SE537811C2 - Valspress och förfarande för framställning av förslitningsskyddade skikt - Google Patents

Abstract

537 811 Sammanfattning Valspress Uppfinningen avser en valspress, i synnerhet for bearbetning av hoggradigt slipande material, vilken innefattar minst tva pressvalsar (1), vardera forsedd med ett fOrslitningsskyddande skikt anordnat pa en grundkropp (10), varvid det forslitningsskyddande skiktet (4) innefattar plattformiga (5) och stiftformiga (9) element av forslitningsresistent material. De plattformiga elementen av forslitningsresistent material anbringas pa ytorna hos de !Dada motsatta kantomradena hos vardera grundkroppen genom sintring med eller utan tryck, fOretradesvis genom ett steg med het isostatisk pressning, och de stiftformiga elementen av forslitningsresistent material anordnas inom det centrala avsnittet av vardera grundkroppen, som stracker sig mellan kantomradena. Uppfinningen avser vidare ett forfarande for framstallning av ett forslitnings- skyddande skikt, i synnerhet for en pressvals.

Description

537 811 Valspress och forfarande for framstallning av fOrslitningsskyddande skikt Foreliggande uppfinning avser en valspress, i synnerhet for bearbetning av hoggradigt slipande material, vilken innefattar minst tv5 pressvalsar, vardera fOrsedd med ett fOrslitningsskyddande skikt anordnat p5 en grundkropp, varvid det fOrslitningsskyddande skiktet innefattar platt-formiga och stiftformiga forslitningsresistenta element. Uppfinningen avser vidare ett forfarande for framstallning av ett fOrslitningsskyddande skikt.

Valspressar av den aktuella typen anvands p5 teknikens standpunkt for ett stort antal olika andamal, i synnerhet for sammanpressning och krossning. Beroende p5 press- valsarnas profil är den belastning som erhalls inte bara en sammanpressande belastning p5 de material som skall bearbetas utan ocks5 en glidande belastning p5 valsens yta. For att skydda valsens yta mot dessa belastningar och den erhallna forslitningen är det kant att ett forslitningsskydd kan anordnas p5 ytan. Denna typ av forslitningsskydd kan t ex innefatta cylindriska harda metallstift, vilka mycket ofta anvands i praktiken och vilka anordnas i en mjukare grundmatris, varvid dessa h5rda metallstift tillsammans med det inpressade material som skall malas bildar eft autogent forslitningsskyddande skikt. I fallet med sadana kanda valspressar är risken for aft stiften skall brytas loss mycket stor. I synnerhet inom pressvalsens kantomrade finns det en okad risk for losbrytande. Detta är orsaken till att den stift- liknande strukturen hos ytan normalt inte fortsatter fram till pressvalsens kant, utan kanten skyddas med ytterligare forslitningsmotverkande 5tgarder. En tankbar losning kir aft skydda kantomradena är t ex mekaniskt forankrade harda metallplattor eller ytterligare uppbyggande lodning. Kantstotning, losbrytning eller avflagning has kantskyddet sker emellertid under arbetet aven i fallet med dessa ytterligare losningar.

Eft exempel p5 en sAdan kand valspress beskrivs t ex i EP-A-0 516 952. Denna valspress kan narmare bestamt vara utformad sa aft ett stort antal blinda hal med stiftformiga bitar av material insatta i dem är anordnade inom valspressens omkretsomrade. Den huvudsakliga delen av den stiftformiga biten av material befinner sig i valsens grundkropp, medan resten skjuter ut fran denna. Utrymmena mellan de stiftformiga bitar av material som skjuter ut frAn valsens grundkropp som taggarna hos en igelkott kan fyllas med ett keramiskt material med tillsats av plast. En annan losning som beskrivs i EP-A-0 516 952 har egenskapen att bade plattformiga och stiftformiga bitar av material är inbaddade i valsens ytomrade. lnom denna utforingsform ligger de insatta bitarna i samma plan som valsens yttre yta, sa inget ytterligare material kan tillhandahallas mellan de insatta bitarna.

En annan typ av forslitningsskydd for valspressar har, enligt vad som beskrivs t ex i DE 942207 U1, egenskapen att forslitningsresistenta plattor anbringas p5 grundkroppen, varvid de enskilda plattorna har inbordes mellanrum i vilka ett material med ett annat 1 537 811 forslitningsmotstand placeras. Valspressar utformade pa detta satt uppvisade en sarskilt stor slitstyrka.

Trots aft ett stort antal olika, mer eller mindre ofordelaktiga forslitningskoncept redan anvands inom detta omrade finns det fortfarande ett behov av ytterligare forbattring av val- sarnas forslitningsmotstand, for att stillestandstiden och de atfoljande produktionsforlusterna skall hallas pa en sa lag niva som mojligt. Vidare b6r valspressen kunna anvandas f6r alla anvandningsomraden (sammanpressning och krossning), och den bor vara latt att tillverka.

Foreliggande uppfinning kannetecknas av de tekniska sal-drag som finns i den kannetecknande delen av det sjalvstandiga patentkravet 1, en valspress, och det sjalvstandiga patentkravet 15, eft forfarande for framstallning av ett forslitnings-skyddande skikt.

For en valspress, i synnerhet for bearbetning av hoggradigt slipande material, vilken innefattar minst tva pressvalsar, vardera forsedd med ett forslitningsskyddande skikt anordnat pa en grundkropp, varvid detta forslitningsskyddande skikt innefattar plattformiga och stiftformiga element av forslitningsresistent material, uppnas syftet med fOreliggande upp- finning genom att de plattformiga elementen av forslitningsresistent material anbringas pa ytorna hos de tva motsatta kantomradena hos vardera pressvalsen genom sintring med eller utan tryck, foretradesvis genom ett f6rfarande med het isostatisk pressning, och genom aft de stiftformiga, forslitningsresistenta komponenterna anbringas inom det avsnitt av vane grundkropp som stracker sig mellan kantomradena.

Valspressen enligt foreliggande uppfinning innefattar saledes minst tva pressvalsar med olika forslitningsskyddande koncept inom kantomradet liksom inom det mellanliggande centrala omradet av pressvalsarna, sa aft de olika omraden som anvands for pressvalsning skyddas optimalt. Anvandandet av plattformiga element av material, vilka foretradesvis anbringas pa valsytorna genom het isostatisk pressning, ger i kombination med de stift- formiga element av material som inkorporeras i det mellanliggande centrala omradet av grundkroppen saledes optimalt forslitningsskydd for eft stort antal olika typer av anvandande, och detta forslitningsskydd kannetecknas av stor hallfasthet och korta stillestandstider.

Eftersom de plattformiga elementen av material i kantomradet foretradesvis anbringas pa ytan genom het isostatisk pressning kan en bindning till valsens grundkropp erhallas, vilken ar sa stark aft de enskilda komponenterna i forslitningsskiktet pa kanten inte kan losgoras fran den. De ofta uppkommande problemen med losbrytning av de stiftformade elementen eller av andra forslitningsskyddande komponenter undviks darmed, i synnerhet inom pressvalsens kantomraden. Anvandande av stiftformiga element av material inom det centrala omradet av pressvalsarna har bestatt provet under !kg tid. 2 537 811 Fordelen med het isostatisk pressning ar att den storsta mojliga hallfastheten mellan ytorna kan erhallas pa detta satt. Foljaktligen kommer atminstone hallfastheten hos den svagare parten bland materialen ifraga alltid aft erhallas.

