SE538278C2 - Förfarande och system för diagnostisering av en solenoidventil - Google Patents

Abstract

Sammandrag Foreliggande uppfinning hanfor sig till ett forfarande for diagnostisering av en solenoidventil (100), varvid namnda solenoidventil (100) innefattar en solenoid (105) och ett rorligt ventilorgan (103), varvid namnda rorliga ventilorgan (103) är rorligt mellan ett forsta lage och ett andra lage, varvid rorelse fran namnda forsta lage till namnda andra lage astadkoms medelst stromsattning av namnda solenoid (105). Forfarandet innefattar: vid en forsta tid, nar en strom genom namnda solenoid (105) är okande, faststalla en forsta derivata for namnda strOm, vid en andra tid, efterfoljande namnda forsta tid, och nar strommen genom namnda solenoid (105) är okande, faststalla en andra derivata for namnda strom, och baserat pa en jamforelse mellan namnda forsta derivata och namnda andra derivata, diagnostisera namnda solenoidventil (100).

Description

FoRFARANDE OCH SYSTEM FOR DIAGNOSTISERING AV EN SOLENOIDVENTIL Uppfinningens omrade Foreliggande uppfinning hanfor sig till solenoidventiler (magnetventiler), och i synnerhet till ett forfarande for diagnostisering av en solenoidventil enligt ingressen till patentkravet 1. Uppfinningen avser aven ett system och ett fordon, liksom aven ett datorprogram och en datorprogramprodukt, vilka implementerar forfarandet enligt uppfinningen.

Uppfinningens bakgrund Solenoidventiler (magnetventiler) anvands mom ett stort antal tillampningsomraden, och kan t.ex. anvandas for kontrollerad reglering av tillforsel av fluider i form av gas eller vatska till nagon tillamplig typ av system.

T.ex. kan solenoidventiler anvandas vid styrning av olika funktioner i pneumatiska och/eller hydrauliska system, sasom for styrning av fladen till cylindrar, luft- eller vatskedrivna motorer etc. Solenoidventiler kan till exempel aven anvandas i sprinklersystem far automatisk bevattning, i apparater sasom tvattmaskiner, diskmaskiner, direktverkande solenoidventiler far anvandning vid styrning av spjall/stalldon mellan tva lagen, sasom t.ex. chokefunktioner vid utombordsmotorer, etc., och aven mom ett stort antal andra omraden.

Vidare anvands solenoidventiler t.ex. i fordon, dar dylika ventiler kan vara anordnade att anvandas vid styrning av olika funktioner dar gas och/eller vatska ska regleras. T.ex. kan dylika solenoidventiler anvandas vid de, framforallt vid tunga fordon, vanligen forekommande tryckluftsystemen, eller vid t.ex. tillforsel av bransle eller annan vatska till efterbehandlingssystem for efterbehandling (rening) av de fran 1 en forbranningsmotor resulterande avgaserna. Dylika solenoidventiler kan aven anvandas vid manga andra typer av funktioner.

Sammantaget finns saledes ett start antal tillampningsomraden for solenoidventiler. Oavsett anvandningsomrade är det dock viktigt att solenoidventilen fungerar pa ett avsett satt.

Solenoidventiler innefattar vanligtvis ett rorligt ventilorgan, varvid namnda rorliga ventilorgan ar rorligt mellan ett forsta lage och ett andra lage, och varvid ventilorganets rorelse styrs medelst stromsattning av en solenoid. Ett forekommande fel hos en solenoidventil är att den avsedda rorelsen inte utfors pa ett avsett satt. T.ex. kan en solenoidventil anvandas for att vaxla mellan tva lagen, sasom ett oppet respektive ett stangt lage, dar vid fel den avsedda rorelsen inte utfors fullt ut, eller inte ails, eller langsammare an avsett.

Sammanfattning av uppfinningen Det är ett syfte med foreliggande uppfinning att tillhandahalla ett forfarande for diagnostisering av en solenoidventil som kan faststalla huruvida solenoidventilen fungerar pa ett avsett satt. Detta syfte uppnas med ett forfarande enligt patentkrav 1.

Fareliggande uppfinning hanfor sig till ett forfarande for diagnostisering av en solenoidventil, varvid namnda solenoidventil innefattar en solenoid och ett rarligt ventilorgan, varvid namnda rorliga ventilorgan är rOrligt mellan ett forsta lage och ett andra lage, varvid rarelse fran namnda forsta lage till namnda andra lage astadkoms medelst stromsattning av namnda solenoid. Forfarandet innefattar att: - vid en forsta tidpunkt, nar en strom genom namnda solenoid är okande, faststalla en forsta derivata for namnda strOm, 2 vid en andra tidpunkt, efterfoljande namnda forsta tidpunkt, och nar strommen genom namnda solenoid är okande, faststalla en andra derivata for namnda strom, och baserat pa en jamforelse mellan namnda forsta derivata och namnda andra derivata, diagnostisera namnda solenoidventil.

