SE537722C2 - Förfarande och system för att förbättra framkomlighetsförmågan hos ett motorfordon - Google Patents

Abstract

SAMMAN DRAG Foreliggande uppfinning hanfor sig till ett forfarande for att forbattra frannkonnlighetsfornnagan hos ett nnotorfordon, dar fordonet innefattar atminstone en med drivhjul (LD, RD) forsedd drivaxel (X2) sannt atminstone en med stodhjul (LS, RS) forsedd stodaxel (X3), innefattande stegen att medelst fordonets antispinnsystem: bestamma (S510, S520) huruvida sliming forekommer, och vid konstaterad sliming reducera (S530a) densamma genom nedreglering av fordonets motors (10) drivning av namnda drivaxel (X2), innefattande stegen att: vid konstaterad sliming, i anslutning till namnda nedreglering, initiera styrning (S530b) av namnda stodaxels (X3) lage till att bringa namnda stodhjul (LS, RS) ur ingrepp med fardvagen i syfte att Oka axeltrycket hos namnda drivaxel (X2); och uppreglera (S550) motorns drivning av namnda drivaxel (X2) vid salunda uppnatt okande axeltryck hos namnda drivaxel (X2). FOreliggande uppfinning hanfor sig ocksa till ett system kir att fOrbattra framkomlighetsformagan hos ett motorfordon, saint ett motorfordon. Foreliggande uppfinning hanfor sig ocksa till ett datorprogram och en datorprog ram prod u kt.

Description

FORFARANDE OCH SYSTEM FOR KIT FORBATTRA FRAMKOMLIGHETSFORMAGAN HOS ETT MOTORFORDON TEKNISKT OMRADE Uppfinningen hanfor sig till ett forfarande f6r aft forbattra framkomlighets- formagan hos ett motorfordon enligt ingressen till patentkrav 1. Uppfinningen hanfor sig ocks6 till ett system for aft forbattra framkomlighetsformagan hos ett motorfordon enligt ingressen till patentkrav 5. Uppfinningen hanfor sig dessutom till ett motorfordon. Uppfinningen hanfor sig dessutom till ett dator- program och en datorprogramprodukt.

BAKGRUND Hos tunga fordon sasom lastbilar tenderar motorerna att bli starkare och starkare. Vid vaglag med lag friktion, till exempel vid halka eller regn, riskerar fordon, exempelvis dylika motorstarka fordon, aft slira sa aft fordonet tappar drivkraft. F6r aft reducera sliming är fordon ofta utrustade med antispinnsystem, sa kallad Traction Control, for aft reglera ner motorns drivning av drivaxeln for aft salunda reducera slirandet. Vid motlut, exempelvis motorvagspafart, i kombination med vaglag med lag friktion kan dylik nedreglering av motorns drivning av drivaxeln medfora aft fordonet inte kommer ivag.

SYFTE MED UPPFINNINGEN Ett syfte med foreliggande uppfinning är aft astadkomma ett forfarande for aft forbattra framkomlighetsformaga hos ett motorfordon vid sliming hos 25 fordonet. 1 Ett ytterligare syfte med fOreliggande uppfinning är att astadkomma ett system for att forbattra framkomlighetsformagan hos motorfordon vid sliming hos fordonet.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Dessa och andra syften, vilka framgar av nedanstaende beskrivning, astadkommes medelst ett forfarande, ett system, ett motorfordon, ett datorprogram och en datorprogramprodukt av inledningsvis angivet slag och som vidare uppvisar sardragen angivna i den kannetecknande delen av bifogade sjalvstandiga patentkrav 1, 4, 7, 8 och 9. Foredragna utf6rings- former av forfarandet och systemet är definierade i bifogade osjalvstandiga patentkrav 2-3 och 5-6.

Enligt uppfinningen uppnas syftena med ett forfarande far att forbattra framkomlighetsformagan hos ett motorfordon, dar fordonet innefattar atminstone en med drivhjul f6rsedd drivaxel samt atminstone en med stodhjul forsedd stodaxel, innefattande stegen att medelst fordonets antispinnsystem: bestamma huruvida sliming forekommer, och vid konstaterad sliming reducers densamma genom nedreglering av fordonets motors drivning av namnda drivaxel, innefattande stegen att: vid konstaterad sliming, i anslutning till namnda nedreglering, initiera styrning av namnda stodaxels [age till att bringa namnda stadhjul ur ingrepp med fardvagen i syfte att Oka axeltrycket hos namnda drivaxel; och uppreglera motorns drivning av namnda drivaxel vid salunda uppnatt okande axeltryck hos namnda drivaxel. Harigenom forbattras framkomlighetsformagan for fordonet i det att risken for all fordonet inte skall komma ivag, exempelvis i en uppforsbacke och/eller vid vagunderlag som forsvarar framfart reduceras. Da styrningen och regleringen sker automatiskt avlastas foraren manuella moment i kritiska situationer.

Vidare innefattar forfarandet att steget att uppreglera motorns drivning av namnda drivaxel vasentligen sker i takt med att axeltrycket hos namnda 2 drivaxel 6kar. Harigenom forbattras framkomlighetsformagan hos fordonet ytterligare.

Enligt en utforingsform av forfarandet sker steget att uppreglera motorns drivning av namnda drivaxel i ett rampsteg.

Enligt en utforingsform av forfarandet utfors namnda rampsteg i beroende av farlopp hos den konstaterade slirningens omfattning. Harigenom mojliggors optimering av framkomlighetsformagan hos fordonet i det att graden av sliming beaktas vid uppreglering av motorns drivning av drivaxeln.