Vidare har det visat sig att olika forfaranden for framstallning av pressvalsar, vilka kommer att forklaras utforligare i det foljande, är tillgangliga, och dessa framstallnings- fOrfaranden mOjliggor ocksa att dessa [Dada koncept for forslitningsskydd, vilka grundar sig pa olika principer, genomfors pa en enda pressvals under forhallandevis kort tid och till en rimlig kostnad.

Enligt en annan foredragen utforingsform kan de harda element som är anordnade i kantomradena vara ufformade som plattor med en pa forhand faststalld form, t ex kvadratisk eller femkantig, men foretradesvis sexkantig. Denna typ av pa fOrhand faststalld form och faststallt anordnande av kantplattorna ger utrymme for alternerande placering av de stiftformiga elementen av material mellan kantomradena och hindrar under arbetet uppkomsten av en tangent iell fara i omkretsen till foljd av forslitningen.

De plattformiga elementen (5) av forslitningsresistent material kan med fordel vara utformade som element i ett stycke, foretradesvis med en ringform.

En foredragen utforingsform kan ha egenskapen att kantomradena upptar 5 till 25 % av hela ytan hos det aktiva forslitningsskyddande skiktet. Denna andel har visat sig vara anvandbar for att hindra kantomradena fran aft brytas loss och for att saledes sakerstalla ett gott tillstand hos det forslitningsskyddande skiktet.

En annan foredragen utforingsform kan ha egenskapen att de stiftformiga elementen av material är harda metallstift eller stiff som bestar av harda metalliknande material, t ex cermetmaterial. Dessa stift har redan visat sig vara anvandbara i praktiken under lang tid. Framstallningen av dessa stift motsvarar pulvermetallurgi pa teknikens standpunkt, sa de kan framstallas till en jamforelsevis rimlig kostnad.

Enligt en fordelaktig utfOringsform kan de plattformiga elementen av material besta av metallmatriskompositer med upp till 80 viktprocent grova andra faser, foretradesvis valda bland karbider, bonder och nitrider. Dessa material har visat sig vara sarskilt anvandbara i praktiken.

En annan foredragen utforingsform kan ha egenskapen att de stiffformiga elementen av material ar insatta i hal i grundkroppen, foretradesvis lostagbart. Anordnandet av halen bestammer anordnandet av och fordelningen hos stiften pa grundkroppen. Stiften kan saledes sattas in jamforelsevis latt, och skadade stift kan ocksa bytas ut enkelt. Om stiften skall fastas pa ett icke lostagbart satt kan de bindas samman med grundkroppen t ex med hjalp av het isostatisk pressning.

Enligt ytterligare en foredragen utforingsform kan ytorna hos de stiffformiga elementen av material och ytorna has de plattformiga elementen av material vara anordnade 3 537 811 i ett och samma plan. Den belastning som anbringas av det material som skall bearbetas fordelas pa detta satt enhetligt over ytorna. Likasa kan material som redan har bearbetats avsattas inom omradena mellan de stift-formiga element av material som skjuter ut utanf6r pressvalsens grundyta, sa att ett autogent forslitningsskydd bildas.

En annan foredragen utforingsform kan ha egenskapen att ytterligare ett zon- material anordnas pa grundkroppen inom avsnittet mellan kantomradena, varvid ytan hos detta zonmaterial är anordnad under ytan hos de stiftformiga elementen av material eller i samma plan som denna. Zonmaterialet kan uppvisa en motstandskraft mot forslitning som skiljer sig fran den has de stiftformiga och plattformiga elementen av material, sa att am- raden med olika egenskaper has forslitningsskyddet erhalls. Stiften kan vara helt inbaddade i zonmaterialet eller skjuta ut utanfor detta. Zonmaterialet kan fOretradesvis anbringas genom het isostatisk pressning. Zonmaterialet bestar foretradesvis av ett metalliskt eller metallkeramiskt pulvermaterial eller av ett pulverliknande material. Om zonmaterialet eller snarare zonmaterialets yta skall anordnas under ytan has de stiftformiga elementen kan zon- materialet bearbetas mekaniskt, d vs dess diameter kan minskas, sa att den pa forhand faststallda hOjden hos zonmaterialet erhalls innan de stiftformiga elementen av material anordnas. Lamplig efterfoljande mekanisk bearbetning har visat sig vara anvandbar, eftersom det pa detta satt blir mojligt aft anbringa bade de platfformiga elementen av material och zonmaterialet inom ett enda arbetssteg med het isostatisk pressning, sa att forfarandet kan optimeras betraffande tidsatgangen. I detta sammanhang har det visat sig att zonmaterialet fOretradesvis bar ha en hallfasthet som mOjliggor pafoljande mekanisk bearbetning.

En foredragen utforingsform av uppfinningen har egenskapen att inom kantomradet kan grundkroppens diameter minskas till ett pa forhand faststallt matt fore anbringandet av de platt-formiga elementen av material, sa aft minst ett steg erhalls. Efter anbringandet av de plattformiga elementen av material kan dessa stracka sig i samma plan som grundkroppens ursprungliga diameter eller skjuta ut utanfOr kantomradenas ursprungliga hojd. Det sakerstalls saledes, att beroende pa vilka fordringar som skall uppfyllas for det specifika anvandningsomradet kan de plattformiga elementen av material framstallas med vilken hojd som heist, dock utan att de skjuter ut utanfor ytan has den framtida komponentens grund- laggande yta langre an de stiftformiga element av material som tillhandahalls for ytan mellan kanterna. Om kanten ar utformad med en stegformig fordjupning bar det djupare steget bildas direkt intill grundkroppens sidoytor. Grundkroppens sidoytor kan saledes skyddas genom att ytterligare forslitningsskyddande element anordnas. Dessa ytterligare element är foretradesvis anordnade under de platt-formiga elementen av material.

Enligt en annan foredragen utforingsform kan pressvalsarnas grundkropp besta av minst tva grundkroppssegment, vilka definierar en sluten ring och vilka ar lostagbart anordnade pa eft grundelement. Dels blir det harmed mojligt, am delar av det forslitnings- 4 537 811 skyddande skiktet skulle forstoras, att 5terstalla pressvalsens grundkropp p5 ett sarskilt okomplicerat satt genom ett enkelt utbyte av delar, och dels kan grundskiktet framstallas enkelt aven i fallet med jamforelsevis stora diametrar hos pressvalsarna.

Enligt en annan utforingsform kan det forslitningsskyddande skiktet anbringas p5 ett slutet bandage som bildar grundkroppen, varvid detta slutna bandage är anordnat p5 valsens grundelement s5 att det griper in formanpassat eller friktionsmassigt i detta och är sammanbundet med detta grundelement. P5 grundval av denna strukturella utformning kan de enskilda forslitningselementen anordnas p5 grundkroppen med jamforelsevis liten anstrangning. I synnerhet i fallet med ett krympanpassat bandage kan bildandet av sprickor orsakade av krympningspakanningar undvikas genom en lamplig justering av materialet ifr5ga.

Enligt en annan utforingsform kan ytterligare forslitningselement anordnas i grundkroppens sidoytor under de plattformiga elementen av forslitningsresistent material i mottagande oppningar bildade i dessa sidoytor. Detta mojliggor ett ytterligare skyddande av grundkroppens sidoytor, sa att forslitningsmotstandet hos pressvalsen som helhet okar betydligt.

