SE538093C2 - System och förfarande för nivåmätning av vätskor i mobil enhet - Google Patents

Abstract

Sammandrag Foreliggande uppfinning tjllhandahaller etc forfarande och ett system fir nivamatning av vatskor i en mobil enhet. Systemet innefattar en matanordning, vilken ar anordnad fir en firsta matning av Atminstone en firsta vatskeniva i en. fOrsta behallare for vatskor anordnad i den. mobile enheten. Systemet innefattar vidare en fdrsta faststallandeenhet, vilken ar anordnad att faststalla en inverkan Atminstone en omgivningsfaktor ken ha pa matningen av vatskenivan, varvid den atminstone en omgivninqsfaktorn paverkar den mobila. enheten pa sa satt att matvardena paverkas. Systemet innefattar Liven en andra faststallandeenhet, vilken ar anordnad fir att faststalla om nivamatningen Pr tilifirlitlig. faststallandet av matvardets til]forlitlighet baseras enligt uppfinningen pa. den inverkan den atminstone en. omcfivningsfaktorn har haft pa nivamatningens matvarden.

Description

SYSTEM OCH FORFARANDE FOR NIVAMATNING AV VATSKOR I MOBIL ENHET Tekniskt omnide Fareliggande uppfinning avser ett forfarande for nivamatning av vatskor i en mobil enhet enli.qt ingressen till patentkrav 1. Foreliggande uppfinning avser aven ett system. anordnat fOr ., nivamatning av vatskor i en mobil enhet enligt ingressen till patentkrav 20, samt ett datorprogram och en datorprogramprodAlkt, vilka impiementerar farfarandet enliqt uppfjnningen.

Bakgrund Follande bakgrundsbeskrivning utger en beskrivninq av bakgrunden till fOreliggande uppfinning, och behOver saledes inte nedvandiqtvis utgera tidigare kand teknik.

Mobila enheter, Oct vill saga exempelvis fordon eller farkoster, sasom fartyg, flygplan eller andra rorliga enheter, innefattar ofta en eller flera behallare for vatskor. Dessa vatskor kan innefatta vastkor vilka behovs for framfOrande av den mobila enheten, till exempel bransie, kylarvatska, spolarvatska, olika typer av smorjvatska, sasom motor- eller vaxeiladsollor, hydraulvatskor, eller tilisatsmedel for avgasrening exempeivis jnnehallande urea eller annat reduktionsmedei. Vatskorna kan aven innefatta andra typer av vatskor som inte Or viktiga far sjaiva framfOrandet av fordonet. Exempeivis kan behallarna innehalla dricksvatten eller andra drvcker. Behallarna kan aven vara transportbehallare, i vilka vatskor transporteras i den mobile enheten. Det ska oar inses att vatskor som transporteras av den mobile enheten kan vara i stort sett ay. vilken typ som heist, exempeivis kemikaliska vatskor, olja far upvarmning, eller livsmedelsvatskor, eftersom en transportbeha'llare kan fyllas med vasentligen vilken vatska som heist. 1 T detta dokument kommer uppfinningen dAskuteras huvndsakrigen for dess tillampning i fomdon. Fackmannen inser dock att uppfj-ningen aven kan impiementeras i vasentligen al la typer av mpbila enheter i vilka vatskor innefattas i behallare, till exempel de ovan namnda fordonen, fartygen och flImplamen.

Behallare for vatskor innefattar ofta en. matanordning, vilken Or anordnad att mata vatskenivan fbm vatskan i behallaren, eftersom det afro är viktigt att veto hur mycket vatska som finns i behallaren. For exempelvis de vatskor som or viktiga for framforande av den mobila enheten am det viktigt att veto bur mvcket bransle, smbrjvatska, spolarvatska ochiel]er kylarvatska som finns kvar i respektive behallame i den mobila enheten.

Darfor dr behallarna i den mobila enheten ofta fOrsedda red en matanordning innefattande en eller flera av en flottbr, en ultraljudssensor eller nagon annan anordning vilken Kan registrera act rapportera en vatskeniva i behallaren. Den. matta vatskenivan Sari sedan anvandas for att bestamma en tilliangliq volym vatska som finns i respektive behallare.

FOr mobila enheter innefattande en motor är Oct till exempel heit avabrande att kunna fbmlita sig till att det finns tillackligt med motor- och vaxelladsolja for att tilirackligt smOrja motomn. respektive vaxelladan. Det firms Oven ehligt vissa myndighetskrav skyldighet att korrekt kunna mata fembrukning av reduktionsmedel, sasom urea eller AdBlue, fbr att kunna bevisa att tillracklig avgasrening ham gjorts.

For vatskor som transpomteras i en tranportbehallare i den mobila echo ton as det viktigt att kunna overvaka vatskenivan i behallaren for att vara saker pa att behallaren as tat. Detta galler specielit vjd transport av halsoforliga. vatskor, sasom olika tvpem av kemikalier. 2 Kortfattad beskrivning av uppfinningen Fir mobila enheter innefattande en eller flera vatskehehallare med matanordningar är Oct rid ett enskilt mattjlifalle svart att korrekt tolka vilken verklig vatskeniva en mdtsignal genererad av en matanordning fir matning av vatskeniva i en hehallare eqentligen motsvarar. Dents beror pa att matvardet -F7Yr vatskenivan rid mattrillfallet ooh/eller yid matpunkten ibland är hogre/lagre an det borde vara pa grund av att vatskan i behallaren skvalpar runt i behallaren och/eller har en icke-horisontell sits. Detta skvalpande och/eller denna icke-horisontefla yta Ian till exempel hero pa att den mibila enheten accelererar eller retarderar, eller pa att exempeivis ett fordon innefattande behallaren befinner sip i en uppfirsbacke.

Tidigare bar detta problem lists genom att matvardena fran matanordningen medelvardesbildas Over tid. Tanken Or da att de enstaka felaktiqa vardena far en liten, och for matflHngen obetydlig, inverkan pa det medelvardesbildade vardet fir vatskenivan om medelvardesbildningen gars Over tiiirackligt lanq tid. Alltsa oar dessa tidigare kanda losningar hela tiden beraknat ett medelvarde fir vatskenivan over en relativt utstrackt tidsperiod far att inte enstaka felaktiga varden for vatskenivan ska orsaka fel i den mobila enheten, sasom larmsignaler, felaktiga systemstyrningar och liknande.

