SE536164C2 - Anordning och förfarande för övervakning av bromsverkan i en bromsenhet - Google Patents

Description

lO 20 25 30 35 536 'H34 vindförhållandena komma till snöupplagringar och nedisningar hos bromsstångsystemen och friktionsytorna hos bromsenheterna.

De traditionella klossbromsarna visar därvid en mindre benägenhet till nedisningen i jämförelsen med skivbromsar, eftersom åtminstone en friktionspartner, nämligen löpytan hos hjulet, kan befrias från isen vid varje hjulrotation vid râlskontakten. Likväl finns också faran för klossbromsar av nedisningen av bromsstängsystemet.

Skivbromsar är ännu mottagligare gentemot nedisning, då här ingen av friktionspartnerna automatiskt kan befrias från isen. Vid vissa inte förutsägbara väderleksvillkor kan det särskilt för skivbromsar komma till så. starka nedisningar av bromsstängsystemen och friktionsytorna att verkan av bromsenheten klart begränsas eller till och med upphävs. Dessa nedisningar kan gälla enstaka bromsenheter till alla bromsenheter hos det spårbundna fordonet. Sådana bromsbortfall är inte i god tid märkbara och utgör därmed ett akut säkerhetsproblem i järnvägstrañken.

I teknikens ståndpunkt övervakas bromsenheter hos spårbundna fordon inte tillräckligt under färd. På sin höjd är en elektronisk övervakning av bromscylindertrycket anordnat med en styranordning. En sàdan övervakning är exempelvis känd från RU 2 298 501 Cl. Därvid byggs visserligen ett vederbörligt bromscylindertryck upp vid nedisade eller tröggående bromsstångsystem respektive bromsok. Dock reduceras krafterna i det trögrörliga bromsstångsystemet utan att en motsvarande bromsverkan näs. Vid nedisade friktionsytor nås likaledes bara en ringa verkan, eftersom de uppbringade krafterna vid det relativt ringa friktionsvärdet för de nedisade leda till en hastighetsminskning.

Energiinfórandet år därvid relativt ringa, så att det först efter relativt lång tid kommer till avsmältningen av de nedisade ytorna. friktionsytoma bara kan ringa Det är också känt att före fårdens början genomföra ett bromsprov från ringa hastighet. Med detta skall det bedömas om en tillräcklig bromsverkan nås.

Större än problemet med den subjektiva bedömningen av bromsverkan är faktumet att tillståndet för bromsarna under den följande färden när som helst och inte förutsägbart kan försämras. 10 15 20 25 30 35 536 164 Som en ytterligare säkerhetsåtgärd är det känt att under färd låta inleda från ett elektroniskt system i bestämda tidsavstånd ett kort bromsprov. l-lastighetsminskningen för fordonet fastställs, varigenom en för ögonblicket föreliggande försämring av bromsverkan är diagnostiserbar. Tillståndet hos bromsarna kan dock som sagt under den vidare färden när som helst igen försämra sig.

För att undvika en gradvis nedisning av de enskilda byggdelarna hos bromsenheten, särskilt bromsstångsystemet, under färd så manövreras bromsenheterna i regelbundna avstånd för hand eller elektroniskt. Genom rörelsen av de enskilda byggdelarna skall en isansats förhindras. För att finna en verksam användningsalgoritrn är visserligen omfångsrika fältförsök erforderliga. Eftersom nedisningsförloppet dock beror på komplexa likaledes väderleksberoende. En talrik användning av detta förfarande leder dessutom till klimatvillkor, är den erforderliga användningsalgoritrnen en höjd energiförbrukning och till tidtabellsrelevanta tidsförluster.

Det är därför uppgiften för den föreliggande uppfinningen att ange ett fordon, en vederbörlig bromsenhet och ett förfarande med vilket övervakningen av bromsverkan förbättras.

Den tidigare hårledda och påvisade uppgiften är enligt en första undervisning av föreliggande uppfinning med en anordning av typen nämnd i inledningen därigenom löst att belastningssensom eller -sensorerna är så anordnad eller anordnade på bromsenheten eller på bärstrukturen att den eller de kan mäta en friktionskraft mellan bromsenheten och friktionsytan eller en därur resulterande kraft.

