SE538363C2 - Förfarande för förbättring av värmeförseglingsbarhet hos polyester, samt för framställning av en värmeförseglad behållare eller förpackning - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser förfaranden för sänkning av smältviskositeten ochdärigenom förbättring av värmeförseglingsbarheten hos en polyester.Uppfinningen avser även ett förfarande för framställning av en värmeförsegladbehållare eller förpackning av fiberbaserat, polyesterbelagtförpackningsmaterial, samt ett förfarande för värmeförsegling av polyester.Lösningen enligt uppfinningen är att utsätta polyester för elektronstråle(EB)-strålning. Den sänkta smältviskositeten medger en lägrevärmeförseglingstemperatur och tillåter försegling av polyester mot en obelagdfiberyta. Den föredragna polyestern för uppfinningen är polylaktid, som sådaneller blandad med en annan polyester.

Description

\] 15995 ”Äuml "L" IW, f,» förbättring av f” Förfarande för " värmeförseglingsbarhet hos polyester, samt för framställning av en”värmeförseglad behållare eller förpackning / //" .- ---- -- Formatted: Left Uppfinningens område Uppfinningen avser flförfarand - " _ - fi förbättring av värmeförseglingsbarheten s en polyester.Uppfinningen avser även ett förfarande för framställni - av en värmeförsegladbehållare eller förpackning av fiberbaserat, polyest elagtförpackningsmaterial. Uppfinningen avser dessu m ett förfarande förvärmeförsegling av polylaktid eller annan poly ter.

Teknisk bakgrund lnom förpackningsteknologi är värmef segling en vanlig metod förframställning eller tillslutning av beh lare eller förpackningar som är gjorda avpolymerfilm eller polymerbelagt fö ackningsmaterial, såsom papper, kartongeller papp. Lågdensitetspolyete (LDPE) är ett material som allmänt används iförpackningar på grund av des enkla värmeförseglingsbarhet. Dessutomanvänds många andra poly erer i förpackningar, t.ex. polyestrar, som tillskillnad från LDPE är biolgiskt nedbrytbara, eller har bättre barriäregenskaperför vattenånga och/eller yre än LDPE. Dessa andra polymerer är dockvanligen svårare att vrmeförsegla än LDPE, vilket är skälet till att de integärna placeras som tt ytskikt, utan hellre som ett inre skikt hos ettflerskiktsförpackni gsmaterial.

Polyetylentereft lat (PET) är en polyester som ofta används i förpackningaroch behållare ar goda barriäregenskaper och är mycket värmebeständig,vilket är skäl t till att den är lämplig för beläggning av exempelvis ugnståligamatbehåll e eller -förpackningan eller för bakplåtspapp. En nackdel är attPET är s år att värmeförsegla. Dessutom är vanlig PET inte biologiskt + ---- -' Formatted:Left plymerbelagt papper eller polymerbelagd kartong. Polylaktid har relativt goda so| \l WWF/i “mig Nfßq/ 2 barriäregenskaper för vattenånga och gas, men har problem med dålig vidhäftning till ett fibersubstrat och en hög smälttemperatur som resulterar i dålig värmeförseglingsbarhet.

För att förbättra värmeförseglingsbarheten hos polylaktid beskriver 0812002-0065345 A1 blandning av polylaktid med en biologiskt nedbrytbagäliifatiskpolyester framställd av en diol och en dikarboxylsyra, till exempelpolykaprolakton (PLC) eller polybutylensuccinat-adipat (PBTSÃ), vars andel iblandningen är åtminstone 9 %. _ f' Enligt US 2005-0192410 A1 förbättras processbarhetéin hos polylaktid genomatt blanda in polykaprolakton och mineralpartiklaryj/densamma. US 2007-O259195 A1 beskriver dessutom polylaktidbas ” de filmer ochpolymerbeläggningar, som extruderas på ett jäïsubstrat och varvidpolybutylenadipat-tereftalat (PBAT) bland ' med polylaktid för att förbättradess värmebeständighet. i WO 2011/110750 beskriver en polylextruderas på ett fibersubstrat oc är ytterskiktet har en större andel avbiologiskt nedbrytbar polyester nnan än polylaktid) blandad med detsammaän innerskiktet, med en måls" 'ning att optimera vidhäftningen mellanpolylaktid och fibersubstrat och värmeförseglingsbarheten hos polylaktid. tidbaserad dubbelskiktsbeläggning, som När värmeförseglingsbar eten hos polylaktid förbättras med en annanpolyester eller ett likna de tillsatsmedel som blandas med densamma finnsnackdelen att dessa lsatsmedel är dyrare än polylaktid. Blandningen avpolymerer utgör de sutom ett extra arbetssteg i den komplicerade processen.