Enligt en fordelaktig utfOringsform kan de forslitningsskyddande elementen p5 sidorna vara utformade som plattformiga element, och deras respektive form eller utformning kan valjas beroende p5 vad som erfordras, t ex ringar, plattor, manghorniga element o s v. Likas5 kan ett pulverformigt material anbringas och omvandlas till lampliga forslitnings- skyddande element genom het isostatisk pressning.

Ytterligare en utforingsform av foreliggande uppfinning har egenskapen att pressvalsarnas grundkropp best5r av ett flertal ringar, vilka är anordnade pa ett grundelement hos pressvalsen s5 att de griper in formanpassat eller friktionsmassigt i detta, varvid respektive kantomraden vardera bildas av en separat ring, pa vars omkrets de plattformiga elementen av material finns anordnade. Denna utforingsform kannetecknas av ett sarskilt enkelt framstallningssatt for pressvalsen, eftersom de enskilda elementen i pressvalsen, d v s bade kantomradena och det centrala omradet, bara behover tryckas p5 plats. Detta leder ocksa till en betydande tidsbesparing vid underh511 och reparation.

Det forfarande som anvands enligt foreliggande uppfinning for framstallning av ett forslitningsskyddande skikt, i synnerhet till en valspress som anvands for bearbetning av hoggradigt slipande material, innefattar foljande steg: a) plattformiga element av hoggradigt forslitningsresistent material, vilka har fram- stallts genom sintring, CIP eller HIP, eller bulkpulver som innefattar minst en komponent anbringas p5 kantomradena hos en grundkropp till pressvalsen; b) de plattformiga elementen av material och/eller bulkpulvret som innefattar minst en komponent anbringas p5 grundkroppen som kantelement, foretradesvis genom het isostatisk pressning (HIP); 537 811 hal framstalls i det avsnitt av grundkroppen som är anordnat mellan kantelementen; och stiftformiga element av hoggradigt forslitningsresistent material satts in i de framstallda halen, sa att dessa element skjuter ut utanfor grundkroppens yta och deras ytor stracker sig i samma plan som kantelementens yta.

Detta forfarande kannetecknas av ett sarskilt litet antal forfaringssteg och saledes av effektiv och snabb framstallning. Detta mojliggor ocksa att framstallningskostnaderna kan hallas sa laga som mojligt.

Detta grundlaggande forfarande kan modifieras genom inkorporering av ytterligare f6redragna f6rfaringssteg. F6r att de enskilda modifierade sekvenserna av forfaringssteg skall specificeras tydligt, aven med hansyn till deras tidsordning, kommer alla enskilda forfaringssteg, aven de som redan har namnts i forvag, att raknas upp inom den beskrivning av f6rfarandena som ges i det foljande.

Ett annat foredraget forfarande innehaller saledes foljande steg: a) pressvalsens grundkropp bearbetas mekaniskt pa forhand sa att en plan yta erhalls; b) det plattformiga, hoggradigt forslitningsresistenta materialet, framstallt genom sintring, CIP eller HIP, anbringas pa de tva motsatta kanterna av den pa f6rhand mekaniskt bearbetade grundkroppen; c) de mellanliggande gapen mellan de plattformiga elementen av hoggradigt fOrslitningsresistent material fylls med ett fOrslitningsresistent material med en eller flera komponenter (mellangapsmaterial); d) avsnittet av grundkroppen mellan kantomradena fylls med ett fOrslitningsresistent material med en eller flera komponenter (zonmaterial); e) de plattformiga elementen av material, zonmaterialet och mellangapsmaterialet anbringas pa grundkroppen, foretradesvis genom het isostatisk pressning, sa att ytorna hos de kantelement som bildas av de plattformiga elementen av material, hos zonmaterialet och hos mellangapsmaterialet stracker sig i stort sett i ett plan; hal framstalls i zonmaterialet mellan kantelementen och Oven i pressvalsens grundkropp, och stiftformiga element av hOggradigt forslitningsresistent material satts in i de bildade Mien, foretradesvis pa ett sadant satt att dessa element stracker sig i samma plan som kantelementen och zonmaterialet.

Detta forfarande skiljer sig fran det grundlaggande forfarandet genom ett ytterligare steg fOr fOrberedande av grundkroppen. Denna forberedande mekaniska bearbetning kan astadkommas t ex genom svarvning eller genom att grundkroppen bearbetas mekaniskt pa nagot annat kant satt. Vidare fylls de mellanliggande gapen mellan de enskilda plattformiga 6 537 811 element av material som är anordnade inom kantomradena ocks5 med eft fOrslitningsresistent material med en eller flera komponenter, det sa kallade mellangapsmaterialet. Materialet i de mellanliggande gapen kan harvid ha eft forslitningsmotstand som skiljer sig fran det hos de plattformiga elementen av material, sa att den yttre omkretsen ger forslit- ningsskydd med andra fOrslitningsegenskaper, s5 att olika belastningar effektivt kan hanteras. Likas5 kan avsnittet av grundkroppen mellan kantomradena, d v s det centrala omradet, fyllas med eft forslitningsresistent material med en eller flera komponenter (zonmaterial). Betraffande detta zonmaterial bar det foretradesvis ha ett forslitningsmotstand som skiljer sig fran det hos det plattformiga, hoggradigt forslitningsresistenta materialet, fore- tradesvis ett forslitningsmotst5nd som mojliggor ytterligare mekanisk bearbetning av zon- materialet, t ex med hjalp av svarvning. Saledes kan hojden hos zonmaterialet forandras efter anbringandet av de enskilda elementen av material, sa att ett p5 forhand faststallt matt erhalls.

I detta sammanhang bor zonmaterialet foretradesvis bearbetas mekaniskt p5 ett s5dant satt att den erhAllna ytan hos zonmaterialet hamnar lagre an kantelementens yta i en p5 forhand faststalld utstrackning, sa att de stiftformiga elementen av hOggradigt forslitningsresistent material anordnas i halen p5 ett sac:lent satt att ytan hos de stiftformiga elementen av material stracker sig utanfor zonmaterialets yta och foretradesvis stracker sig i samma plan som kantelementens yta. Material finals saledes ansamlas mellan de enskilda stiften, varigenom forslitningsskiktet ocks5 p5verkas.

Eft annat foredraget fOrfarande enligt foreliggande uppfinning innefattar fOljande steg: a) grundkroppen forbereds genom att regelbundet placerade fordjupningar p5 sidorna framstalls i grundkroppens motsatta kantomraden, b) de plattformiga elementen av hoggradigt forslitningsresistent material eller ett bulkpulver som innefattar minst en komponent passas in i fordjupningen i grundkroppens kantomraden, nar sa är lampligt fylls de mellanliggande gapen mellan de plattformiga elementen av hoggradigt forslitningsresistent material och fordjupningarna med ett pulverformigt, forslitningsresistent material med en eller flera komponenter (mellangapsmaterial), de plattformiga elementen av material och/eller bulkpulvret som innefattar minst en komponent anbringas p5 grundkroppen, foretradesvis genom het isostatisk pressning (HIP), nar sa är lampligt bearbetas avsnittet mellan kantomradena mekaniskt for minskning av diametern hos det avsnitt som stacker sig mellan kantomr5dena i en sadan utstrackning att den erhallna ytan kommer att befinna sig lagre an kantelementens yta i en p5 forhand faststalld utstrackning, 7 537 811 efter den heta isostatiska pressningen eller minskningen av diametem hos avsnittet mellan kantomradena framstalls hal i det avsnitt av grundkroppen som befinner sig mellan kantomradena; stiftformiga element av hoggradigt forslitningsresistent material satts in i de framstallda Mien, sa att dessa element skjuter ut utanfor grundkroppens yta och deras yta stracker sig i samma plan som kantelementens yta.