När en eller flera belastningssensorer är monterade på bromsenheten är det möjligt vid ett bromsprov eller en reguljär bromsning att mäta belastningarna i de respektive byggdelarna hos bromsenheten, vilka belastningar resulterar som reaktion på bromskraften som överförs på friktionsytan hos det roterande elementet, exempelvis en bromsskiva eller ett hjul. Förutom friktionskraften själv kan detta vara till exempel en stödkraft i byggdelar vilka är förbundna med bromsenheten. Denna stödkraft kan verka i en annan riktning än kraften 3 10 15 20 25 30 35 536 164 med vilken bromsenheten trycks mot friktionsytan. Då storleken och förloppet för den respektive belastningen, menat är krafter, moment, töjningar, mekaniska spänningar etc., ändras avhängigt från nedisningsgraden hos bromsenheten, år det möjligt att jämföra de uppmätta belastningarna med dessförinnan fastlagda börvården och därur sluta sig graden av nedisningen och bromsverkan. Med andra ord kan det påvisas när trots uppbringad aktionskraft en bromsanordning inte verkar, eftersom det reala föreliggande friktionsvärdet mellan friktionspartnema är reducerat delvis eller till nära noll, viket exempelvis kan vara förorsakat av nedisning. För den föreliggande lösningen däremot anordnas belastningssensorn så att den kan detektera en reaktionskraft som resulteras från den faktiska bromsverkan eller bromsickeverkan. Denna reaktionskraft kan exempelvis resulteras från den faktiska friktionen mellan bromsbyggdelarna.

En ytterligare fördel är att genom de fastställda nuvärdena kan ett ovålkommet förhållande, som till exempel en vibration hos bromsstångsystemen och/ eller bromsbeläggen kännas igen. Ett sådant ovälkommet förhållande skulle kunna tyda på olämpliga eller friktionsparningar uppnåendet av utmattningslivslängden.

Enligt en utformning av anordningen enligt uppfinningen är belastningssensom anordnad på bromsstångsystemet hos bromsenheten, då bromsstångsystemet tar upp och leder vidare relativt höga belastningar på grund av reaktionskrafterna vid en bromsning oavhängigt av bromstypen.

Enligt en ytterligare utformning av anordningen enligt uppfinningen är särskilt klossbroms. För fallet av en skivbroms är det tänkbart att belastningssensom bromsenheten beståndsdel av en skivbroms eller backbroms, är anordnad på en byggdel hos bromsoket, särskilt på hållaren och/ eller på åtminstone en hävstång och/ eller på åtminstone på en led. Det år också möjligt alternativt eller ytterligare att anordna belastningssensorn på åtminstone en bromskloss hos bromsenhetenrBelastníngssensorn kan också. anordnas mellan bromsenheten och bärstrukturen, vilka särskilt uppvisar en boggiram, exempelvis på förbindningsstället mellan hállaren hos bromsoket och boggiramen. En anordning av belastningssensorn på ett förbindningselement, exempelvis en skruv, som förbinder bromsenheten med bärstrukturen är också 4 10 l5 20 25 30 35 536 'H54 möjlig att föreställa sig. Alla dessa byggdelar hos bromsenheten tar upp en belastning som reaktion på brornskraften och deformerar sig motsvarande eller ändrar i förekommande fall sin temperatur. Denna reaktionskraft kan verka som friktionskraft på bromsenheten och exempelvis vara en stödkraft.

Stödkraften kan vara riktad i en annan riktning än bromskraften och kan motsvarande genom en annan mätning särskiljas från bromskraften.

Motsvarande är det möjligt, i dessa byggdelar att fastställa krafter, moment, töjningar och/eller mekaniska spänningar, särskilt en böjning, varvid det fastställda värdet för reaktionskraften för belastningen, det så kallade nuvärdet, är ett indiciurn för hur stark graden av nedisningen hos bromsenheten är och om därmed en reducering av bromsverkan infaller.