Ett annat tillväga ångssätt representeras av WO 2011/135182, somförespråkar ul avio|ett(UV)-bestrå|ning av ett polyesterskikt för att förbättradess värme rseglingsbarhet. Enligt försök sänks värmeförs glingstemperaturen, men någon förklaring till varför detta sker gesinte. De örefaller även som om den fördelaktiga effekten är ganska begrä sad till enbart polylaktid.

W 98/04461 förespråkar användning av elektronstråle(EB)-strålning för attf" bättra värmeförseglingar av polyolefiner, såsom lågdensitetspolyetenLDPE), på ett kartongsubstrat. EB sägs framkalla tvärbindning av polymerenoch därför öka molekylvikten hos densamma. Smältindexet hos polyolefinen ß w/ sänks markant och medför en höjning av smältviskositet ochsådan höjning minskar i själva verket lättheten av värmeför 'höja den värmeförseglingstemperatur som krävs, även of styrkan hos förseglingen kan förbättras, vilket är målet för dessa « r enligt känd teknik.

Från publikationerna CN 101824211 A, CN 1017409 A och CN 101225221A är det känt att förbättra värmebeständigheten, os polylaktid genom attutsätta den för elektronstråle(EB)-strålning, vi et ger tvärbindning medanmaterialets biologiska nedbrytbarhet bevar . Tvärbindning säkerställs genomtillsats av en katalysator såsom triallyliso lanurat (TAIC). Lärorna enligt denkända tekniken avser formpressade art' ar eller granuler, men intebeläggningar på ett fibersubstrat, där idhäftningsförmåga till substratet ochvärmeförseglingsbarhet krävs. Efterom tvärbindning ökar molekylvikten ochsmältviskositeten hos polymeren re detta förväntat att ha en negativ effektpå värmeförseglingsbarhet.

Sammanfattning av uppfin ngen l)-strålning. På så sätt tillhandahålls = -- ett nytt förfarande för strålni g, samt (iii) behållaren eller förpackningen förseglas genom attvärm försegla beläggningspolymeren. Dessutom tillhandahålls ett nyttförfarande för försegling av polyester, i vilket (i) EB-strålning riktas mot en yta + ---- ~- Formatted: Left som innefattar polyester, och (ii) den bestrålade ytan därefter värmeförsegíßas.f l mot en motyta. /j/Enligt uppfinningen har man överraskande funnit att EB-strålning etastràlar)som riktas mot en film eller ett beläggningsskikt som innehåller olyester, 5 såsom polylaktid, ensam eller blandad med andra polyestrar avsevärtförbättrar polyesterns värmeförseglingsbarhet genom att s' nkasmältviskositeten (skjuwiskositeten hos smältan) och d" igenom denerforderliga värmeförseglingstemperaturen. Resultatet! är tvärtemot det somsker med polyolefiner, dvs. en ökning av smältvisk iteten såsom beskrivs i 10 WO 98/04461. Resultatet är även en indikation att EB-strålning, i motsatstill för polyolefiner, inte tvärbinder polyestrar u n snarare bryter ned deraspolymerkedjor och därigenom gör smält pol ster mindre viskös och lättare attvärmeförsegla. Detta är viktigt med tanke å de vanligen högasmälttemperaturerna hos polyestrar oc svårigheten med värmeförsegling som 15 blir följden.

