SE536852C2 - Kylning av område bakom en fordonsmotor medelst luftriktare - Google Patents

Abstract

Uppfinningen hänför sig till ett arrangemang för kylning av ett område vid en baksidaav en fordonsmotor (8) under och/eller vid en baksida (36) av en hytt (2) hos ettlastfordon (1). En luftrikare (18) är anordnad på hyttaket (20) hos ett lastfordon (1)och är anordnad att i ett första läge (18a) styra luftflödet över en på fordonetlastbärande enhet (17), såsom exempelvis en påbyggnad. Luftriktaren (18) ärreglerbara mellan nämnda första läge (18a) och ett andra läge (18b, 18c) för att inämnda andra läge (18b, 18c) kunna styra luftflödet med hjälpa av en styryta (41b,42) ned i ett utrymme (19) mellan hyttens baksida (36) och den lastbärande enheten (17), mot områden i utrymmet (19) och/eller under hytten (2) där temperaturen är hög. Uppfinningen hänför sig även till ett förfarande för kylning vid nämnda områden. (Figur 1 för publicering)

Description

20 25 30 536 852 US5429411 visar en takluftriktare innehållande ett flertal vikbara galler för styrning av luftflödet och där luftriktaren kontrolleras antingen manuellt av fordonsföraren eller automatiskt via fordonsrelaterade funktioner såsom exempelvis användning av bromspedal.

US2009/0025994 visar en vindavvisande anordning som är placerad mellan hytten och påbyggnad/släp, strax ovanför motorrummet. Anordningens syfte är att förhindra nedåtgående luftströmmar från att nå motorrummet och därmed försämra kylningen av motorrummet som sker med hjälp av inloppsluft från kylaren.

REDoGöRELsE FÖR uPPFlNNlNolšN En Iuftrikare är anordnad på hyttaket hos ett lastfordon och är anordnad att i ett första läge styra luftflödet över en på fordonet lastbärande enhet, såsom exempelvis en påbyggnad. Luftriktaren är reglerbar mellan nämnda första läge och ett andra läge för att i nämnda andra läge kunna styra luftflödet med hjälpa av en styryta ned i ett utrymme mellan hyttens baksida och den lastbärande enheten, mot områden i utrymmet och/eller under hytten där temperaturen är hög. Åtminstone ett styrorgan är anordnat att styra det mot området av baksidan av fordonsmotorn styrda luftflödet väsentligen framåt i fordonets färdriktning.

Det finns således ett behov att kyla komponenter och områden av fordonet, speciellt vid låga hastigheter. Med hjälp av styrorganen och luftriktarna förs således kall omgivningsluft ner till motorrummet och/eller chassiet och kyler ner komponenter såsom exempelvis styrelektronik och känsliga plast- och gummiartiklar på ett kostnadseffektivt sätt.

Ett ändamål med uppfinningen är därför att tillhandahålla ett arrangemang och ett förfarande för kylning av ett område vid baksidan av en fordonsmotor under och/eller vid baksidan av en hytt hos ett lastfordon. Med baksidan av en hytt menas även utsatta delar av den del av fordons chassiet som är i anslutning till en fordonsmotor.

Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla ett arrangemang som fungerar på olika lastbilsmodeller som är utrustade med påbyggnad eller släpvagn. 10 15 20 25 30 536 852 Detta ändamål uppnås genom de särdrag som anges i efterföljande självständiga patentkrav.

Andra särdrag och fördelar med uppfinningen framgår av de osjälvständiga patentkraven och av efterföljande beskrivning.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGEN I det följande beskrivs såsom exempel föredragna utföringsformer av uppfinningen med hänvisning till bifogad ritning, på vilken: FIG. 1 visar en fordonshytt och lastbärande arrangemang försedd med ett första styrorgan, ett andra styrorgan, ett tredje styrorgan och ett fjärde styrorgan, FIG. 2a visar en fordonshytt försedd med ett första styrorgan i ett första läge, FIG. 2b visar en fordonshytt försedd med ett första styrorgan i ett andra läge, Fig. 3 visar en fordonshytt försedd med ett första styrorgan enligt en alternativ utföringsform, och FIG 4. är ett flödesschema som visar förfarandet enligt föreliggande uppfinning.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEIVIPEL Föreliggande uppfinning kommer nu att beskrivas med hänvisning till de bifogade figurerna. Samma hänvisningsbeteckningar har använts genomgående i figurerna för att beteckna delar som har samma eller liknande funktion.