Som belastningssensor är beroende på typen av belastningen som skall mätas och placeringsstället för belastningssensorn olika sensortyper tänkbara.

Exempelvis kan en belastningssensor i form av en töjningssensor placeras på ytan av en av de övervakade byggdelarna, särskilt på ytan av en byggdel hos bromsoket, företrädesvis på hållaren och/eller på en av hävstängerna. Det år också tänkbart att anordna en kraftmätskiva, en mätdybel, en kraftupptagare eller en trycksensor mellan enskilda byggdelar. En kraftrnätskiva kan anordnas exempelvis mellan bärstrukturen, särskilt boggiramen, och bromsenheten, särskilt hållaren hos ett bromsok, så att relativrörelser mellan bromsenheten och bärstrukturen Särskilt är en överförs på belastningssensorn. töjningsmätremsa användbar som belastningssensor eller som en beståndsdel av en belastningssensor. Beroende på anordning av en töjningsmåtremsa kan det skiljas mellan mätningen av den aktiva bromskraften och mätningen av den reaktiva kraften, som uppkommer som en följd av friktionskraften och står i relation med den faktiska bromsverkan.

Enligt ytterligare ännu en utformning av anordningen enligt uppfinningen är åtminstone en belastningssensor anordnad per bromsbart hjul hos löpverket.

Företrädesvis är flera byggdelar hos bromsenheten försedda med en sådan belastningssensor. På detta vis kan varje hjul hos löpverket tillförlitligt kontrolleras med avseende på förändringar för dennes bromsverkan.

För anordningen enligt uppfinningen år enligt en ytterligare utformning en styranordning anordnad som är utformad på sådant sätt att den kan jämföra 5 10 15 20 25 30 35 536 'H34 från den respektive belastningssensorn mottagna nuvärden med förbestâmda, särskilt lagrade, börvården. Särskilt kan styranordningen mottaga och jämföra nuvärden för den aktiva bromskraften såväl som nuvärden för den reaktíva friktionskraften. Resultatet för en sådan jämförelse och/ eller de måtta nuvärdena kan visas med en visningsanordning exempelvis på förarplatsen och företrädesvis utlösa ett nödfallsprogram i vilket ett eller flera bromsprov och/ eller manövreringar av bromsstångsystemet genomförs. Det är inte mer erforderligt att före färdens början eller under färden regelbundet genomföra bromsprov eller att manövrerar bromsstångsystemet, då detta enligt uppfinningen bara fortfarande sker vid behov när nedisningen har överskridit en bestämd grad.

Oavhängigt fràn den förut beskrivna typen av övervakningen av bromsverkan kan som komplement ytterligare övervakningssystem anordnas, exempelvis en elektronisk övervakning av bromscylindertrycket.

Uppgiften löses ytterligare enligt en andra undervisning av föreliggande uppfinning med ett fordon, särskilt ett spårbundet fordon, infattande en anordning som den tidigare blivit beskriven. Denna anordning uppvisar åtminstone en belastningssensor som den tidigare blivit detaljerat beskriven för övervakningen av bromsverkan.

Slutligen löses uppgiften enligt en tredje undervisning av den föreliggande uppfinningen genom ett förfarande för övervakningen av bromsverkan hos ett fordon, särskilt spårbundet fordon, företrädesvis innefattande en som tidigare beskriven anordning, varvid en belastning fastställs i en bromsenhet eller i en bârstruktur eller mellan bromsenhet och bårstruktur som följd av en friktionskraft vilken överförs från en friktionsyta hos ett roterande element hos ett löpverk till bromsenheten hos fordonet.

