas nämnda fdrddn 190. Nämnda uppgift kan innagripa infarmatianam nämnda fardan innefattar' an siäpvagn. Nämnda uppgift kan inbagripaiärnpiig tippgift am fardanet titt) sam är raiavant för att fastatäiia ett rädandaitrftmatatänd naa fardanat. fi) SÛ Deisysrteniet 399 kan innefatta en sjätte senserkenrfiguratien 37%. Nämndasjätte senserkenfiguratien 376 kan innegripa en urideriagssenser för attfaststäiia karakteristika ites ett underiag. Nämnda sjätte eenserkenfiguratien370 kan inbegripa en kamera med tiiiiiörande biideertaridiingsntedei. ilienvara anerdnad att sjätte senserkenfiguratierieri kan uppskatta en friktienskeeffieient y nes nämnda tinderfag. i-iärvid kan exempeivis ifänsvn tagas tiii em underiaget är innefattar, snä, is, grus, sand, äsfait etc. Den sjättesenserkenfiguratienen 37t3 är anordnad att fertiöpande faststäiia ettruifrnetständ nes nämnda ferden titt), Nämnda sjätte senserkentiguratiert :WOkan ineegripa en videekamera för att fastetäfia en skattnirig av nämndafriktienskeeffieient.

Nämnda sjätte senserkentiguratien 3711) är anerdnad för kommunikation medL3YO.senserkenfiguratienen Sïe är anordnad att fertiöpande skicka signaier den första styreniieten 210 via en iänk Den sjätte ineegripande uppgift em nämnda underiag tiii den tärsta styreniterten .íittt vianämnda iänk L37G.

Eniigt ettkonfigurerad att fertiäpande faststäiia nämnda ruiimetständ pä basis av titfärandeexeinpei kan den första etyreriiteten Ztt) varanämnda faetstäiida een kernmunieerade signaier. Uppgift em karakteristikaför ferdenete tinderiag kan finnas iniagrad i ett minne nes den förstastyreniieten 210. Nämnda uppgift kan inpegripa intermatien em typ avunderiag. Nämnda tippgift kan infeegripa iänipiig uppgift em ferdenet titt) sem är reievant fär att faststäiia ett rädande ruiinietstartd nes terdenet. tïreisystemet 3% kan innefatta en sjunde senserkentiguratien 380. Nämndasjunde senserkerifiguratieit SSG kan ineegripa en temperatursenser för attfaststäiia en irädande temperatur nes ett smörirnedei ites nämnda meter 239efter växeifäda 266. ilten sjunde senserkerifiguratieiten 379 är anerditad attfertiäpande taststäiia värden svarande met interna föriuster nes ferdenets 2G driviina. Vid reiativt iäga teinperattirfer nes nämnda smörirnedei är nämndainterna förfoster refativt nöga. Vid reiativt tröga temperaturer nos nämnda srnörimedei är rtiämnda interna föriuster reiativt iäga.

Nämnda sjunde sensorkontigoration 3% är anordnad för kommunikationtänk Líšâf). Den sjunde sensorkonfigorationen íšäü är anordnad att tortiöpande skicka signaier med den första styrenneten 210 via en innegripande uppgift om nämnda tentperator tiii den första styrenneten 210via nämnda fänk Líšäü. tšniigt ettkonfigurerad att fortiöpande faststätia nämnda interna törioster pä basis av otförandeexempei kan den första styrenneten Ett? varanämnda taststäifda temperaturvärden don koinrnonioerade signater. Uppgiftom karakteristika för rtärnnda smörjmedei kan finnas iniagrad i ett minne nosden första styrenneten 210. Den första styrenneten ätt) kan även efteraiternativt vara anordnad att faststätia nämnda interna föriuster nos fordonetsdriviina pä oasis om ett rädande ntotorfvarvtat efter aktoeti körmod för nämndamotor 230. filen första styrenneten ätit är anordnad att faststaiia nämnda interna förinster pä iärnpiigt sätt. Ûen första styrenneten Ztít är anordnad att regenerativt farornsa fordonetefter konstaterat deaktiverat gaspådrag baserat pä ett fortiopande faststäiitavständ oon/'eiier storiek nos förändring nos nämnda fortiöpande faststatidaavstånd tiii frarntörvarande fordon. Ben första styrenneten Ett) är artordnadatt anpassa nämnda regenorativa nrontsning tiii vägpanettitning don/efterfordonsmassa. Ben första styrenneten ätit är anordnad att styra ettregenerativt nrornssystein nos en drivtina nos fordonet. Den förstastyrenneten âfö är anordnad att styra en etmaskin för' att ästadkommaregenerativ nroinsning nos fordonet, eniigt en aspekt av foretiggandeuppfinning. titan första styrenneten ätit är anordnad att de-aktivera nämndaregenerativa ioromsnirtg baserat pä det saionda fortiöpande faststätida avständet oon/eiier stortek nos förändring nos nämnda forttöpande faststäiida 2G 39 avständ tiii iramiörvarande ierden, Ben första styrenneten 210 är anerdnadatt deaktivera nämnda regenerativa bremsning vid re-aktiverat gaspådrag.Gen iörsta styrenneten âiü är anerdnad att styra iniagring av energi aistradvid nämnda regerieratitfa premsning. Den första styrenneten 21 t) är andrdriadatt styra användning av energi aistrad vid nämnda regenerativa iaremsning externt reiativt ierdenets driviina.

Figur St: iiiustrerar seiiematiskt ett diagram eniigt en aspekt av iöreiiggandeuppfinning. Härvid anges en regenerativ brernsande kraft Freg sem funktionav en representation av terdenets ruitmetständ Freii. Nämnda ruiimetständFrdii kan itärvid anges i termer av Nevvtön (N). ivier specifikt, härvid anges enregenerativ iaremsande krait Freg sem iuitktidn av en ruiimetstandskrait Freii.