Detta forfarande innefattar steget systematisk framstallning i grundkroppens kantomrade av fordjupningar pa sidorna, vilka stracker sig fram till och in i grundkroppens sidoytor, d v s fordjupningarna slutar vid grundkroppens sidoytor och är utformade sa att de är oppna pa sidorna och oppna upptill. Dessa fordjupningar, som är anordnade med regel- bundna mellanrum, kan i sin tur ha insatta plattformiga element av material eller insatt bulkpulver. Om plattformiga element av material anvands kan de mellanliggande gapen mellan de enskilda plattformiga elementen och f6rdjupningens vaggar ocksa vara fyllda med ett pulverformigt material, sa att fordjupningen fylls fullstandigt. Anbringande av elementen av material och av det pulverformiga materialet eller bulkpulvret sker sedan med hjalp av het isostatisk pressning.

Ett onskat forslitningsskydd, anpassat till behoven inom respektive anvandningsomrade, kan harvid effektivt erhallas genom val av f6rdjupningens form.

Ytterligare ett forfarande innefattar foljande steg: a) diametern hos pressvalsens grundkropp minskas inom omradet for de bada motsatta kantomradena i en pa forhand faststalld utstrackning; b) ett hoggradigt forslitningsresistent material anbringas pa baskroppens kant- omraden i form av ett bulkpulver som innefattar minst en komponent, sa att ett plant och sammanhangande kantelement bildas; c) nar sa är lampligt anbringas ett identiskt eller annat bulkpulver som innefattar minst en komponent, sa att ett plant och sammanhangande avsnitt bildas mellan kantomradena (zonmaterial); bulkpulvret som innefattar minst en komponent anordnas pa kantomradena med minskad diameter och nar sá är lampligt pa avsnittet mellan kantomradena, foretradesvis genom het isostatisk pressning; efter den heta isostatiska pressningen avlagsnas delvis, nar sa ar lampligt, zonmaterialet i avsnitten mellan kantomradena, sa att den erhallna ytan hamnar lagre an ytan hos det sammanhangande kantomradet i en pa forhand faststalld utstrackning; efter den heta isostatiska pressningen eller efter avlagsnandet av zonmaterialet framstalls hl i det avsnitt av grundkroppen som befinner sig mellan kantomradena; och stiftformiga element av hOggradigt forslitningsresistent material satts in i de framstallda Mien, sa att ytan hos dessa element stracker sig i samma plan som ytan hos de 8 537 811 sammanhangande kantelementen och i samma plan som zonmaterialets yta, eller stracker sig utanfor zonmaterialets yta.

Bortsett fran i fallet med de tidigare beskrivna modifikationerna av forfarandet minskas grundkroppens diameter har forst i en pa forhand faststalld utstrackning inom omradet for de bada motsatta kantomradena, d v s de bada kantomradena ufformas som steg. Pa detta omrade med minskad diameter anbringas ett hOggradigt forslitningsresistent material i form av ett bulkpulver, vilket ger ett sammanhangande, plant kantelement med hjalp av ytterligare ett forfarande, i synnerhet genom het isostatisk pressning.

Detta forfarande leder alltsa till att en sammanhangande kantzon bildas, d v s forfarandet kan genomforas snabbare, eftersom det inte är nodvandigt att anordna enskilda plattformiga element sida vid sida pa grundkroppen. Kantzonens egenskaper kan harvid justeras effektivt genom andamalsenligt val av pulvermaterialen.

Om saledes omradet mellan kantzonerna skall fyllas med samma material kan till och med detta steg forenklas betydligt, eftersom pulverblandningen kan anbringas pa !Dada omradena inom ett steg, och eftersom aven sammanpressningen och bindandet till grund- kroppen genomfOrs med ett enda steg med het isostatisk pressning.

Kantelementet kan harvid vara begransat uteslutande till omradet med minskad diameter, eller ocksa kan det stracka sig utanfor grundkroppens yta, d v s Oven utanfor ytan hos det mellanliggande centrala omradet av grundkroppen. Likasa kan det pa detta centrala omrade i sin tur finnas ett bulkpulver anbringat, vilket foretradesvis har ett annat forslitnings- motstand.

Ytterligare ett fordelaktigt forfarande kan ha egenskapen aft ytterligare fordjupningar Or bildade i grundkroppens sidoytor, vilka Or anpassade for att inrymma ytterligare forslitningselement. Dessa ytterligare forslitningselement Or harvid anordnade under kant- elementen.

P0 detta satt kan grundkroppens diameter minskas i storlek med tva olika diametrar inom omradet for de bada motsatta kantomradena, varvid minskningen av diametern hos de bada pressvalsarna inom omradet for de bada motsatta kantomradena sker i tva steg, d v s den forsta minskningen av diametern hos de bada pressvalsarna foljs av en andra minskning av pressvalsarnas diameter uteslutande inom eft avsnitt omedelbart intill sidoytorna. Ytan hos de kantomraden som befinner sig omedelbart intill grundkroppens sidor befinner sig darmed lagre ner an ytan hos de tidigare mekaniskt bearbetade kantomradena i en pa forhand faststalld utstrackning.

Efter detta kan fordjupningarna i sidoytorna fyllas inom ett forsta steg. Detta fyllande kan genomforas med platfformiga segment, pulver eller andra lampliga element. Nar detta gars kan fyllandet genomfOras endast upp till ytan hos de nedsankta kantomradena, eller 9 537 811 ocksa, i fallet med ett pulver, kan hela fordjupningen i sidoytorna liksom i kantomradena fyllas.

I fallet med alla de ovan beskrivna forfarandena kan den heta isostatiska pressningen ocks5 ersattas med sintring med eller utan tryck.

Sammanfattningsvis kan det alltsa fasts15s, att med hjalp av sintring med eller utan tryck erhalls ett intimt sammanbindande mellan de enskilda materialen, oberoende av huruvida materialet ifraga anvands i form av ett p5 forhand framstallt element eller i form av pulver.

Enligt annu en foredragen utforingsform kan de plattformiga elementen av material vara h5rda element, framstallda med ett sintringsforfarande eller kall eller het isostatisk pressning. Likasa kan elementen av material ocksa erhallas med gjutningsfOrfaranden. Vidare kan dessa element av material ocks5 framstallas t ex genom valsning eller pressning, i synnerhet vid stora upphettningshastigheter. Genom tillverkning pa f6rhand av lampliga plattformiga element av material kan den tid som erfordras for sjalva framstallnings- fOrfarandet p5 pressvalsarna minskas betydligt. Nat- sintring eller isostatisk pressning anvands mojliggOr anvandande av olika andarnalsenligt valda pulvertyper ocksa en kombination av egenskaperna hos de olika pulvertyperna och foljaktligen en konkret justering av de enskilda harda elementen for det avsedda anvandningsomradet.