Enligt ovan utgors ett vid solenoidventiler forekommande fel av att den av det rorliga ventilorganet avsedda rorelsen inte utfors alls, eller inte utfors fullt ut. Det Or darfor onskvart att kunna diagnostisera huruvida forvantad rorelse faktiskt utfors varvid Oven solenoidventilens funktion kan diagnostiseras.

Denna diagnostisering kan utforas genom att faststalla huruvida det rorliga ventilorganet Or i rorelse under en forvOntad tidsperiod, varvid i sá fall solenoiden kan anses fungera korrekt.

Detta forfarande for detektering av solenoidventilens funktion forutsatter dock att det rorliga ventilorganet paborjar rorelsen i ena andlaget, saint att rorelsen avslutas i det andra andlaget. Vidare erfordras att forflyttningen alltid tar lika lang tid vid lika forhallanden, sasom med avseende pa temperatur, spanning och den mot det rorliga ventilorganets rorelse verkande kraften.

En felaktigt fungerande solenoidventil kan clamed till synes fungera felfritt om rorelse pagar under den forutbestamda tiden, men dar i praktiken endast en del av fOrflyttningen utfors, t.ex. pa grund av okad friktion vid rorelsen, men dar den uppmatta omslagstiden fortfarande uppfyller uppstallda villkor.

Ett dylikt forfarande kan Oven pavisa fel fastan ingen felaktig funktion i praktiken racier. T.ex. kan forhallandena vid solenoidventilen variera Over tiden, t.ex. med avseende pa 3 temperatur och/eller luftfuktighet, med faljd att omslagstider kan variera pa grund av sadana yttre faktorer.

Det finns aven diagnosmetoder som baserar sig pa den strom som flyter genom solenoiden vid ventilomslag. T.ex. kan tecknet for derivatan for den strain som flyter genom solenoiden bvervakas, varvid diagnostisering kan utfbras baserat pa vaxlingar i derivatans tecken. Dylika teckenforandringar kan dock vara mycket svara att detektera, varfbr diagnosen inte alltid är tillfbrlitlig.

FOreliggande uppfinning nyttjar ocksa derivatan for strommen genom solenoiden vid diagnosen, men pa ett satt som ger en fOrbattrad diagnos jamfort med andra tekniker. Enligt fbreliggande uppfinning jamfbrs derivatan for strOmmen vid tva pa varandra fOljande tva tidpunkter nar strommen genom solenoiden är bkande. Nar det rbrliga ventilorganet utfOrt onskad fbrflyttning medelst strbmsattning av solenioden sluts ett luftgap med fbljden att den magnetiska kretsens egenskaper fbrandras, varvid ocksa strbmbkningens motstand genom solenoiden fbrandras, varvid den hastighet med vilken strommen bkar ocksa fbrandras. Detta utnyttjas av fbreliggande uppfinning genom att jamfara stromderivator for att se am fbrvantad fbrandring i strbmmens derivata har uppstatt. Om sa är fallet kan solenoidventilen anses fungera korrekt, medan den annars kan anses fungera felaktigt.

Ytterligare kannetecken for fbreliggande uppfinning och fbrdelar darav kommer att framga ur fbljande detaljerade beskrivning av exempelutfbringsformer och de bifogade ritningarna.

Kort beskrivning av ritningarna Fig. 1A-B visar schematiskt ett exempel pa en solenoidventil i ett icke-aktiverat respektive ett aktiverat 4 tillstand vid vilken foreliggande uppfinning kan anvandas.

Fig. 2visar schematiskt ett exempelforfarande enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning Fig. 3visar ett exempel pa en stromfOrdndring for en solenoid vid solenoidventilen enligt fig. 1A-B.

Fig. 4visar ett exempel pa en styrenhet i vilken foreliggande uppfinning kan implementeras.

Fig. 5A-B visar schematiskt ett annat exempel pa en solenoidventil vid vilken foreliggande uppfinning kan tilldmpas.