Rtiiimetstandskraften Freii kan exempeivis uttryckas tried iöiiande ekvatien: Freii: iriktienskeettieient gfliördönsmassa Wgravitatienskenstanten g. Ûvs, Freii: ;.:*n*i*g Ruiirnötstäiidskraften Freii kan aiternativft uttryckas av andra iäntniiga ekvationer.

Nämnda iriktienskeetticient y är en dimensiensiös enhet. Nämnda iriktiönskeeitiöient ti är förknippad med egenskaper nes en yta nesierdenets underiag. Nämnda triktiönskeeiticient gr är iörkriippad med iiärnnda rtiiimdtstand. Det idör papekas att nämnda ruiintötstäiid kan iaststäiias pa basis av andra parametrar än iriktienskeetiicienten a, exempeivis egenskaper nes fordonets däck.

För ett reiativt iägt värde nes nämnda iriktienskdetfieient p: kan en tfeiatitft hög regenerativt premsande krait medges. För ett reiativt högt värde nes fi) SÛ nämnda friktienskeeffieient t: kan en reiativt iäg regenerativt örömsande kraft rriedges.

För ett reiativt iägt värde hes ferdensmassa m kan en reiativt högregenerativt ttrdmsande kraft medges. För ett reiativt högt värde hes nämndaferdensrnassä m kan en reiativt iäg regenerativt örernsände kraft medges.

För ett reiativt iägt varde ftes nämnda ruiimdtstand kan en reiativt högregenerativt öremsande kraft Freg ntedges, exempeivis en kraft metsvarande50, töí) efter 'išö Nm sem regenerativt bremsande rnement. För' ett reiatitfthögt värde nes nämnda rtiiirndtständ kan en reiativt tag regenerativtöremsande kraft Freg medges. exempeivis en kraft motsvarande fö, 29 eiier 50 Nm sem regenerativt örerrisartde rriörnent.

Figur íše iiiustrerar schematiskt ett diagram eniigt en aspekt av föreiiggandeuppfinning. Härvid anges en regenerativ itzremsande kraft sem ftinktien avfordonets itiftrnötständ Fair. Narnnda itiftmdtstand kan härvid anges i termerav Nevvten (N). ivier specifikt, härvid anges en regenerativ iardrnsande kraftsem ftinktien av ferdensitastignet v i kvadrat, va. Nämnda fdrddnshastighet vanges i meter per sektind. Nämnda fdrddnshastighet är förknippad medriärnnda itrftrndtstand. Det idör påpekas att nämnda iuttmetstärtd kanfaststäiias pa basis äv andra parametrar än ferdenshastigftetert, exempeivisfördönets aeredynamiska kenfigtiratien, vindstyrka, vindriktning, omgivandeitifts temperatur. omgivande iiifts densitet, den omgivande iufts tryck.

För ett reiativt iagt värde hes nämnda fördensnastighet v kan en reiativt högregenerativt ttrdmsande kraft medges. För ett reiativt högt värde hes nämnda ferdensnastighet v kan en reiativt iàg regenerativt öremsande kraft medges.

För ett reiativt iägt värde hes nämnda iuftmetstand kan en reiativt högregenerativt hremsande kraft Freg rriedges, exernpeivis en kraft mdtsvarande 2G 5G, 190 eiier iåü Nm som regenerativt oromsande moment. För ett reiativtnögt värde nos rrärnnda iottmotstand kan en reiativt tag regenerativtioromsande kraft Freg medges. exemoeivis en kraft motsvarande to, 2G etter 50 Nm som regenerativt oromsande inoment.

Figur Sd iiiostrerar sonematiski; ett diagram eniigt en aspekt av ioiteiiggandeuppfinning. Härvid anges en regeneratit/ oromsande kraft som funktion aviorioster nos en driviina nos nämnda iordon too. Nämnda iöritisterFdriveiinejosses kan närvid anges i termer av Newton (N). Nämnda töriusterbenämns näri även driviinemotständ Fdriveiirtemiosses. Mer' speoifikt, närvidanges en regenerativ nromsande krait som funktion av ett oromsandemoment nos nämnda motor 239. Nämnda toriosier anges i Newton. iïiet näroäoekas att nämnda täriosier kan iaststäiias pa basis av andra parametrarän motorns oromsande moment, exempeivis en temperatur nos srnörimedeinos fordonets driviiria, ingreoosnringat växeisteg nos nämnda växeiiäda 260,ingreposoringat växeisteg nos nämnda rnomentiordeiare 270.

For ett retativt iägt värde nos nämnda rnotors nromsande moment kan enreiativt näg regenerativt ioromsande kraft medges. För ett reiativt nogt värdenos nämnda niotors oromsande rnoment Feng kan en reiativt tag regenerativt turomsande krait medges.

För ett reiativt Eägt värde nos nämnda täriuster kan en reiativt nägregenerativt oromsande krait Freg medges, exemoeivis en kraft inotsvaiande50, tiïrü etter 150 Nm som regenerativt nromsande mornent. För ett reiativtnogt värde nos nämnda iorioster kan en reiativt iäg regenerativt oromsandekraft Freg medges. exernoeivis en kraft motsvarande to, 2G etter 5G Nm som regenerativt oroinsande inoment.

Figur Se iiitistrerar sonematiskt ett diagram eniigt en asoekt av iöreiiggandetrootiirning. Härvid anges en regenerativ oromsande kraft som funktion av ettiotningsmotsiänd förknippat med en Etrtning nos fordonets underiag oon en ti) 29 SO terdenernaeea. išniigt detta exempei är nämnda iutning peeitiv, dvs terdenetframdrives i en uppiörsnacke. Näinnda iutningsrnetstand kan itarvid anges itermer av Nevvten (N). ivier specifikt, härvid anges en regenerativ tiremsandekratt sem tiinktien av en iutning a: hes nämnda tinderiag. Nämnda testning danges i radianer rad. Nämnda ititning a är riärknippad med nämndaititningsinetstand.