Sammanfattningsvis kan det fastslas att de ovanstaende specifika forfarandena ger fordelen att det forslitningsskyddande skiktet kan anbringas pa' olika satt, vilka är latta att genomfora. Genom att nagra processparametrar eller materialparametrar forandras kan vidare det forslitningsskyddande skiktet utformas for att f5 helt andra forslitningsegenskaper. P5 detta satt kan det forslitningsskyddande skiktet p5 pressvalsen anpassas exakt efter de material som skall bearbetas.

De plattformiga elementen av forslitningsresistent material kan med fordel fram- stallas, innan de anbringas p5 grundkroppen, i form av plattformiga harda element genom kall eller het isostatisk pressning eller med ett sintringsforfarande. Detta mojliggor att de harda elementen kan utformas med vilken onskad form och vilken onskad profil som heist.

Likasa kan de plattformiga elementen av forslitningsresistent material med hjalp av ett enda steg med het isostatisk pressning ocks5 formas till den onskade formen direkt p grundkroppens kantomraden och bindas samman med dessa kantomraden.

I det foljande kommer utforingsformer av foreliggande uppfinning att beskrivas mer utforligt med hanvisning till en ritning, i vilken foljande galler: Figur 1 visar i form av en partiell sidobild en pressvals for en valspress, dar grundkroppens kantomraden har minskad diameter. 537 811 Figur 2a och b visar i form av en partiell sidobild respektive en bild uppifran den pressvals som visas i figur 1 efter anbringande av plattformiga element av material samt efter inforande av eft forslitningsresistent pulver som fyller de mellanliggande gapen.

Figur 3 visar i form av en partiell sidobild den pressvals som visas i figur 1 och 2 efter het isostatisk pressning och ytterligare mekanisk bearbetning for att en plan yta skall erhallas.

Figur 4 visar i form av en sidobild den pressvals som visas i figur 1 till 3 efter genomforande av en minskning av diametern inom omradet mellan kantomradena samt efter framstallning av hal.

Figur visar i form av en sidobild den pressvals som visas i figur 1 till 4 efter insattande av stiftformiga element av material i halen.

Figur 6a till f visar i form av en sidobild ett alternativt forfarande for framstallning av en pressvals enligt uppfinningen.

Figur 7 visar en bild uppifran av en detalj hos grundkroppen hos en pressvals, efter bildandet av gropliknande fordjupningar i kantomradena, varvid dessa kantomraden är sadana enligt en annan utforingsform.

Figur 8a till 8c visar i form av en genomskarningsbild ytterligare en variant for framstallning av pressvalsen enligt foreliggande uppfinning.

Figur 9a och b visar i form av en genomskarningsbild en pressvals framstalld enligt ytterligare ett forfarande, dar ytterligare fordjupningar pa sidorna tillhandahalls.

Figur 9c till 9g visar sidobilder av de ytterligare fordjupningarna pa sidoma av pressvalsarna enligt figur 9a och 9b.

Figur visar en genomskarningsbild genom annu en variant av en pressvals. Figur 11 visar en genomskarningsbild genom ytterligare en variant av en pressvals.

Figur 1 visar grundkroppen 10 hos en pressvals 1, varvid grundkroppen är ufformad som ett bandage. Grundkroppen kan ocksa vara utformad som en fast kropp. Som framgar har grundkroppens diameter minskats i en pa forhand faststalld utstrackning inom omradet f6r de !Dada motsatta kanterna 2, d v s avsnittet 3 av grundkroppen, som stracker sig mellan de !Dada kantomradena 2, skjuter ut utanfor kantomradena 2 pa ett bryggliknande satt.

Denna minskning av diametern kan astadkommas med kanda forfaranden, t ex genom att grundkroppen svarvas. Den fordjupning som bildas i kantomradena definierar redan kanternas bredd, sa att formen hos det forslitningsskyddande skiktet inte langre kan forandras.

Efter detta anbringas ett forslitningsskyddande skikt pa de nedsankta kantomradena 2, vilket bestar av pulvermetallurgiskt framstallda, hoggradigt forslitningsresistenta, platt- formiga element av material 5, samt av ett forslitningsresistent pulvermaterial 6 med en eller flera komponenter, som fyller de mellanliggande gapen. Forslitningsupptradandet hos de 11 537 811 material som valjs har kan vara anpassade till egenskaperna hos det material som skall bearbetas. I idealfallet uppvisar de !Dada material som anvands till elementen av material 5 och for gapen 6 olika forslitningsupptradande, s5 att en ytprofil bildas inom pressvalsens kantomrade under arbetet. De plattformiga elementen av material kan vara framstallda p forhand med HIP, CIP, sintringsforfaranden eller om sa Onskas andra fOrfaranden, och deras hOjd kan stracka sig bortanfor det bryggformade avsnitt 3 som har framstallts pa fOrhand genom mekanisk bearbetning.

Elementen av material 5 kan ocks5 ha tillhandahallits i form av redan tidigare framstallda plattformiga harda element, vilka har framstallts genom het isostatisk pressning. I det foljande anvands uttrycken "element av material" och "hard element" som synonymer, och de kommer b5da att betecknas med referenssiffran 5. De plattformiga harda elementen 5 är anordnade pa pressvalsens kantomr5den pa samma satt som kakelplattor, och darefter fylls de erhallna mellanliggande gapen med ett forslitningsresistent pulvermaterial 6. Plattorna har harvid foretradesvis en sadan form att de tacker kantomr5dena i stort sett fullstandigt, dvsi synnerhet med en sammanhangande kant p5 grundkroppens andkanter, och med fOrdel ocks5 s5 att de slutar vid slutet av den fOrdjupning som har bildats vid kantomr5dena 2. For detta andam5I kan de harda elementen placeras s5 att de gar emot varandra som mosaikbitar, sa att ett lampligt resultat erhalls. Anvandande av enskilda harda element mojliggor inte bara anvandande av element med olika form for att ett lampligt resultat skall erhallas, utan det är ocks5 mojligt att faststalla storleken och antalet mellanliggande gap beroende p respektive anvandningsomrade.

Darefter fasts bade de harda elementen och det mellanliggande materialet vid grundkroppen 10 genom het isostatisk pressning. Diffusionszoner, via vilka de enskilda materialen är fast bundna till varandra, bildas saledes pa de platser dar materialet i de harda elementen och mellangapsmaterialet kommer i kontakt med grundkroppen, liksom p5 de platser dar materialet i de harda elementen och mellangapsmaterialet kommer i kontakt med varandra. P5 detta satt kan forslitningsupptradandet hos kantomradena anpassas till egenskaperna hos det material som skall bearbetas.

Material som har visat sig anvandbara till de harda elementen liksom till de mellan- liggande gapen är t ex h6ggradigt forslitningsresistenta pulvermetallurgiska material, vilka ocks5 kan innehalla t ex komponenter av keramisk typ.

Figur 3 visar tillstandet hos valsens grundkropp efter het isostatisk pressning. Bade de harda elementen 5 och mellangapsmaterialet 6 är fast bundna till baskroppen i detta tillst5nd. I den utformning som visas i figur 3 har mellangapsmaterialet 6 avlagsnats helt inom omrAdet for det bryggformiga avsnittet 3. Detta är dock endast en foredragen utforingsform.

