SE536716C2 - Förfarande för tillverkning av element för gång- och trafikytor, element och form - Google Patents

Description

536 716 Den manuella stensättningen kräver mycket goda kunskaper i själva stensättningen och det avlutande arbetet med fogning är av största vikt och kräver lång erfarenhet av den person som utför arbete för att resultatet ska bli en stenläggning av bra kvalitet som klarar sig och ligger kvar vid användning och är oberoende av väder och vind. idag är det brist på kunnigt folk inom detta område vilket ytterligare försvårar stenläggningsarbete och kan minska kvalitén pà stenläggningen.

Redogörelse för uppfinningen Ett syfte med denna uppfinning är att kunna erbjuda något som förbättrar ovan beskrivet arbete med att göra gång- och trafikytor, dekorationsytor och andra ytor med fokus på att minska tidsåtgången, minska trafikstörningar, förbättra arbetsmiljön och med extra fokus på att förbättra själva kvalitén på gång- och trafikytorna, dekorationsytorna och de andra ytorna.

Detta syfte uppnås med ett element avsett att placeras på ett underlag för erhållande av gång- och trafikytor, dekorationsytor och/eller andra typer av ytor enligt patentkrav 1, ett förfarande vid tillverkning av ett sådant element enligt krav 12 och en form att använda vid tillverkningen av ett sådant element enligt krav 18.

Kortfattad ritningsbeskrivning Fig. 'i visar element enligt uppfinningen placerade i en utemiljö Fig. 2 visar ett element enligt uppfinningen.

Fig. 3 visar två element med lutande sidopartier anordnade bredvid varandra.

Fig. 4a-f visar två element anordnade bredvid varandra och sammanhållna med varandra på olika sätt.

Fig. 5 visar stenar och andra i elementet ingående delar som placerats i en form vid tillverkning, av ett element, Fig. 6 visar ytterligare delar som placerats i en form vid tillverkning av ett element.

Fig. 7 visar ett element enligt uppfinningen under slutfasen av tillverkningen av detsamma.

Fig. 8 visar ett element som lyfts upp ur en form som används vid tillverkningen.

Fig. 9 visar en form enligt uppfinningen med en botten täckt med eftergivligt material.

Fig. 10 visar ytterligare en form enligtuppfinningen med sned sidovägg.

Fig. 11a-g visar olika former på element och former enligt uppfinningen. 536 716 Detaljerad beskrivning av utföringsexempel Elementet Denna uppfinning avser ett element 1 avsett att läggas på ett underlag A för erhållande av gångytor B, trafikytor C, dekorationsytor D och/eller andra typer av ytor E. Varje element 1 är en prefabricerad del, stycke, parti, enhet, modul, som sätts samman med ett eller fler andra element och som tillsammans skapar gång- och trafikytor, dekorationsytor och/eller andra typer av ytor. Elementen kan också användas ett och ett för kortare stycken, mindre ytor, eller speciella ändamål. Se Fig. 1.

Elementet 1 innefattar stenar 2 och en gjutmassa 3 som förbinder stenarna 2 och bildar ett ytutbrett element. Stenarna 2 är anordnade på ett bestämt avstånd från varandra så att gjutmassa 3 uppträder överallt mellan stenarna 2 och fungerar som fog, fogmassa.

Gjutmassan 3 bildar en platta 4 som är anordnad under eller bakom varje sten 2 och som sammanhåller stenarna 2. Gjutmassan 3 fyller de utrymmen 5 som finns mellan stenarna 2 så att gjutmassan 3 tillsammans med en yta 2.1 av varje sten 2 bildar och utgör en slityta och/eller en dekorationsyta 6, på elementet 1. Med bestämningen ”varje sten” avses varje sten 2 med en yta 2.1 som visas, ligger i jämnhöjd med gjutmassan 3, på elementets slityta som utgör elementets ovansida, framsida. Det kan finnas en eller flera stenar 2.2 i elementet 1 som bara syftar till att fungera som fyllmassa och som kan vara täckta med gjutmassa om de inte har fått en sådan placering att de kommer fram mot elementets slityta och/eller dekorationsyta ovansida, framsida 6. Se Fig. 2.