Dock är det inte alitid fordelaktigt att medeivardesbilda dessa nivamatvarden Over tidsperioder. Medeivardesbildningen firdelar ju felaktiga varden Over tidsperioden fir vilken medelvardesbildningen gars. Dents medfir ocksa sit aven verkicfa (ieke-feaktiga.) varden firdlas ut over denna tidsperiod pa motsvarande satt, vilket gir att medelvardesbildningen av nivamatvardena riskerar att "dalja" verkiga avvikande varden genom att de viktas ihop med. ails 3 audra varden under tidsperioden. Harigenom ger medelvardesbildningen en tidsfordrojning, vilken gor att en snabb verklig forandring av nivamatvardena Roomer' att ge ett fordrojt forandrat medelnivavarde.

Fir exempelvis en snabbt sjunkande niva fir motor-, vaxellads- eller bromsolja hr bet viktigt art stvr- och varningssvstem i den mobila enheten sa snare som moiligt kan faststalla om nivan verkligen ar snabbt sjunkande for att kunna satta in atgarder vilka skyddar den mobila enheten och/eller en firare och eventuella passagerare.

Det ar darfor ett syfte med fireliggan C., uppfinning att tillhandahalla ett forfarande and ett system for nivamatning av vatskor i en mobil enhet vilka korrekt identifjerar felaktiga matvarden respektive korrekta matvarden.

Detta syfte uppnas genom det oven namnda fOrfarande mligt den kanhetecknahde delen av patentkrav I. Syftet uppnas Ivan genom oven namnda system enliqt kannetecknande delen av patentkrav 20 samt av ovan namnda datorprogram and datorprogramprodukt.

Genom fOrfarandet och systemet enligt foreliggande uppfinning erhalls on rimlighetsanalys av am matsignalen/matvardet dr paverkat av omgivhingsfaktorer, vilken ken utnyttjas fir ant Oka noqgrannheten pa matvardena fir vatskenivaerna.

Genom utnyttjande av fOrfarandet och systemet enlig fireliggande uppfinhing Ran -h-j-11fOrlitligheten fir matningen av vatskenivan bestammas baserat pa om den mobile enheten ar paverkad av amgivningsfaktorer. Darefter ken matninqen utnyttjas med hansyn tagen till den bestamda tillfirlitligheten. 4 AlitsA kan matningen tolkas med utgAngspunkt Iran den tiliforlitlighet som resulterar av den eventuella pAverkan utifran, vilket gOr att vinster j precision och/eller tid. kan Oras for mAtningarna av vAtskenivaer i den mobila enheten. Denna ekade snabbhet och/eller precision kan gOra att skador pa den mobila enheten och/eller en fOrare och/eller passagerare i den mobila enheten kan undyikas.

Tack rare foreliggande uppfinning kan icke-tillforlitliga matvArden sArbehandlas, exempelvis genom att ignoreras eller genom att mindre hansyn tas till dessa icke-tilifOrlitliga mAtvArden, vilket minskar risken. fOr att feiaktiga beslut tas baserade pa icke-tilifOrlitliga mAtvArden. Alltsa kan utnyttjande av faiska nivAdetekteringar undvikas genom fOreliggande uppfinnincj.

Foreliggande uppfinning resuiterar alltsA i en totalt sett 1-16g-re kvalitet pa beslut som Las av styrenheter/styrsystem i den mobila enheten. Dessutom kan Oven snabba f6randringar i vAtskeniva follas da fOreligga:nde uppfrnning utnyttjas, vilket minskar risken for exempeivis motorhaveri pa qrund av snabbt lackage av motorolja, eller for vaxelladshaveri pa grund av. snabbt lAckande vaxelladsolja, eftersom den snabbt sjunkande oljenivan. sAkert kommer att upptAckas, varvid. lampliga AtgArder, sasom skyddande stvrningar och/eller farm, kan utfaras f6r att sAkerstalla att motorn/vAxelladan skyddas.

Enligt en utfdringsform av fOreliggande uppfinninq baseras faststallandet av vilken inverkan den atminstone en omgivningsfaktorn bar pd matvardena fOr vatskenivan i den fOrsta behallaren pa en andra matning an atminstone en andra vAtskenivA i atminstone en andra behAllare fOr vAtskor anordnad i den mobila enheten. Om matvardena for den forsta behallaren och. for den Atminstone en andra behallaren fardndras vdsentligen likformigt ken slutsatsPn dras ett omgivningsfaktorer rimligen paverkar mdtvardena, eftersom omgivningsfaktorerna peverkar samtliqa behellare i den mobile enheten. Alitsd kan matverdna. i detta. fail faststdilas corn joke tiliferlitliga eftersom de är paverkade av Atminstone en omgivningsfaktor. Denne utforingsform kan implementeras med m.yckt litet tillskott i komplexitet, eftersom flera vdtskebehallare i dagens mobila enheter, sesom exempeivis i fordpn, redan ofta är forsedda. med mdtanordningar.

Fereliggande uppfinninq kan ddrfOr oka precisionen pa mdtningar och/eller beslut i den mobile enheten med mycket ringa t'iliskott i tiliverkningskostnad °eh/eller komplexitet.