Beroende p5 det avsedda anvandningsomr5det kan mellangapsmaterialet 6 ocks5 fortfarande foreligga eller ha avlagsnats endast delvis. 12 537 811 Nar het isostatisk pressning har genomforts kan det avsnitt 3 som stracker sig mellan kantomradena 2 eller de platfformiga element av material 5 som är anordnade pa detta bearbetas mekaniskt f6r att en minskning av diametern hos avsnittet 3 skall erhallas. Figur 4 visar grundkroppen efter genomforande av denna minskning av diametern. Denna minskning av diametern kan genomforas t ex genom gropslipning. Som det tydligt framgar av figur 4 definierar avsnittet 3, som stracker sig mellan kantomradena eller elementen av material 5, en tragliknande nedsankning 7. Ytan hos avsnittet 7 befinner sig lagre ned an ytan hos elementen av material 5 i en pa forhand faststalld utstrackning. !nom detta nedsankta omrade framstalls hal 8 pa kant satt, och dessa hal anvands for inrymmande av stiffformiga, hoggradigt forslitningsresistenta element.

En fardig pressvals 1 visas i figur 5. Stiftformiga, hoggradigt forslitningsresistenta element 9 stracker sig nu in i de hal som tillhandahalls i grundkroppen 10. Haien har sadana matt att huvuddelen av de stiftformiga elementen stracker sig in i grundkroppen 10, medan endast en liten del av den stiftformiga kroppen 9 skjuter ut utanfor ytan. I det fardiga till- standet är ytan hos de stiftformiga elementen av material 9 foretradesvis anordnad i samma plan som ytorna hos de harda elementen 5. lnom alla de utforingsformer som beskrivs kan stiften 9 vara anordnade lostagbart i Mien, sa att stift som rakar forslitas eller skadas kan bytas ut mot nya stift nar som helst.

Likasa kan stiften givetvis ocksa vara forankrade pa icke lostagbart satt. Stiften är ocksa foretradesvis utformade som harda element, och de kan besta av metallmatriskomponenter med upp till 80 viktprocent av grova ytterligare faser, fOretradesvis valda bland karbider, border och nitrider, eller av hard metall eller harda metalliknande material (t ex cermetmaterial).

Under arbetet ansamlas material som skall bearbetas mellan de enskilda stiften och aven mellan stiften och kantomradena och stoder pa detta satt det forslitningsskyddande skiktet.

Enligt en annan utforingsform kan mellangapsmaterialet, d v s ytan hos mellangapsmaterialet, ocksa stracka sig i samma plan som ytan hos de harda elementen. I detta fall är stiften fullstandigt forsankta, d v s stiftens yta stracker sig i samma plan som ytorna hos de harda elementen och hos mellangapsmaterialet. Stiffen enligt denna utforingsform är helt inbaddade i grundkroppen och i mellangapsmaterialet.

I motsats till ovanstaende forfaranden kan de hoggradigt forslitningsresistenta, plattformiga elementen av material 5, vilka tidigare har framstallts t ex med HIP, CIP eller sintringsforfaranden, ocksa anbringas direkt pa ytan av en grundkropp 10 som tidigare har avplanats, d vs diametern hos grundkroppen 10 har inga steg bildade i den utan forblir oforandrad. Denna typ av utforingsform visas i figur 6a. !nom ytterligare ett forfaringssteg anbringas sedan ett forslitningsresistent pulverformigt material 6 med en eller flera 13 537 811 komponenter p5 de mellanliggande gapen mellan de anbringade plattformiga elementen av material 5, vilka motsvarar de harda elementen, liksom p5 det utrymme som bildas mellan kantytorna (jamfor ocks5 figur 6b). Hela arrangemanget behandlas darefter med HIP, sa att inte bara de harda elementen utan ocksa hela det pulverformiga materialet, inklusive det pulverformiga material som befinner sig mellan de h5rda elementen, binds samman inbOrdes och med grundkroppens yta.

Nar het isostatisk pressning har genomforts definieras ytan hos grundkroppen 10 av de harda element 5 som är anordnade i kantomradena 2, daribland mellangapsmaterialet 6, och av ett ytskikt som tillhandahalls av det pulverformiga materialet, enligt vad som visas i figur 6c.

Nar grundkroppen fOrbereds for infOrande av de stiftformiga elementen av hoggradigt forslitningsresistent material, och fore bildandet av motsvarande hal, maste ytavsnittet 3 mellan kantomradena, vilka bestar av de harda elementen och mellangapsmaterialet, forst minskas i en p5 forhand faststalld utstrackning for att ge en nedsankning mellan kantomr5dena 2. Materialet kan harvid avlagsnas p5 kant satt, t ex genom gropslipning (figur 6d).

Darefter framstalls halen 8 for de stiftformiga elementen av material 9. Figur 6e visar att dessa hal kan stracka sig genom ytskiktet 3 ned till och in i grundkroppen 10. Det sista forfaringssteget (figur 6f) visar grundkroppen efter att de stiftformiga elementen av material 9 har forts in i h5len 8. Aven i detta fall stracker sig ytan hos de stiftformiga elementen av material 9 i samma plan som ytan hos de h5rda element 5 som är anordnade i kantomradena.

Bortsett fran fallet med de ovan beskrivna utforingsformerna kan grundkroppens kantomraden ocks5 vara utformade som strukturerade ytor. Det är t ex mojligt att genom konventionell mekanisk bearbetning, t ex skarning, bilda regelbundet formade nedsankningar 12 p5 sidorna i de motsatta kantomradena, varvid dessa fOrdjupningar definierar gropliknande oppningar. Denna typ av utforingsform visas i figur 7. De plattformiga elementen 5 av hoggradigt forslitningsresistent material som har framstallts genom sintring, CIP eller HIP, eller bulkpulver som innefattar minst en komponent, kan sedan passas in i de bildade groparna 12. Formen hos de gropar 12 som visas har är endast ett exempel p5 en utforings- form. Gropens kontur kan ocks5 vara kvadratisk, femkantig, sexkantig eller mangkantig, och den kan ocks5 vara rund eller rundad.

Nar de plattformiga elementen 5 av hoggradigt forslitningsresistent material, vilka har framstallts genom sintring, HIP eller CIP, har passats in kan de mellanliggande gapen mellan elementen och de gropliknande oppningarna 12 fyllas med ett forslitningsresistent material med en eller flera komponenter, mellangapsmaterialet. 14 537 811 De vidare framstallningsstegen motsvarar sedan dem som har beskrivits i det foregaende, d v s de plattformiga elementen av material 5 och/eller bulkpulvret anbringas p5 grundkroppen 10 med HIP inom ett ytterligare forfaringssteg. Efter het isostatisk pressning kan hal 8 framstallas och stiftformiga element 9 passas in, i analogi med de ovan beskrivna forfarandena.

Figur 8 visar ytterligare en utfOringsform, vid vilken diametern hos grundkroppen 10 forst minskas i en p5 forhand faststalld utstrackning genom mekanisk bearbetning inom omradet for de motsatta kantomradena 2, som det visas i figur 8a, d v s p5 samma satt som i den forsta beskrivna utforingsformen. Till skillnad fran vad fallet är i den forsta utforings- formen anbringas ett hoggradigt forslitningsresistent material i form av ett bulkpulver 13, som innefattar minst en komponent, istallet for de plattformiga elementen av material 5, vilket ger en plan och sammanhangande kantzon 14, jamfor figur 8b. Pulverblandningen kan harvid anbringas pa ett sadant satt aft den inte bara anbringas i det inre av f6rdjupningarna i kantomradena utan aven pa det bryggformade avsnittet 3 mellan fordjupningarna, sa att en enhetlig yta, best5ende av bulkpulvret 13, erhalls p5 hela grundkroppen.