I tig. 1 visas ett tungt fordon i form av ett Iastfordon 1 med en hytt 2 och ett motorrum 3. Hytten är utformad med ett frontparti 4, hyttsidor 5, ett hyttgolv 6 och en baksida 36. Hyttsidorna 5 sträcker sig mot en fordonsram 9. Lastfordonet 1 innefattar främre styrbara hjul 7 och ej visade bakre drivhjul samt drivs av ett aggregat i form av en motor 8 som är anordnad i fordonsramen 9, som innefattar två långsträckta parallella 10 15 20 25 30 536 852 ramsidobalkar 10 som är förbundna med varandra med ett antal ej visade tvärbalkar, för att via en ej visad drivlina överföra sitt drivmoment till drivhjulen.

Vid frontpartiet4 är en frontlucka 11 anordnad. lfrontluckan 11 är utformat åtminstone en inloppsöppning 12 avsedd att tillföra luft till ett kylsystem 13.

Kylsystemet 13 innefattar en cirkulerande kylvätska som cirkuleras i ett inte visat ledningssystem. Den cirkulerande kylvätskan är inrättad att kyla motorn 8 och avger sin värme i ett första kylarelement 14 som är placerad vid ett frontparti 4 hos lastfordonet 1. I figuren visas även ett inte närmare beskrivet andra kylelement 15 som t.ex. kan vara en laddluftkylare eller en EGR-kylare. Den cirkulerande kylvätskan kyls i det första kylarelementet 14 av omgivande luft Q som strömmar in genom inloppsöppningen 12 och genom passager i det andra kylarelementet 15 och det första kylarelementet 14 och vidare genom motorrummet 3 som är tunnelformat.

Efter att ha passerat motorrummet 3 lämnar luften motorrummet 3 genom en öppning vid bakkanten av motortunneln 16.

Bakom hytten 2 är en lastbärande enhet 17 anordnad. Den lastbärande enheten 17 kan utgöras av ett fast monterat skåp, en trailer, ett släp eller av en annan påbyggnad.

Ett första styrorgan 18, fortsättningsvis kallad luftriktare, är monterad på ett tak 20 hos hytten 2. Luftriktaren 18 är reglerbar mellan ett första och ett andra läge. I fig. 1 och fig. 2a visas luftriktaren 18 i det första läget 18a vid vilket ett luftflöde Q1 styrs över den lastbärande enheten 17. I fig. 2b visas luftriktaren 18 i det andra läget 18b vid vilket luftflödet Q1 styrs ned i ett utrymme 19 mellan hyttens 2 baksida 36 och den lastbärande enheten 17.

Det i fig. 1 visade lastfordonet 1 innefattar minst en hyttstyrenhet 21, t.ex. en elektronisk styrenhet (ECU). Hyttstyrenheten är anpassad att ta emot sensorsignaler från olika delar och komponenter hos fordonet och anordnad att under viss körning leverera styrsignaler till omställningsorgan 22 som i sin tur påverkar luftriktaren 18 att röra sig mellan det första läget 18a och det andra läget 18b.

Hyttstyrenheten 21 är anordnad att ta emot sensorsignaler, t.ex. avseende fordonshastighet. Ett hastighetsavkännande organ 37, exempelvis hastighetssensorer, kan enligt en utföringsform vara anordnad i hyttstyrenheten 21. 10 15 20 25 30 536 852 Temperaturavkännande organ 26, 27, exempelvis temperaturgivare, är placerade där höga temperaturer förekommer. I fig.1 är de strategiskt placerade under den Iastbärande enheten 17 pà fordonsramen 9 samt vid motorn 8. Andra placeringar är givetvis möjliga.