Enligt uppfinningen uppnas syftena med ett system for att forbattra framkomlighetsformagan hos ett motorfordon, dar fordonet innefattar atminstone en med drivhjul forsedd drivaxel samt atminstone en med stodhjul f6rsedd stodaxel, innefattande medel f6r att medelst fordonets antispinnsystem: bestamma huruvida sliming forekommer, och medel for att vid konstaterad sliming reducera densamma genom nedreglering av fordonets motors drivning av namnda drivaxel, innefattande: medel for att, vid konstaterad sliming, i anslutning till namnda nedreglering, initiera styrning av namnda stodaxels lage till att bringa namnda stodhjul ur ingrepp med fardvagen i syfte att oka axeltrycket hos namnda drivaxel; och medel for att uppreglera motorns drivning av namnda drivaxel vid salunda uppnatt okande axeltryck hos namnda drivaxel. Harigenom forbattras framkomlighets-formagan for fordonet i det att risken f6r att fordonet inte skall komma ivag, exempelvis i en uppforsbacke och/eller vid vagunderlag som forsvarar framfart reduceras. Dá styrningen och regleringen sker automatiskt medelst namnda styrmedel avlastas Waren manuella moment i kritiska situationer.

Vidare innefattar systemet att namnda medel for att uppreglera motorns drivning av namnda drivaxel är anordnat att uppreglera motorns drivning vasentligen i takt med att axeltrycket hos namnda drivaxel akar. Harigenom forbattras framkomlighetsformagan hos fordonet ytterligare. 3 Enligt en utforingsform av systemet är namnda medel for att uppreglera motorns drivning av namnda drivaxel anordnat all uppreglera motoms drivning i ett rampsteg.

Enligt en utforingsform av systemet ãr narrinda rampsteg anordnat all utf6ras i beroende av forlopp hos den konstaterade slirningens omfattning. Harigenom mojliggors optimering av framkomlighetsformagan hos fordonet i det all graden av sliming beaktas vid uppreglering av motorns drivning av drivaxeln.

FIGURBESKRIVNING Foreliggande uppfinning kommer all forstas battre med hanvisning till foljande detaljerade beskrivning last tillsammans med de bifogade ritningarna, dar lika hanvisningsbeteckningar hanfor sig till lika delar genomgaende i de manga vyerna, och i vilka: Fig. 1 schematiskt illustrerar ett motorfordon, enligt en utforingsform av uppfinningen; Fig. 2a schematiskt illustrerar ett system enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning anordnat hos ett motorfordon; Fig. 2b och 2c schematiskt illustrerar olika lagen hos stOdaxels stodhjul samt drivaxels drivhjul hos motorfordon; Fig. 3 schematiskt illustrerar ett blockschema av ett system far all forbattra fordonsprestanda enligt en utf6ringsforma av foreliggande uppfinning; Fig. 4 schematiskt illustrerar ett fOrlopp enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning; Fig. 5 schematiskt visar ett blockschema av ett forfarande enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning. 4 BESKRIVNING AV UTFORINGSFORMER Hari hanfor sig termen "lank" till en kommunikationslank som kan vara en fysisk ledning, sasom en opto-elektronisk kommunikationsledning, eller en icke-fysisk ledning, sasom en tradlos anslutning, till exempel en radio- eller mikrovagslank.

Med hanvisning till figur 1 visas en sidovy av ett fordon 1. Det exemplifierade fordonet 1 utgors av ett tungt fordon i form av en lastbil. Fordonet kan alternativt vara en buss eller en personbil. Fordonet utgors av ett tungt fordon sasom en lastbil med en framre axel och en bakre drivaxel och en bakre stodaxel varav visas hoger framhjul RF far framre axel, Niger drivhjul RD far drivaxel och h6ger stodhjul RS f6r stodaxel.

Fig. 2a visar schematiskt ett system I far aft forbattra framkomlighetsformaga hos ett motorfordon enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning anordnat hos ett med luftfjadring forsett motorfordon 1 innefattande ett luftfjadringssystem, dar namnda luftfjadringssystem atminstone delvis innefattas av namnda system I for att forbattra framkomlighetsformaga.

Motorfordonet innefattar en fordonsram 2, 3 samt en framre axel X1 med motstaende framhjul RF, LF inbegripande clack, en bakre drivaxel X2 med 20 motsthende drivhjul RD, LD inbegripande clack samt en bakre stodaxel X3 med motstaende stodhjul RS, LS inbegripande clack.

Motorfordonet innefattar en drivlina 10 innefattande en motor 12 och en med motorn 12 forbunden transmissionskonfiguration 14, varvid drivlinan ar anordnad att overfora kraft till drivaxeln X2 far drivning av fordonet.

Systemet innefattar ett med drivlinan forbundet motorregleringsorgan 20 far att reglera motorns 12 drivning av drivaxeln X2.

Luftfjadringssystemet hos motorfordonet innefattar en balgkonfiguration innefattande ett antal icke visade balgenheter anordnade i anslutning till respektive axel X1, X2, X3 far hojning och sankning av fordonet genom reglering av luft i desamma. Balgkonfigurationen innefattar vidare en balgenhet B anordnad i anslutning till stodaxeln X3 aft hoja och sanka densamma far att bringa stodhjulen ur och i ingrepp med fardvagen.