Genom att en belastning fastställs i en bromsenhet, vilken belastning utgör en reaktion på en bromskraft Överförd på en friktionsyta, och genom att naturligt storleken och förloppet på belastningen är beroende på graden av nedisningen hos bromsenheten, möjliggörs att en nedisning som reducerar bromsverkan kan identifieras i god tid och vid behov kan motåtgärder genomföras, exempelvis en eller flera bromsprov eller manövrering av bromsstångsystemet. 6 10 20 25 30 35 536 164 Som tidigare beskrivet fastställs enligt en utformning av förfarandet belastningen med hjälp av åtminstone en belastningssensor anordnad på bromsenheten. Med en sådan belastningssensor kan det handla om en töjningssensor, en kraftmätskiva, en mâtdybel, en kraftupptagare eller en trycksensor. Även den kombinerade användningen av olika sensortyper är möjlig. Företrädesvis används en töjningsmätremsa som belastningssensor eller som del av belastningssensom. Som redan beskrivet kan det beroende på anordning av en töjningsmätremsa skiljas mellan mätningen av den aktiva bromskraften och mätningen av den reaktiva kraften, vilken uppkommer som följd av friktionskraften och står i relation med den faktiska bromsverkan.

Belastningssensom Överför enligt ännu en ytterligare utformning av förfarandet enligt uppfinningen ett nuvärde som motsvarar den fastställda belastningen till en styranordning, varvid styranordningen jäniför nuvärdet med ett förbestämt, särskilt lagrat, börvärde och fastställer en eventuell avvikelse. Särskilt kan styranordningen mottaga och jämföra nuvärden för den aktiva bromskraften såväl som nuvärden för den reaktiva friktionskraften. Avvikelsen och/ eller nuvärdet kan visas och tas som grund för att vid behov utlösa en åtgärd som motverkar nedisningen, till exempel ett bromsprov eller manövreringen av bromsstångsystemet. Ett sådant nödfallsprogram utlöses särskilt då när avvikelsen mellan nuvärdet och börvärdet är större än ett fórbestämt gränsvärde, vilket kan likaledes som börvärdena lagras i styranordningen.

Det ñnns nu ett flertal av möjligheter att utforma och vidare utforma fordonet enligt uppfinningen, bromsenheten enligt uppfinningen och förfarandet enligt uppfinningen. l-lärtill hänvisas å ena sidan på patentkraven följande på patentkrav l, à andra sidan på beskrivningen av utföringsformer i förbindelse med ritningen. I ritningen visar: Fig. 1 ett utföringsexempel av en bromsenhet monterat på ett spàrbundet fordon enligt föreliggande uppñnning och Fig. Za) till d) typiska diagram under övervakningen av bromsenheten från Fig. i. 10 20 25 30 35 535 'H34 Fig. 1 visar en anordning 1 för övervakningen av bromsverkan för ett spårbundet fordon (inte visat). I det föreliggande fallet är på en del av bårstrukturen 2 hos fordonet, här på en boggiram 8, en bromsenhet 4 monterad med hjälp av förbindningselement 15, varvid bromsenheten 4 överför en bromskraft på en friktionsyta 5 hos ett roterande element 6 hos, här bara delvis visade, löpverket 3 hos fordonet. Det roterande elementet 6 âr i det föreliggande fallet en bromsskiva 9 som är fast fäst med en roterande axel som driver ett hjul hos löpverket 3.

På bromsenheten 4, som i det i Fig. 1 visade fallet innefattar ett bromsok 10, är flera belastningssensorer 7a, 7b, 7c, 7d, och 7e anordnade, av vilka några år bildade av töjningsmätremsor 18a, l8b, 18c, 18d och en år bildad av en lcraítrnåtskiva 17.

En töjningsmåtremsa l8a är därvid positionerad på ytan av en hàvstáng 12a hos bromsoket 10 och en ytterligare töjningsmätremsa l8b är positionerad på ytan av den motstàende hävarmen 12b hos bromsoket 10. Två ytterligare töjningsmâtremsor l8c och 18d är anordnade på ytan av hållaren 11 hos bromsoket 10, vilken hållare är förbunden via leder l3a och 13b med hävstängerna 12a och 12b.

Kraftmätskivan 17 år anordnad på förbindningsstället mellan boggirarnen 8 och bromsoket 10, närmare bestämt hållaren 11, runt om det bultformade förbíndningselementet 15 som förbinder bromsoket 10 med boggiramen 8.