Kortfattad figurfarteckning Uppfinningen kommer att belysas ndrmare nedan med ledninq av be bifogede iitningarna, ddr like hdnvisningsbeteckningar anvdnds for like delar, och van: Figur 1 visar en mobil enhet exemplifierad som ett schematiskt for don, Figur 2 vicar ett flidesschema fir firfarandet enligt fOreliggande uppfinning, Fl gur 3 visar en schematisk behallare med mdf unkter, Figur 4 visar en styrenhet enligt foreliggande uppfinning. Beskrivning av foredragna utforings former 1-2igur 1 visar schematiskt ett exempelfordon 100 innefattande fireliggende uppfinning. Fordonet 100, vilket kan rare en personbil, en lastbil, en buss, eller ett annat fordon, innefattar en drivlina, vilken formedler kraft till drivhjul 113, 114 i fordonet 100. Driviinan innefattar en fOrbrdnningsmotor 101, vilken pd ett sedvanligt sdtt, via en 6 pa ferbrannThgsmtarn 101 utgaende axel 102, ar ferhunden med en vaxellada 103 via en koppling 106. Forbranningsmotorn 101 drivs av bransle fran en. brans1etank 130, v.j1ket tillfers forbranhingsmotorn 101 via, en bransieledning 131, sasam en slang eller liknande. Motorn 101 smorjs av motorolja, vilken samias upp i ett o1jetraci ash fordelas mom motorn 101 av matorns interna delar nar dessa roterar mom =torn 101. Vaxellad,Th 103 smOrls av en vaxeiladsolla, viiken finns direkt i. det utrymme i vaxelladan. som axlar ash kugghjul firms i, ash viiken ferdelas inom vaxeliadan 103 nar dess kugghjul ash ax1ar roterar.

En Iran vaxelladan 103 utgaende axel 107 driver drivhiulen 113, 114 via en slutvaxel 108, sasom t.ex. en sedvanliq differential, ash drivaxlar 104, 105 forbundna med na:mnda slutvaxel 108.

Fordonet 100 innefattar vidale ett avgasbehandlingssystem 120 for behandling/rening av avgasutsiapp resulterande fran forbranning I. ferbranningsmotarns 101 forbranningskammare. Avgasbehandlingssystemet 120 kan innefatta en behallare far reduktionsmedel 121, i silken exempelvis urea slier AdBlue forvaras ash tjilfors avgasbehahdlingssystemet 120 vid dess avgasreninq.

Forbranningsmotorn 101 styrs av fordonets styrsystem via en styrenhet 150. Likasa kan kopplingen 106 ash vaxelladah 103 stvras av fordonets stvrsystem med hialp av en eller flera tillam liqa styrenhetervisade). Naturligtvds kan fordanets drivlina aven vara av annan typ, sasom av en typ med konventionell automatvaxellada, av en typ med. hybriddilv]ina, etc.

Styrenheten. 150 enligt foreliggande uppfinning innefattar aven en fersta faststallandeenhet 151 ash en andra 7 faststallandeenhet 152, och är ansluten tj11, och erhaller mdtsighaler fran, atminstone en matanordning for mdtning av en vatskenivA i en behdilare i tardonet. Den forsta. faststallandeenheten 151 och den ahdra. faststallandeenheten 152 beskrivs mar i detail nedan. I exemplet i figur 1 Or styrenheten 150 ansluten till en matanordning fir nivAmatning av motoroljan I motorn 101, till en mdtanordning far nivamatninq av vaxelladsoljan I vaxellAdan 103, till en mdtanordinq fir nivAmatning av bulbs let i brahsitanken 1 och till en matanordning fir nivamatning av reduktionsmedlet tanken fir reduktionsmedel 121. Styrenheten 150 är dven ansluten till en mdtallordiling fir nivalmatning av atminstone en ytterligare vatska j AtmAnstone en ytterligare behAllare 140, vilket till exempel kan utgOras av en eller flora av spolarvdtska, kylarvdtska och vdtska i en transporttank fordonet. En fackman inser dven att vasentligen vilken typ av vdtskebehAllare som he1st jnnehallande vdsentligen vilken typ av vatska som heist som mats av en matanordning kan anslutas till styrenheten far att tillhandahAlla mdtsignaier far vdtskenivd till stvrenheten 150.

Figur 2 visar ett fladesschema fir farfarandet enligt foreliggande uppfinning. I cot forsta stag 201 av forfarandet utfars en farsta mdtning av Atminstnne en farsta vdtskehjva en farsta behAllare fir vatskor, dAr denna firsts behAllare Or anordnad j den mobjla enheten. Exempeivis kan hdr alltsA nivAn fir motoroljan I motorn 101 i art fordon 100 mdtas av doss matanordning. ett andra stag 202 av forfarandet faststdlls en inverkan Atminstone en omgivningsfaktor kan ha pa den firsts mathjngen i forsta steget 201. Den. atminstone en omgivningsfaktorn. utgors hdr av en omgivningsfaktor som pAverkar den mobila enheten. Exempeivis kan liar omgivningsfaktorn utgoras av en 8 vagiutning fir ett vagavsnitt pa vilket ett fordon 100 befinner sig.

I ett tredje step 203 av firfarande enligt fireliggande uppfinninq faststdlls am den forsta mdtningen i det forsta steqet 201 as tilifOrlitlig. Detta faststallande Sr tillfOrljtligheten fir den forsta matningen baseras pa faststallandet av inverkan som pars i det andra steqet 202 av firfarandet.

Genom fOrfarandet enligt fOreliggande uppfinning kan. tilifirlitligheten fir den firsta mdtningen av vatskenivan bestammas baserat pa cm den mobila enheten dr paverkad av omgivningsfaktorer, varefter matningen darefter kan utnyttjas med hansyn tagen tAll den bestamda. tillfirlitligheten. Med andra cad faststdils cm den mobila enheten är paverkad utifran, varefter matsignalen/mdtvardet fran matanardningen tolkas med utgangspunkt fran den tillfirlitilghet som resulterar av den evertuella paverkan utifrdn. DA fOreliggande uppfinning tillampas kan alltsa vinster i precision ochieLer tid ,eras for matningarna av vatskenivaer i den mobila 70enheten.

Harigenom kan icke-tilifOrlitliqa mdtvarden sarbehandlas, exempelvis genom att ignoreras eller genom att mindre hdnsyn tas till dessa icke-filifOrlitligra matvdrden. Genom detta minskas avsevart risken att beslut tas baserade pa lake- tillferlitliga matvdrden. Detta per totalt sett hegre kvalitet pa besluten. Dessutom kan Oven snabba fordndringar vdtskeniva tail as da fireliggande uppfinning utnyttjas, vilket minskar risken fir exempelvis motorhaveri pa. qrund av snabbt lackage av motorolja.