Systemet innefattar drivaxeltrycksbestamningsorgan 30 anordnat i anslutning till drivaxeln X2 far all bestamma drivaxeltryck hos fordonet. Enligt en variant inbegrips drivaxeltrycksbestamningsorganet 30 i balgkonfigurationen.

Systemet I innefattar vidare en luftventilkonfiguration 100 enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning. Luftventilkonfigurationen 100 är forbunden med balgkonfigurationen och anordnad att reglera lufttrycket i balgenheter inkluderande den visade balgenheten B hos balg-konfigurationen. BaIgenheten B är anordnad aft hoja och sanka stodaxeln X3 genom reglering av luft i balgenheten B frAn luftventilkonfigurationen 100.

Systemet I innefattar vidare en lufttryckskalla 110 for aft forsorja luftventilkonfigurationen 100 med luft. Luftventilkonfigurationen 100 innefattar enligt en utforingsform icke visade luftventilenheter inbegripande ventilorgan med ett med en tryckluftskalla fifwbundet luftintag, ett avluftningsutlopp samt eft fOrsorjningsutlopp, samt ventilorgan anordnade for reglering av lufttrycket i balgenheter hos balgkonfigurationen.

Systemet innefattar ett slirningsbestamningsorgan 40 anordnat aft bestamma huruvida drivhjul hos fordonet slirar, dar slirningsbestamningsorganet innefattar hjulhastighetssensor och/eller dackfriktionsbestamningsorgan. Enligt en utforingsform innefattas slirningsbestamningsorganet i fordonets bromsstyrenhet.

Systemet I innefattar en elektronisk styrenhet 200 anordnad aft forbattra framkomlighetsformagan hos motorfordonet.

Den elektroniska styrenheten 200 är forbunden med balgenheten B hos balgkonfigurationen, och anordnad aft mottaga signaler representerande data r6rande lage hos stodaxeln X3. 6 Den elektroniska styrenheten 200 är forbunden med drivaxeltryckbestamningsorganet 30, och anordnad att mottaga signaler representerande data rorande drivaxeltryck hos drivaxeln X2.

Den elektroniska styrenheten 200 är forbunden med luftventilkonfigurationen 100 och anordnad att sanda signaler till luftventilkonfigurationen 100 representerande data rorande onskat lufttryck hos balgkonfigurationen B.

Den elektroniska styrenheten 200 är anordnad att medelst slirningsbestamningsorganet 40 bestamma huruvida sliming forekommer, och vid konstaterad sliming sanda en signal till motorregleringsorganet 20 aft reducera slirningen genom nedreglering av fordonets motors 12 drivning av namnda drivaxel X2, och i anslutning till namnda nedreglering, anordnad att sanda en signal till luftventilkonfigurationen att genom reglering av luft i balgenheten B styra namnda stodaxels X3 lage till aft bringa namnda stodhjul LS, RS ur ingrepp med fardvagen i syfte att Oka axeltrycket hos namnda drivaxel X2; varvid den elektroniska styrenheten är anordnad all sanda en signal till motorregleringsorganet 20 aft uppreglera motorns 10 drivning av namnda drivaxel X2 vid s6lunda uppn6tt okande axeltryck hos namnda drivaxel X2.

Den elektroniska styrenheten 200, namnda slirningsbestamningsorgan 40 20 och namnda motorregleringsorgan 20 utgOr fordonet antispinnsystem.

Luftventilkonfigurationen 100 tillsammans med balgenheten B utgor enligt denna utfOringsform en stodaxelstyrenhet f6r att styra namnda stodaxels X3 lage till ur respektive i ingrepp med fardvagen for narrinda stodhjul LS, RS hos motorfordonet. Stodaxelstyrenheten är foljaktligen anordnad aft styra stodaxeln X3 mellan ett upphojt lage i vilket stodhjulen LS, RS ar atskilda fran fordonets fardvag sá aft belastningen upptas av drivaxeln X2 med ett relativt hogre axeltryck hos drivaxeln X2, och ett nedsankt lage i vilket stodhjulen LS, RS är bringade i kontakt med fardvagen s6 aft belastningen fordelas mellan stodaxel X3 och drivaxel X2 med eft relativt lagre axeltryck hos drivaxeln X2. 7 Fig. 2b visar schematiskt ett nedsankt lage hos stodaxeln X3, dar stodaxelns stodhjul LS är i ingrepp med fardvagen G sa att drivhjul LD och stodhjul LS har kontakt med fardvagen G sa att last fordelas mellan drivaxel X2 och stodaxel X3, varvid foljaktligen drivaxeltrycket är relativt lagre an da stodaxeln X3 är i upphojt 'age sasom visas i fig. 2c.

Fig. 2c visar schematiskt ett upph6jt lage hos stodaxeln X3, dar stodaxelns stodhjul LS är ur ingrepp med fardvagen sa att endast drivhjul LD har kontakt med fardvagen G sa att last tas upp av drivaxel X2 och inte stodaxel X3, varvid foljaktligen drivaxeltrycket är relativt hogre an dá stodaxeln X3 är i nedsankt lage enligt fig. 2a.

Fig. 3 schematiskt visar ett blockschema av ett system II for att forbattra framkomlighetsformagan hos ett motorfordon enligt en utforingsforma av foreliggande uppfinning. Systemet II innefattar en elektronisk styrenhet anordnad att hos ett motorfordon innefattande atminstone en med drivhjul LD, RD forsedd drivaxel X2 exempelvis enligt fig. 2a-c samt atminstone en med stodhjul LS, RS forsedd stodaxel X3 exempelvis enligt fig. 2a-c, styra namnda stodaxels X3 !age till ur respektive i ingrepp med fardvagen for namnda stodhjul LS, RS, samt reglera fordonets motors drivning av drivaxeln X2 i beroende av fordonsparametrar.