Styrning av omställningsorganet 22 styrs av förprogrammerade instruktioner i hyttstyrenheten 21. De förprogrammerade instruktionerna utgörs typiskt av en datorprogramprodukt 23 lagrad pà ett digital lagringsmedium som ett arbetsminne, flashminne eller ett läsminne, och som exekveras av styrenheten 21 _ Genom att ändra de förprogrammerade instruktionerna kan fordonets uppträdande i en specifik situation anpassas.

Hyttstyrenheten 21 är försedd med ett positionsbestämmande organ 43, exempelvis en GPS-mottagare, som via en antenn 24 tar emot information frán satelliter och beräknar en position hos fordonet 1 och skapar med hjälp av dessa en datoriserad version av hur färdvägen ser ut. Hyttstyrenheten 21 är även anordnad att ta emot data om färdväg frän ett topografiavläsande organ 25, t.ex. en kamera eller radar.

Genom att utnyttja en datoriserad version av hur färdvägen ser ut, en avläst version av färdvägen eller en kombination av dessa är det möjligt att erhålla information t.ex. om vägens lutning och bestämma om ett ökat kylbehov föreligger eller snart kommer att föreligga t.ex. vid backtagning dä fordonet kan ha problem med höga komponenttemperaturer.

I fig. 2a visas schematiskt luftriktaren 18 som är monterad på taket 20 hos hytten 2.

Luftriktarens läge regleras mellan det första läget 18a och ett andra läge 18b (vilket visas i fig. 2b) av ett päverkningsorgan 31. Detta päverkningsorgan 31 kan t.ex. vara en luftcylinder, kuggstäng eller en elmotor. Päverkningsorganet 31 är ansluten till omställningsorganet 22 antingen direkt eller via ett ej visat aktiveringsorgan innefattande en ej visad aktiveringskrets och pâverkas av de styrsignaler som hyttstyrenheten 21 genererar baserat pä information fràn hastighetsavkännande organ 37, temperaturavkännande organ 26, 27, topografiavläsande organ 25 och/eller positionsbestämmande organ 43. Informationen är markerad som pilen 38 i figuren. I en alternativ utföringsform regleras luftriktarens läge manuellt av föraren, exempelvis via ett reglage i hytten (ej visat i figuren). 10 15 20 25 30 536 852 Av fig.2a och fig. 2b framgår att luftriktaren 18 innefattar en främre länkarm 32 och en bakre länkarm 33 (illustrerade som streckade linjer i fig. 2a och fig. 2b). Den främre länkarmen 32 är svängbart anordnad relativt taket 20 via en ledbar infästningspunkt 34 och den bakre länkarmen 33 är svängbart anordnad i en separat infästningspunkt 35 där infästningspunkten 35 är anordnad vid taket 20 (ej visat i figur). På så sätt erhålles ökad styrbarhet eftersom luftriktaren 18 kan justeras både i sidled och i höjdled genom att pàverkningsorganet 31 justerar den främre länkarmen 32 och därmed justeras även den bakre länkarmen 33. I en alternativ utföringsform är den främre länkarmen 32 och den bakre länkarmen 33 svängbart anordnade relativt taket 20 via samma ledbara infästningspunkt 34.

Påverkningsorganet 31 är förbundet med den främre länkarmen 32 eller, vilket inte visas i figuren, vid infästningspunkten 34 för att när den aktiveras föra luftriktaren 18 från det första läget 18a till det andra läget 18b eller för att föra tillbaka luftriktaren 18 från det andra läget 18b till det första läget 18a.

Av figurerna framgår dessutom att luftriktaren 18 innefattar en yttre styryta 41a för att styra luftflödet Q1 över den lastbärande enheten 17 när luftriktaren 18 befinner sig i det första läget 18a och en inre styryta 41b för att styra luftflödet Q1 ned i utrymmet 19 mellan hyttens 2 baksida 36 och den lastbärande enheten 17 när luftriktaren 18 befinner sig i det andra läget 18b.