Detaljerad beskrivning av foredragna utforingsformer Fig. 1A visar ett exempel pa ett tvdrsnitt av en allmdnt cylinderformad solenoidventil 100 vid vilken fOreliggande uppfinning kan tilldmpas. Sasom har ndmnts kan solenoidventiler anta ett stort antal utseenden, och fungera pa olika sdtt, varfor den i fig. 1A visade solenoidventilen endast utgar ett icke-begrdnsande exempel, och ddr foreliggande uppfinning är tilldmplig vid samtliga typer av solenoidventiler ddr ett rarligt ventilorgan forflyttas medelst en kraftverkan, ddr kraften astadkoms genom att en strom leds genom en solenoid. Den visade solenoidventilen kan t.ex. anvdndas som injektor i ett efterbehandlingssystem for efterbehandling av avgaser resulterande fran en forbrdnningsmotor, ddr medelst injektorn brdnsle eller annan fluid tillfors efterbehandlingssystemet.

Den i fig. 1A visade solenoidventilen 100 innefattar ett inlopp 101, till vilket en av solenoidventilen reglerad fluid, sasom en vdtska eller en gas, tillfors. Solenoidventilen 100 innefattar vidare ett utlopp 102, vilket utgor ett reglerat utlopp, ddr forbindelse mellan inlopp och utlopp selektivt kan oppnas/stangas. Denna styrning Astadkoms genom manavrering av ett rorligt ventilorgan 103, ofta kallat "plunger" (eng.), vilket, i foreliggande exempel, hiller forbindelsen mellan inlopp och utlopp stangd nar solenoidventilen är i vilolage, dvs. ndr en solenoid 105 inte är stromsatt. I vila halls forbindelsen mellan inlopp och utlopp stangd medelst fjdderkraft, vilken istadkoms av en fjdder 104. Farhallande kan aven vara det omvanda, dvs. forbindelsen mellan inlopp och utlopp kan alternativt lianas appen vid icke-stramsatt solenoid. Vidare kan forbindelsen hAllas stangd medelst tryck av fluiden, varvid siledes fluidens tryck istdllet for en fjaderkraft overvinns medelst magnetisk kraft enligt nedan.

Vid solenoidventiler av den visade typen kan, i syfte att sdkerstdlla solenoidventilens funktion, en losning tillampas dar en fluid tillats passera fran inloppsidan av det rorliga ventilorganet till den fran in-/utloppet vdnda sidan av det rorliga ventilorganet 103, varvid i stdngt tillstand ett med avseende pi fluiden tryckavlastat rorligt ventilorgan 103 erhalls, varvid en forhallandevis liten fjaderkraft F, erfordras av fjddern 104 far att astadkomma stdngning av forbindelsen mellan inlopp och utlopp nar solenoiden Or stramles.

Solenoidventilens funktion är kritiskt beroende av att det rorliga ventilorganet 103 uppfor sig pa ett forvantat satt, dvs. farflyttas pi ett forvantat sdtt ndr en rarelse ska utforas for att vaxla lage hos solenoidventilen 100.

Foreliggande uppfinning avser ett forfarande for att sakerstalla att en onskad rorelse faktiskt utfors. Ett exempelforfarande 200 enligt foreliggande uppfinning visas i fig. 2, ddr farfarandet barjar i steg 201 med att faststdlla huruvida solenoidventilens 100 funktion ska diagnostiseras. Detta kan t.ex. vara anordnat att utfaras vane gang 6 solenoidventilen 100 aktiveras, med tillampliga mellanrum, nar en felaktig funktion misstanks foreligga, eller av annan tillamplig anledning. Nay. solenoidventilen 100 ska diagnostiseras fortsatter forfarandet till steg 202, dar det faststalls huruvida solenoidventilen 100 aktiveras, dvs. i detta fall huruvida en spanning vo ansatts over solenoiden 10 sa att en strom borjar flyta genom solenoiden 105.

Forfarandet ligger kvar i steg 202 till dess att solenoidventilen 100 aktiveras. Nar solenoidventilen 100 aktiveras fortsatter forfarandet till steg 203, dar det faststalls huruvida en forsta tid Ti har forflutit enligt nedan, varefter forfarandet fortsatter till steg 204, dal- en forsta stromforandringshastighet, dvs. strommens derivata, faststalls. Denna forsta stromforandringshastighet (derivata) faststalls saledes efter en forsta tid Ti, dar denna forsta tid Ti kan vara anordnad att utgora en tid som har forflutit efter det att solenoiden spanningssatts och en strom clamed borjar flyta genom solenoiden. Denna fordrojning innan derivatan faststalls medfor att transienter vid inkopplingsogonblicket kan undvikas. Enligt en utforingsform utfors dock inte nOgon sOdan fordrojning.