Systemet innefattar ett slirningsbestamningsorgan 310 anordnat att bestamma huruvida drivhjul LD, RD hos fordonet slirar.

Slirningsbestamningsorganet 310 innefattar ett hjulhastighetsbestamningsorgan 312 anordnat att bestamma rotationshastigheten hos namnda drivhjul LD, RD. Hjulhastighetsbestamningsorganet 312 innefattar enligt en variant enheter f6r att bestamma respektive drivhjuls hastighet, for det fall hastig- heten hos olika drivhjul LD, RD skulle skilja sig at.

Slirningsbestamningsorganet 310 innefattar dackfriktionsbestamningsorgan 316 anordnat att bestamma friktionen mellan vagunderlag och drivhjulens clack for att saledes bedorna huruvida drivhjulet slirar. 8 Systemet innefattar ett motorregleringsorgan 320 anordnat aft reglera motorns drivning av fordonets drivaxel X2. Motorregleringsorganet är foljaktligen anordnat aft reglera drivmomentet hos drivaxeln X2.

Systemet II innefattar en stodaxelstyrenhet 330 anordnad aft styra namnda 5 stodaxels X3 !age till ur respektive i ingrepp med fardvagen for namnda stodhjul LS, RS, dar namnda stodaxelstyrenhet 330 är anordnat all styra namnda stodaxel X3 genom reglering av luft, dar namnda stodaxelstyrenhet 330 enligt en variant innefattas av ett luftfjadringssystem hos ett motorfordon. Styrningen av stodaxeln mellan eft upphojt lage dar stodhjulen LS, RS är 10 bringade ur ingrepp med fardvagen och ett nedsankt lage där stodhjulen LS, RS ar bringade i ingrepp med fardvagen sker foljaktligen med en viss troghet, dar namnda styrning sker langsammare an namnda upp- och nedreglering av fordonets motors drivning av drivaxeln medelst motorregleringsorganet 320.

Systemet II innefattar ett drivaxeltryckbestamningsorgan 340 anordnat all bestamma drivaxeltrycket hos drivaxeln X2 hos ett fordon. Namnda drivaxeltryckbestamningsorgan 340 kan utgOras av vilket som heist lampligt organ sasom en eller flera trycksensorer anordnade i anslutning till drivaxeln X2. Drivaxeltryckbestamningsorganet 340 utgOrs enligt en variant av ett drivaxeltryckbestamningsorgan enligt utforingsformen beskriven med hanvisning till fig. 2.

Systemet II innefattar enligt en variant eft fordonsviktsbestamningsorgan 350. Fordonsviktsbestamningsorganet 350 kan utgoras av vilket som heist lampligt organ for matning av fordonets vikt.

Systemet II innefattar enligt en variant ett navigationssystem 360 for aft bestamma fordonets position samt tillhandahalla information bland annat om fardvagar och tillatna axeltryck och fordonsvikter pa dessa. Navigationssystemet 360 är vidare enligt en variant anordnat aft tillhandahalla information om fardvagars beskaffenhet, exempelvis om vagunderlaget utgors av grus eller asfalt eller annan typ av vagunderlag. 9 Den elektroniska styrenheten 300 ãr signalansluten till slirnings-bestamningsorganet 310 via lankar 311, 315. Den elektroniska styrenheten 300 är via lankarna 311, 315 anordnad all mottaga signaler representerande drivhjulsslirningsdata huruvida drivhjul LD, RD slirar och i vilken grad.

Den elektroniska styrenheten 300 är enligt denna utfOringsform signal- ansluten till hjulhastighetsbestamningsorganet 312 via en lank 311. Den elektroniska styrenheten 300 är via lanken 311 anordnad aft mottaga en signal representerande hjulhastighetsdata for rotationshastighet hos drivhjul LD, RD.

Den elektroniska styrenheten 300 är enligt denna utforingsform signal- ansluten till dackfriktionsbestamningsorganet 316 via en lank 315. Den elektroniska styrenheten 300 är via lanken 315 anordnad att mottaga en signal representerande friktionsdata for friktion mellan clack hos drivhjul LD, RD och underlag.

Den elektroniska styrenheten 300 är signalansluten till motorreglerings- organet 320 via en lank 321. Den elektroniska styrenheten 300 är via lanken 321 anordnad all mottaga en signal representerande motordata rorande motorns drivning av drivaxeln.

Den elektroniska styrenheten 300 är signalansluten till stodaxelstyrenheten 20 330 via en 331 lank. Den elektroniska styrenheten 300 är via lanken 331 anordnad all mottaga en signal fran stodaxelstyrenheten 330 representerande lage hos stoclaxeln X3.

Den elektroniska styrenheten 300 är signalansluten till drivaxeltryckbestamningsorganet 340 via en lank 341. Den elektroniska styrenheten 300 25 är via lanken 341 anordnad aft mottaga en signal fran drivaxeltryckbestamningsorganet 340 representerande drivaxeltryckdata.

Den elektroniska styrenheten 300 är anordnad all baserat pa namnda hjulhastighetsdata, fordonshastighetsdata och/eller friktionsdata bestamma huruvida sliming foreligger och grad av sliming hos drivhjul LD, RD.