Tidigare kanda forsek till losningar pa problem med. vatskenivamatningar har resulterat I att avsevart arbete och 9 avsevardd tillverkningskostnader har lagts pa diverse aptimerinqar av behallargeometrier och/eller placeringar av matpunkter i behdalare fer att mjnimera omgivningsfaktarernas inverkan. Genom utnyttjande av foreliggande uppfinning kan aetta problem istallet hanteras i mjukvaran av styrenheter/styrsystem, vilket Or en avsevart mindre arbetsintensiv och mindre kostsam losning pa prohlemet.

Enligt en utforingeform av foreliggande uppfinning Ran faststallandet av am atminstone en omgivningsfaktor inverkar pa matvardet baseras pa en lutning a den mobile enheten upplever da matningen gars. Denna lutning a kan vara. antingen i fardriktningen for den mobila enheten och/eller i vinkel mot fdrdriktningen.

Da den mobila enheten Or ett fordon kan lutningen utgdra vagiutningen a fer ett vagavsnitt pa vilket fordonet befinner sig. Vaglutningen a kan da angora lutningen langs fordonets fardriktninq ach/eller vaglutningen a i vinkel mot, exempelvis vinkelratt mot, fordouets fardriktning. Riktningen pa vaglutningen a kan an betvdelse far vagiutningens inverkan pa vaLlkenivamatningen eftersam vatskebehallaren i vilken matningen gars kan ha en geometrisk utformninq och/eller kan ha en placerjnq av matanordnjngen, vilka qtr matningen mer kanslig for lutningar i en riktning an i en annan riktning. Om exempelvis matpunkten, sasom exempeivis flottdren eller ultraljudsanordningen Or placerad, i ena anden av behallaren i fardriktningen, men centralt i en riktning vinkeiratt mot fardriktningen, sa Ran det gera att vagiutninq cx i fardriktningen far storre inverkan pa matningarna an vagiutning a. tvars fardriktningen. Detta beskrivs mer i detalj nedan. 10 Vaglutnngen a kan hestammas/matas av fordonet sjalvt, exempelvis genom utnyttjande av en accelerometer, en kraftekvation. och/eller en hbjdfbrandxing. I system dar informationsutbyte mei:Lan fordon utnyttjas Pan aven en. '-;vaglutnina a och/ell er information relaterad till en vagiutning a uppskattad av ett fordon tillhandanallas andra fordpn, antingen direkt, oiler via en mellanliggande enhet sasom en databas eller ijknande. Alltsa kan da vaglutningen a bestammas baserat pa information tillhandahallen av ett annat fordon.

Vaglutningen a Pan ocksa bestammas baserat pa topografisk kartdata, exempeivis kartdata fran digitala kartor innefdttande topografisk information. Ofta utnyttjas Vii bestammandet tar positioneringsinformation, sasom GPS- information. (Global Positioning System). Med hjalp av positioneringsinformationen kan fordonets position i fornallande till kartdatan faststallas sa att vaglutningen a kan extraheras ur kartdatan. Positioneringsinformationen kan aven baseras pa radarinformation, pa kamerainformation, pa infnrmation fran ett annat fordpn, pa i fordonet tidigare lagrad positioneringsinformation.

Dagen. topografiska Partor, och Oven dagens positioneringssvstem, har hog noggrannhet, vilket gor att omgrvningsfaktorer vilka beror av vagiutningen a kan bestammas snabbt och noggrant i fordcnet.

Vagiutningen a Pan Oven bestammas baser ad pa i fordonPf tidgare iagrad positioneringsjnformation och vagiutningsinformation, oiler pa information. ernallen Iran trafiksystem relaterat till namnda vagavsnitt. 1 flema. idaq fbrekommande farthallarsystem utnvttlas kartdata och posit ioneringsinformation vii farthdliningen. Sddana 11 system kan dA t-illhandaha]la kartdata ach positioneringsinformation till systemet for foreliqgan uppfjnning, vlket gPr art komplexitetstjilskcttet for bestAmmandet av sagiutningen a minimeras.

Lutningen som den mob ha enheten upplever kan Aven utgOra en terranglutninq a am fordonet befjnner sip I terrAng, det vii] saga utanfOr vAanatet, exempelvis am fordonet Ar en traktor eller ett annat terrangfordon.

Lutningen som den mobila enheten. upplever kan aven utqdra en. vatteniutning a orsakad av nAmnda mobila enhet i samverkan med en eller flera formationer av vatten, exempelyis vapor, am den niobila enheten Is en vAtLenfarkost, sasom et:a fartyg, silken hefinner sic i/pa vatten.

PA motsvarande satt kan lutningen som den mobila enheten upplever kan Aven utgOra en luftlutning a, vilken Ar crsakad av den mpbj-la enheten samverkan med. Daft. Den mobila enheten for denna utferingsform typiskt Ar en fiygande farkost, sasom ett flyulan eller en helikopter, silken befinner sic{ i luften.

Enligt en utfarinqMorm Ar den Atminstone en omglyningsfaktorn som. pAverkar fordonet beroende as hur fordonet framfOrs. Darfor kan faststallandet as vilken inverkan den atminstone en cmgivningsfaktorn kan ha pa mAtningen as vatskenivan haseras pa framfOrandet av fordonet.

Om fordonet accelereras orsakar detta en omqivningsfaktor som paverkar mAtningen, eftersom vatskor i behAllare i fordonet ror pa sig pa grand as accelerationen. Fordonets acceleration. kan har alitsa samverka med behallarens utformning samt eventuella feremal, exempeivis utsugningsorgan, i behallaren.

Typlskt uppstar vagbildningar I fordonets fArdriktning 12 behallarna da fordonet accelererar, vilket (=fir att den. vatskeniva som mitanordningen faststiller kan overensstimma dAligt med der verkliga vAtsicenivan i heliallaren.

En langsam och/eller jamn acceleration orsakar ofta mindre vagbildningar i behdliarna in snabba och/efler ryckiga/ojamna accelerationer. Det kan alltsd hAnda att en lAngsam och/eller jAmn acceleration kan bedomas ge tilif6rlitliga mAtvirden medan snabba och/eller ryckiga/ojimna accelerationer ger joketilifbriitliga mitvirden. pa motsvarande satt paverkar retardationer an fordonet matningen an vitskenivaer i fordonets vatskebehillare, eftersom vagbildniagar ocksa da skapas i benallarna. Avan hir kan en langsam och/eller lAmn retardation ge tillforljtliga mitvArden medan snabba och/eller rvckiga/cjimna retardationer ger icke-tilifdriitliga mAtvirden.

