SE535961C2

SE535961C2 - Artificiell led

Info

Publication number: SE535961C2
Application number: SE1051138A
Authority: SE
Inventors: Eva Staahl Wernersson; Haakan Haakansson
Original assignee: Gs Dev Ab
Priority date: 2010-10-29
Filing date: 2010-10-29
Publication date: 2013-03-05
Also published as: DK2632390T5; PL2632390T3; CN103200904B; EP2632390A1; SE1051138A1; US9211192B2; WO2012055999A1; EP2632390B1; JP5986999B2; CN103200904A; DK2632390T3; JP2014500049A; US20130218286A1

Description

20 25 30 535 951 2 Typiskt finns det en avvägning mellan hållbarhet för den artificiella leden och hur väl den efterliknar den leden som den artificiella leden ersätter, och det antas att de nuvarande artificiella ledema kan förbättras med avseenden på att mer optimal kombination av hållbarhet och likhet med leden som skall ersättas kan åstadkommas.

Sammanfattning av uppfinningen Det är ett syfte med uppfinningen att åtminstone delvis undanröja en eller flera begränsningar med den kända tekniken. Speciellt är det ett syfte att åstadkomma en artiﬁciell led som är hållbar och samtidigt kapabel att tillfredställande efterlikna leden den ersätter.

Således har en artiiiciell led åstadkommits som omfattar ett första baselement och ett andra baselement som är svängbart kopplade till en mellanliggande del. Ett första utskott sträcker sig från det första baselementet och är konñgurerat att vara presspassat i en skruvanordning som är förankrad i en första bendel, och ett andra utskott som sträcker sig från det andra baselementet och är konfigurerat att vara presspassat i en skruvanordning som är förankrad i en andra bendel.

Presspassningarna som åstadkommes genom utskotten säkerställer effektivt att den artiﬁciella leden kan motstå relativt stora vridmomentvärden mellan den artificiella leden och skruvanordningen (anordningama), som typiskt uppstår när ﬁngrarna böjs eller något vrids. Dessutom bidrar presspassningarna till att förhindra en längsgående rörelse för leden relativt bendelama. Detta står i kontrast till traditionella artificiella leder där en viss längsgående rörelse generellt tilläts för att efterlikna leden som ersatts. Undersökningar har emellertid visat att det ökade motståndet mot vridmoment som beskrivits ovan överväger nackdelen i form av minskad tvärgående rörelse.

Enligt en annan aspekt omfattas ett arrangemang, som omfattar i) den artificiella leden, innefattande varje utföringsform därav, ii) en första skruvanordning som omfattar en öppning, och iii) en andra skruvanordning som omfattar en öppning, varvid den artificiella 10 15 20 25 30 535 951 3 leden är konﬁgurerad att presspassas in i öppningama fór de forsta och andra skruvanordningama.

Ytterligare syften, särdrag, aspekter och fördelar av uppfinningen kommer att framgå från den efterföljande detaljerade beskrivningen, från de bifogade patentkraven såväl som av ritningar-na.

Kort beskrivning av de bifogade ﬁgurerna Utfórningsfonner av uppfinningen kommer nu att beskrivas genom exempel och med hänvisning till de bifogade schematiska ritningarna, där Fig. l är en perspektivvy av en artificiell led och skmvanordningar in i vilka den artificiella leden är konfigurerad att presspassas, Fig. 2 illustrerar en utfóringsfonn av en skruvanordning enligt Fig. 1, Fig. 3 illustrerar den artiﬁciella leden och skruvanordningarna enligt Fig. l, när skruvanordningama har satts fast i bendelama, Fig. 4 en sprängskiss av den artificiella leden i Fig. 1, sedd från en första sida, Fig. 5 en sprängskiss av den artiﬁciella leden i Fig. l, sedd från en andra sida, Fig. 6 en perspektivvy av den artiﬁciella leden i Fig. 1, sedd underifrån, Fig. 7 är en vy underifrån av den artiﬁciella leden i Fig. l, Fig. 8 är en sidovy av den artiﬁciella leden i Fig. l, och Fig. 9a - 9d år detaljerade vyer av fyra utfóringsfonner av protuberansa på ett utskott på den artiﬁciella leden i Fig. 1 Detaljerad beskrivning Med hänvisning till Fig. 1 kommer en utfóringsforrn av en artiﬂciell led 4 att beskrivas.