Den elektroniska styrenheten 300 är signalansluten till motorregleringsorganet 320 via en lank 322. Den elektroniska styrenheten 300 är via lanken 322 anordnad aft sanda en signal representerande motordata r6rande onskad reglering av motorns drivning av drivaxeln baserat pa huruvida och i vilken grad sliming av drivhjulen LD, RD forekommer.

Den elektroniska styrenheten 300 är signalansluten till stodaxelstyrenheten 330 via en 332 lank. Den elektroniska styrenheten 300 är via lanken 332 anordnad all sanda en signal till stodaxelstyrenheten 330 representerande onskat drivaxeltryck och foljaktligen onskat !age hos stodaxeln X3 baserat pa huruvida och i vilken grad sliming av drivhjulen LD, RD forekommer.

Den elektroniska styrenheten 300 ar anordnad aft jamfora graden av sliming, drivaxeltryck och drivmoment hos drivaxeln. Den elektroniska styrenheten 300 ãr anordnad aft, om graden av sliming underskrider ett forutbestamt varde och drivaxeltrycket overskrider ett visst varde, sanda en signal till motorregleringsorganet att uppreglera motorns drivning av fordonets drivaxel X2 for aft oka drivmomentet och salunda forbattra fordonets framkomlighetsformaga.

Den elektroniska styrenheten 300 är enligt en variant signalansluten till navigationssystemet 360 via en lank 361. Den elektroniska styrenheten 300 är via lanken 361 anordnad aft mottaga en signal fran navigationssystemet 360 representerande fordonspositionsdata samt data r6rande tillatet axeltryck i fordonets naromrade.

Den elektroniska styrenheten 300 är signalansluten till fordonsviktsbestamningsorganet 350 via en lank 351. Den elektroniska styrenheten 300 är via lanken 351 anordnad aft mottaga en signal fran fordonsviktsbestamningsorganet 350 representerande fordonsviktdata inbegripande fordonslast.

Den elektroniska styrenheten 300 är anordnad aft jamfora namnda data rorande tillatet axeltryck med namnda aktuella drivaxeltryckdata f6r aft 11 saledes bestamma huruvida drivaxeltrycket has fordonet overskrider det tillatna drivaxeltrycket pa aktuell fardvag/ planerad fardvag. Namnda jamforelse kan ske medelst tillatna axeltryck pa fordonets avsedda fardvag samt alternativa fardvagar.

Den elektroniska styrenheten 300 är anordnad att jamfora namnda aktuella drivaxeltryckdata med data representerande for fordonet tekniskt tillatet drivaxeltryck for att saledes bestamma huruvida drivaxeltrycket hos fordonet overskrider det tekniskt tillatna drivaxeltrycket.

Den elektroniska styrenheten 300 är signalansluten till stodaxelstyrenheten 330 via en lank 332. Den elektroniska styrenheten 300 är via lanken 332 anordnad att sanda en signal representerande data rorande indikation pa uffallet pa jamforelsen mellan tillatet drivaxeltryck for fardvagen och fordonets aktuella drivaxeltryck, och/eller jamforelsen mellan tekniskt tillatet drivaxeltryck och fordonets aktuella drivaxeltryck.

Stodaxelstyrenheten 330 är anordnad att enligt en variant styra stodaxelns X3 !age till i ingrepp med fardvagen om det aktuella drivaxeltrycket has fordonet overskrider det tillatna drivaxeltrycket for fardvagen och/eller det tekniskt tillatna drivaxeltrycket for fordonet.

Den elektroniska styrenheten 300 är enligt en variant anordnad att, vid identifierad sliming och dar stodaxelns X3 lage är identifierat att vara i ingrepp med fardvagen; om forvantat/uppskattat drivaxeltryck hos fordonet far stodaxeln i laget ur ingrepp med fardvagen for namnda stadhjul LS, RS overskrider det tillatna drivaxeltrycket far fardvagen och/eller det tekniskt tillatna drivaxeltrycket far fordonet, sanda en signal till stodaxelstyrenheten 330 att rata stodaxeln vara kvar i ingrepp med fardvagen for namnda stadhjul LS, RS, samt sanda en signal till motorregleringsorganet 320 att nedrelgera motorns drivning av drivaxeln for att minska drivmomentet hos drivhjulen LD, RD for att reducera/eliminera slirningen for fordonets framkomlighet. 12 Om den elektroniska styrenheten 300, vid nedreglerad motordrivning av drivaxeln samt stadaxelns X3 lage i ingrepp for namnda stodhjul LS, RS, via information fran slirningsbestamningsorganet 310 identifierar att fordonet fortfarande slirar och/eller om den elektroniska styrenheten 300 via exempel- vis fordonshastighetsbestamningsorganet 314 identifierar att fordonet pa grund av far lagt drivmoment inte rot- sig tillrackligt for att komma ivag är den elektroniska styrenheten 300 anordnad att sanda en signal till stadaxelstyrenheten 330 att bringa stodaxelns X3 stodhjuls lage ur ingrepp med fardvagen for att salunda Oka drivaxeltrycket, aven om drivaxeltrycket da averskrider tekniskt tillatet drivaxeltryck eller tillatet drivaxeltryck pa aktuell fardvag, och sanda en signal till motorregleringsorganet 320 att uppreglera motorns drivning av drivaxeln for all harigenom majliggora fordonets framkomlighetsformaga. SA snart fordonets hastighet och/eller andra fordonsparametrar mojliggor framforande av fordonet med stadaxelns X3 stodhjul LS, RS bringat i ingrepp med fardvagen är den elektroniska styrenheten 300 anordnad att sanda en signal till stadaxelstyrenheten 330 all bringa stadaxelns X3 lage i ingrepp med fardvagen for namnda stodhjul LS, RS.