Elementet 1, modulelementet, är helt prefabricerat och klart att använda och kräver inte något mer arbete när det lagts ut för att erbjuda den yta som önskas. Varje element 1 är helt homogent och det behövs inget separat fogningsarbete för att fylla något kvarvarande utrymme mellan de stenar 2 som bygger upp elementets slityta och/eller dekorationsyta, ovansida, framsida 6. Det är bara att lägga element vid element och skapa den yta som önskas. Sättningen av element 1 enligt uppfinningen sker med hjälp av maskiner som lyfter och transporterar varje element. När ett element 1 har satts mot underlaget har ett helt område försetts med sten och gjutmassa motsvarande förut använda stenar med fogar. Pâ en begränsad tid har en yta med ett utseende motsvarande en traditionell stensättnlng kommit på plats och kan användas i det närmaste direkt. Stensättnlngen som skapar mönstret på underlaget och ytan sker nu vid tillverkningen av ett element som kan göras var som helst, till och med inomhus, och därmed när som helst på året. ingen människa behöver 536 716 vara utomhus i bistert klimat och inte heller i livshotande trafik för att få till en yta som liknar traditionell stensättning. Den tid sättningen av ett eller flera element 1 tar på plats är mycket begränsad jämfört med traditionell stensättning vilket medför kort avbrott för den trafik som vanligtvis passerar området och även korta arbetspass för människorna som utför arbetet.

Stensättning med hjälp av element 1 ger ett likvärdigt och till och med bättre resultat eftersom fogningen redan är klar och stenarna 2 är stöttade och stabiliserade av gjutmassan 3 vilket medför att ingen traditionell tidsödande fogning krävs. Ett sådant här element kan också ges andra utseenden än vad som är möjligt vid traditionell stensättning då skapandet inte sker manuellt på plats. Den traditionella formbundenheten luckras upp och nya materialval blir möjliga.

Ett element 1 enligt uppfinningen minskar alltså tidsåtgången vid skapandet av gång- och trafikytor, trafikstörningar, förbättra arbetsmiljön och förbättrar själva kvalitén på gång- och trafikytorna dekorationsytor och andra ytor. Ett sådant element 1 minskar också B och C, dekorationsytorna D och de andra ytorna E.

Vid traditionell stensättning kallas underlaget ”överbyggnad” och ungefärligen detsamma förarbete krävs vid sättning av element 1 enligt uppfinningen på underlaget A som vanligtvis utgörs av en markyta. Med mark avses vanlig naturmark, vanligtvis bearbetad, eller annan typ av underlag som önskas stensättas. Ett element 1 enligt uppfinningen kan användas för att skapa en prefabricerad yta i områden mellan inne och ute där underlaget kan utgöras av något mer formstabilt än mark.

Elementets slityta och/eller dekorationsyta 6 är riktad uppåt eller framåt när elementet 1 är placerat på underlaget A för användning. Underlaget A kan vara plant eller lutande då det kan vara slänter som ska täckas med element 1 enligt uppfinningen. Se Fig. 1.

Stenar Stenarna 2 som användas i elementet 1 och som bildar elementets slityta och/eller dekorationsyta 6 kan vara av olika slag. Samma sorts sten kan användas i hela elementet men också olika stenar kan användas i samma element, fritt blandat eller mer eller mindre strikt uppdelat i olika sektioner, ytdelar, av elementet sä att olika mönster uppstår. Stenarna är lämpligen någon form av natursten eller en ”sten” som på något sätt är tillverkad. Stenarna 2 kan vara huggen natursten, exempelvis gatsten, krossad natursten med varierande storlek och/eller skiffer. Stenarna 2 kan också vara tillverkande av något annat material exempelvis keramik, keramiskt glas, polymer, gummi, konstmaterial eller olika materialblandningar. 536 716 Ett element 1 med bara två stenar 2 innebär egentligen ingen förbättring och är inget eftersträvansvärt. Ett sådant element blir bara tungt och svårhanterligt men ändå för litet för att det ska vara rationellt att hantera det maskinellt. Denna uppfinning blir intressant först när många stenar förenas med hjälp av gjutmassan så att ett element kommer att täcka en relativt stor, lång och/eller bred, yta av ett underlag. Gärna med en storlek som inte inbjuder till manuell hantering utan kräver maskinell hantering.