För att säkerställa reducerad smä iskositet och en lägrevärmeförseglingstemperatur är et väsentligt att undvika eventuell katalysatoreller annan beståndsdel i poly stern som skulle kunna främja tvärbindning avdensamma vid EB-behandli gen. 20 Ett annat resultat enligt pfinningen är att vidhäftning av ett extruderatenkelskikt av polyester såsom PLA, till ett fibersubstrat förbättras genom attrikta EB-strålning mo polyestern. Den dåliga vidhäftningen av PLA har tidigarelösts genom att läg a till ett separat vidhäftningsskikt mellan PLA-skiktet ochsubstratet. Geno förbättrad vidhäftningsförmåga kan vikten hos 25 polyesterskikte på fibersubstratet minskas, vilket ger kostnadsbesparingar.

EB-strålnin ar en penetrerande och joniserande effekt på ettpolymerb äggningsskikt, medan den absorberas och gradvis försvagas avpolymer n. I motsats till UV-strålning, som enbart verkar genom att värma uppytan s ett polymerskikt utan att tränga in i skiktet till något större djup, är det30 gen m att reglera den verkande accelerationsspänningen möjligt att fåe ekten av EB-strålning att sträcka sig till hela djupet av polymerskiktet,edan bränning eller missfärgning av det underliggande pappers- ellerkartongsubstratet av fiberbaserade förpackningsmaterial undviks.Accelerationsspänningen hålls lämpligen relativt läg, vid 100 keV eller lägre. skikt, eller förpackningspapper, kartong eller papp, varvid enpolymerbeläggning med ett eller flera skikt anbringas på fibersubstratet genomlaminering eller extrudering, varvid dess översta skikt som innehåller polyestï/5 EB-bestrålas. En lämplig absorberad dos av EB-strålning är åtminstone 20kGy, företrädesvis inom intervallet 20 - 200 kGy.

Materialet kan vara en polymerbaserad förpackningsfilm med ett eller flera / + ---- -' Formatted: Left En lämplig polyester för användning i uppfinningen är polylaktid (PlPLA utgör beläggningspolymeren hos det fiberbaseradeförpackningsmaterialet, såsom papper eller kartong, kan den xtruderas direkt 10 på papp/kartongbasen utan behov av ett mellanliggandepolymervidhäftningsskikt. PLA kan användas som såd , eller blandad med deandra biologiskt nedbrytbara polyestrarna, till exemp polybutylensuccinat(PBS). Alternativt kan ett inre vidhäftningsskikt sa extruderas med ett yttrevärmeförseglingsskikt av PLA, eller en blandnin därav, vilket tillåter att det 15 yttre värmeförseglingsskiktet som kommer a B-bestrålas skräddarsys enbartför optimal värmeförseglingsbarhet. Uppfin ingen tillåter värmeförsegling avPLA eller annan polyester mot ett obela fibersubstrat, vilket i allmänhet ärsvårare än vanlig försegling polymer- Andra polyestrar som är användb a i uppfinningen inkluderar20 polyetylentereftalat (PET) och p ybutylenadipat-tereftalat (PBAT).

Behållarna och förpackning na som, enligt uppfinningen, kan värmeförseglasav det fiberbaserade poly erbelagda förpackningsmaterialet framställt ochEB-bestrålat såsom bes rivet ovan, inkluderar pappmuggar, såsomengångsdrickmuggar, amt kartong- och lådförpackningar av papp eller 25 kartong, såsom konf kt-, kex-, fling-, gryn-, kosmetika- och flaskförpackningar,samt mjölk- och ju' ekaitonger. Drickmuggarna kan vara polymerbelagda påinsidan och obel gda på utsidan, varvid den vertikala fogen hos muggen iuppfinningen s apas genom att försegla beläggningen hos den invändiga ytanmot den obe gda pappen hos den utvändiga ytan. l kartongförpackningar kan 30 i stället de utvändiga ytan hos förpackningen vara polymerbelagd och deninvändig ytan obelagd, varvid beläggningen hos den utvändiga ytanvärmef' rseglas mot den obelagda kartongytan hos förpackningens insida vidförse lingen. I muggar, såsom drickmuggar, samt i kartongförpackningar, ärpa pen/kartongen dock ofta polymerbelagd på bägge sidor, varvid, enligt 35 pfinningen, beläggningen på en eller båda sidorna kan EB-bestrålas och beläggningsskikten förseglas mot varandra vid värmeförseglingen. Även i dettafall förbättrar EB-strålningen enligt uppfinningen värmeförseglingsbarheten hospolyester.