Den elektroniska styrenheten 300 är enligt en variant anordnad att, vid identifierad sliming och dar stadaxelns X3 lage ar identifierat att vara i ingrepp med fardvagen om forvantat/uppskattat drivaxeltryck hos fordonet for stodaxeln i laget ur ingrepp med fardvagen inte overskrider det tillatna drivaxeltrycket for fardvagen och det tekniskt tillatna drivaxeltrycket for fordonet, sanda en signal till stodaxelstyrenheten 330 att bringa stodaxelns X3 lage ur ingrepp med fardvagen for namnda stadhjul LS, RS for att salunda Oka drivaxeltrycket, samt sanda en signal till motorregleringsorganet 320 all nedrelgera motorns drivning av drivaxeln for att minska drivmomentet hos drivhjulen LD, RD for att reducera/eliminera slimingen for fordonets framkomlighet, samt sanda en signal till motorregleringsorganet 320 all upprelgera motorns drivning av drivaxeln dá drivaxeltrycket overskrider ett forutbestamt varde och/eller graden av sliming underskrider ett forutbestamt värde. 13 Enligt en variant är den elektroniska styrenheten 300 aven anordnad att jamfora namnda data rorande tillaten fordonsvikt med namnda aktuella fordonsviktsdata for att saledes bestamma huruvida fordonsvikten overskrider den tillatna fordonsvikten pa aktuell fardvag/ planerad fardvag.

Namnda jamforelse kan ske medelst tillatna fordonsvikter pa fordonets avsedda fardvag samt alternative fardvagar.

Den elektroniska styrenheten 300 och stodaxelstyrenheten 380 innefattas av styrmedel for styrning av namnda stoclaxels X3 lage till ur respektive i ingrepp med fardvagen for namnda stodhjul LS, RS.

Den elektroniska styrenheten 300, slirningsbestamningsorganet 310 och motorregleringsorganet 320 innefattas av fordonets antispinnsystem.

Fig. 4 illustrerar schematiskt ett forlopp enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning, dar grad av sliming, drivmoment hos drivaxeln, stoclaxeltryck och drivaxeltryck visas aver tiden. Harvid framgar att da sliming uppstar, drivmomentet reduceras genom att nedreglera motorns drivning av drivaxeln samtidigt som drivaxeltrycket okas genorn att styra stodaxelns lage till att bringa stodhjulen ur ingrepp med fardvagen, reducerande stoclaxeltrycket, vilket pa grund av luftfjadringssystemet tar langre tid an nedregleringen av motorns drivning av drivaxeln. Nar drivaxeltrycket iikas initieras, da slirningen eliminerats, rampad uppreglering av fordonets drivning av drivaxeln for all darigenom Oka fordonets formaga att komma ivag.

Fig. 5 visar schematiskt ett blockschema av ett forfarande enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning.

Enligt en utforingsform innefattar forfarandet for att fOrbattra framkomlighets25 formaga hos ett motorfordon ett forsta steg S510. I detta steg undersoks medelst fordonets antispinnsystem huruvida sliming farekommer.

Enligt en ufforingsform innefattar forfarandet for att forbattra framkomlighetsformaga hos ett motorfordon ett andra steg S520. I detta steg bestams 14 huruvida sliming forekommer, varvid om sliming ej forekommer, namnda undersokning i steg S510 sker igen.

Enligt en utforingsform innefattar forfarandet far aft forbattra framkomlighetsfOrmaga hos ett motorfordon eft tredje steg, som utfors om sliming forekommer, inbegripande substeg S530a och S530b. I detta steg, S530a, reduceras sliming genom nedreglering av fordonets motors drivning av drivaxeln, samt, S530b, initieras styrning av stodaxelns lage till att bringa stodhjulen ur ingrepp med fardvagen i syfte att oka axeltrycket hos drivaxeln. Nedregleringen av fordonets motors drivning av drivaxeln sker snabbare an styrningen av stodaxelns [age till aft bringa stodhjulen ur ingrepp med fardvagen, i det aft detta sker medelst ett luftfjadringssystem sasom en balgenhet, genom reglering av luft fOr hojning av stodaxeln.

Enligt en utforingsform innefattar forfarandet for att forbattra framkomlighetsfOrmaga hos ett motorfordon ett fjarde steg S540. I detta steg undersoks huruvida drivaxeltryck for drivning uppnatts. Om drivaxeltrycket ej uppnatts upprepas undersokningen huruvida drivaxeltryck for drivning uppnatts. Drivaxeltrycket akar i takt med aft stodaxlens lage bringas ur ingrepp med fardvagen for stodhjulen.

Om drivaxeltrycket uppnatts utfors enligt forfarandet for aft forbattra 20 framkomlighetsformaga hos ett motorfordon ett femte steg S550. I detta steg uppregleras motorns drivning av namnda drivaxel vid salunda uppnatt okande axeltryck hos namnda drivaxel.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar forfarandet f6r aft fOrbattra framkomlighetsfOrmaga hos eft motorfordon ett sjatte steg S560.