Figur íše iiiiietrerar eehentatiekt ett diagram ertiigt en aspekt av fdreiiggandeuppfinning. Härvid anges en regenerativ tïrrenisande kraft Freg sern funktionav terdeneta ititningemetatänd Feiepe. Nämnda iutningentetstartd Feidpe kanhärvid anges i termer av Nevvten (N). ivter specifikt, itärvid anges enregenerativ brernsande kraft Freg earn ftinktien av en iutningernetständskraft Fsiepe.

Ltitningsntdtatandskraften Fsiepe kan exernpeivie uttryckas med fdijaitde ekvanen: Fsie e===terdensinaesa ni* ravitatieitakenstartten *sinffir __ i tive, ifsidpe: ntïfsinitff) Ltitningsntdtatandskifaften Fsiepe kan aiternativt uttryckas av andra iäinniiga ekvationer.

För ett reiativt iàgt värde hes nämnda iutning a kan en reiativt högregenerativt tirdrnsande kraft medges. För ett reiativt itögt värde hes nämnda iutning e: kan en reiativt tag regenerativt hrenteande kraft medges.

För ett reiativt iàgt värde hes ferdenemaeea in kan en reiativt itögregenerativt brdniaande kraft medges. För ett reiativt högt värde hes nämnda ferdenemaaea rn kan en reiativt tag regeneiativt hremeande kraft medges. åt) För ett reiativt iagt varde nos namnda iutningsmotstartd kan en reiativt högregenerativt tiromsande kraft Freg ntedges, exeinpeivis en kratt motsvarande50, tüí) eiier 159 Nm som regenerativt promsande ntoment. För' ett reiatitfthögt varde nos namnda iutningsrnotstand kan en reiativt iag regenerativtpromsande kraft Freg medges. exempeivis en kraft motsvarande 1G, 2G eiier 50 Nm som regenerativt oromsande mornent.

Figur 3? iiiustrerar sonematiskt ett diagram eniigt en aspekt av foreiiggandeuppfinning. Harvid anges en regenerativ promsande kraft som ttinktion av ettidtningsmotstand förknippat med en iutning nos fordonets underiag. Ešniigtdetta exempei ar namnda iutning negativ, dvs fordonet framdrives i ennedtörsoaoke. Nämnda iutningsmotstand kan nan/id anges i terrner avNewton (N). ivier specifikt, narvid anges en regenerativ isromsande kratt somfunktion av en iotning a nos nämnda tinderiag. Namnda iutning o: anges iradianer rad. Namnda nämnda iutning o: ar förknippad med ititningsmotstand.

Eftersom iutningen nos iordonets onderiag narvid ar negativ piir som enkonsekvens därav iutnirtgsntotstàndet Fsiope ocksa negativt, och utgör narvid en pådrivande kraft.

Figur St iiiustrerar sofiematiskt ett diagram eniigt en aspekt av föreiiggandeuppfinning, iiarvid anges en regenerativ promsande kraft Freg som ttinktionav fordonets iutningsrnotstand Fsiope. Nämnda iotningsinetstànd Fsiope kannarvid anges i termer av Newton (N). tvier' specifikt, fran/id anges enregenerativ oromsande kraft Freg som funktion av en iotningsinetstàndskrait Fsiope, Lotningsinotstandskratten Fsiope kan exernpeivis uttryckas med taiiande ekvanon: 'iÜ 2G Fsiepe: terdensrnassa rn*gravitattenskenstanten g*sin(_e ). tltvs, Fstöpe=== m*g*sintr,r) Lutningsrnetstandskratten iïstepe kan aiternativt uttryckas av andra tärnpttgaekvationer.

För ett reiattvt tägt värde hes nämnda iutntng nr kan en reiativt tagregenerattvt hrentsande kratt rnedges. tried tägt värde avses iör negativatftnkiar ett värde nära ö, dvs där underiaget är tärnttgen ptant och inte iutar.För* ett reiativt högt värde hes närnnda ttrtning a kan en reiattvt hög regenerattvt hrernsande kräit niedges, För ett reiattvt tagt värde ttes terdnnsrnassa ni kan en reiativt tag regenerativt hrörrisande kraft medges. För ett retativt högt värde hes nämnda terdnnsrnassa rn kan en reiativt hög regenerativt brernsartde kratt medges.

För ett reiativt iägt värde hes närnnda ttttntngsrnetständ (täg pådrivande kraft)kan en retativt iäg regenerativt hrentsande kratt Freg niedges, exernpeivis enkraft motsvarande td, 2G, eiter 5G Nrn sern regenerattvt hrernsände rnerrtent.För* ett reiattvt ttögt värde ttes närnnda iutningsrnetstand (hög pådrivandekratt) kan en reiativt hög regenerativt hrenftsande kratt Freg medges.exernpeivts en kratt ntetsvarande ät), titt.) eiier tätt Nm sent regenerativt hrörrisande rnerrient. t Figur Sg iitustrerar sehernatiskt ittir en regenerätivt örernsande krätt perer av rtärnnda trarrrförandemetstärtd, enitgt en aspekt av töreitggande uppfinning. Härvid anges en regenerattv prenrsände kratt Freg sem tunktienav rtärnnda frarntörandernetstànd, här penänfint Ftrarntörandernetständ, eehnerninetit trarntörandernetständ, här henärnnt ett för terdenet tïirarritörandernetständ___nerntneiit, 2G Den regenerätivt örernsande kraiten Freg baseras eriiigt denna trttöringsiörmFdiftFtrarntörandemdtständjdmineiit, eniigt: pà en diiferens nieiian Ftraniiörandeniötstànd den Fdiit = Firarntörandemetstand ~ Ftrarntörandemdtständjidrnineiit Ftraniiörandemetständ kan iaststäiias i eniignet med det iippiinningsrnässigaförfarandet, exernpeivis sem en summa av metständen iiitningsmötstarid, ruiirndtstand, iuitniststànd och driviinemststàiid. iliet ndrnirieiia iraniiörandemdtständet Firamförandenietstàndmrismineiit kan definieras sem det körrndtstand som tdrdenet vaniigtvis iriar.

Ftramförandeinetstànd___nsmineiit kan exenipeivis beskrivas eniigt:Firamtörandernetständmndmineiit = Fairmnemineiit + Fröii____nöniineiit +Fdriveiine_issses_nernineiit + Fsiöpe____nemineiit.