Rorelse hos det rorliga ventilorganet 103, och clamed vaxling, i foreliggande exempel, fran stangt tillstand till appet tillstOnd for forbindelsen mellan namnda inlopp 101 respektive utlopp 102, astadkommes genom en pa det rorliga ventilorganet 103 verkande elektromagnetisk kraft F..

Den elektromagnetiska kraften F. genereras genom spanningssattning av solenoiden 105 via anslutningsorgan 106, 107. Solenoiden 105 Or lindad kring en karna 108 av magnetiskt material, sasom t.ex. en jarnkarna. 7 Nar en spanning ansatts over solenoiden 105 via anslutningsorganen 106, 107 kommer en stromatt borja flyta genom solenoiden 105 och clamed ge upphov till ett magnetfalt, dar strommen i kan beskrivas enligt sambandet: _ vovoe -tR IL R R (ekv. 1) dar utgor spanningen over solenoiden 105, R utgor resistansen genom solenoiden 105, L utgor den magnetiska kretsens induktans, dar den magnetiska kretsen utgors av jarnkarnan 108, det rorliga ventilorganet 103 respektive luftgapet 6. Strommen Or suedes nail vid inkopplingsogonblicket for att sedan successivt stiga. Nar strommen borjar flyta genom solenoiden uppbyggs kontinuerligt en elektromagnetisk kraft, F., vilken Or beroende av, och akar med en Okning av, strOmmenoch vilken verkar pi det rOrliga ventilorganet 103 pa ett sadant satt att den stravar efter att forflytta det rorliga ventilorganet i riktning mot jarnkarnan for att darmed reducera luftgapet 6 mellan jarnkarnan 108 och det rorliga ventilorganet 103.

Sa lange som den motriktade fjaderkraften F overstiger den medelst strommen inducerade elektromagnetiska kraften Fm kommer dock ingen forflyttning av det rorliga ventilorganet att ske, men sa snart den elektromagnetiska kraften F. overstiger fjaderkraften F kommer det rorliga ventilorganet att pabOrja en forflyttning i riktning mot jarnkarnan 108. Nar forflyttningen av det rorliga ventilorganet 103 i riktning mot jarnkarnan 108 pabOrjas minskas luftgapet 6, vilket medfOr att den elektromagnetiska kraften Fm vilken sasom Or 'cant Or 8 starkt beroende av luftgapsavstandet mellan det rorliga ventilorganet respektive jarnkarnan 108, akar, med alit snabbare fOrflyttning av det rOrliga ventilorganet som fOljd till dess att luftgapet 6 elimineras och kontakt mellan jarnkarnan 108 och det rOrliga ventilorganet 103 uppstar.

Detta lage visas i fig. 1B.

Nar luftgapet 6 sluts genom rorelsen av det rorliga ventilorganet 103, och 6 darmed är lika med noll, fOrandras egenskaperna for den elektromagnetiska kretsen, vilket darmed farandrar den hastighet med vilken strammen genom solenoiden okar. Foreliggande uppfinning nyttjar detta forhallande vid diagnostisering av solenoidventilens 100 funktion.

Ett exempel pa strOmmens fOrandring vid omslag av solenoidventilen 100 visas i fig. 3. Nar en spanning palaggs Over anslutningarna vid tiden TA bOrjar en strOm flyta genom solenoiden 105. Denna strom kommer enligt ovan att Oka med tiden enligt ekv. 1, dar okningen, atminstone efter eventuella initiala tillslagstransienter, kommer att vara vasentligen konstant under det att den magnetiska kraften uppbyggs men fortfarande understiger den kraft Fm som erfordras for att overvinna fjaderkraften F. Detta betyder ocksa att strOmderivatan kommer att vara vasentligen konstant under denna tidsperiod.

Nar saledes en spanning v0 har palagts solenoiden faststalls enligt ovan i steg 204 en fOrsta derivata for strommen dt vilket alltsa kan vara anordnat att utfOras forst nar en fOrsta tid Tl har fOrflutit sedan solenoiden 105 aktiverades. Enligt en utfOringsform utfOrs dock bestamningen direkt nar spanningen har palagts. 9 Vidare kan i steg 204 stramderivatan bestammas som ett medelvarde av tva eller flera bestamningar av stromderivatan.