I detta steg unders6ks huruvida drivaxeltrycket ãr for Mgt. Enligt en variant bestams detta genom jamforelse mellan aktuellt drivaxeltryck hos fordonet och medelst navigationssystem tillhandahallet tillatet axeltryck for aktuell fardvag och/eller tekniskt tillatet drivaxeltryck hos fordonet. Enligt en variant jamfOrs, vid lyftande av stodaxeln, kontinuerligt aktuellt drivaxeltryck hos fordonet med medelst navigationssystem tillhandahallet tillatet axeltryck far aktuell fardvag och/eller tekniskt tillatet drivaxeltryck hos fordonet, varvid stodaxeln lyfts tills gransen far nagot av tillatet axeltryck for fardvagen eller tekniskt tillatet axeltryck uppnas. Enligt en variant undersoks innan stodaxelns lage bringas ur ingrepp med fardvagen for stOdhjulen huruvida ett uppskattat drivaxeltryck hos fordonet vid bringande ur ingrepp med fardvagen for stOdaxelns stodhjul skulle overskrida tillatet drivaxeltryck pa aktuell fardvag och/eller tekniskt tillatet drivaxeltryck hos fordonet. Detta kan astadkommas genom att jamfOra aktuell fordonsvikt/last med en forutbestamd fordonsvikt/last.

Om drivaxeltrycket är for h6gt utfors enligt fOrfarandet fOr att forbattra framkomlighetsformaga hos ett motorfordon ett sjunde steg S570. I detta steg initieras styrning av stodaxelns lage till all bringa stodhjulen i ingrepp med fardvagen, eller later stodaxelns lage forbli bringat i ingrepp med fardvagen far stodhjulen.

Fordonet beskrivet ovan i anslutning till fig. 1 och 2a har en framaxel X1, en drivaxel X2 och en stodaxel X3. Emellertid är uppfinningen applicerbar pa vilket som heist lampligt med stodaxel forsett fordon med flerhjulsdrift, exempelvis fyrhjulsdrift med framre och bakre drivaxel; tva framaxlar, en drivaxel och en stodaxel; eller fordon med ytterligare hjulaxlar sasom tio eller tolv hjulaxlar med drift pa en eller flera axlar; fordon med mer an en stodaxel.

Med hanvisning till fig. 6, visas ett diagram av ett utforande av en anordning 600. Styrenheterna 200; 300 som beskrivs med hanvisning till fig. 2a och fig. 3 kan i ett utforande innefatta anordningen 600. Anordningen 600 innefattar ett icke-flyktigt minne 620, en databehandlingsenhet 610 och ett las/skriv- minne 650. Det icke-flyktiga minnet 620 har en forsta minnesdel 630 van i ett datorprogram, sa som ett operativsystem, är lagrat for att styra funktionen hos anordningen 600. Vidare innefattar anordningen 600 en buss-controller, en seriell kommunikationsport, 1/0-organ, en AID-omvandlare, en tids- och datum inmatnings- och Overforingsenhet, en handelseraknare och en avbrytningscontroller (ej visade). Det icke-flyktiga minnet 620 har ocksa en andra minnesdel 640. 16 Det tillhandahalles ett datorprogram P som innefattar rutiner for aft forbattra framkomlighetsformaga hos ett motorfordon enligt det innovativa fi5rfarandet. Programmet P innefattar rutiner for aft medelst fordonets antispinnsystem bestamma huruvida sliming forekommer. Programmet P innefattar rutiner for aft vid konstaterad sliming reducera densamma genom nedreglering av fordonets motors drivning av namnda drivaxel. Programmet P innefattar rutiner for aft vid konstaterad sliming, i anslutning till namnda nedreglering, initiera styrning av namnda stodaxels lage till aft bringa namnda stodhjul ur ingrepp med fardvagen i syfte all Oka axeltrycket hos namnda drivaxel.

Programmet P innefattar rutiner for all uppreglera motorns drivning av namnda drivaxel vid salunda uppnatt okande axeltryck hos namnda drivaxel. Programmet P kan vara lagrat pa ett exekverbart vis eller pa komprimerat vis i ett minne 660 och/eller i ett las/skrivminne 650.

Nar det ãr beskrivet att databehandlingsenheten 610 utior en viss funktion 15 ska det forstas aft databehandlingsenheten 610 uffor en viss del av programmet vilket am lagrat i minnet 660, eller en viss del av programmet som är lagrat i las/skrivminnet 650.

Databehandlingsanordningen 610 kan kommunicera med en dataport 699 via en databuss 615. Det icke-flyktiga minnet 620 am avsett for kommunikation med databehandlingsenheten 610 via en databuss 612. Det separata minnet 660 är avsett aft kommunicera med databehandlingsenheten 610 via en databuss 611. Las/skrivminnet 650 är anordnat aft kommunicera med databehandlingsenheten 610 via en databuss 614. Till dataporten 699 kan t.ex. lankarna forbundna med styrenheterna 200; 300 anslutas.

Nar data mottages pa dataporten 699 lagras det temporart i den andra minnesdelen 640. Nar mottaget indata temporart har lagrats, är databehandlingsenheten 610 iordningstalld aft utfora exekvering av kod pa ett vis som beskrivits ovan. De mottagna signalerna pa dataporten 699 kan anvandas av anordningen 600 for aft medelst fordonets antispinnsystem bestamma huruvida sliming forekommer. De mottagna signalerna pa dataporten 699 kan anvandas av anordningen 600 for aft vid konstaterad 17 sliming reducera densamma genom nedreglering av fordonets motors drivning av namnda drivaxel. De mottagna signalerna pa dataporten 699 kan anvandas av anordningen 600 for aft vid konstaterad sliming, i anslutning till namnda nedreglering, initiera styrning av namnda stodaxels lage till aft bringa namnda stodhjul ur ingrepp med fardvagen i syfte all Oka axeltrycket hos namnda drivaxel. De mottagna signalerna pa dataporten 699 kan anvandas av anordningen 600 for att uppreglera motoms drivning av namnda drivaxel vid salunda uppnatt okande axeltryck hos namnda drivaxel.