I försök relaterade till uppfinningen har man observerat att EB-strålning Aförbättrar förseglingsbarheten hos PLA eller en blandning innehållandevid värmeförsegling som genomförs med varmluft. l.

Förutom de polyesterbelagda fiberbaserade förpackningsmateri en hänför sig * '''' " uppfinningen också i synnerhet till polyesterbaserade förpacvilkas värmeförseglingsbarhet EB-strålningen förbättrar. E gt uppfinningenkan ytskiktet hos filmen innehålla PLA som sådan, eller om en blandning meden annan polyester, till exempel PBS och när det gällvärmeförseglingsbarheten hos filmen gäller vàsent ' en det samma sombeskrivet ovan med avseende på de polymerbel da förpackningspapperenoch -kartongerna som innefattar PLA.

Enligt uppfinningen är det möjligt att kom ' era EB- och UV-bestrålningargenom att först utsätta polyesterfilm ell -beläggning för UV-strålning ienlighet med lärorna enligt WO 2011/ 35182 som införlivas häri genom fördelaktig. l synnerhetflambehandlingsstegvärmeförseglingste Exempel I det föl' nde beskrivs uppfinningen mera detaljerat med hjälp avtilläm ingsexempel och utförda försök.

Et exempel på de föredragna implementeringarna av uppfinningen är att på /iapper eller kartong, tillverkat/tillverkad av kraftmassa, CTMP eller mekaniska massor och vars vikt är 40 - 500 g/mz, samextrudera en flerskiktsbeläggning, 7 som har ett vidhäftningsskikt längst in med en vikt om 5 - 20 g/mz som bestårav biologiskt nedbrytbar polyester (annan än PLA), såsom PBAT eller PBS,eller en blandning av PLA (40 - 95 vikt-%) och annan biologiskt nedbrytbarpolyester (5 - 60 vikt-%), såsom PBAT eller PBS, samt ett pvärmeförseglingsskikt längst ut med en vikt om 5 - 20 g/mz som består av P eller en blandning av PLA (40 - 80 vikt-%) och annan biologiskt nedbryytpráírpolyester (20 - 60 vikt-%), såsom PBAT eller PBS. Ett mittskikt av PlfA med envikt om 5 - 20 g/mz kan vara placerat mellan skikten av polymerbländninglängs in och längst ut. Den andra sidan av papperet eller karjtøhlgen kanlämnas obelagd. Den polymerbelagda banan transporterasfiförbi en EB-strålare, med sin belagda sida mot anordningen, vid e *hastighet om 5 - 600m/min, företrädesvis 200 - 600 m/min. Den EB-bes lade banan skärs tillråämnen, som värmeförseglas till behållare, sås pappmuggar, ellerförpackningar, såsom förpackningslådor eller artonger. Förseglingen kanutföras med varmluft, varvid lufttemperatur kan vara ungefär 360 - 470 °C.För material som bestrålas mera intensi , det vill säga vid en långsammarebanhastighet, är lufttemperaturen so f rävs fören fullständig försegling lägreän för material som får mindre str ing. I stället för varmluft kanförseglingsbackar användas, ho vilka temperaturen kan vara ungefär 130 -160 °C, även i detta fall lägst to' material som bestrålas mest.