Efter anbringandet av bulkpulvret 13 p5 kantomradena 2 med minskad diameter och/eller avsnittet 3 mellan kantomradena binds materialet till grundkroppen 10 genom het isostatisk pressning. Darefter utsatts det bryggformade avsnittet 3 mellan kantomradena 2, enligt vad som tidigare har beskrivits for de foregaende utforingsformerna, for gropslipning, s5 aft ytan hos detta omr5de hamnar lagre ned an ytan hos den yta som bildas av bulk- pulvret med en komponent. Darp5 kan h518 framstallas och stiftformiga element 9 passas in i analogi med de ovan beskrivna forfarandena.

En av fordelarna med formning av pulverblandningen over hela grundkroppen framgar av det faktum att en enhetlig yta erhalls p5 pressvalsen, sa att pulverblandningen harvid inte är begransad till enbart de tidigare bildade f6rdjupningarna i kantomradena. Den onskade hOjden kan saledes erhallas enklare under fyllningssteget.

De ovan beskrivna utforingsformerna kan ocksa ha extra forslitningsskydd inom omradet f6r pressvalsarnas sidor. I detta fall har det visat sig vara sarskilt fordelaktigt om de motsatta kantomradena, vilka har minskad diameter, far en stegform, d v s ett djupare nedsankt omrAde 15 bildas omedelbart intill grundkroppens sidor, varvid detta omrAde 15 via ett andra steg Overgar i den normala fOrdjupningen. Detta djupt nedsankta omrade kan anvandas for inrymmande av ett sidoskydd.

Foretradesvis stracker sig sidoskyddet 16 endast upp till det forsta steget, d v s efter insattandet av sidoskyddet stracker sig det numera fyllda, djupt nedsankta omradet endast upp till ytan hos kantomradet 2 med minskad diameter hos pressvalsen. Det ytter- ligare forslitningsskyddet anbringas foljaktligen dels p5 ytan av grundkroppen 10, dels p 537 811 ytan hos sidoskyddet 16, s5 aft en sarskilt god sammanbindning och foljaktligen stabilitet hos de enskilda elementen erhalls har.

Sidoskyddet som sadant kan harvid anbringas som en helhet i form av en fast ring (figur 9c), eller ocksa kan det anbringas uppdelat i form av fasta segment eller segment framstallda genom HIP, CIP eller sintringsfOrfaranden (figur 9d). Vidare kan de fOrslitnings- skyddande elementen for sidoskydd ocksa anbringas i form av plattor som har ett cirkelformigt tvarsnitt eller eft mangsidigt tvarsnitt och som ocks5 har framstallts genom HIP, CIP eller sintringsforfaranden (figur 9e, figur 9f). Sidan kan ocksa vara forsedd med ett hoggradigt forslitningsresistent pulvermaterial med en eller flera komponenter (figur 9g), vilket ocksa kan anvandas som mellangapsmaterial for de plattformiga eller kakelplatfformiga elementen. Elementen av material i sidoskyddet och de forslitningsskyddande elementen pa ytan, vilka har beskrivits inom de olika varianterna av de foregaende utforingsformerna, anbringas alla p0 pressvalsen genom het isostatisk pressning.

Framstallningen av hal 8 i grundkroppen 10 och insattandet av stiftformiga element 9 av hoggradigt forslitningsresistent material i de framstallda h5len 8 sker efter den heta isostatiska pressningen i analogi med de tidigare beskrivna forfarandena, sa att dessa element skjuter ut utanfor ytan hos grundkroppen 10 och befinner sig i samma plan som ytan hos de plattformiga elementen av material 5.

Som det ft-am* av figur 10 kan sidoskyddet ocksa framstallas i form av tva ringar 10', vilka ar fastade vid b5da sidoandarna hos grundkroppen 10, forsedda med hal och med stiftformiga element 9 av hoggradigt forslitningsresistent material. I analog med de tidigare beskrivna forfarandena kan de stiftformiga elementen 9 skjuta ut utanfor ytan hos grundkroppen 10, och de kan befinna sig i samma plan som ytan hos de plattformiga elementen av material 5', som Or anordnade p0 ringarna 10'. lcke desto mindre kan de plattformiga elementen av material 9 ocks0 vara belt forsankta i halen och placerade i samma plan som de plattformiga elementen av material 5' som Or placerade p0 de tunna skivorna. I analog med de ovan beskrivna forfarandena kan de plattformiga elementen av material 5' fastas vid ringarna genom HIP, CIP eller sintringsforfaranden med eller utan tryck eller med lodningsforfaranden. Vidare kan ringarna 10' framstallas p0 ett sadant satt att de helt bestar av pulvermetallurgiskt framstallt material, eller ocks0 kan de framstallas som en grundkropp med en pulvermetallurgisk belaggning. P0 grundval av den beskrivna losningen erhalls en overgripande arbetsbredd has pressvalsen, vilken Or sum man av bredden has grundkroppen 10 forsedd med stift och bredden has de sidoskyddande ringarna 10' som tillhandahalls p0 bada sidorna. Tjockleken has de sidoskyddande ringar som tillhandahalls p0 vardera sidan av grundkroppen Or per ring 1,5 till 15 % av pressvalsens hela arbetsbredd.

En annan ufforingsform av pressvalsen visas i figur 11. Aven denna utforingsform innefattar tva ringar 10', vilka Or anordnade p0 sidoytorna av ringarna 10'. De !Dada ringarna 16 537 811 10' har harvid samma hojd som ytan hos ringarna 10', sa att ringarna 10' definierar en gemensam yta. I analog med den ovan beskrivna utforingsformen är de plattformiga elementen av material 5' anordnade p5 ringarna 10' och skjuter ut utanfor ytan hos grundkroppen 10.

Som det tidigare har beskrivits är hal anordnade inom omradet for ringen 10'. I dessa hal är stiftformiga element av material 9 anordnade, d v s de är anordnade p5 ett sadant satt att de antingen är helt forsankta i Mien eller stacker sig ut utanfor ytan hos grundkroppen 10. Ytorna hos de plattformiga elementen av material 5' som sadana kan vara anordnade, enligt vad som visas till vanster i figur 11, i samma plan som de stiftformiga elementen av material 9, eller ocks5 kan de, enligt vad som visas till hoger i figur 11, stracka sig utanfOr ytan hos de stiftformiga elementen av material 9, d v s ytan hos de stiftformiga elementen av material 9 är anordnad lagre ned an ytan hos de plattformiga elementen av material 5' i detta fall. De olika strukturella utformningarna av de plattformiga elementen av material 5' pa ringarna 10' visas har endast for forklarande andarnal. Vid anvandandet har de b5da motsatta ringarna 10' identisk strukturell utformning. 17

Claims (19)

537 811 Patentkrav

1. Valspress, i synnerhet for bearbetning av hoggradigt slipande material, vilken innefattar minst tva pressvalsar (1), vardera forsedd med ett forslitningsskyddande skikt anordnat pa en grundkropp (10), varvid detta forslitningsskyddande skikt (4) innefattar plattformiga (5) och stiftformiga (9) element av forslitningsresistent material, varvid de plattformiga elementen av forslitningsresistent material är anordnade pa de !Dada motsatta kantomradena hos varje grundkropp och de stiftformiga elementen av forslitningsresistent material Or anordnade inom det avsnitt av pressvalsen som stracker sig mellan kant- omradena, kannetecknad av att de plattformiga elementen av forslitningsresistent material är utformade som plattor med kvadratisk, femkantig eller sexkantig kontur och anbringas pa grundkroppens yta genom ett steg med het isostatisk pressning.