De nernineiia krafterna ovan kan vara förutbestämda könstanter viika äriampiiga för det akineiia tdrdenet. Aiiernativt kan atrninstene en av nämndanernineiia krafter vara iärnpiigt variaöei. För det taii atminstdne nägdn avnämnda nöniineiia krafter är en varianei kan den beskrivas sa sem dess icke»ndmineiia nintsvarignet sem beskrivs näri. Aiternativt kan respektive variabia nöniineiia kraft beskrivas av en annan iämeiig ekvätien.

Fdšti Firarntörandeinetstand den Firarniörandernetständ_nernineiit kan en reiativt För ett reiativt iägt värde nös nämnda diiierens meiianhög regenerativt öremsande kraft medges, Härvid inse-s att negativa värdennes nämnda difierens Fditi utgör iägre värden än positiva värden nösnämnda ditterene Fdiit. För ett reiativt högt värde nes nämnda ditierens ifdiiimeiian Firaniiörandeniötstànd den Firarnföranderndtstànd____risrnineiit kan en reiativt iag regenerativt eremsarwde krait medges. 2G För ett reiativt iagt varde nes nàirmda dffferens fïdiff kan en reiativt trögregenerativt brernsande kraft Freg ntedges, exempefvis en kraft rnetsvarande50, füí) eiier för) Nm sent regeneratitft bremsande inernent. För ett reiatitfthögt värde bes narnnda differens Fdiff kan en reiativt tag regenerativtbrernsartde kraft Freg rnedges, exernpeivis en kraft metsvarande fö, 2G eiier 50 Nm sern regenerativt brernsande rnöment.

Eniigt ett utförande kan en högsta niva Fregmax nes den bremsanderegenerativa kraften vara SOGGN. tltetta kan rnetsvara en maxirrtai deceeiieratiert ent Göm/så efter ett brernsinernent motsvarande fšöNin.

Figur :ta iiiustrerar senernatiskt ett fiödessefterna över ett förfarande förbekvarrit een/efter bransiebespararide frarntörande av ett rneterferdbn, enfigten titföringsfbrm av uppfinningen, Förfarandet innefattar ett förstaförfarandesteg srt-Ctf. Steget s-rtüt inbegriper stegen att: - regenerativt brernsa nämnda ferden; ~ regenerativt brernsa ferderiet efter konstaterat deektiverat gaspådragbaserat pa ett fertiöpande faststaiit frairiförandemötstàrtds sterfek.Efter steget satšt avsiutas förfarandet.

Figur ftb iifustrerar scnernatiskt ett fiödesscnerrta över ett förfarande förbekvämt eefi/efter bransiebesparande framförande av ett rndterfdrden titt), enfigt en utföringsferm av uppfinningen.

Förfarandet innefattar ett första förfarandesteg sett). fïörfaraitdesteget srttüinbegriper steget att faststaiia em ett första tiiistand rader. Narnnda förstatiiistand kan inbegripa ett tiiistànd da den uppfinningsntassiga regenerativabrbmsrtingen ska appiieeras. Nämnda första tiiistand inbegriper att namndagasregiage ar deaktiverat, exentpeivis att gaspedaien ar fuiistàndigt uppsiäppt. Narnnda första tiiistand kan inbegripa att ett faststaiit avstånd tiii 2G ett trarntörvarande fordon understiger' ett törutbestämt värde, exemoeivis 5,10, 5G etter titt) meter. Nämnda första tiiiständ kan inbegrioa att fordonet tüt)narrnar sig ett trarntörvarande fordon med en hastighet som överstiger ettvarde, tonttbestamt exernpeivis 5 ttm/'n Nämnda avstånd titi det tramtorvarande tordenet kan taststäiias rnedeist nämnda förstasensorkentigtrration 310, andra sensorirontiguration 32G och/etter' tredjesenseritentiguration 339. Om nämnda första titiständ rader utförs ett ettertöiiande tortarandesteg s42t).

Förtarandesteget seâü inbegriper steget att bestämma eiier ttaststäiia ett tramidrandemetstand hes nämnda ntotorterden. Namndatramtörartdemotstand kan taststaitas na basis av ett antat oiika parametrar,exernpeivis ititning nos ett tinderiag nes fordonet tfší), ett rådandertiiimotstand hos fordonet tGG, ett itittrnotstartd baverkande tordenet titt), enaeredynamisk konfiguration hos tordortet 100, en radande hastighet hosttJO, driviinetäriuster' nos fordonet “itâtl fordonet vindbaverkan pà nämnda fordonet tüti den interna Förtarandesteget s42ü kan inbegriba steget att tertiogartde taststaiia iutninghos ett underiag hos nämnda fordon tüt). Förtarandesteget s420 kaninbegrina steget att tortiöbande taststäiia ett radande rtiiirnotständ hosfordonet tGí). Förtarandesteget s42Q kan inbegrioa steget att tertiöpartdetaststaiia ett matt ba itittmetstand eaverkande terdenet 'itštt Förtarandestegetsrtâü kan inbegriba steget att iorttöpande taststätia iuttmotstànd oaveritandefordonet “iütl pä basis av terdenets tütt aeredynarnisita konfigurationoch/etter tbrdbnets 100 hastighet oohfeiier vindbäverkan ba ierdenet "EGOFdrtarandesteget sftâfi kan inbegripna steget att titinartdahatia uppgått omtordonets trött aerodynamisira irontiguration. Förtarandesteget s42t2i kaninbegrieä steget ätt tertiöoande taststäita fordonets titt) hastighet v.Fortarandesteget sriïàtt kan inbegripa steget att tbrtiöoande taststaiiavindbaverkan oa terdenet ttšd. Förtarandesteget s42tt kan inbegriba stegetatt tortiöpande taststätta interna drivtirtetörttister hes tordenet ttltít. 2G Förtarandesteget srtêí) kan inbegripa steget att bestämma vagbanettitniitgaan/etter massa av tardanet titt). Detta kan exempetvis ske rnedeist dentarsta styrenneten ätt) aan nämnda tjarde senserkanttgdratian 349. Efteriörtarandesteget sriâü utförs ett eitertaijande tariarandesteg ert-ät).