Alltsa kan enliqt utfOringsformen tillforlitligheten fir den fersta mAtningen faststallas baserat pa cm fordonet accelererar/retarderar. Acceleration/retardation kan bestAmmas baserat pa en fordonshastighetssignal, genom exempeivis deriverinq av hastighetssignalen, baserat pa information. fran en accelerometer, baserat pa positioneringsinformation, baserat pa information cm begirt motormoment, eller baserat pa annan limplig information ur vilken acceleration/retardation kan. bestammas.

Aven andTa typer av framfbrande av fordonet kan ha en inverkan pa mAtningarna an vitskenivaer i fordonets vitskebenallare. Till exempel kan ett framf6rande dir fordonet hailer en hastiqhet v overstigande en gransvardeshastighet vt:r„,hold samtiddgt som fordonet har ett rattutslaq c Overstigande ett gransvarde fir rattutslaq ctn„..npdverka matningen. DArfor 13 kan enligt utfOringsformen tillfOrlitljgheten for matningen faststallas baserat pa hastigheten v oah rattutslaget a.

Enligt en utferingsform av uppfinningen innefattar atminstone en styrenhet 150 i den mobila enheten, exempelvds i ett fordon 100, information am i vi1ken grad/utstrackning de olika respektive omgivningsfaktorerna paverkar matningen av vatskenivaer i behallarna i enheten. Denna information kan innefatta en placering av atminstone en matpunkt i respektive behallare och/eller en geometri for respektive behallare och/eller en funktionsbetingad roreise Thom respektive behallare.

Sasom namns ovan kan behallarens geometri ach/eller matpunktens position j hehallaren paverka Our star inverkan accelerationer, retardationer, hastigheter overstigande gransvardeshastigheten vtnreshold samtidigt med rattutslag Overstigande giansvardet Cttjrejoi, vagiutningar och andra omgdvningsfaktorer far pa matvardena fOr vatskenivan. Detta exemplifieras schematiskt r figur 3, dar en vatskebehMare 300 utsatts for en omqivningsfaktor i form av en vagiutning a i fardriktningen, vilken gOr att, vatskans yta 301 lutar i forhallande till behallaren eftersom behallaren far en lutningsvinkel motsvarande vaqiutningen a tjli den horisontella ytan 301. Detta Or aft matpunktens placering far star inverkan pa matresultatet. Sasom illustreras i figuren paverkar omgivningsfaktorn vaglutninq a matvardet avsevart fOr matpunkter 302, 303 i behallarens andar i fardriktningen, medan matvardet paverkas mindre i en matpunkt i behallarens mitt. Matpunkternas placerinq tvars fardriktningen paverkar pa motsvarande satt matvardena am vaglutningen a Or riktad tvars fardrjktningen. 14 Aven behal]arens geometri kan pa motsvarande satt paverka omgivningsfaktorernas inverkan pa matvardena, eftersom utformningen av volymen inom behJ;llaren kan motverka eller bidra tU.I. omgivningsfaktorernas paverkan -.0a. vatskeytah, con adrmed pa vatskenivan, i behallaren. Dessutom 'Kan behallarens geometri i samverkan med placeringen av matpunkten paverka omgivningsfaktorernas inverkan pa matvardena.

Den funktionsbetingade roreisen mom respektive behallare som den atminstone en styrenheten 150 har information am San exempelvis utgoras av information am hur roterande delar inuti motorn 101, eller roterande kugghjui och axiar mom vaxelladan 103 paverkar matningen av vatskenivaer i behallarna i enheten, exempelvis vid matning ay. motor- °oh/eller vaxelladsolja.

Vid framtagande av tidigare kanda losningar pa fOreliggande problem avsevard mOda och aven avsevarda tiliverkningskostnader lagts ner pa att optimera just geometrier °oh/eller placeringar av matpunkter i behallare for alt minmera inverkan av omgivningsfaktorernas inverkan. Genom utnvttjande av fereliggande uppfinning San detta problem istallet hanteras av styrenheter/styrsystem i den mobile enheten, vjiket Or en avsevart mindre kostsam losning.

Enligt en utfaringMorm av foreliggande uppfinning baseras faststallandet av vilken inverkan den. Atminstone en omgivningsfaktorn bar pa matvardena for vatskenivan pa. en andra matning av atminstone en andra vatskeniva i atminstone on andra behallare fOr vatskor anordnade i den mobila enheten.

Mar kan faststallandet av omqivningsfaktorernas inverkan pa matvardena innefatta en analys av am vardena fOr de forsta matningarna av den fOrsta vatskenivan i den forsta behAllaren °ch vdrdena for de andra matningarna av den atminstone en andra vatskenivan i den atminstone en andra behallaren fOrAndras vAsentligen Lkformigt eller inte. Exempeivis kan har alltsA forsta matvarden som erhAlls i en forsta behAllare, sasom en brAnsletank, jAmfOras med andra mAtvArden son coda] Is i atminstone en andra behallarer sasom en spolarvAtskebehallare. Om de fOrsta mAtvArdena fOr den fOrsta behAllaren och de andra matvArdena fOr den Atminstone en andra behallaren forandras pa ett i nAgon mendng likartat satt, exempeivis om mAtvArdena. fOr bAda behallarna. pAverkas av en vaglutning sAsom illustreras i figur 3, sA kan. analysen resultera i att mAtvArdena fOrandras vasentligen iikformigt.

Om en 1ikformig ferAndring fOr flera vAtskebehAllaren kan faststAllas kan slutsatsen dxas Att omgivhingsfaktorer pAverkar matvArdena, eftersom omgivningsfaktorerna bar pAverka alla behallare i den mobila enheten. HArigenom kan alitsa faststallas att den fersta mAtningen av vAtskenivAn i den forsta behAllaren, and liven de andra mAtningarna i respektive Atminstone en andra behAllaren, inte ar tiliforlitliga, eftersom de Ad pAverkade av Atminstone en omgivningsfaktor.