Den ovan beskrivna utföringsformen är särskilt tillämplig att användas på fordon utan lastbärande enheten 17 eller där den lastbärande enheten 17 är så pass låg att den inte är ijämnhöjd med luftriktaren 18. I dessa fall krävs den beskrivna luftriktaren 18 för att styra ned luftflödet Q1 i utrymmet 19. Om däremot fordonet är utrustat med en lastbärande enheten 17 som befinner sig åtminstone ijämnhöjd med luftriktaren 18 är det möjligt att utnyttja den i figur 3 beskrivna alternativa utföringsformen.

Vid denna alternativa utföringsform är luftriktaren 18, i likhet med den tidigare beskrivna luftriktaren 18 svängbart anordnad mellan ett första läge 18a och ett andra läge 18c, men detta andra läge 18c skiljer sig från andra läge 18b genom att luftriktaren 18 är riktad så att det bildas en luftspalt 39 mellan luftriktaren 18 och hyttens tak 20, genom vilken spalt 39 luftflödet Q1 kan passera och träffa en främre yta på den lastbärande enheten 17. Detta kommer att medföra att en stagnationszon 10 15 20 25 30 536 852 skapas när luftflödet Q1 krockar mot den lastbärande enheten 17 och att luftflödet Q1 kommer att styras ned i utrymmet 19. För att underlätta denna styrning kan ett styrorgan 40 skapa Iuftspalten 39 genom att positionera Iuftriktaren 18 i läge 18c.

Luftriktaren 18 aktiveras på samma sätt som tidigare beskrivits. I en alternativ utföringsform kan ett riktningsorgan 42 vara anordnad på den lastbärande enheten 17 för att rikta det inkommande luftflödet Q1 som passerar genom spalten 39 så att luftflödet Q1 styrs ned i utrymmet 19.

I fig. 1 visas schematiskt vid fordonet monterade andra styrorgan 28, fortsättningsvis kallad luftriktare, som är anordnad på den lastbärande enhetens 17 framsida.

Luftriktaren 28 kan bestå av ett ensamt skivformat element eller ett flertal skivformade element och kan vara statiska, dvs. ej reglerbar och anordnade att styra luftflödet Q1 ned i utrymmet 19 mellan hyttens baksida 36 och den lastbärande enheten 17 mot områden i utrymmet 19 och/eller under hytten 2 där temperaturen är hög. I en alternativ utföringsform är Iuftriktaren 28 justerbar i uppåtgående och nedåtgående riktning för att styra luftflödet Q1 som styrs ned i utrymmet 19 mellan hyttens baksida 36 och den lastbärande enheten 17 mot områden i utrymmet 19 och/eller under hytten 2 där temperaturen är hög. En fördel med att Iuftriktaren 28 är justerbar är att luftflödet Q1 kan styras mot olika komponenter och områden.

Beroende på var och hur fordonet körs så kan det variera mellan vilka komponenter och områden som behövs kylas. Luftriktaren 28 styrs baserat på styrsignaler från omställningsorganet 22 och styrs på lämpligt sätt, exempelvis via en elmotor (ej visad i figur). Luftriktaren 28 är med fördel lika bred som den lastbärande enheten 17 för att erhålla effektivast styrning av luftflödet Q1. l fig. 1 visas ett tredje styrorgan 29, fortsättningsvis kallad luftriktare, som är anordnad vid bakkanten av motortunneln 16. Luftriktaren 29 kan vara statisk, dvs. ej reglerbar. I en alternativ utföringsform är Iuftriktaren 29 reglerbar och medger i vinklat läge att kylande luft Q1som styrs ned i utrymmet 19 kan ledas in under hytten 2.

Luftriktaren 29 kan bestå av ett skivformat element eller ett flertal skivformade element för att leda luften. Luftriktaren kan även leda luftflödet Q som strömmar in genom inloppsöppningen 12 för att kyla varma områden i utrymmet 19. Luftriktaren 29 har en viss bredd för att möjliggöra att styra luftflödet och dess storlek begränsas endast av geometrin utrymmet/komponenter som omger Iuftriktaren 29. Luftriktaren 10 15 20 25 30 536 852 29 kan justeras i uppåtgående och nedåtgående riktning för att styra luftflödena Q1 och Q. Luftriktaren 29 kan exempelvis vara monterad på bakre hyttfästet, som i sin tur är fäst i rambalkarna (ej visat i figur). Luftriktaren 29 styrs baserat på styrsignaier från omstäiiningsorganet 22 och styrs på lämpligt sätt, exempelvis via en elmotor (ej visad i figur).