Fartarartdesteget safta inbegriper steget att regenerativt bramsa tardartet titt)etter kanstaterat dia-aktiverat gaspådrag baserat pa ett tarttapande iaststattttramtörandematstands startek. tltetta kan exempetvis ske rnedeist nämndaetrnaskin 250. Nämnda regenerativa bramsning kan ske pa ett satt dar ettvasenttigen kanstant bramsande mbinent apptiaeras nas tardanets tüt)drivtina. Nämnda regenerativa ararnsnšng kan ske pa ett satt dar ettvarierande bramsande moment appitaeras bas tardanets "ida driviina.

Förtarandesteget s43t) kan inbegripa steget att regenerativt bramsa ierdenettatt etter konstaterat dra-aktiverat gaspådrag baserat pà ett tarttöpandetaststattt avstand aan/etter stariek nas förändring bas nämnda tartiöpandeiaststattda avstånd titt nämnda tramtörvarande tardan. Detta kan exempetvisske medeist narnnda etmaskin 256. Nämnda regeneratšva brarnsnirtg kan skepa ett satt dar ett vasenttigen konstant bramsanda mament aaptieeras nastardariets 'N30 drivtina. Nantnda regenerattva bramsning kan ske pa ett sattdar ett varierande bramsande mantent apptteeras nas fardanats drivtina.

Steget srißtït kan inbegripet steget att anpassa nämnda reganarativa brarnsnirtg titt vagbanettitning een/etter tardartsmassa.

Steget sfiíšfi kan inbegripa steget att anpassa nämnda regenerativabramsning titi atminstane nagan av parametrarna ititrting has ett underiagnas terdenet tätt), ett rådande rattmatstand bes tardanet titt), tattmbtstartdpaverkande iardanet 190, tardanets tüO aerpdynarnšska kaniigtrratipn,'tttü hastighet v,driviinetöritister nas tprdpnet tíšü. Ûetta kan utföras i reaitid aa basis av tardanets tardanets ttëü vindpaverkan aan interna 2G forttanartde oestantnšng/faststatirting av rtarnnda pararnetrar med hänvisning tiit fortarandesteget sriàtlr.

Enitgt ett exentoeiiittorande kan ett iagre orornsande ntornent anoiioeras hosfordonets tatt dršvišna da det faststattts att fordonet tot) fardas E ennpntdrsoaoke. Entigt ett exernpetotfdrande kan ett tagre orornsartde rnonterttaoptioeras hos fordonets tfiü drivtina da det faststaiits att fordonet 'fatt arretativt tatt ooh har en retativt iatt fast.

Enitgt ett exentpetotförande kan ett hagre orornsande rnontent aootioeras hosfordonets tüt) dršvišna da det faststattts att fordonet tßü fardas E ennedförsoaoke. Eniigt ett exernoeiutförande kan ett högre orontsande ntornentanotioeras hos fordonets tüí) drtvtina da det faststatits att fordonet tüt) arretativt tungt ooh/etter nar en reiativt tung fast.

Efter törfarandesteget s430 utförs ett efterfoiiande tartarandesteg sštltfi.

Fortarandesteget sftltfi inioegrioer steget att faststatia ont ett artdra tttistand rader. Narnnda andra titistand kan inbegripet ett tiitstand da denuonfinningsrnasstga regeneratitfa ororrtsntngen inte ska aooitoeras. Nantndaandra tiitstand kan šnoegrioa att narnnda gasregtage ar aktiverat, exernpetvšsatt gasoedaien ar atnitnstone deivis nedtryokt. Nantnda andra tiitstand kaninoegrioa att ett faststaitt avstand tiit ett frarrtförvarande fordon överstiger ettförothestantt värde, exernpeivts 5, tt), rid efter 9G rneter. Nantnda andratiitstand kan inoegrioa att fordonet titt) aviagsnar sig fran frarnforvarandefordon nted en hastighet sorn aversttger ett förottzestarnt varde, exentoeivis 5krnffh. Nämnda avstand tiit det frantforvarande fordonet kan taststattasntedeist nantnda första sensorkonftgoration íští), andra sensorkortftgoration320, narnnda karnerakonfigoratton ooh/etter tredje sensorkonfšgtrration 338,Orn narnnda andra tšiistand rader avsititas förfarandet. Ont narnnda andratiitstand inte rader fortsätter narnnda regenerativa hrornsning, atntinstone under en förutbestämd tidsryrnd, dvs steget e420 kan utföras igen. 2G ivied hänvisning tiii Figur 5, visas ett diagrani av eti utförande av enanordning EGO. Styrenneierna âiö een 226 söni neskrivs rned hänvisning iiiiFigur 2 een Figur (ia kan i ett utförande iiinefaita anördiiingen 586.500 520, en daianenandiirtgsenitert Sit) een eii ias/skriiißntinne 550. Bet ieke-fiykiiga Anerdningen innefattar ett iekafiyktigt rninneininnei 520 nar en första rriinnesdei 539 vari eit datorprogram, så sein ettöperaiivsysiern, är iagraf för afi styra ftinktiönen nes anördningen 500. Vidareinnefattar anerdningen ööö en niiss-ööniröiier, en serieii könirntinikatiönsperi,i!O~örgan, en A/'D-önivandiare, en iids- den datiirn inntatnings- denöverföringsennet, en nancieiseraknare öön en avöryiningscöntreiier (ei visade). [Det iekafiyktiga rriinnet åäö nar också en andra niinnesdei öriili.