Vid en bromsning rör sig de båda håvstângerna 12a och 12b hos bromsoket 10 mot varandra via en cylinder-kolv-anordning 19 som tryckpåläggs, så att bromsklossarna 14a och 14b, vilka är monterade på hävstängerna 12a och 12b, trycker på friktionsytorna 5 hos bromsskivan 9. Avhängigt av 14a och 14b trycker på friktionsytoma 5 hos bromsskivan 9, uppstår belastningar i de enskilda bromskraften, med vilken bromsklossarna delarna hos bromsoket 10, särskilt i håvstängerna 12a och 12b såväl som i hållaren 11. Bromsoket 10 rörs även som reaktion på bromskraften relativt till boggiramen 8, vilket leder till belastningar i området av förbindningsstället mellan boggiramen 8 och bromsoket 10. Därutöver uppstår avhängigt från 20 25 30 536 164 reaktionskraften, alltså till följd av friktionskraften mellan friktionsytorna 5 och bromsskivan 9, likaledes belastningar i de enskilda delarna hos bromsoket 10 och återigen också i hävstängerna l2a och l2b såväl som i hållaren 11. Dessa belastningar har regelmässigt en annan riktning än belastningarna genom den aktiva bromskraften.

De enskilda belastningarna, alltså reaktionskrafter, är därigenom mätbara eftersom de med belastningssensorema försedda byggdelarna deformerar sig motsvarande den på bromsskivan 9 överförda bromskraften. Så registreras en l2a, friktionskraften, av töjningsmätremsan l8a och en böjning av hävstången 12b, som följd av böjning hos hävstången som följd av friktionskraften, av töjningsmätremsan l8b och ett nuvårde motsvarande den fastställda belastningen överförs till en styranordning 16. En böjning i hållaren ll som följd av friktionskraften registreras återigen av töjningsmätremsorna l8c och l8d, varvid likaledes styranordningen 16. Kraftmätskivan 17 registrerar kraften med vilken motsvarande nuvârden överförs till bromsoket 10 trycker på boggiramen 8 och överför likaledes ett motsvarande nuvårde till styranordningen 16.

I styranordningen 16 är börvärden lagrade, med vilka de fastställda nuvärdena jämförs. Då storleken och förloppet hos belastningarna som följd av friktionskraften i de enskilda byggdelarna hos bromsoket 10 med tilltagande grad av nedisningen ändrar sig och ständigt mer avviker från förhållandet vid normaltemperatur, ändrar sig med tilltagande nedisning också mätvärdena i fallet av en bromsning, vilka fastställs av belastningssensorema och överförs till styrenheten 16.

Styranordningen 16 fastställer, exempelvis i regelbundna avstånd eller på anfordran av en användare, genom jämförelse av nuvärdena med de motsvarande börvärdena en eventuell avvikelse och visar denna. Är den fastställda avvikelsen större än ett förbestämt gränsvärde så manövreras 10 IS 20 25 30 536 'H54 bromsenheten 4 för en bestämd tidrymd en gång eller flera gånger för reduceringen av nedisningsgraden.

Fig. 2 visar schematiskt ett diagram, i vilket över en bestämd tid bromsverkan är visad å ena sidan med hjälp av bromscylindertrycket (Fig. 2b)), vilket motsvarar den aktiva bromskraften, och å andra sidan med hjälp av töjningen vid ytan av bromsoket (Fig. 2c) och d)), vilken motsvarar den reaktiva friktionskraften.

Fig. 2a) visar avtagandet av hastigheten (i km /h) över tiden (i sekunder) för det spårbundna fordonet vid en bromsning.

Fig. 2b) visar ändringen av trycket (i bar) i bromscylindern under bromsningen, alltså den aktiva bromskraften. Därvid visar den streckade linjen ett föregivet börvärdesförlopp och den genomdragna linjen den faktiska tryckändringen, alltså nuvärdesförloppet. Vid jämförelse av Figurerna 2a) och b) är det att se att vid början av bromsningen bromscylindertrycket plötsligt stiger till ett maximalvärde och sedan förblir konstant över hela tidrymden för bromsningen till stillastående. Ytterligare är det att se att det faktiska tryckförloppet motsvarar det optimala tryckförloppet och ingen nämnvärd avvikelse föreligger.