Enkelskiktsbeläggningar,PLA och PBAT, samt 'I är också föredragna. Sådanaenkelskiktsbeläggninar kan ha en vikt om 15 - 60 g/mz, företrädesvis 25 - 40 övriga delarna av polymerytan inte exponeras för strålning._» nen bestående av PET-belagd bakplåtspapp kan anföras som ett Fö försöken enligt figurerna 1 - 4 extruderades enkelskikt avplyesterbeläggning på en sida av en kartongbas och utsattes för olika V, ehandlingar för fastställande av deras effekt på'I värmeförseglingstemperaturen. Behandlingarna var ultraviolett bestrålning med 21 kW, elektronstrålebestrålning med en dos om 100 kGy, PLA, blandningar av PLA och PBS, blandningar av* '''' " « ---- -' Formatted: Leñ vwiwa A"~/7ß/N/°” *i 8 koronabehandling med 3400 W, samt flambehandling med användning av ettsyreöverskott (vid en banhastighet om 150 m/min). l figurerna har dessamarkerats med “UV", “EB”, ”C” respektive Kombinationer av dessa behandlingar togs också med i försöken. För varje försöksprov uppmättes /1 I initieringstemperaturen för värmeförsegling, som temperaturen hos /fvarmförseglingsluft vid ett elektriskt uppvärmt luftmunstycke innan den träffadeytan hos beläggningsskiktet. Vid de angivna temperaturerna hade pgly/merensmält tillräckligt för perfekt försegling med den obelagda baksidanfávkartongen. Kravet är att ett försök att öppna förseglingen resußefr/ar isönderrivning inuti den fiberbaserade kartongbasen. f F ig. 1 är ett diagram som visar värmeförseglingstemper urerna (°C) för enenkelskiktsbeläggning av enbart PLA, med en vikt o 25 g/mz. Det framgår attEB-behandlingen enligt uppfinningen påtagligt för 'värmeförseglingsbarheten genom att sänka vär eförseglings(varmluft)-temperaturen från 500°C ner till 410°C. En ty g förbättring kan också noterasefter UV-behandling. Det bästa resultatet, ed värmeförseglingstemperaturenner till 380°C, uppnåddes genom att utföra EB- och UV-behandlingarna eftervarandra. Tillförande av en koronabetta/ndling hade ingen uppmätt effekt påvärmeförseglingstemperaturen. I Försöken enligt fig. 2 motsvarapde enligt fig. 1, förutom attbeläggningspolymeren var eryblandning av 55 vikt-% PLA och 45 vikt-% PBS.Det sker totalt sett en sänk ing av värmeförseglingstemperaturer ijämförelsemed 100 % PLA och åte gen påverkade EB-behandling och EB- och UV-behandlingari kombin ion värmeförseglingsbarheten fördelaktigt, genom attföra värmeförseglin temperaturen från initiala 440°C (ingen behandling) ner till 380°C respekti 360°C. vär eförseglingsbarheten fördelaktigt, genom att förav" meförseglingstemperaturen från initiala 420°C (ingen behandling) ner till80°C respektive 360°C.

Vmvß ,, zärm/M m 9 Fig. 4 visar resultaten från försök utförda med ett extruderat enkelskikt av PET ~ d' med en beläggningsvikt om 40 g/mz. EB-behandling enligt uppfinningenförbättrade värmeförseglingsbarhet genom att sänka värmeförseglings(varmluft)-temperaturen från 550°C ner till 540°C. En påtagligytterligare förbättring, med värmeförseglingstemperaturen ner till 5QQ"C,uppnåddes genom tillförande av flambehandling före EB-behandliñgen. Entillförd koronabehandling mellan F- och EB-stegen visades sigdäremot ha ennegativ effekt på resultatet.

I fig. 5 visas resultat från en annan försökserie utförd med ett enkelskikt av 35g/mz PLA extruderat på en sida av en kartongbas. Här var syftet att provaeffekten av olika doser av EB-strålning mätta somykÖy. Det framgår atteffekten, sänkt värmeförseglings(varmlufÛ-tempefatur, ökar när stråldosenökas gradvis från noll (ref = ingen behandlinglyupp till 200 kGy. En längredosnivå om ungefär 100 kGy tros dock varalatt föredra, eftersom den ökadegraden av nedbrutna polymerkedjor kanvpåverka egenskaper hos polymeren,såsom dess mekaniska hållfasthet, påfett negativt sätt.