Stromderivatan kan faststallas pa nagot tillampligt satt, sasom t.ex. somcid/. Aim t.ex. kan faststallas som inb—!, At och At som Th—T, . Saledes kan strommen bestammas vid ett flertal tidpunkter Tth, Tth, etc., varvid strOmderivator for respektive tidsperiod Tb—T„ Over langre tidsperioder sasom t.ex. Tc—T,„ varvid ett medelvarde for derivatan forkan faststallas baserat pa dessa bestamningar. Sasom inses kan ett tillampligt antal bestamningar utforas, sasom fler eller farre, dar enligt en utforingsform endast en bestamning av derivatan for im utfors fore respektive efter (forvantat) ventilomslag. T.ex. kan nagon tillamplig, t.ex. empiriskt faststalld, samplingshastighet tillampas, varmed det kan sakerstallas att ett onskat antal strombestamningar, och darmed derivator, hinner utfaras fore respektive efter ventilomslag.

Nar saledes en forsta derivata for stremmenhar faststallts I steg 204 fortsatter forfarandet till steg 205, dar det faststalls huruvida en andra tid 12 (=IC-IA i fig. 3) har forflutit sedan spanningen v, anbringades till solenoiden 105.

Denna andra tid T2 kan utgoras av en tidsperiod som motsvarar eller everstiger tid som det fervantas ta innan det rorliga ventilorganet medelst kraften F. har bringats i kontakt med jarnkarnan 105 och darmed helt oppnat passagen mellan inloppet och utloppet. Den magnetiska kraften Fm overstiger fjaderkraften F nar strommen genom solenoiden 105 har uppnatt en stromvilket intraffar vid tiden TB i fig. 3. Omslaget mellan det i fig. 1A och det i fig. 1B visade laget gar dock Tickan bestammas, och Oven 10 mycket fort da den pi det rorliga ventilorganet verkande kraften Fm Okar med minskande avstand till jarnkarnan 108, vilket suedes innebar att ju narmare det rorliga ventilorganet 103 kommer jarnkarnan 108, desto hOgre kraft Fm kommer det att utsattas for, och darmed forflyttas med hOgre hastighet.

Ventilomslaget kommer suedes att ga mycket fort, och sker mellan TB och TB' i fig. 3.

Foreliggande uppfinning nyttjar alltsa den fOrandring som uppstar i den magnetiska kretsen nar luftgapet 5 sluts. Enligt ovan har luftgapet 6 stor inverkan pa den magnetiska kretsen, och darmed ocksa ph solenoidens induktans L. Saledes kommer ocksa parametrarna i ekv. 1 paverkas, med foljden att strommens derivata kommer att forandras. Detta askadliggors i fig. 3.

Nar saledes namnda andra tid 12 har forflutit forsatter di forfarandet till steg 206, dar ater en derivatafor dt diT2 strommen genom solenoiden faststalls. Denna derivatakan dt faststallas ph motsvarande satt som beskrivits for1 ovan, dt och saledes t.ex. utgoras av ett medelvarde baserat ph ett flertal derivatabestamningar som utfOrs efter tiden T2. Nar saledes aven en derivatavid tiden 12 har faststallts, dt fortsatter forfarandet till steg 207, dar diT2 jamfors med diT1. dtdt Sasom kan ses i figuren kommer derivatan efter det att luftgapet har slutits att vara hOgre jamfort med nar ett luftgap fortfarande rader, vilket alltsa beror ph den induktansforandring som uppstar nar luftgapet stangs. 11 Induktansfardndringen i sig kommer att vara icke-linjar under det rorliga ventilorganets 103 rorelse, men sasom har farklaras ovan är denna rarelse vanligtvis mycket snabb och kan enligt en utforingsform betraktas som momentan, varfor den stromfardndring som sker under det att ventilen vaxlar ldge inte behover beaktas enligt foreliggande uppfinning. Denna strOmfardndring kan ocksa vara mycket svar att detektera. Det principiella utseendet for strommens fordndring vid ventilomslag visas i fig. 3. Fereliggande uppfinning fasts-taller dock derivator under perioder ndr strOmmen är Okande, varfor uppfinningen är okanslig fer huruvida stromfordndringar under sjalva omslaget detekteras eller ej. Enligt en utferingsform fasts-tails den andra derivatan vid en tid dar ventilens vdxling av lage forvantas vara avslutad, och enligt en utferingsform kan ferdndringar av strOmmens derivata under ventilens vaxling av ldge bortses ifran, t.ex. genom att kontinuerligt fasts-Lana strommens derivata, varvid den andra derivatan d1T2 enligt foreliggande uppfinning inte anses vara dt faststalld forrdn derivatan vid tva eller flera pa varandra foljande bestamningar, ndr strommen är okande, avviker fran varandra med mer an nagot tillampligt vdrde. diT1 overstiger, och cm sa dtdt I steg 207 faststalls huruvida diT 2 är fallet avslutas forfarandet i steg 208, eftersom ventilen cid anses fungera korrekt i och med att derivatan har okat pa diT2 ett forvdntat sdtt. Om, daremot,inte overstigerdvs. dtdt IdiT1 dr lika med- eller mindre anfortsdtter forfarandet dtdt till steg 209, ddr en signal sasom t.ex. en felindikation genereras. Denna felindikation kan utfOras pa tillampligt 12 sdtt, t.ex. genom att aktivera tilldmplig felkod i ett styrsystem som styr solenoidventilens funktion. di,2 Enligt en utferingsform erfordras endast attoverstiger di din " for att solenoidventilen ska anses fungera korrekt, medan di enligt en utforingsform det erfordras attoverstiger diTI didi med dtminstone ett forsta vdrde for att ventilen ska anses fungera korrekt.