2. Valspress enligt krav 1, kannetecknad av att kantomradena (2) upptar 5 till 25 % av hela ytan hos det aktiva forslitningsskyddande skiktet.

3. Valspress enligt krav 1 eller 2, kannetecknad av att de plattformiga elementen av material (5) bestar av metallmatriskompositer med upp till 80 viktprocent grova ytterligare faser, foretradesvis valda bland karbider, bonder och nitrider, och/eller att de stiftformiga elementen av material (9) bestar av hard metall eller av harda metalliknande material, t ex cermetmaterial.

4. Valspress enligt nagot av kraven 1 till 3, kannetecknad av att de stiftformiga elementen av material (9) Or insatta, foretradesvis lostagbart, i hal (8) i grundkroppen.

5. Valspress enligt nagot av kraven 1 till 4, kannetecknad av att ytorna hos de stiftformiga elementen av material (9) och ytorna hos de plattformiga elementen av material (5) Or anordnade i ett och samma plan.

6. Valspress enligt nagot av kraven 1 till 5, kannetecknad av att mellan kantomradena finns ett ytterligare zonmaterial vars yta Or anordnad lagre an ytan hos de stiftformiga elementen av material eller i samma plan som denna.

7. Valspress enligt nagot av kraven 1 till 6, kannetecknad av att inom omradet for kanterna (2) Or diametern hos grundkroppen (10) minskad i en pa forhand faststalld utstrackning fore anbringandet av de plattformiga elementen av material (5) till att ge minst ett steg, och av att de plattformiga elementen av material (5) stracker sig utanfor den ursprungliga hojden hos kantomradena (2).

8. Valspress enligt nagot av kraven 1 till 7, kannetecknad av att grundkroppen hos vane pressvals (1) bestar av minst tva grundkroppssegment, vilka definierar en sluten ring och vilka Or lOstagbart anordnade pa ett grundelement. 18 537 811

9. Valspress enligt nagot av kraven 1 till 8, kannetecknad av att det forslitningsskyddande skiktet (4) anbringas pa en grundkropp utformad som ett slutet bandage, vilket är anordnat pa ett grundelement hos pressvalsen (1) sa att det griper in formanpassat eller friktionsmassigt i detta och vilket är kopplat till grundelementet.

10. Valspress enligt nagot av kraven 1 till 9, kannetecknad av att ytterligare fOrslitningselement är anordnade i grundkroppens sidoytor nedanfor de plattformiga elementen av forslitningsresistent material i mottagningsoppningar bildade i dessa sidoytor.

11. Valspress enligt krav 10, kannetecknad av att sidoskyddselementen är utformade som plattformiga element.

12. Valspress enligt nagot av kraven 1 till 7, 10 och 11, kannetecknad av att pressvalsarnas grundkropp bestar av ett flertal ringar (10'), vilka ar anordnade pa ett grundelement has pressvalsen sa att de griper in formanpassat eller friktionsmassigt i detta, varvid respektive kantomraden (2) vardera bildas av en separat ring (10'), pa vars omkrets de plattformiga elementen av material (5') är anordnade.

13. Valspress enligt krav 12, kannetecknad av att ringarna (10') har samma hojd.

14. Valspress enligt krav 12 eller 13, kannetecknad av att ytan hos de plattformiga elementen av material (5) är anordnad ovanfor ytan hos de stiftformiga elementen av material (9).

15. Forfarande for framstallning av ett forslitningsskyddande skikt, i synnerhet for en valspress som anvands for bearbetning av hoggradigt slipande material, vilket innefattar fOljande steg: 1. pressvalsens grundkropp bearbetas mekaniskt pa forhand sa att en plan yta erhalls; 2. plattformiga element av hoggradigt forslitningsresistent material, vilka har framstallts genom sintring, CIP, HIP, gjutningsforfaranden eller valsning eller pressning eller genom sintring med eller utan tryck anbringas pa de [Dada motsatta kantomradena hos den pa forhand mekaniskt bearbetade grundkroppen; 3. de mellanliggande gapen mellan de plattformiga elementen av hoggradigt forslitningsresistent material fylls med ett forslitningsresistent material med en eller flera komponenter (mellangapsmaterial); 4. det avsnitt av grundkroppen som befinner sig mellan kantomradena fylls med ett forslitningsresistent material med en eller flera komponenter (zonmaterial); 5. de plattformiga elementen av material, zonmaterialet och mellangapsmaterialet anbringas pa grundkroppen, foretradesvis genom het isostatisk pressning, sa att ytorna hos de kantelement som bildas av de plattformiga elementen av material, av zonmaterialet och av mellangapsmaterialet stracker sig i stort sett i ett och samma plan; 19 537 811 6. hal framstalls i det zonmaterial som är anordnat mellan kantelementen liksom i valspressens grundkropp, och 7. stiftformiga element av hoggradigt forslitningsresistent material satts in i de framstallda Mien.

16. Forfarande enligt krav 15, kannetecknat av att efter den heta isostatiska pressningen bearbetas det zonmaterial som befinner sig mellan kantelementen mekaniskt for minskning av diametem, sa aft den erhallna ytan hos zonmaterialet befinner sig lagre ned an ytan hos kantelementen i en pa forhand faststalld utstrackning, varvid de stiftformiga elementen av hoggradigt forslitningsresistent material är anordnade i de framstallda Mien pa ett sadant satt att ytan hos de stiftformiga elementen av material stracker sig utanfOr ytan hos zonmaterialet.

17. Forfarande enligt krav 15 eller 16, kannetecknat av att ytterligare fordjupningar framstalls i grundkroppens sidoytor under de kantelement som skall anbringas, sa att ytterligare forslitningselement kan inrymmas.

18. Forfarande enligt krav 17, kannetecknat av att grundkroppens diameter är minskad i storlek med tva olika diametrar inom omradet fOr de [Dada motsatta kantomradena, varvid diametern hos omradet omedelbart intill sidoytorna är minskad mer an det darpa foljande kantomradet, f6r inrymmande av de sidoskyddande elementen inom omradet f6r sidoytorna.

19. Forfarande enligt n6got av kraven 15 till 18, kannetecknat av att forslitnings- motst6ndet hos zonmaterialet skiljer sig fran fOrslitningsmotstandet hos kantelementen. 537 811 1/ 537 811 21 LCD C,..6 LL. co 6 LL 537 811 3/ 537 811 4/ 02! °C3 C.0 537 811 5/ 537 811 6/ a-3 co (6 LL. 537 811 Ii iv 537 811 8/ °C3 0, d 53 a) 0, C_6 U- 537 811 9/ "st,N • 537 811 10/1.0 ..**:...\:::.• r