Dei tiiinandanàiies eit daiörprögrarn P sern innefattar rutiner för aitfertiöpartde fasisiàiii frarnföranderneistands störiek. Det iiiinartdanàiies ettdaierprögrani F* sein innefaitar rutiner för att regeneraiivt bromsa fördönet109 efter könsiaterai deakiiveraf gaspådrag naserai na ett feriiöpandefaststaiit frarriförandeniöistànds sieriek. iliaiöröregranirnei P kan innefaita rutiner för ati förtiöpande fasisiaiia iiitniiignes ett tinderiag fins nèirnnda ferden fött. Ûaterprögranirriei P kan innefattaniiiner för ait föriiöpande fastsiaiia eit rådande riiiiineistànd nes ferdenei.Üaiörnregrarninet F* kan innefatta riiiiner för ait feriiöpande fasisiaiia ett niàitpà iufinieisiàiid paverkancie ierdöiiei. ifišaiörörögrainniet P kan inneiaitarutiner för ati fasistaiia iiiftnfiötsiand nàverkande fordonet pà basis avfördöneis aerödynarniska konfigiiratiön een/efter' rfördöneis fiastignet öön/eiiervindpàverkari. iliaiörprögraninfiei P kan innefaita riiiiner för ati ninitaga deniagra uppgift ent fordonets aeredynarrtiska könfigarafiört. Daiörpregrarnrnef Pkan innefatta rutiner för ait föriiöpande fastsiàiia ferdeneis iiasiignei.Üaiererögranirnei P kan innefatta riiiiiwei* för att föriiöpande faetsiàiiaförciöneis vindpàiferkaii. Ûainröregranirnef F* kan innefatta rutiner för aitfertiöpande iastetäiia interna driviineiöriuster nes fordonet. 2G fliatororogramrnet P kan innefatta rutiner för att fortiöoande faststaiia ettrådande frarnförandernotstånd pa basis av åtminstone nagon av narnndafaststaiida parametrar, exemoeivis en radande ititning nos ett tinderiag förfordonet tatt, en radande fordonsmassa, ett rådande rtiiirnotstånd förtitt), ett ttïtt),fordonsnastigftet v och interna driviineförioster nos fordonet fatt. fordonet radande itrftrnotstand oaverkande fordonet Üatororograrninet P kan innefatta rutiner för att fortiöoande faststafia ettradande frarnföranderrtotstand oa basis av atminstone nagon av narnndafaststaiida ntotstand, iíšniigt ett exentoei kan datörorograrnntet innefattarutiner för att faststaiia ett rådande frarnförandernotstand pa basis av en summa av iutningsrnotstand, roiirnotstand, iuftrnotstand den driviinemotstand.

Datornrograrnrnet P kan innefatta rutiner för att fortiöoartde faststaiia ett framtida frarnförandentotstand pa basis av åtminstone nagon avparametrarna, framtida iutning nos ett underiag för fordonet 100, framtidafordonsrnassa, framtida roiirnotstand för fordonet 169, framtida itiftrnotstandtitt), driviineföritrster nos fordonet ftït). för fordonet framtida fordonsnastigitet een framtida interna ifišatororegramrnet P kan innefatta rutiner för att fertiöpande faststaiia ettframtida framförandemotstand pa basis av åtminstone nagon av narnndafaststaiide frarntida motstand. Erfiigt ett exernpei kan datorprogrammetinnefatta rutiner för att faststaiia ett framtida frarnförattdemotstand oa basisav en stintma av franttide iutningsrnotstand, framtida ruiintotstand, framtida ioftrnotstand non framtida driviinernotstandt fliatororogramrnet P kan innefatta rutiner för att rninska namnda regenerativa iarornsning rned ökande frarnförandernotstånd, den viee versa. fi? 2G Det tiiinandatiäiies ett datörpregram F* som innefattar rutiner för attregenerativt orornsa forddnet efter konstaterat (Jie-aktiverat gaspådragiaaserat pa ett fdrtiöpande taststaiit avstand den/etter storiek nos förändringnos nämnda fdrtiöpande faststaiida avstånd tiii framförvararide fordon.P kan innefatta rutiner för att Datorprograrnrnet anpassa närnnda regenerativa tirontsning tiii vägtianeititning och/etter tordonsrnassa.Üateroregraritmet P kan innefatta rutiner för att styra ett regenerativtpromssystern tros en driviina nos fordonet. tšatorprogramrnet F* kan innefattarutiner för att styra en eiinaskin för att astadkornina regenerativ orerrisningnes fordonet, ertiigt en aspekt av föreiiggande uppfinning. DaterprogrtairrimetP kan innefatta rutiner för att deaktivera nämnda regenerativa orörnsnirigiaaserat pa det sàiunda fortiöpande taststäiida avständet den/etter storiek nosförändring nos namnda fdrtiöpande faststaiida avstarid tiii tramtörvararidefordon. Datorprdgrarnrnet P kan innetatta rutiner för att de~aktivera närnndaregenerativa oromsning vid re-aktiverat gaspådrag. Datorprograrrimet P kaninnefatta rutiner för att styra iniagring av energi aistrad vid nämndaregenerativa oremsning. Datörprdgramntet F* kan innefatta rutiner för att styraanvändning av energi aistrad vid närnnda regenerativa tïiroinsnirtg externt reiativt fordonets driviina. Üatorprogrammet P kan vara iagrat pa ett exekvertiart vis eiier pakornprinterat vis i ett minne 550 dett/etter i ett ias/skrivfrninne 55t).

När' det är beskrivet att dataoenandiingsenfieten 5ií) utför en viss funktionska det törstäs att databeiiandiirtgsenneten ätt) utför en viss det avprogrammet viiket är iagrat i rninnet 560, efter en viss dei av programmet somär iagrat i iäs/skrivniinnet 550. tliataperiaridiingsanordningen 516 kan körnntunieera med en dataport 599 viaen datatiuss 515. Det icke-fiyktiga minnet 520 är avsett för komrnunikatidnmed dataoetiandiingsenfieten 51 Ü via en datatauss 512. Det separata minnet560 är avsett att kdmrntirticera rned datatienandiingseniteten ätt) via en til? 2G datanuee att,datanenaridiingeenneteri 519 via en dataouse Sto. Tiii dataoorten 599 kantex. iarikarrta L229, L239, L249, L259, L269, Líšif), L329, L339, Líšaf), L359,L999, i..379 oon L389 aneiutae (se Figur 2 oon Figur (ta).