I fig. 1 visas ett fjärde styrorgan 30, fortsättningsvis kallad luftriktare, som är anordnad i hyttgolvet 6. Luftriktaren 30 kan vara statiskt, dvs. ej reglerbar. I en alternativ utföringsform är luftriktaren 30 reglerbar och styrs via den i fig.1 visade hyttstyrenheten 21. Luftriktaren 30 kan bestå av ett ensamt skivformat element eller ett flertal skivformade element. Luftriktaren 30 är anordnad att styra inkommande kylluftflöde Q, inkommande från inloppsöppningen 12, men även för att styra inkommande luftflöde Q1från utrymmet vid bakkanten av motortunnel 16.

Luftriktaren 30 medför att kylluftflödet Q, inkommande från inloppsöppningen 12, styrs något nedåt vilket i sin tur medför att två zoner skapas, en zon med högt tryck framför luftriktaren 30 och en zon med lågt tryck bakom luftriktaren 30. Det låga tryck som uppstår medför att den varma luften sugs ut. Detta resulterar i att den kylande luften lättare kan komma in i utrymmet kring motorn 8 och vid utrymmet vid bakkanten av motortunneln 16. Luftriktaren 30 har en viss bredd för att möjliggöra att styra luftflödet och dess storlek begränsas endast av geometrin utrymmet/komponenter som omger luftriktaren 30. Luftriktaren 30 kan justeras i olika lägen beroende på i vilken riktning som luftflödet Q och Q1 strömmar. Luftriktaren 30 styrs baserat på styrsignaier från omstäiiningsorganet 22 och styrs på lämpligt sätt, exempelvis via en elmotor (ej visad i figur).

Luftriktarna 18, 28, 29 och 30 kan styras individuellt utifrån vilka temperaturer som de temperaturavkännande organen 26, 27 registrerar. Avkylningen kan fokuseras till nedre delen av utrymmet 19, området under hytten 2, det främre området under den lastbärande enheten 17 eller en kombination av dessa områden. Hyttstyrenheten 21 kan även göra en analys ifall en maximalt tillåten temperatur Tmax kommer att uppnås, förslagsvis görs detta genom extrapolering av uppmätta temperaturvärden.

På så sätt kan hyttstyrenheten 21 förbereda processen med att justera luftriktarna 18, 28, 29 och 30. Enligt en annan utföringsform regleras luftriktarnas läge baserat på information från sensorsignaler avseende fordonets hastighet och/eller fordonets 10 15 20 25 30 536 852 färdväg. Luftriktarna 18, 28, 29 och 30 kan aktiveras tillsammans men även individuellt beroende på vilket område som behövs kylas. Åtminstone ett av luftriktarna 18, 28, 29 och/eller 30 är således anordnade att styra det mot området av baksidanav fordonsmotorn styrda luftflödet väsentligen framåt i fordonets färdriktning.

I fig.4 visas ett flödesschema som visar stegen A-D som utförs för att styra luftflödena Q och Q1 till de delar som behövs kylas.

När fordonet framförs i låga hastigheter, t.ex. vid backtagning, finns det risk att det blir problem med höga komponenttemperaturer. I ett första steg A, vilket visas i fig. 4 bestäms ifall ett ökat kylbehov föreligger eller kommer att föreligga. Hyttstyrenheten 21 tar emot sensorsignaler från olika delar och komponenter för att leverera styrsignaler till omställningsorganet 22. Enligt en utföringsform används data om vägen framför fordonet för att bestämma om ökat kylbehov föreligger eller kommer att föreligga. Särskilt kan en datoriserad version av hur färdvägen ser ut eller data från ett topografiavläsande organ 25 användas. Enligt en annan utföringsform bestäms komponenttemperaturer via temperaturavkännande organ 26, 27. Om temperaturen T är högre än en maximal temperatur Tmax aktiveras luftriktarna för att styra luftflödet Q och Q1. Enligt ytterligare en utföringsform aktiveras luftriktarna om fordonets hastighet V understiger en högsta hastighet Vmax. Hastigheten Vmax får inte vara för hög för då kan luftriktarna utsätts för alltför stora krafter och bränsleförbrukningen ökar. Det är viktigt att bestämningen av att ökat kylbehov föreligger görs i god tid innan temperaturerna har blivit för höga. En kombination av ovanstående kriterium för att bestämma om ökat kylbehov kommer att föreligga kan också göras.