Delar av metoderna beskrivna hail kan utforas av anordningen 600 med hjalp 10 av databehandlingsenheten 610 som Or programmet lagrat i minnet 660 eller las/skrivminnet 650. Nan anordningen 600 Or programmet, exekveras hail beskrivna forfaranden.

Beskrivningen ovan av de foredragna utforingsformerna av foreliggande uppfinning har tillhandahallits i illustrerande och beskrivande syfte. Den är inte avsedd all vara uttommande eller begransa uppfinningen till de beskrivna varianterna. Uppenbarligen kommer manga modifieringar och variationer aft framga for fackmannen. Utforingsformerna har valts och beskrivits for aft bast forklara principerna av uppfinningen och dess praktiska tillampningar, och darmed mojliggora for en fackman aft forsta uppfinningen for olika utforingsformer och med de olika modifieringarna som är lampliga for det avsedda bruket. 18

Claims (9)

PATE NTKRAV 1. Forfarande for att forbattra framkomlighetsformaga hos ett motorfordon, dar fordonet innefattar atminstone en med drivhjul (LD, RD) forsedd drivaxel (X2) samt atminstone en med stodhjul (LS, RS) forsedd stodaxel (X3), innefattande stegen att medelst fordonets antispinnsystem (20, 40, 200; 300, 310, 320): 1. bestamma (S510, S520) huruvida sliming forekommer, och 2. vid konstaterad sliming reducera (S530a) densamma genom nedreglering av fordonets motors (10) drivning av namnda drivaxel (X2), — vid konstaterad sliming, i anslutning till namnda nedreglering, initiera styrning (S530b) av namnda stodaxels (X3) !age till att bringa namnda stodhjul (LS, RS) ur ingrepp med fardvagen i syfte att 6ka axeltrycket hos namnda drivaxel (X2); kannetecknat av stegen att: — uppreglera (S550) motorns drivning av namnda drivaxel (X2) vid salunda uppnatt okande axeltryck hos namnda drivaxel (X2), varvid steget att uppreglera motorns (10) drivning av namnda drivaxel (X2) vasentligen sker i takt med att axeltrycket hos namnda drivaxel (X2) akar. 2. Forfarande enligt krav 1, varvid steget att uppreglera motorns (10) 20 drivning av namnda drivaxel (X2) sker i ett rampsteg. 3. Forfarande enligt krav 2, varvid namnda rampsteg utfors i beroende av forlopp hos den konstaterade slirningens omfattning. 4. System (I; II) f6r att forbattra framkomlighetsformaga hos ett motorfordon, dar fordonet innefattar atminstone en med drivhjul (LD, RD) forsedd drivaxel (X2) samt atminstone en med stodhjul (LS, RS) forsedd stodaxel (X3), innefattande medel far att medelst fordonets antispinnsystem (20, 40, 200; 300, 310, 320):

1. bestamma huruvida sliming forekommer, och 19

2. medel (20, 200; 300; 320) for att vid konstaterad sliming reducera densamma genom nedreglering av fordonets motors (10) drivning av namnda drivaxel (X2),

3. medel (B, 100, 200; 300; 330) for att, vid konstaterad sliming, i anslutning till namnda nedreglering, initiera styrning av namnda stodaxels (X3) lage till att bringa namnda stodhjul (LS, RS) ur ingrepp med fardvagen i syfte att aka axeltrycket hos namnda drivaxel (X2); kannetecknat av:

4. medel (20, 200; 300; 320) fOr att uppreglera motorns drivning av namnda drivaxel (X2) vid salunda uppn6tt okande axeltryck hos namnda drivaxel (X2), varvid namnda medel (20, 200; 300; 320) tor att uppreglera motorns drivning av namnda drivaxel (X2) är anordnat aft uppreglera motorns drivning vasentligen i takt med att axeltrycket hos namnda drivaxel (X2) akar.

5. System enligt krav 5, varvid namnda medel (20, 200; 300; 320) for aft 15 uppreglera motoms drivning av namnda drivaxel (X2) är anordnat att uppreglera motorns drivning i ett rampsteg.

6. System enligt krav 6, varvid namnda rampsteg är anordnat att utforas i beroende av forlopp hos den konstaterade slirningens omfattning.

7. Motorfordon innefattande ett system enligt nagot av kraven 4-6.

8. Datorprogram (P) for att forbattra framkomlighetsformaga hos ett motorfordon, dar fordonet innefattar atminstone en med drivhjul (LD, RD) forsedd drivaxel (X2) samt 6tminstone en med stodhjul (LS, RS) forsedd stodaxel (X3), dar namnda datorprogram (P) innefattar programkod som, da det kors av en elektronisk styrenhet (200; 300; 600) eller en annan dator (600) ansluten till den elektroniska styrenheten (200; 300; 600), formar den elektroniska styrenheten att utfora stegen enligt krav 1-3.

9. Datorprogramprodukt innefattande ett digitalt lagringsmedium som lagrar datorprogrammet enligt krav 8. RF 1/1 ;11 LFLD LS RD