Gjutmassa Gjutmassan 3 är företrädesvis en cementbaserad gjutmassa. Den bör vara lättflytande och självkompakterande så att den vid tillverkning av ett element 1 lättsamt kryper in mellan stenarna och fyller alla håligheter så att elementet blir en kompakt enhet. Om gjutmassan 3 är självkompakterande behövs inga vibrationer för att kompaktera gjutmassan vilket naturligtvis underlättar tillverkningen.

Gjutmassan 3 är en eftergivlig efter härdning, stelning. Eftergivlig är den tack vare tillsats av något material som tillför viss flexibilitet till de partier som formats av gjutmassan.

Armering Ett element 1 enligt uppfinningen innefattar en armering 7 placerad i elementet, företrädesvis i den av gjutmassan bildade plattan 4, under, bakom, stenlagret 2. Armeringen 7 innefattar lämpligen armeringsjärn som najas ihop till en struktur. Se Fig. 2 och 7.

Lyftanordning Elementet 1 innefattar åtminstone en lyftanordning 8 som möjliggör hantering, lyftning. av elementet 1 vid tillverkning, lastning och lossning vid transport, montering, placering på plats och/eller övrig förflyttning. Lyftanordningen 8 innefattar lämpligen minst en krok, en ögla eller liknande till vilket olika typer av lyftande maskiner kan kopplas eller förbindas så att maskiner kan användas för att lyfta och förflytta varje element 1. Det kan vara lämpligt att elementet 1 innefattar en lyftanordning 8 som beständigt finns l elementet 1 så att elementet 1 när helst så önskas kan förflyttas, även om elementet 1 har placerats, satts, på önskad plats. Det kan vara önskvärt att flytta elementet 1 om något under elementet behöver justeras eller lagas.

Det kan vara kablar, rör, viadukter eller liknande. Det kan också vara önskvärt att flytta elementet 1 av någon annan anledning, till exempel om marken för en längre eller kortare tid 536 716 ska användas för något där elementet 1 och den yta 6 som erbjuds med elementet 1 inte är önskvärt eller ifall elementet 1 kan riskera att förstöras. Se Fig. 2 och 7.

Materialparti Elementet 1 innefattar åtminstone ett materialparti 9 som är anordnat längs med åtminstone ett av elementets sidopartier 1.1 för förstärkning av sidopartiet 1.1. Materialpartiet 9 innefattar en metallkonstruktion innefattande en stålbalk, ett stålrör, en stålplåt och/eller en konstruktion av stålplåt som anligger mot eller omger elementets sidoparti 1.1. Materialpartiet 9 i form av stålplåt kan också täcka och skydda elementets undersida, baksida 10.

Sidopartiet 1.1 kan helt eller delvis vara försett med ett sådant materialparti 9. Se Fig. 1, 4d, 4f och 6.

Lutande sidoparti Elementet 1 innefattar ett lutande sidoparti 11 som ska anligga mot ett annat intilliggande element 1 varvid elementet 1 kommer att ligga dikt an mot det intilliggande elementet i det område 11a av det sneda sidopartiet 11 som är riktat mot elementets ovansida, framsida 6, och med ett valt avstånd X i förhållande till det intilliggande elementet 1 i det område 11b av sidopartiet som är riktat mot elementets undersida, baksida 10. Se Fig. 3 och 4c.

Konstruktionsdel Elementet 1 innefattar en konstruktionsdel 12 som kan bringas i kontakt med ett annat element 1, direkt eller indirekt, via ett sammanbindningsmedel 12.1, en sammanbindningsdel 12.2 eller liknande, för att sammanhålla de två elementen mot eller vid varandra.

Konstruktionsdelen 12, sammanbindningsmedlet 12.1 och/eller sammanbindningsdelen 12.2 är i en utföringsform eftergivljg och tillåter en bestämd förflyttning av de två elementen, som är sammanhållna mot eller vid varandra, i förhållande till varandra. Eftergivligheten kan erhållas genom den fysiska konstruktionen, exempelvis via ett länksystem, eller genom val av flexibelt, eftergivligt, material. Se Fig. 4f och 6.