Lae/'ekrivmirtnet 559 ar artordnat att kommunicerar med Nar data mottages pa dataoorten 599 iagrae det temoorart i den andra ininnesdeien 549. Nar rnottaget indata temoorart nar iagrats, ardataoenandiingeertneten 519 iordningstaiid att utfora exekvering av kod paett vie som beskrivits ovan. Eniigt ett utförande innefattar eignafer mottagnapa dataoorten 599 information om huruvida ett gaeregiage noe fordonet araktiverat efter deaktiveiat. Eniigt ett utförande innefattar eignaier iriottagrtapa dataoorten 599 information om vagnaneiutning. Eniigt ett utförandeinnefattar eignaier mottagna oa dataoorten 599 information omEšniigt ett dataoorten 599 information om ett radanoie ruiirnotetand noe fordonet 199, fordonemaeea. utförande innefattar eignaier mottagna oaoon/eifer interna foriuster nos en driviina nos fordonets, oon/'eiier vindetyrka noe omgivande iuft, don/efter utornnuetemoerattir, don/efter tryok noeomgivande itift, oon/eiiei' vindriktning noe oingivande itift, oon/eiiei' fordonetsaerodynarnieka konfiguration, ooh/etter radande ruiirnotetand noe fordonet.Eniigt ett titforande innefattar eignaier mottagna oa dataoorten 599information om ett fortiöoande faetetaiit avetand tiii ett trarnförvarande fordon.599 information orn etoriek noe förändring nos narnnda tortiöoanoe taetetaiida Enfigt ett utförande innefattar eignaier mottagna oa dataoorteriavetand tiii nämnda framiërvarande fordon. De ntottagna eignaierna padataoorten 599 kan anvandae av anordningen 599 for att oberoende avfordonete naetignet regenerativt nromea fordonet efter konstaterat de~aktiverat gaeoadrag oaeerat pa ett tortiooande taetetaiit avetand oon/'efierstoriek noe förändring noe namnda fortiaoande faetetaiida avetand tiii framforvarande fordon. ifišeiar av metoderna beskrivna nari kan tittërae av anordningen 599 med niaioav dataoenaitdiingeenneten 5t9 eom kör orograinmet iagrat i minnet 599 eiier iàsifskrivniinnei; 55%. Nar anenïiriingen 500 kör prpgrarnmef, exekveras bàri beskrivna förfaranden. Üen föregående beskrivningen av cie föredragna uiföririgsinrmerna aviöreiiggande uppfinning nar iiiinandanaiiiis i syftet aii iiiusirera pen beskrivauppfinningen. išeit är inte avseii air vara ufiörnrnanrrie eiier begränsauppfinningen iiii rie beskrivna varianterna. Uppenpariigeii irzpnirner mangarnenifieringar nen variationer att frarngà för fapkrriannen. Uiföringsfprrnernavaicies een beskrevs för' att bàsf förkiara principerna av uppfinningen eendess praktiska iiiiànipriingar, een därmed rnöiiiggöra får faskmän air försiauppfinningen för' biika uiföringsinrrner och rnerf de niiira rneciifieringarria semar iärnpiiga för dei avsedda bruket.

Claims (29)

PATENTKRAV 1. Forfarande for bekvamt ochleller branslebesparande framforande av ett motorfordon (100), innefattande steget att: - regenerativt bromsa (s430) namnda motorfordon (100) efter konstaterat de- aktiveratgaspadragbaseratpaettfortlopandefaststallt framforandemotstands storiek, kannetecknat av stegen att:

1. minska namnda regenerativa bromsning (s430) med okande framforandemotstand; och 2. Oka namnda regenerativa bromsning (s430) med minskande framforandemotstand.

2. Forfarande enligt krav 1, dar namnda framforandemotstand inbeariper hansynsta.gande till en lutning has ett underlag for namnda motorfordon (100) och en massa has namnda motorfordon (100).

3. Forfarande enligt krav 1 eller 2, dar namnda framforandemotstand inbegriper hansynstagande till ett radande rullmotstand has namnda motorfordon (100).

4. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, dar namnda framforandemotstand inbegriper hansynstagande till ett radande luftmotstand paverkande namnda motorfordon (100).

5. Forfarande enligt krav 4, inbegripande steget att: 1. faststalla (s420) ett radande luftmotstand paverkande namnda motorfordon (100) pa basis av en aerodynamisk konfiguration has namnda motorfordon (100) ochieller en hastighet (v) for namnda motorfordon (100) ochleller en vindpaverkan pa narnnda motorfordon (100). 46

6. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, dar namnda framforandernotstand inbegriper hansynstagande till interna drivlinefOrluster has namnda motorfordon (100).

7. FOrfarande enliat nagot av faregaende krav, inbegripande steget att: 1. fortlopande faststalla (s420) avstand och/eller storlek hos .forandring hos namnda fortlopande faststalida avstand till framforvarande fordon; och 2. regenerativt bromsa (s430) fordonet baserat pa namnda fortlopande faststallda avstand ochleller storiek has forandring has namnda fortlopande faststallda avstand till framfOrvarande fordon.

8. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, varvid steget all: 1. regenerativt bromsa (s430) namnda motorfordon (100) efter konstaterat de- aktiveratgaspadragbaseratpaettfortlopandefaststallt framforandemotstands storlek; inbegriper at regenerativt bromsa (s430) namnda motorfordon (100) baserat pa en differens Fdiff mellan namnda fortlopande faststalida framforandemotstands storlek och ett for fordonet nominelit framfOrandemotstand.

9. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, inbegripande steget att: 1. anpassa (s430) namnda regenerativa bromsning medelst en elmaskin hos en drivlina has namnda motorfordon (100).

10. Fdrfarande enligt nagot av faregaende krav, vidare inbegripande steget att; 1. d -aktivera namnda regenerativa bromsning yid re-aktiverat gaspadrag.