Om des istallet kan faststAllas att en likformdg fOrAndring inte foreligger for flera vatskebehAllaren kan slutsatsen dras att omgivningsfaktorer inte pAverkar mAtvArdena, eftersom omgivningsfaktorerna horde ha paverkat alla behAllare i den mobila enheten. AlltsA bOr mAtvardena dA vara tilifOrlitliga.

Enligt en utfOringsform innefaLLAr den vA;,entligen likformigA forAndringen tidsmassigA vAsentligen synkrona reaktioner, des w'Lll saga att fOrandringar for matvardena i de olika behallarna intrAffar vasentligen samtidigt. Enligt en utforingsform innefattar den vAsentligen likformiga forAndringen storieksmAssiga liknande forAndTingar, des will saga att forardrjnqar i mAtvArdena intraffar vilka ä.r vAsentligen lika stora i de oiika behallarna, dAr dessa forandringar inte maste vara tidsmassigt synkroniserade. Den 16 vasentirgen. likformiqa. fOrandringen Ian aven innefetta. kombinetioner av tidsmassige vasentligen synkrone reektioner och starleksmassjqa Iiknande fbrandringer.

Enliqt en utfbringsform av uppfinningen bedOms den fOrste metningen av den forste vetskeniven sam otjilfbrlitlig am den atminstbne en omgivningsfaktorn bar haft en vasentlig inverkan pa namnde forste matninq. Med vasentlig inverkan kan har exempelvis avses att den etminstane en omgivningsfektorn qbr ett matvardet avviker med 5-20%, och enligt en utfbringsform med Atminstone 10%, frah ett verkligt vlrde fbr vetskeniven.

Nar stvrenheten/stvrsystemet her feststalit am den forste matningen av vatskeniven dr tiliforlitlig eller inte hestams enliqt en utforingsform ett varde fOr vatskenivan. Vardet fbr vatskeniven bestams her baserat pe den feststailda tiliforlitligheten fOr den fOrsta matningen.

Vardet fbr vatskenivan ken. till exempel bestammas genom en medelvardesbildning, vilken enligt en utfOringsform av uppfinningen anpassas baserat pa den inverkan den Atminstone en omqivningsfaktorn anses ha pa den fbrste metningen.

Denna anpassning av medelvardesbildningen Ian innefatta en anpassning av ett antal matvarden som tas med vid medelvardesbildningen. Her tas dl farre matvarden med am de fersta matningerna bed:5ms som tiliforlitliga, varigenom vardet fbr vatsIenivan Ian bestammas snabbare dl matningarna är tiliforlitliga. Genom denna anpessning ken alitse snabba far:and-ringer fbllas am tillforljtliga matvarden finns. Pa motsverende satt tas fier matvarden med i medelverdesbildningen gm den fbrsta matningen bedbms sem joke- 1 7 Medelvardeshildningen kan aven anpassas genom utnyttjande av viktningsfaktorer vid medelvardesblldningen Sc att matvarden vilka. bed6ms som til]forli*ijga ges hagre VI It an matvarden villa bedoms som atilifdriltliga.

Alitsa Ian snabbheten och/eller precisionen fOr medelvardesbildningen, ach darmed. for bestammandet av vardet for vatskenlvan, anpassas baserat Pa den faststallda tiliforlitligheten for matvardena, vilket är fordelaktigt.

Enligt en. annan utforingsform ignoreras matningen am den. forsta matningen av den forsta vatskenivan bed6ms vara atillforlitliq. Harigenom undviks att felaktiga beslut Las pa icke tillfdrlitliqa matvarden for vatskenivaer.

Enligt en utfdringsform av uppfinningen Or en eller fiera av en styrenhet och ett styrsystem anordnade att avsta att utfOra en atgard am matningen av vatskenivah beddms som otflifOrlitlig. Har avstAr alltsA styrenheten/styrsystemet att utfOra en atgard som skulle ha utfdrts am matningen hade bedomts som tilifOrlitlig. Alitsa kopplas har styrenheten/styrsystemets handlande till den faststalida tillfrljtligheten for matningarna, vilket gor att forekomsten av felaktiga atgarder, vilka grundar sag pa felaktiga data, minskar.

Fackmannen laser att fdrfarandet fdr nivamatning av vatskor i en mobil enhet, sAsom exempelvis i ett fordon, ett flygplan eller ett fartyg, enligt fbreliggande uppfinning dessutom Ian implementeras i ett datorprogram, vilket nar Oct exekveras i en dator astadkommer att datorn utfOr metoden/fOrfarandet. Datorprogrammet ntgor vanligtvis en del av en datorprogramprodukt 403, d:ar datorprogramprodukten innefattar ett lampligt digitalt lagringsmedium pa vilket datorprogrammet Or lagrat. Namnda datorlasbara medium bestar av ett lampligt 18 minne, sgsom. exempeivis: ROM. (Pead-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flashminne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), en hgrddiskenhet, Figur 4 visas schematiskt en styrenhet 400. Styrenheten 400 innefattar en. berakningsenhet 401, viiRen Ran utgOras av vasentligen nagon lamplig typ av processor eller mikrodator, t.ex. en krets fir digital signalbehandling (Digital Signal Processor, DSP), eller en krets med en firutbestamd specifik funktion (Application Specific Integrated Circuit, ASIC).

Berakningsenheten. 401 Dr firbunden med en, i styrenneten. 400 anordnad, minnesenhet 402, vilken tillhandahaller berakningsenheten 401 toex. den laqrade programkoden °oh/eller den lagrade data berakningsenheten 401 behoves fir att kunna utfOra hera:kningar. Berakningsenheten 401 Dr oven anordnad att la:4ra del- eller slutresultat av berakninqar i minnesenheten. 402.

Vidare ar styrenheten 400 forsedd med anorduingar 411, 412, 413, 414 fir mottagande respektive sandande av in- respektive utsignaler. Dessa in- fespektive utsignalef ken innehalla vagformer, pulses, eller andra attribut, vilka ay. anordningarna. 411, 413 fir mottagande av insignaler kan detekteras som information och ran omvandlas till signaler som ken behandlas av berakniugsenheteh 401. Dessa signaler tillhandahalls sedan berakningsenheten 401. Anordningarna 412, 414 fir sandande av utsignaler Dr anorduade att omvandia berakningsresultat fran berakningsenheten 401 till utsignaler fir overforing till andra delar av fordonets styrsystem och/eller den/de komponenter fir vilka signalerna Dr avsedda.