Fig. 6 innefattar resultat från en försöksserie motsvarande den enligt fig. 5,men utförd med ett enkelskikt av 0 vikt-% PLA och 60 vikt-% PBS. Återigensänks värmeförseglingstempeyåturen som en funktion av ökad stråldos.

F ig. 7 visar grafiska kurvor om plottar uppmätta smält(skjuv)-viskositeter moterad PLA-film, som har omsmälts vid 240°C förmätningarna. Kurva 1 presenterar som referens en obehandlad film ochkurvorna 2-5 repres nterar filmer som EB-behandlats före omsmältning medEB-stråldoser om kGy, 50 kGy, 100 kGy respektive 200 kGy. Förhållandenavid värmeförseg ' g uppskattas motsvara skjuvhastigheter om ungefär 5 till 501/s. Det kom r att inses att smältviskositeten konsekvent minskar närstråldosen ö as, vilket antyder att det inte sker någon påtaglig tvärbindning avpolymerenf* utan snarare bryts polymerkedjor ned på grund av EB- bestrålni gen. Detta resultat ligger väl i linje med den observerade förbättradevärmef rseglingsbarheten, dvs. de sänkta varmluftstemperaturerna som krävsförv" meförsegling.

Fi _ 8 visar liknande grafiska kurvor för en blandning av 55 vikt-% PLA och 45t-% PBS. Kurva 1 representerar ett obehandlat extrudat av nämnda ' blandning, uttaget från munstycket hos en extruder, kurva 2 representerar som PE evngflpflmbpß referens en obehandlad film av nämnda blandning, som omsmälts vid 290°C (friför mätningarna, samt kurvorna 3 - 5 representerar filmer av nämnda .fx blandning, som behandlats med EB-stråldoser om 50 kGy, 100 kGy respektiveß!200 kGy och därefter omsmälts för mätningarna. Vid lägre skjuvhastighetefirfsfunder 5 1/s förefaller viskositeten vända uppåt när dosen ökar från 50 o 100kGy, vilket spekulativt kan förklaras som att ökad EB-strålning framkfafiartvärbindning av PBS som en reaktion som konkurrerar med kedjeklfrvning avPLA. Vid de skjuvhastigheter om ungefär 5 till 50 1/s som är re vanta förvärmeförsegling minskar dock viskositeten varje gång som sfiåldosen ökas, vilket antyder att effekten av eventuell tvärbindning av pollyyrfneren är utanbetydelse, medan nedbrytning av polymerkedjor dominerarviskositetsuppträdandet. 'j För att fastställa effekten av EB-strålning på etÅuderat beläggningsskiktsvidhäftning till ett fibersubstrat utfördes en fö öksserie med ett extruderatenkelskikt av 35 g/mz PLA på en kartongb na. Det extruderadebeläggningsskiktet utsattes för olika do, Ar av EB-strålning. Vidhäftning till ytanhos kartongbanan uppskattades via *hår lätt det var att skala av beläggningen,på en skala enligt gif” 0 = ingen vidhäftning 11,/ vidhäftni snivåerna på den ovanstående skalan var 2, 3, 3, 5 respektive 5.Med an ra ord visade sig en dos om 100 kGy förbättra vidhäftning från nöjak g till utmärkt, eftersom PLA-beläggningsskiktet inte längre skalades avfrå , iberytan längs gränslinjen mellan kartongen och beläggningen, utan ettförsök till avskalning förorsakade sönderrivning av strukturen inuti kartongen.Detta är standardkravet för perfekt vidhäftning. \/j ß FD E zlá' N/D ß//l/fi/»tl 11 En annan försöksserie utfördes med ett extruderat enkelskikt av 40 g/mz PETpå en kartongbana. EB-stråldoserna var 0 kGy, 25 kGy, 50 kGy, 'lOjàïkGy och200 kGy och vidhäftningsnivåerna på den ovanstående skalan vaff3, 4, 4, 4,respektive 4. Följaktligen detekterades en förbättrad vidhäftniQg/sförmåga vidvarje dos av EB-strålning, i jämförelse med ett referensprov behandlat med