Konstruktionsdelen 12 kan exempelvis vara en viss formning av elementets sidoparti 1.1 som stämmer med formen hos intilliggande element så att de två elementens form låser deras inbördes placering i förhållande till varandra. Se Fig. 4a. Konstruktionsdelen 12 kan också innefatta en del 12.3 innefattad i ena elementet 1 som bringas till samverkan med en liknande del i ett intilliggande element så att elementen blir sammanhållna mot eller vid 536 716 varandra. Se Fig. 4b. Konstruktionsdelen 12 kan utgöras av ett materialparti 9 ifall detta är lämpligt.

Ett sammanbindningsmedel 12.1, exempelvis silikon eller liknande vidhäftande och samtidigt elastiskt, eftergivligt, medel kan appliceras mellan elementen 1, så att elementen hålls samman. Se Fig. 4c.

En sammanbindningsdel 12.2, exempelvis en klyka, en klämma, en spärranordning, någon sorts konstruktion som fästs i respektive element 1, i respektive konstruktionsdel 12, exempelvis vid eller i närheten av ett förstärkande materialparti 9 som då kan sägas utgöra konstruktionsdelen 12, kan också användas för att hålla samman två bredvid varandra anordnade element 1. Se Fig. 4d och 4e. Sammanbindningsdelen 12.2 kan också fästas i respektive element och innefatta ett mellanparti 12.2a som är eftergivligt, flexibelt, och tillåter rörelse hos de två elementen i förhållande till varandra. Se Fig. 4f. Eftergivligheten kan erhållas genom den fysiska konstruktionen, exempelvis via ett länksystem, eller genom val av flexibelt, eftergivligt, material. Denna Sammanbindningsdel 12.2 innefattar företrädesvis partier 12.2b som på ett löstagbart sätt bringas i samverkan med en eller flera delar av respektive elementet 1, exempelvis ett materialparti 9 eller en konstruktionsdel 12. Varje element 1 kan för detta ändamål antingen vara förformade eller innefatta delar, exempelvis i form av ett materialparti 9 eller konstruktionsdel 12 lämpliga för samverkan med sammanbindningsdelen 12.2.

Förfarande Uppfinningen avser också ett förfarande vid tillverkning av ett element enligt ovan. Ett element enligt uppfinningen formas, gjuts, i en form 13 med botten 14 och sidoväggar 15.

Förfarandet innefattar placering, anordnande, av stenar 2 i formen på ett bestämt avstånd från varandra. En av varje ste.ns ytor 2.1, den som är avsedd att utgöra en del. av elementets slityta, dekorationsyta, tillsammans med gjutmassan 3, riktas nedåt och läggs ned på och mot formens botten 14. Stenarna 2 läggs alltså med sin ovansida 2.1, den sida som ska utgöra elementets ovansida, framsida, mot formens botten 14. Se Fig. 5 och 6.

Därefter följer påfyllning av gjutmassa 3 mellan stenarna 2 så att gjutmassan 3 rinner in mellan stenarna 2 och ned till gjutformens botten 14 så att stenarnas ytor 2.1 och gjutmassan 3 tillsammans kommer att anligga mot gjutformens botten 14. Gjutmassan 3 är som sagt var företrädesvis en cementbaserad gjutmassa som bör vara lättflytande och självkompakterande så att den lättsamt kryper in mellan stenarna 2 och fyller alla håligheter 536 716 så att elementet 1 blir en kompakt enhet. Om den är självkompakterande behövs inga vibrationer för att kompaktera gjutmassan vilket naturligtvis underlättar tillverkningen. Se Fig. 7.

Som avslutning sker ytterligare påfyllning av mer gjutmassa 3 över stenarna 2, och den gjutmassa 3 som redan är påfylld mellan stenarna 2, sä att stenarna 2 och gjutmassan 3 mellan stenarna 2 täcks och elementet 1 erhåller en bestämd tjocklek Y. Denna slutliga gjutmassa 3 bildar den platta 4 som hos det färdiga elementet 1 finns under, bakom, stenarna 2 och utgör också elementets undersida, baksida 10.