Var och en av anslutningarna till anordningarna fir mottagande respektive sandande av in- respektive utsignaler kan utgiras 19 ay en eller -Fiera av no label; en databuss, sasom en CAN-buss (Controller Area Network bus), en MOST-buss (Media Orientated Systems Transport bus), eller nagon annan husskonfignration; eller aY en tradlos anslutning.

En fackman inser att den oven namnda datorn kan utgOras av berakningsenheten. 401 och att den oven namnda minnet ken. utgoras ay minnesenheten 402.

Allmant bestar styrsystem i moderna fordon av ett kommunikationsbussvstem bestaende ay en eller fiera kommunikationsbussar fir att sammankoppla ett antal elektroniska styrenheter (ECU:er), eller controllers, och alike pa fordonet lokaliserade komponenter. Ett dylikt styrsystem kan innefatta ett stort antal styrenheter, och ansvaret fir en specifik funktion Ian vara uppdelat pa fier an en styrenhet. Fordon av den visade tvpen innefattar alitsa ofta betydligt fler styrenheter an red soul visas i figur 4, yUket ar valkant fir fackmannen mom teknikomiadet.

Foreliggande uppfinning he i den yisade utfOringsformen implementerad i styrenheten 400. Uppfinningen Ian dock Ivan implementeras helt eller delyis j en eller flera andra vid fordcnet redan befintliqa styrenheter eller i nagon fir fereliggande uppfinning dedikerad styrenhet.

Enligt en aspekt av foreliggande uppfinning tillhandahalls ett system vilket ar ancrdnat for nivamatning av vatskor i en mobil enhet, sasom exempeivis ett fordon eller en farkost.

Systemet innefattar an matanordhing, vilken dr anordnad fir an forsta matning av atminstone en fOrsta vatskeniva i en firsta behallare fir vatskor anordnad i den mcbila enheten. Den. forsta behallaren kan har exempelyis utfOras av flagon ay motorn lel, vaxelladan 103, bransietanken 130, reduktionsmedeistanken 121 eller den ytterligare behallaren 140, viika alla visas schematiskt i figur 1.

Systemet enlist uppfinninqen innefattar vidare en forsta faststdilandeenhet 151, vilken kan vara innefattad i styrenheten 150, ash vilken hr anardnad at faststdlla en inverkan atminstone en omqivningsfaktor kan ha pa den forsta. mdtningen av vdtskenivan. Sasom beskrivs ovan kan den Atminstone en cmgivningsfaktorn pAverka den mobile enheten pa sa sdtt att mdtvdrdena paverkas.

Systemet innefattar dven en andra faststdilandeenhet 152, vilken kan vara innefattad i styrenheten 150, ash hr anordnad for att faststdila am nivamat-ingen dr tillfOrlitlig. Faststdilandet av mdtvdrdets tiliforlitlighet baseras enligt uppfinningen ph den inverkan den atminstone en 13omgivningsfaktorn her haft pa nivamatningens mdtvdrden.

Systemet enligt uppfinningen bar de fdrdelar som beskrivs oven ferfarandet enligt uppfinningen, ash kan dven anordnas att utfora alla fOrfarandesteg i de oven ash i patentkraven beskrivna utforingsformerna av uppfinningen.

Fackmannen inser ocksd att systemet ovan kan modifieras enligt de alike utforingsformerna av metoden enligt uppfinningen. Dessutom avser uppfinningen ett motorfordon 100, till exempel en lastbil eller en buss, slier en farkost, sasom ett flygplan slier ett fartyq, innefattande dtminstone ett system for nivamdtning av vdtskar enligt uppfinningen.

Fareliggande uppfinninq hr inte begirdnsad till de oven beskrevna utforingsformerna av uppfinningen uteri avser ash innefattar alla utforingsformer inom de bifogade sjdlvstdndiga kravens skvddsomfang. 21

Claims (1)