När det bestäms att ett ökat kylbehov föreligger eller kommer att föreligga påverkas i ett steg B omställningsorganet 22 av en styrsignal från åtminstone en styrenhet 21 varvid luftriktarna 18, 28, 29 och 30 aktiveras. Nämnda luftriktare kan aktiveras tillsammans, var för sig eller i kombination av varandra. Genom att aktivera nämnda luftriktare och vinkla dem för att styra luftflödena Q och Q1 kommer en bättre kylning av utsatta komponenter och utsatta områden att fås, exempelvis under hytten 2.

Därefter kontrolleras i ett steg C kontinuerligt om kylbehov fortfarande föreligger. Till exempel kan styrsignaler från hyttstyrenheten 21 användas för att bestämma att ett 10 15 20 25 30 536 852 ökat kylbehov kommer att föreligga. Enligt en utföringsform justeras Iuftriktaren 18 gradvis beroende på temperatur T och hastighet V och styrenheten 21 bevakar temperatur- och hastighetsnivåer. Sjunker temperaturen och/eller hastigheten ökar så sänks Iuftriktaren 18 gradvis tillbaka till ett första läge 18a. Exempelvis vid hastigheten 60 km/h är Iuftriktaren 18 vinklad med maximalt 15 graders öppning, vid 65 km/h tillåts maximal en vinkel på 10 graders öppning och vid 70 km/h en maximal vinkel på 5 grader. I dessa exempel avses med vinkel den vinkel som mätas upp mellan hyttaket 20 och främre länkarm 32 i vinklat läge.

Om det i steg B bestäms att ökat kylbehov inte längre föreligger inaktiveras nämnda luftriktare i ett steg D, annars fortsätter fordonet 1 med aktiverade luftriktare.

Luftriktarna 18, 28, 29 och 30 kan aktiveras tillsammans men även individuellt beroende på vilket område som behövs kylas.

Uppfinningen hänför sig även till en datorprogramprodukt innefattande datorprograminstruktioner för att förmå ett datorsystem att utföra stegen enligt förfarandet som beskrivits ovan, när datorprograminstruktionerna körs på nämnda datorsystem. Datorprograminstruktionerna är enligt en utföringsform lagrade på ett av ett datorsystem läsbart medium.

Uppfinningen är givetvis inte på något sätt begränsad till de ovan beskrivna utföringsformerna utan en mängd möjligheter till modifikationer av dessa torde vara uppenbara för en fackman på omrâdet utan att denne för den skull avviker från uppfinningens grundtanke såsom denna definieras i bifogade patentkrav. 10

Claims (15)

1. 0 15 20 25 536 852

2. PATENTKRAV

3. Arrangemang för kylning av ett område vid baksidan av en fordonsmotor (8) under och/eller vid baksidan (36) av en hytt (2) hos ett lastfordon (1) vilken hytt innefattar ett hyttak (20) på vilket en luftriktare (18) är anordnad att i ett första läge (18a) styra ett luftflöde över en på fordonet anordnad lastbärande enhet (17), kännetecknat av att luftriktaren är reglerbar mellan det första läget (18a) och ett andra läge (18b, 18c) vid vilket andra läge luftflödet styrs genom en luftspalt (39) mellan luftriktaren (18) och hyttaket (20) och att åtminstone en styryta (41 b, 42) är anordnad i höjd med hyttaket (20) för att styra det genom utrymmet (19) styrda luftflödet mot området vid baksidan av fordonsmotorn (3).