Ndr ventilomslag har skett kan spdnningen Over solenoiden reduceras, dl den kraft, och ddrmed strom, som erfordras ndr luftgapet Or slutet sasom Or kant Or vdsentligt ldgre jdmfort med ndr luftgap rdder. Genom att reducera spdnningen sd att Oven strOmmen reduceras eller atminstone inte ldngre tillats Oka kan t.ex. vdrmeforluster reduceras.

Sammanfattningsvis tillhandahdller foreliggande uppfinning ett forfarande for att diagnostisera en solenoidventil som med god sdkerhet kan faststdlla huruvida onskad funktion uppvisas. Uppfinningen har vidare fordelen att eftersom endast en okning i derivata behover detekteras erhdlls en losning som Or oberoende av fordndringar i solenoidventilens omgivningsforhdllanden. T.ex. beror solenoidens resistans och induktans av manga parametrar, sasom luftfuktighet, temperatur etc., vilket innebdr att strommen kan Oka med olika derivator fran ett tillfdlle till ett annat trots att solenoidventilen fungerar helt korrekt. Solenoidventiler kan t.ex. vara installerade i fordon, vilka dels kan framforas i omgivningar ddr temperatur och/eller luftfuktighet varierar start, men dar ocksa temperaturen vid den specifika position dar solenoidventilen Or installerad kan variera start under en fordonsfard, t.ex. pa grund av uppvarmning fran t.ex. motor och/eller avgassystem. 13 Fareliggande uppfinning är okanslig for dylika fOrandringar i omgivningsparametrar eftersom strommens derivata fortfarande kommer att Oka efter det att luftgapet har stangts, varvid uppfinningen saledes är okanslig for specifika varden, och varvid saledes relativa parametrar kan nyttjas.

Vidare har foreliggande uppfinning exemplifierats ovan i anknytning till ett specifikt exempel pa en solenoidventil. Sasom är kant kan solenoidventilen vara uppbyggd pa ett flertal andra satt, t.ex. med avseende pa hur oppning/stangning sker. Fareliggande uppfinning är tillamplig vid samtliga solenoidventiler som i ovrigt uppfyller bestamningarna enligt de bifogade patentkraven.

Uppfinningen är saledes tillamplig vid samtliga solenoidventiler som vid normal funktion uppvisar ett uppforande dar derivatan for en palagd strom akar nar onskad rorelse av ett rorligt ventilorgan har slutforts.

Vidare kan den reglering som utfors av solenoidventilen vara av olika typ, sasom anordnad att vid aktivering stanga en passage istallet for att oppna den enligt ovan. En solenoidventil kan aven innefatta fler an tva portar, sasom t.ex. tre, varvid omstallning av ventilen t.ex. kan vaxla mellan oppning av en passage fran en ingang till en forsta respektive en andra utgang, alternativt vaxling mellan en forsta respektive en andra ingang till en utgang. Uppfinningen är alltsa tillamplig aven vid dylika ventiler. Ett exempel pa en vanligt forekommande typ av solenoidventil 500 visas i fig. 5A-B. Fig. 5A visar ett tvarsnitt av en allmant cylinderformad ventil 500 med ett rorligt ventilorgan 501, och en solenoid 502. I fig. 5A är solenoidventilen i vilolage, dvs. solenoiden 502 är inte stromsatt, och det rorliga ventilorganet halls i sitt ena andlage medelst en fjader 503. Fjadern är anordnad att lopa inuti det rorliga ventilorganet for att mojliggora 14 stangning av luftgapet 6. I det i fig. 5A visade laget kan solenoidventilen 500 t.ex. vara anordnad att liana en fluidfarbindelse Oppen eller stangd.

Nar solenoiden stromsatts och den av fjadern 503 genererade fjaderkraften overvinns sluts luftgapet 6, se fig. 5B, varvid en forandring av strommens motstand sker pa motsvarande satt som har beskrivits ovan, och som ocksa kan detekteras enligt foreliggande uppfinning.