Detta förfarande ska ses som ett nytt sätt att sätta sten. Stenläggningen kräver inte samma bearbetning av underlaget som traditionell stensättning då stenarna bara läggs ned i önskat mönster i en form. Det är till och med möjligt att göra en stensättning där ingen sten behöver läggas för hand utan stenkross placeras i, hälls ned i, formen 13 och begjuts med gjutmassa 3.

Ett eller flera steg eller moment innefattade i förfarandet sker lämpligen med hjälp av automatiserad utrustning. Eftersom tillverkningen inte behöver ske ute på den plats där elementet 1 slutligen ska läggas kan tillverkningen ske var som helst, med fördel inomhus, så att tillverkningen kan ske när som helst under ett är. Kvalitén på stensättningen bestäms av ingående material och ett visst kunnande men inte alls på samma sätt som tidigare och inte inom lika många områden som tidigare.

Förfarandet innefattar placering av armering 7, armeringsjärn som företrädesvis är najat till en struktur, över stenarna i gjutformen.

Förfarandet innefattar placering av en lyftanordning 8 mellan stenarna 2 i formen 13 så att det färdiga elementet 1 kommer att innefatta åtminstone en anordning 8 som gör det möjligt att lyfta elementet 1 i olika situationer.

Förfarandet innefattar också placering av ett materialparti 9, en metallkonstruktion, en stàlbalk, stålrör och/eller en stålplàt längs med, vid eller innanför, åtminstone en av formens sidoväggar 15, eller utgörandes en av formens sidoväggar, för förstärkning av åtminstone ett av elementets sidopartier. l det fall en stålplàt ska användas som materialpartiet 9 och dessutom utgör en del av formen kommer denna sidovägg 15 av formen att frigöras från formen så att det kan följa med som en del av elementet 1 och formen 13 kommer att kompletteras med ett nytt sidoparti. 536 716 Förfarandet innefattar placering av åtminstone en konstruktionsdel 12 som direkt eller indirekt möjliggör sammanhållning av två bredvid varandra anordnade element 1 mot eller vid varandra, vid eller innanför en av formens sidovåggar 15. Olika utformningar av konstruktionsdelar 12 och därmed samverkande delar har beskrivit tidigare i denna beskrivning.

Tillverkningen avslutas med stelning av gjutmassan 3 vilket vanligtvis sker under en bestämd tid utifrån den gjutmassa som används. Därefter följer upptagning av det färdiga elementet 1 från formen 13, såvida formen inte ska sitta kvar runt elementet, helt eller delvis, och utgöra ett stadgande materialparti. Se Fig. 8.

Form Uppfinningen avser också själva formen 13 avsedd att användas vid tillverkning av ett element 1 enligt uppfinningen. Formen 13 innefattande en botten 14 och sidoväggar 15 där botten 14 i riktning in mot formen är försedd med åtminstone ett lager 16 av ett eftergivligt material, företrädesvis skumgummi, något mjukt cellplast. Denna egenskap hos formens botten 14 och 15, att den är eftergivlig, medför att när stenarna 2 placeras på formens botten 14, på det eftergivliga materiallagret 16 kommer materiallagret 16 att formas efter stenens utseende, utseendet på den yta 2.1 av varje sten 2 som läggs mot botten 14 och 16 på formen 13, så att formens botten 14, materiallagret 16, kommer att anligga mot stens hela yta 2.1. När sedan gjutmassan 3 fylls på i formen 13 och mellan stenarna 2 kommer gjutmassan 3 att rinna ned mellan stenarna 2 ned till botten 14, materiallagret 16 men det kommer inte att finnas några håligheter mellan stenarna 2 och botten 14, materiallagret 16, som gjutmassan 3 kan rinna in i. Detta medför att den yta 6 hos elementet 1 som byggs upp av stenar 2 och gjutmassa 3 och som anligger mot formens botten 14, materiallagret 16, kommer att innefatta just stenar 2 och gjutmassa 3 mellan stenarna 2 men inte under stenarna 2. Detta resulterar i att när elementet 1 tas upp ur formen 13 består elementets slit- och/eller dekorationsyta 6, ovansida, framsida, av önskade och valda stenar 2 och gjutmassa 3 och är färdig för användning. Ingen ytterligare fogning måste ske mellan stenarna 2 i elementet 1. Se Fig. 9.