Claims (3)

1. Förfarande för förbättrinq av värmeförseqlinqsbarheten hos en polyester, kännetecknat av att ett skikt avpolvesterbeläqqninq på ett fibersubstrat innefattande papper, kartonq 5 eller gagg utsätts för elektronstråle(EB)-strålning, somminskar smältviskositeten hos polyestern. 15 4~.

2. Förfarande enligt pat tkrav 12-eller-3, kännetecknat av att dosenav EB-strålning är åtmi tone 20 kGy, företrädesvis inom intervallet 20 -zoo key. iI 5e

3. Förfarande enligt någet-av-patentkraven 1 eller 22i-4,20 kännetecknat v att polyestern innefattar polylaktid (PLA).I 6A. Förfa nde enligt patentkrav åä, kännetecknat av att polyestern ären bla ning av PLA och polybutylensuccinat (PBS).25 | 7-.5. Förfarande enligt något av patentkraven 2:41 eller 2, ännetecknat av att polyestern innefattar polyetylentereftalat (PET). .6. Förfarande enligt något av patentkraven 2--41 eller 2,kännetecknat av att polyestern innefattar polybutylenadipat-tereftalat(PBAT), företrädesvis som en blandning med PLA. 917. Förfarande enligt något av de föregående patentkraven,kännetecknat av att polyestern utsätts för ultraviolett(UV)-strålning ochelektronstråle(EB)-strålning efter varandra. I 4918. Förfarande enligt något av de föregående patentkraven,kännetecknat av att polyestern även utsätts för flambehandling. 4-1-.9.:Förfarande för ökning av vidhäftning av polyester till ett fibersubstrat 5 innefattande papper. kartonq eller papp, kännetecknatgav att ett enkelskikt av polyestern extruderas på substratet och? utsätts förelektronstrå|e(EB)-strålning_ -1-2-.QFörfarande för framställning av en värmeförseglad behållare eller10 förpackning, kännetecknat av att ett fibersubstrat innefattande papper,kartong eller papp förses med en polypßierbeläggning som innefattarpolyester, att beläggningen utsätts förjE/B-strålning, samt att behållareneller förpackningen formas genom att värmeförseglabeläggningspolymeren. f'15 f”Jfêfflpförfarande enligt p entkrav -1-2fl, kännetecknat av attpolymerbeläggningen på ersubstratet värmeförseglas mot en obelagdfiberyta. 20 44~._1_2._Förfarande e gt patentkrav filâfl, kännetecknat av att behållarenär en pappmug varvid den vertikala fogen hos muggens mantel bildasgenom att v' rmeförsegla den polymerbelagda invändiga ytan hosmuggen m den obelagda utvändiga ytan hos muggen. 25 45»._1_.'_5_._Fö arande enligt patentkrav ilâfl, kännetecknat av attförp ckningen är en lådförpackning av papp eller kartong, varvid den p merbelagda utvändiga ytan hos förpackningen värmeförseglas mot en obelagda invändiga ytan hos förpackningen. 30 -1-6f1_4_ Förfarande enligt patentkrav 421_O, kännetecknat av att förpackningen innefattar en mugg eller ett tråg av kartong eller papp, ,//som tillsluts genom att värmeförsegla locket mot mynningen av muggeneller tråget.35 4%15. Förfarande för försegling av en polyesterbeläggning på ett fibersubstrat innefattande papper, kartonq eller papp, kännetecknat avatt elektronstråle(EB)-strålning riktas mot en yta @ H- l?dgå..uf“f4\' I ' ß, w Ip I”.ær, Vrå m ønalf' 90l f'14 Q 30polyesterbeläqqninqen ¿,vàrefter den bestrålade *J ytan värmeförseglas mot en motyta.