11. Forfarande enligt nagot av .foregaende krav, vidare inbegripande steget att: - iagra energi alstrad vid namnda reaenerativa bromsning. 47

12. Forfarande enligt nagot av .forega.ende krav, vidare inbegripande steget att; 1. anvanda energi alstrad vid naminda re enerativa bromsning externt relativt en drivlina has namnda motorfordon.

13. Anordning for bekvarnt och/eller branslebesparande framforande av ett motorfordon (100), innefattande: 1. organ (210; 220; 500; 250) anpassade att regenerativt bromsa namnda motorfordon (100); - organ (210; 220; 500; 350) anpassade att avgOra om ett gaspadrag hos motorfordonet (100) är de-aktiverat eller aktiverat; 2. organ (210; 220; 500; 250) anpassade att regenerativt brornsa namnda motorfordon (100) efter konstaterat de-aktiverat gaspadrag baserat pa ett fortlopande faststallt framfbrandemotstands storlek; kannetecknad av: - organ (210; 220; 500) anpassade att minska namnda regenerativa bromsning med okande framforandemotstand; och 3. organ (210; 220; 500) anpassade att Oka namnda regenera iva bromsning rned minskande framforandemotstand.

14. , Anordning enligt krav 13, innefattande: 4. organ (210; 220; 500; 340) anpassade att fortiopande faststalla en lutning has ett underlag for namnda motorfordon (100); 5. organ (210; 220: 500) anpassade att faststalla en radande massa av namnda motorfordon (100); 6. organ (210; 220; 500) anpassade att faststalla namnda framforandemotstand pa basis av namnda faststallda lutning has namnda underlag for namnda motorfordon (100) och namnda radande massa av namnda motorfordon (100).

15. Anordning en lgt krav 13 eller 14, innefattande: 48 1. organ (210; 220; 500; 370) anpassade att fortlopande faststalla eft radande rullmotstand hos fordonet; och 2. organ (210; 220; 500) anpassade att faststalla namnda framforandemotstand pa basis av namnda faststallda rullmotstand has namnda motorfordon (100).

16. Anordning enligt nagot av krav 13-15, innefattande: 1. organ (210; 220; 500; 360) anpassade att .fortiopande faststalla ett radande luftmotstand paverkande namnda motorfordon (100); och -organ (210; 220; 500) anpassade att faststalla namnda framforandemotstand pa basis av namnda faststallda luftmotstand paverkande namnda motorfordon (100).

17. Anordning enligt nagot av krav 13-16, innefattande: - organ (210; 220; 500; 360) anpassade att faststalla ett radande luftmotstand paverkande namnda motorfordon (100) pa basis av en aerodynamisk konfiguration has namnda motorfordon (100) och/eller en hastighet (v) for namnda motorfordon (100) ochieller en vindpaverkan pa namnda motorfordon (100).

18. Anordning enligt nagot av krav 13-17, innefattande: 1. organ (210; 220; 500; 380) anpassade att fortlopande faststalla interna drivlineforluster has namnda motorfordon (100); och 2. organ (210; 220; 500) anpassade att fasts[alla namnda framforandemotstand pa basis av namnda in erna drivlineforluster hos namnda motorfordon (100).

19. Anordning enligt nagot av krav 13-18, innefattande: 1. organ (210; 220; 500; 310; 320; 330) anpassade att fortlopande faststalla avstand och/eller storlek has forandrina has namnda fortlapande faststallda avstand till framforvarande fordon; och 49 2. organ (210; 220; 500) anpassade att styra regenerativ bromsning hos fordonet baserat pa namnda fortlripande faststallda avstand ochieller storlek has forandring has namnda fortiripande faststalida avstand till framfrirvarande fordon.

20. Anordning enligt nagot av krav 13-19, innefattande: - organ vidare anpassade att regenerativt bromsa namnda motorfordon (100) after konstaterat de-aktiverat gaspadrag baserat pa en differens Fdiff mean namnda fortiopande faststalida framfrirandemotstands storiek och ett for fordonet nominellt framfrirandemotstand

21. Anordning enligt nagot av krav 13-20, innefattande: 1. en elmaskin (250) has en drivlina has namnda motorfordon (100); - organ (210; 220; 500) anpassade att styra namnda regenerativa bromsning medelst namnda elmaskin (250).

22. , Anordning enligt nagot av krav 13-21, innefattande: 2. organ (210; 220; 500) anpassade att de-aktivera namnda regenerativa bromsning baserat pa det salunda fortiripande faststallda avstandet,

23. Anordning enligt nagot av krav 13-22, vidare innefattande: 1. organ (210; 220: 500) anpassade att de-aktivera namnda regenerativa bromsning vid re-aktiverat gaspadrag.

24. , Anordning enligt nagot av krav 13-23, vidare innefattande: 2. organ (210; 220; 500; 255) anpassade att lagra energi aistrad vid namnda regenerativa bromsning.

25. Anordning enligt nagot av krav 13-24, vidare innefattande: - organ (210; 220; 500) anpassade att styra anvandning av enerai aistrad vid namnda regenerativa bromsning externt reiativt en drivlina has motorfordonet (100),

26. , Motorfordon (100; 110) innefattande en anordning enligt nagot av kraven 13-25.

27. Motorfordon (100; 110) enligt krav 26, varvid motorfordonet är nagot av en lastbil, buss eller personbil.

28. Datorprogram (P) for bekvamt ochleller branslebesparande framforande av ett motorfordon (100), dar namnda datorprogram (P) innefattar programkod for ati orsaka en elektronisk styrenhet (210; 500) eller en annan dator (220; 500) ansluten till den elektroniska styrenheten (200; 500) att utfrira stegen enligt nagot av patentkraven 1-12.

29. Datorprogramprodukt innefattande en programkod agrad pa ett, av en dator lasbart, medium for att utfora forfara.ndestegen enligt nagot av patentkraven 1 -1 2, nar namnda programkod krirs pa en elektronisk styrenhet (210; 500) eller en annan dator (220; 500) a.nsluten till den elektroniska styrenneten (210; 500). 51 1/6 112