Fig. 2c) visar ändringen av töjningen (i 10-3 rnV/V) vid ytan av hävstàngen l2a och l2b som följd av den reaktiva friktionskraften över tiden, och närmare bestämt registrerat med töjningsmåtremsorna 18a och 18b. Motsvarande år i Fig. 2d) ändringen av töjningen vid ytan av hållaren ll hos bromsoket 10 över tiden visad.

I Figurerna 2c) och d) år det att se, att trots en i Fig. 2b) inte urskiljbar avvikelse av nuvärdesförloppet från börvårdesförloppet ändå föreligger en tydlig avvikelse i töjningsförhållandet hos byggdelarna hos bromsoket 10, vilket låter 10 10 l5 20 25 536 164 sig slutas till en bestämd grad av nedisningen av byggdelarna. Genom nedisningen föreligger en lägre friktionskoefñcient mellan friktionsytorna 5 och bromsskivan 9, varigenom en mindre reaktionskraft uppstår och följaktligen en mindre töjning. Så är också i Figurerna 2c) och d) börvärdesförloppet visat med hjälp av en streckad linje och nuvärdestörloppet av töjningen vid ytan av de respektive byggdelarna visat med en genomdragen linje. Därvid är i början av bromsningen en relativt stor förändring av töjningen som reaktion på bromskraften fastställbar, varvid ändringen i idealfallet (börvärdesförlopp), i vilket ingen nedisning av byggdelarna föreligger, är större än vid de faktiska villkoren (nuvärdesförlopp). Ånda till stillaståendet av det spàrbundna fordonet förändrar sig reaktionskrafterna och därmed de mätta töjningarna knappt, men går med fordonets stillastående igen tillbaka till O, eftersom då inga relativrörelser mer äger rum mellan bromsklossarna l4a och 14b och bromsskivan 9.

Den i Figurerna 2a) till d) visade grafiken visar att en övervakning av bromscylindertrycket i sig självt inte är lämplig att påvisa en reducering av bromsverkan på grund av nedisning av byggdelarna hos bromsenheten 4.

Anordningen av belastningssensorer på byggdelar hos bromsenheten 4 visar därvid tydligt skillnaden mellan reaktionskraften i idealtillståndet och reaktionskraften i det faktiska tillståndet. På detta sätt kan i god tid åtgärder vidtas mot nedisningen, varigenom långfristigt en optimal bromsverkan förblir bibehållen. ll

Claims (1)