Formens botten 14 och/eller åtminstone en av sidoväggarna 15 är tillverkad av skivmaterial, företrädesvis av typen kryssfanér, plywood. En skiva av ett sådant material är lätt böjllgt och kan därför krökas och användas för att ge elementet 1 en konstruktionsdel i form av en formning av elementets sidoparti som stämmer med formen hos intilliggande element så att 536 716 de två elementens form låser deras inbördes placering i förhållande till varandra. Skivan kan ges en S-form eller liknande vilket resulterar i en S-form hos de element som tillverkas i formen. Böjligheten hos en sådan skiva gör det också möjligt att forma element med tårtbitskaraktår, cirkelform eller någon annan bågform. Se Fig. 11a-11g.

Formens botten 14 och/eller åtminstone en av sidoväggarna 15 kan också vara tillverkad av stålpiàt.

En form 13 enligt denna uppfinning kan också innefatta åtminstone en sidovägg 15a som lutar inåt så att formens öppna sida 17 är mindre än formens bottenyta 18. En sådan form 13 måste ha en löstagbar eller undanvikbar sida, lämpligen den inåt lutande sidan 15a, för att elementet 1 ska kunna tas ur formen 13. En sådan form 13 resulterar i ett element 1 med ett lutande sidoparti 11 som ska anligga mot ett annat element 1 på det i beskrivningen tidigare beskrivna sättet. Se Fig. 10. Övrigt Denna beskrivning ska ses som en vägledning till full förståelse av uppfinningen och inte som en begränsning av uppfinningstankens innehåll. De i ansökan beskrivna tekniska särdragen, utformningarna, detaljerna och detaljlösningarna kan kombineras fritt i olika utföringsformer av element 1, förfarande eller former 13 enligt uppfinningen så länge som önskad funktion erhålls och utan att uppfinningstanken frångås.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 1. 536 716 Patentkrav Förfarande vid tillverkning av ett element (1) avsett att läggas på ett underlag (A) för erhållande av gång- och trafikytor, dekorationsytor och/eller andra typer av ytor innefattande stenar (2) och en gjutmassa (3) k ä n n e t e c k n at a v placering av stenar (2) i en form (13) innefattande en botten (14) och sidoväggar (15) där botten (14) i riktning in mot formen är försedd med åtminstone ett lager (16) av ett eftergivligt material och där stenarna (2) placeras på ett bestämt avstånd från varandra och med en yta (2.1), avsedd att utgöra en del av elementets slityta, dekorationsyta, (6) riktad nedåt och anliggande mot formens botten (14), i kontakt med det eftergivliga materialet, påfyllning av gjutmassa (3) mellan stenarna (2) så att gjutmassan (3) rinner in mellan stenarna (2) och ned till gjutformens botten (14, 16), ned på det eftergivliga materialet, så att stenarnas ytor (2.1) och gjutmassan (3) tillsammans kommer att anligga mot gjutformens botten (14, 16), i kontakt med lagret (16) av eftergivligt material, och påfyllning av gjutmassa (3) över stenarna (2), och gjutmassan (3) mellan stenarna (2), så att stenarna (2) täcks och elementet ( 1) erhåller bestämd tjocklek (Y). Förfarande enligt krav 1 innefattande placering av armering (7) över stenarna (2) i gjutformen (13). Förfarande enligt krav 1 eller 2 innefattande placering av en lyftanordning (8) mellan stenarna (2) i gjutformen (13). Förfarande enligt något av kraven 1-3 innefattande placering av ett materialparti (9), innerfattande en metallkonstruktion, en stålbalk/-rör och/eller en stålplåt längs med, vid eller innanför, åtminstone en av formens sidoväggar (15), eller utgörandes en av formens sidoväggar (15), för förstärkning av åtminstone ett av elementets sidopartier (1.1). Förfarande enligt något av kraven 1-4 innefattande placering av åtminstone en konstruktionsdel (12) som direkt eller indirekt möjliggör sammanhållning av två bredvid varandra anordnade element (1) mot eller vid varandra, vid eller innanför en av formens sidoväggar (15). 11 10 15 20 25 30 35 10. 11. 12. 13. 14. 