Forfarandet enligt foreliggande uppfinning kan med fOrdel vara implementerat i en styrenhet i ett styrsystem som styr solenoidventilens funktion. Dylika styrenheter styrs ofta av programmerade instruktioner. Dessa programmerade instruktioner utgOrs typiskt av ett datorprogram, vilket nar det exekveras i styrenheten astadkommer att styrenheten utfor onskad styrning, sasom att utfora forfarandestegen enligt foreliggande uppfinning.

Datorprogrammet utgor vanligtvis del av en datorprogramprodukt, dar datorprogramprodukten innefattar ett tillampligt lagringsmedium 121 (se fig. 4) med datorprogrammet lagrat pa namnda lagringsmedium 121. Datorprogrammet kan vara icke-flyktigt lagrat pa namnda lagringsmedium. Namnda digitala lagringsmedium 121 kan t.ex. utgoras av nagon ur gruppen: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), en harddiskenhet, etc., och vara anordnat i eller i forbindelse med styrenheten, varvid datorprogrammet exekveras av styrenheten. Genom att andra datorprogrammets instruktioner kan saledes fordonets upptradande i en specifik situation anpassas.

En exempelstyrenhet visas schematiskt i fig. 4, varvid styrenheten i sin tur kan innefatta en berakningsenhet 120, vilken kan utgaras av t.ex. nagon lamplig typ av processor eller mikrodator, t.ex. en krets for digital signalbehandling (Digital Signal Processor, DSP), eller en krets med en forutbestamd specifik funktion (Application Specific Integrated Circuit, ASIC). Berakningsenheten 120 är farbunden med en minnesenhet 121, vilken tillhandahaller berakningsenheten 120 t.ex. den lagrade programkoden och/eller den lagrade data berakningsenheten 120 behover for att kunna utfara berakningar, t.ex. for att faststalla huruvida en felkod ska aktiveras. Berakningsenheten 120 är Oven anordnad att lagra del- eller slutresultat av berakningar i minnesenheten 121.

Vidare är styrenheten forsedd med anordningar 122, 123, 124, 125 for mottagande respektive sandande av in- respektive utsignaler. Dessa in- respektive utsignaler kan innehalla vagformer, pulser, eller andra attribut, vilka av anordningarna 122, 125 for mottagande av insignaler kan detekteras som information for behandling av berakningsenheten 120. Anordningarna 123, 124 for sandande av utsignaler Or anordnade att omvandla berakningsresultat fran berakningsenheten 120 till utsignaler for Overforing till andra delar av fordonets styrsystem och/eller den/de komponenter far vilka signalerna är avsedda. Var och en av anslutningarna till anordningarna for mottagande respektive sandande av in- respektive utsignaler kan utgaras av en eller flera av: en kabel; en databuss, sasom en CAN-bus (Controller Area Network bus), en MOST-bus (Media Oriented Systems Transport), eller nagon annan busskonfiguration; eller en tradlas anslutning.

Ytterligare utforingsformer av forfarandet och systemet enligt uppfinningen aterfinns i de bilagda patentkraven. Det skall ocksa noteras att systemet kan modifieras enligt olika 16 utfOringsformer av forfarandet enligt uppfinningen (och vice versa) och att foreliggande uppfinning alltsa inte pa nagot vis är begransad till ovan beskrivna utforingsformer av forfarandet enligt uppfinningen, utan avser och innefattar alla utforingsformer mom de bifogade sjalvstandiga kravens skyddsomfang. 17

Claims (14)

Patentkrav 1. Forfarande for diagnostisering av en solenoidventil (100), varvid namnda. solenoldventil (100) innefattar en solenoid (105) och ett rorligt ventilosgan. (103), varvid namnda rOrlic4a ventilorgan (103) as rorligt mellan ett fOrsta lage och ett andra lage, varvid rorelse frAn namnda forsta lage till namnda andra lage Astadkoms medeist stromsattning av namnda solenoid. (105), kannetecknat av at forrarandet innefattar: 10- vid en fOrsta tid (T1), innan r5reise tram namnda fOrsta lage till namnda andra large, nar en strOm enom namnda solenoid. (105) Or 5kande, faststalla en. fOrsta

1. , derivata (di ) for namnda strbm, dt 2. vid en andra tid (T2), efterfoljande namnda fOrsta tid, och nar strOmmen genom namnda solenoid (105) as 6kande, faststalla. en andra dermvata (i12) fOr namnda strom, och 3. baserat pa en jamfOrelse mellan namnda fOrsta derivata - ( cob namnda andra derivata. ( -), diagnostisera dtdt namnda solenoidventji (100).