1. 0 20 25 535 'H54 Patentkrav Anordning (1) innefattande: - en bårstruktur (2), - ett löpverk (3), - åtminstone en bromsenhet (4) som är fäst på bårstrukturen (2) och överför en bromskraft på en friktionsyta (5) hos ett roterande element (6) hos löpverket (3), - åtminstone en belastningssensor (7a, 7b, 7c, 7d, 7e) anordnad på sådant sätt på bromsenheten (4) att den kan mäta en friktionskraft mellan bromsenheten (4) och friktionsytan (5) eller en dårur resulterande kraft, och - en styranordning (16) som är så utformad att den kan jårnlöra från den respektive belastningssensorn (7a; 7b; 7c; 7d; 7e) mottagna nuvärden med förbestämda börvârden, kännetecknad av att belastningssensom (7a, 7b, 7c, 7d, 7e) är anordnad på ett bromsstångsystem hos bromsenheten (4) och att styranordningen (16) är anordnad att utlösa, vid en avvikelse som är större ån ett förbestämt gränsvärde mellan nuvärdet och börvårdet, en manövrering av bromsenheten (4) för reduceringen av nedisningsgraden hos bromsenheten (4), varvid ett eller flera bromsprov och/ eller manövreringar av bromsstångsystemet genomförs. Anordning (1) enligt krav l, kännetecknar! av att bärstrukturen (2) uppvisar en boggiram (8). Anordning (1) enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att det roterande elementet (6) är en bromsskiva (9) eller ett hjul. Anordning (1) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att bromsenheten (4) är en beståndsdel av en skivbroms eller backbroms, särskilt klossbroms. 12 10 15 20 25 30 10. 11. 12. 13. 535 'H54 Anordning (1) enligt krav 4, kännetecknad av att belastningssensom (7a, 7b, 7c, 7d, 7e) är anordnad på en byggdel hos ett bromsok (10), särskilt på en hållare (11) och/ eller på åtminstone en hâvstång (l2a, 12b) och / eller på åtminstone en led (13a, 13b). Anordning (1) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att belastningssensom (7a, 7b, 7c, kraftmätskiva (17), en måtdybel, en kraftupptagare eller en trycksensor 7d, 7e) år en töjningssensor, en och särskilt uppvisar en töjningsmâtremsa (18a, l8b, 18c, l8d). Anordning (1) enligt något av kraven 3 till 6, kännetecknad av att åtminstone en belastningssensor (7a, 7b, 7c, 7d, 7e) är anordnad per bromsbart hjul hos löpverket (3). Anordning (1) enligt något av föregående krav, känneteclmad av att en ytterligare belastningssensor (7a, 7b, 7c, 7d, 7e) är anordnad på åtminstone en bromskloss (l4a, 14b) hos bromsenheten (4). Anordning (1) enligt något av föregående krav, kännetecknar! av att en ytterligare belastningssensor (7a, 7b, 7c, 7d, 7e) är anordnad mellan bromsenheten (4) och bärstrukturen (2). Anordning (1) enligt något av föregående krav, känneteeknad av att en ytterligare belastningssensor (7a, 7b, 7c, 7d, 7e) år anordnad på ett (15) med förbindningselement som förbinder bårstrukturen (2). bromsenheten (4) Anordning (1) enligt något av kraven 8 till 10, kännetecknad av att respektive ytterligare belastningssensor (7a, 7b, 7c, 7d, 7e) år en töjningssensor, en kraftmåtskiva ( 17), en mätdybel, en kraftupptagare eller en trycksensor och särskilt uppvisar en töjningsmåtremsa (l8a, l8b, 1sc, isd). Anordning (1) enligt något av kraven 8 till 11, kännetecknar! av att åtminstone en ytterligare belastningssensor (7a, 7b, 7c, 7d, 7e) år anordnad per bromsbart hjul hos löpverket (3). Fordon innefattande en anordning enligt något av föregående krav. /3 10 l5 20 25 14. 15. 16. 17. 536 164 Förfarande, varvid - en belastning fastställs i en bromsenhet (4) hos ett fordon, särskilt ett spårbundet fordon, eller mellan bromsenhet (4) och bärstruktur (2) som följd av en friktionskraft som överförs från en friktionsyta (5) hos ett roterande element (6) hos ett löpverk (3) på bromsenheten (4) hos fordonet med åtminstone en på bromsenheten (4) anordnad belastningssensor (7a, 7b, 7c, 7d, 7e) och - ett nuvårde som motsvarar den fastställda belastningen jämförs med ett förbestämt börvärde, kännetecknat av att - en belastningssensor (7a, 7b, 7c, 7d, 7e) bromsstångsystem hos bromsenheten (4), och anordnas på ett - vid en avvikelse som är större än ett fórbestämt gränsvärde mellan nuvärdet och börvärdet utlöses en manövrering av bromsenheten (4) för reduceringen av nedisningsgraden hos bromsenheten (4), varvid ett eller flera bromsprov och/ eller manövreringar av bromsstångsystemet genomförs. Förfarande enligt krav 14, kännetecknat av att jämförelsen av nuvärdet med börvårdet och utlösandet av manövreríngen av bromsenheten (4) vid en avvikelse som är större än ett förbestämt värde mellan nuvärdet och börvärdet sker med en styranordning (1) till vilken belastningssensom (7a, 7b, 7c, 7d, 7e) överför nuvärdet. Förfarande enligt något av kraven 14 eller 15, kännetecknat av att nuvärdet och / eller avvikelsen visas. Användning av förfarandet enligt något av kraven 14 till 16, vid en anordning enligt något av kraven 1 till 12 eller ett fordon enligt krav 13. /11