Patentkrav 1. Forfarande vid nivamatning av vatskor i en. mobil enhet (100); kannetecknat av 1. en forsta mAtning av Atminstone en forsta vAtskenivA i en forsta behallare (101, 103, 130, 121, 140) for vAtskor anordnad I namhda mobila enhet (100); 2. en andra mAtning av Atminstone en andra vatskeniva Atminstone en andra behAllare (101, 103, 130, 121, 140) for vatskor anordnade i namnda mobila enhet; - faststAllande av en inverkan Atminstone en omgivningsfaktor kan ha pA namnda fOrsta matning, dar namnda Atminstone en omgivningsfaktor paverkar namnda mobila enhet (100), varvid nAmnda faststAllande av nAmnda inverkan fran namnda Atminstone en omgivningsfaktor innefattar en analys av on vArden for nAmnda forsta mAtning av namnda Atminstone en fOrsta vatskeniva i namnda fOrsta behallare (ln„ 103, 130, 121, 140) och av nAmnda atminstone en andra vdtskeniva I nAmnda Atmnstone en andra behAllare (101, 103, 130, 121, 140) fOrAndias vAsentligen likformigt; faststAllande av huruvida nAmnda. forsta matning Or tilifOrlitlig, varvid namnda faststAllande baseras pA namnda faststAilda inverkan frAn namnda Atminstone en omgivningsfaktor. 2. FOrfarande enligt pAtentkrav 1, varvid nAmnda faststallande av namnda inverkan fran namnda Atminstone en omgivningsfaktor baseras pa en. lutning a fOr namnda mobila enhet (100). FOrfarande enligt patentkrav 2, varvid namnda lutning a utgor en eller fiera I gruppen av: - en vAglutning a langs eta fordons (100) fardriktning; och 1. en vaglutning a Lvars ett fordons (100) fArdriktning. 22 4. FOrfarande enligt nagot av patentkrav 2-3, varvid namnda vaglutning a bestams i namnda fordon (100) och/eller bestams baserat pa InformatInn tjilhandahallen av at annat fordpn. 5. Forfarande enligt nagot av patentkrav 2-3, varvid namnda vaqiutning a bestams baserat pa topografisk kartdata. 6. Forfarande enaigt nagot av patentkrav 2-5, varvid namnda vagiutning a bestams baserat positioneringsinformation. 7FOrfarande enaigt nagot av patentkrav 1-6, varvid namnda mpbila enhet ar ett fordon (100) and varvid namnda faststallande av namnda inverkan fran namnda atminstone en omgivningsfaktor baseras pa ett framforande av namnda fordon (100). 8. Ferfarande enligt patentkrav 7, varvid namnda framfarande av namnda fordon (100) innefattar en eller fiera av: 1. en acceleration av namnda fordon (100); 2. en retardation av namnda fordon (100); och - en hastighet v dverstigande en gransvardeshastighet v1_1„:1„1,J och ett rattutslaq o Ovrstigande ett gransvarde fir rattutslag ct,„„id; 9.Forfarande eniigt nagot av patentkrav 1-8, varvid namnda vasentligen likformiga forandring innefattar en eller l_rera a's/. 3. tidsmassiga vasentligen synkrona reaktioner; and 4. storleksmassiga liknande forandringar. 10. FOrfarande enligt nag-at av patentkrav 1-9, varvid ett varde far namnda forsta vatskeniva bestams baserat pa namnda 23 farsta mdtning ach pg namndd faststallande av am ngmnda forstd mdtning är tillforlitllg. 11. Ferfarande enligt nagot av patentkrav 1-10, varvid en medelvdrdesbildning av vgrden for namnda fOrsta vdtskenivA anpassas baserat pa ndmnda inverkan ndmnda dtminstone en amqivningsfaktor kan. ha Tya ndmnda forsta. mdtning. 12. FOrfarande enaigt patentkrav 11, varvid ndmnda anpassning innefattar en eller fiera av: 1. en anpassninq av ett antal mdtvdrden som tas med vid medelvardesbildningen, varvid namnda antai minskas dl ngmnda fOrsta mgtning bedoms sam tiliforlitlig; 2. on anpassning av ett antal matvdrden sam tas med vid. medelvdrdesbildningen, varvid namnda antal Okas da namnda fOrsta mdtninu bedOms Sam otilifOrlitlig; - en anpassning av en eller fiera viktningsfaktorer vid medelvdrdesbildningen, varvid matvgrden vilka bedems sam tUlfOrlitliga qes hOgre vikt On mdtvdrden vilka bedOms sam otflifOrlitliga. 13. Forfarande enligt ndgot av patentkrav 1-12, varvid ndmnda forsta matning av ndmnda fOrsta vgtskeniva be(Mms som otilifOrlitlig am namnda dtminstone en amgivningsfaktor tar haft en vdsentlig inverkan pa namnda fOrsta mdtning. 14. Ferfarande enligt patentkrav 13, varvid namnda fOrsta mdtning ignareras am ndmnda forsta mdtning av ndmnda fOrsta vdtskenivd bedems sam otillfOrlitlig. 15. FOrfarande enligt patentkrav 13, varvid, am ndmnda forsta ma 50100 av ndmnda fOrsta vdtskenivd bedbms som otjalforlitlig, dtminstane en stvrenhet (150) i ndmnda mobile enhet (100) avstar att utfOra en dtggrd vilken den dtminstone 24 en 2tyrenneten (150) skulle ha utf5rt on ndmnda farsta mdtning hade bedomts sum tillforlitlig. 16. Ferfarande enligt nagot av patentkrav 1-15, varvid atminstone en styrenhet (150) i ndmnda mobila enhet (100) innefdttar information on I vilken grad respektive dtminstone en omuivningsfaktor pdverkar ndmnda fOrsta mdtninq av atminstone en forsta vdtskeniva i namnda fOrsta behdllare (101, 103, 130, 121, 140). 17. FOrfarande enligt patentkrav 16, varvid ndmnda information innefattar en eller flera av: 1. en placering av dtminstone en mdtpunkt (302, 303, 304) i ndmnda atminstone en forsta beha]lare (101, 103, 130, 121, 140); C7=1, ueometri fir ndmnda atminstone en fOrsta behallare (101, 103, 130, 121, 140); och 2. en funktionsbeLingad roreise mom ndmnda atminstone en forsta behdllare (101, 103, 140). 18. Datorprogram innefattande programkod, vilket ndr ndmnda programkod exekveras i en dator dstad.kommer att namndd dator utfOr fOrfarandet enljgt nagot av patentkrav 1-17. 19. Datorprogramprodukt innefattande ett datorlasbart medium och ett ddtorproqram enligt patentkrav 18, varvid ndmnda datorprogram dr innefattat i ndmnda datorldsbara medium. System anordnat for nivamdtning av vdtskoren mobil enhet (100); kannetecknat av

1. en mdtanordning (302, 303, 304), anordnad for en fOrsta mdtning av Atminstone en forsta vdtskenivd. i en firsta. behallare (101, 103, 130, 121, 140) fir vdtskor anordnad ndmnda mobila enhet (100); - en matanordnjnq (302, 303, 304), anordnad for en. andra matning av atminstone en andra vatskeniva i en andra behallare (101, 103, 130, 121, 140) for vatskor anordnad 1 namnda mohl]a ennet (100); - en fersta faststallandeenhet (151), ancrdnad fOr faststdilande av en inverkan atminstone en omgivningsfaktcr kan ha pa namnda fOrsta mathing, dar namnda atminstone en cmcfivningsfaktor paverkar namnda. mobile enhet (100), varvid namnda faststallande av namnda. inverkan frAn namnda atminstone en omdivningsfaktor innefattar en anaivs av cm vdrden fOr namnda fOrsta matninq av namnda atminstone en fOrsta vatskeniva i namnda fOrsta henal1are (101, 103, 130, 121, 140) cob av namnda atminstone en andra vatskeniva.namnda atminstone en andra behallare (101, 103, 130, 121, 140) farandras vasentligen likformigt; - en andra faststallandeenhet (152), anordnad fOr faststallande or om namnda forsta mAtnjng Or varvid namnda faststallande baseras pa namnda faststallande av namnda inverkan frAn namnda atminstone en cmgivningsfaktor. 26