2. Farfarande enligt krav 1, vidare innefattande att vid namnda diagnostisering av namnda solenoidventil (100) faststalla huruvida namoda solenoidventj (100) fungerar korrekt.

3. Forfarande enligt krav 1 eller 2, vidare innefattande 1. faststalla huruvida namnda andra derivata (dt dl Overstiger namnda fOrsta derivata ( varvid namnda 18 solenoidventil (100) anses funqera korrekt am namnda andra derivata ( Overstiger namnda forsta derivata.

4. FOrfarande enligt nagot av foregaende krav, vidare innefattande att generera en signal am namnda forsta din • derivata (; är lika med eller Overstiger namnda andra di derivataT2 )

5. Forfarande enligt nadrot av kraven 1-4, varvid namnda fOrsta tid (Ti) utgor en forsta tid (TI) efter det att en strom borjar flyta genom namnda solenoid (105) och/eller namnda andra tid (T2) utgOr en andra tid (T2) efter Oct att en strom borjar flyta genom namnda solenoid (105).

6. FOrfarande enigt nagot av kraven 1-5, varvid namnda forsta derivate 'T1 och/eller andra derivata ( (It bestams baserat pa tva eller fiera pA varandra foljande 13bestamningar av en stromderivata.

7. Forfarande enligt krav 6, vidare innefattande att fasts-Lana derivator for ett fiertal tidsperioder ( T.)varvid. ett varde for namnda fOrsta. derivata (Ti faststaLls baserat pa namnda bestamningar. di

8. Forfarande enligt nagot av foregaiende krav, varvid namnda andra tid (T2) utgors ar en tid som Or stOrre an eller like med en fOrvantad tid fran stramsattning av namnda solenoid (105) till dess att ventilorganet medelst en av stromsattning av namnda solenoid inducerad kraft Fm her bringats fran namnda forsta lage till namnda andra 19

9. F:',rfarande enligt nagot av fOregdende krav, varvid fOrflyttning av ndmnda rOrliaa ventilorgan (103) fran ndmnda fOrsta lice till ndmnda andra ldge sluter ett iuftgap i en magnetisk krets. 11

10. FOrfarande enliqt nAgot av foreadende tray, varvid namnda di'qnostisering av ndmnda solenoid, vidare innefattande att taststalla huruvida ndmnda andra derivata ( '2) at di overstiger ndmnda forsta derlvata (11) med Atminstone dt ett fOrsta vdrde, och di - generera en sianal on ndmnda andra derivata ( r2) into at overstiger ndmnda forsta derivata (dr1.1med ndmnda fOrsta. dt vdrde.

11. Datorprogram innefattande programkod, vilket ndr ndmnda. programkod exekveras i en dator astadkommer att ndmnda 1. dator utfOr forfarandet enligt nAgot av patentkrav 1-10.

12. Datorprogramprodukt innefattande ett datnrisbart medium och ett datorprogram en1qt patentkrav 11, varvid ndmnda. datorprogram ar innefattat i ndmnda datorldsbara medium.

13. System for diagndstjserjng Rv en. solenoidventil (100), varvid ndmnda solenoidventii (100) innefattax en. solenoid (105) octet t rOrigt. ventloraan (103), varvid ndmnda. rorliga ventilorgan (103) är rorligt melian ett for sta idge och ett andra idge, varvid r5relse frAn ndmnda forsta. lAge tjll ndmnda andra idge Astadkoms medeist stromsdttninq av ndmnda solenoid. (105), kannetecknat av att systemet innefattar organ anpassade att: - rid en forsta tidpunkt (TI), innan roreise fran ndmnda forsta 'age till namnda andra lice, ndr en strOm qenom 10 namnda. solenoid (105) Sr akande, faststalla en. fiirsta , derivata (din ) for namnda stram, dt 1. yid en andra tidpunkt (12), efterfaljande ndmnda farsta tldpunkt, och nar strammen genom namnda solenoid (105) Sr di- akande, faststalla en andra derivata ('2) far namnda dt strom, och 2. baserat PS en jamforeise mellan namnda forsta derivata ( och namnda andra derivata ( 112), diagnostisera. dtdt namnda solenoidventil (100),

14. Fordon (100), kannetecknat av att det innefattar ett system enligt krav 13, 21 1/ 1017 000 00 000 00 000 00 000 00 / 8 00 000 00 000 00 000 10 104 Vcc____Ny 107 /1/ 108 --Pi• 101 2/ Generera signal