4. Arrangemang för kylning enligt krav 1, kännetecknat av att styrytan (41 b) är utformad på en på luftriktaren (18) mot hyttaket (20) vänd sida (41 b).

5. Arrangemang för kylning enligt krav 1, kännetecknat av att styrytan (42) är anordnad på den lastbärande enheten (17).

6. Arrangemang för kylning enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att styrytan (41 b) är anordnad vid ett påverkningsorgan (31) för att reglera luftriktaren (18) från ett första läge (18a) till ett andra läge (18b, 18c) och från ett andra läge (18b, 18c) till ett första läge (18a).

7. Arrangemang enligt patentkrav 1, kännetecknat av att åtminstone ett styrorgan (28, 29, 30) är anordnat att styra det mot området vid baksidan av fordonsmotorn styrda luftflödet väsentligen framåt i fordonets färdriktning.

8. Arrangemang enligt patentkrav 5, kännetecknat av att styrorganet (28) är justerbar i vertikalled för att styra luftflödet (Q1) ned i utrymmet mellan hyttens baksida (36) och den lastbärande enheten (17) mot områden i utrymmet (19) och/eller under hytten (2)-

9. Arrangemang enligt patentkrav 1 och 5, kännetecknat av att styrorganet (29) är justerbar i vertikalled för att styra luftflödet (Q1) ned mot områden i utrymmet (19) och/eller under hytten (2). 11 10 15 20 25

10.

11.

12. 536 852 Arrangemang enligt patentkrav 1 och 5, kännetecknat av att styrorganet (30) är anordnat under hytten (2) för att styra inkommande luftflöde (Q) från en inloppsöppning (12) och/eller inkommande luftflöde (Q1) från utrymmet vid bakkanten av motortunneln (16). Arrangemang enligt patentkrav 1, 4, eller 5 kännetecknat av att luftriktaren (18) och styrorgan (28, 29, 30) styrs av omställningsorgan (22), vilka är anordnade att ta emot styrsignaler från minst en hyttstyrenhet (21). Arrangemang enligt patentkrav 9 kännetecknat av att styrsignalerna baseras på information från hastighetsavkännande organ (37), temperaturavkännande organ (26,27), topografiavläsande organ (25) och/eller positionsbestämmande organ (43). Förfarande för kylning av ett område vid baksidan av en fordonsmotor (8) under och/eller vid baksidan (36) av en hytt (2) hos ett lastfordon (1) vilken hytt innefattar ett hyttak (20) på vilket en luftriktare (18) är anordnad att i ett första läge (18a) styra ett luftflöde över en på fordonet anordnad lastbärande enhet (17), kännetecknat av stegen att - bestämma att ökat kylbehov föreligger eller kommer att föreligga - reglera luftriktaren mellan det första läget (18a) och ett andra läge (18b, 18c) för att styra Iuftflödet genom ett utrymme mellan luftriktaren (18) och hyttaket (20) i beroende av bestämning att ökat kylbehov föreligger eller kommer att föreligga. - kontrollera kontinuerligt om kylbehov fortfarande föreligger eller kommer att föreligga. - reglera luftriktaren (18) mellan ett andra läge (18b, 18c) och ett första läge (18a) när kylbehov inte längre föreligger eller kommer att föreligga. Förfarande enligt patentkrav 11, kännetecknat av steget att - reglera åtminstone ett styrorgan (28, 29, 30) för att styra luftflödet när kylbehov föreligger eller kommer att föreligga. 12 10 15 20 25

13.

14.

15. 536 852 Förfarande enligt patentkrav 13 kännetecknat av att bestämningen att kylbehov föreligger eller kommer att föreligga utförs med hjälp av information från hastighetsavkännande organ (37), temperaturavkännande organ (26, 27), topografiavläsande organ (25) och/eller positionsbestämmande organ (43). Datorprogramprodukt, innefattande datorprograminstruktioner för att förmå ett datorsystem att utföra stegen enligt patentkrav 11, när datorprograminstruktionerna körs på nämnda datorsystem. Datorprogramprodukt enligt krav 14, där datorprograminstruktionerna är lagrade på ett av ett datorsystem läsbart medium. 13