536 716 Förfarande enligt något av kraven 1-5 där ett eller flera steg eller moment innefattade i förfarandet sker med hjälp av automatiserad utrustning. Element (1) avsett att läggas på ett underlag (A) för erhållande av gång- och trafikytor, dekorationsytor och/eller andra typer av ytor innefattande stenar (2) och en gjutmassa (3) tillverkade enligt förfarandet enligt något av kraven 1-6 där stenarna (2) är anordnade på ett bestämt avstånd från varandra, att gjutmassan (3) bildar en platta (4) som är anordnad under eller bakom varje sten (2) och som sammanhåller stenarna (2), att gjutmassan (3) fyller de utrymmen som finns mellan stenarna (2) och att gjutmassan (3) tillsammans med en yta (2.1) av varje sten (2) bildar och utgör en slityta, en dekorationsyta, en ovansida, en framsida, (6) på elementet (1 ). Element (1) enligt krav 7 där stenarna (2) är natursten, huggen natursten, krossad natursten med varierande storlek och/eller tillverkande av något material exempelvis keramiskt glas, skiffer, polymer, gummi, konstmaterial eller olika materialblandningar. Element (1 ) enligt krav 7 eller 8 där gjutmassan (3) är en cementbaserad gjutmassa. Element (1) enligt krav 7 eller 8 där gjutmassan (3) är en efterglvlig gjutmassa. Element (1) enligt något av kraven 7-10 innefattande armering (7) placerad i elementet, företrädesvis i den av gjutmassan bildade plattan (4). Element (1) enligt något av kraven 7-11 innefattande åtminstone en lyftanordning (8) som möjliggör hantering, lyftning, av elementet (1 ) vid tillverkning, lastning och lossning vid transport, montering, placering på plats och/eller övrig förflyttning. Element (1) enligt något av kraven 7-12 innefattande åtminstone ett materialparti (9) som är anordnat längs med åtminstone ett av elementets sidopartier (1,1) för förstärkning av sidopartiet (1 .1). Element (1) enligt krav 13 där materialpartiet (9) innefattar en metallkonstruktion innefattande en stålbalk/-rör, en stålplåt och/eller en konstruktion av stålplåt som omger elementets sidopartier och undersida, baksida. 12 10 15 20 25 30 35 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 536 716 Element (1) enligt något av kraven 7-14 innefattande åtminstone ett lutande sidoparti (11) som ska anligga mot ett annat intilliggande element varvid elementet (1) kommer att ligga dikt an mot det intilliggande elementet i det område (11a) av det sneda sidopartiet (11) som är riktat mot elementets ovansida, framsida, (6) och med ett valt avstånd (x) i förhållande till det intilliggande elementet i det område (11b) av sidopartiet (11) som är riktat mot elementets undersida, baksida (10). Element (1) enligt något av kraven 7-15 innefattande åtminstone en konstruktionsdel (12) som kan bringas i kontakt med ett annat element, direkt eller indirekt, via ett sammanbindningsmedel (12.1) och/eller en sammanbindningsdel (12.2), för att sammanhàlla de två elementen mot eller vid varandra. Element (1) enligt krav 16 där konstruktionsdelen (12), sammanbindningsmedlet (12.1) ochieller sammanbindningsdelen (12.2) är eftergivlig och tillåter en bestämd förflyttning av de två elementen, som är sammanhållna mot eller vid varandra, i förhållande till varandra. Form (13) avsedd att användas vid förfarandet vid tillverkning av ett element (1) enligt något av kraven 1-6 innefattande en botten (14) och sidoväggar (15) där botten (14) i riktning in mot formen är försedd med åtminstone ett lager (16) av ett eftergivligt material. Form (13) enligt krav 18 där lagret (16) av ett eftergivligt material företrädesvis är tillverkat av skumgummi, något mjukt cellplast. Form (13) enligt krav 18 eller 19 där botten (14) och/eller åtminstone en av sidoväggarna (15) är tillverkad av skivmaterial, företrädesvis av typen kryssfanér, plywood. Form (13) enligt något av kraven 18-20 där botten (14) och/eller åtminstone en av sidoväggarna (15) är tillverkad av stålplåt. Form (13) enligt något av kraven 18-21 där åtminstone en av sidoväggarna (15a) lutar inåt så att formens öppna sida (17) är mindre än formens bottenyta (18). 13