Den artificiella leden 4 omfattar ett forsta baselement 40 och ett andra baselement S0 som är svängbart kopplade till en mellanliggande 30. Den artificiella leden 4 har ett första utskott 41 som sträcker sig från den artiﬁciella leden 4 längs en först geometrisk axel Al, l0 15 20 25 30 535 961 4 och har ett andra utskott 51 som sträcker sig från den artificiella leden 4 längs en andra geometrisk axel A2.

Specifikt har det första utskottet 41 en långsträckt form och sträcker sig från det första baselementet 40. Det första utskottet 41 är konﬁgurerat att vara presspassat i en första skruvanordning 60 som enligt denna utföringsform har formen av en skruv med ett huvud 61 från vilken en långsträckt, gängad del 62 sträcker sig. l detta sammanhang betyder det att det första utskottet 41 är konfigurerat (dvs. ägnad eller anordnad) att vara presspassad betyder att den är utformad med det speciella syftet att vara presspassad. Detta betyder att komponenterna hos kända artificiella leder som snarare har egenskapen att till exempel anligga mot någonting kan inte betraktas som vara konfigurerade att vara presspassade.

Vidare, med hänvisning till Fig. 2, har den första skruvanordningen 60 ett centrumhål 63 in i vilket det första utskottet 41 kan föras in i. För detta ändamål sträcker sig centrumhålet 63 från huvudet 61 och mot ett centrum för den första skruvanordningen 60, dvs. längs den första geometriska axeln A1.

En övre sektion 64 av centrumhålet 63 för den första skruvanordningen 60 omfattar ett torx-huvud som medger att den första skruvanordningen 60 kan skruvas in i ett ben hos en patient med användning av en torx-mejsel. Den övre sektionen 64 med torx-huvudet är relativt grund, typiskt mindre än hälften av längden av det forsta utskottet 41. En nedre sektion 65 av centrumhàlet 63 är jämnt och sträcker sig in i den första skruvanordningen 60. Det är uppenbart att den övre sektionen 64 omfattar öppningen för centrumhålet 63 medan den nedre sektionen 65 ligger djupare ner i centrumhâlet 63. l princip kan den första skruvanordningen 60 ha fonnen av en konventionell torx-skruv med ett hål borrat längs en centrumaxel av skniven, där det borrade hålet har en diameter som är tillräckligt litet för att lämna den övre sektionen 64 med torx-huvudet opåverkat. Den första skruvanordningen 60 omfattar således ett axiellt och typiskt cirkulärt hål i form av centrumhålet 63 för att mottaga det första utskottet 41. 1 figuren överensstämmer centrurnaxeln for den första skruvanordningen 60 med den forsta geometriska axeln A1, som representerar den korrekta inriktningen mellan det första 10 15 20 25 30 535 951 5 utskottet 41 och den första skruvanordningen 60 når det första utskottet 41 är presspassat i den första skruvanordningen 60. För att åstadkomma presspassningen mellan det första utskottet 41 och den första skruvanordningen 60, kan den nedre sektionen av centrurnhålet 63 vara avsmalnande på det sätt att centrumhâlet 63 blir gradvis smalare mot dess botten (dvs. den nedre sektionen 65 kan vara avsmalnande i riktningen bort från huvudet 61).

Den nedre sektionen 65 kan således ha formen av en stympad cirkulär kon med en öppning deﬁnierad av en enkel ß.

Det första utskottet 41 kan också vara avsmalnande, såsom visas i Fig. 2, och kan ha en relativt större diarneter nära det första baselementet 40 järnfört med en diameter vid en ändsektion 412 av det första utskottet 41. Det första utskottet 41 kan således ha formen av en stympad cirkulär kon med en öppning deﬂnierad av en vinkel a. Detta betyder att det första utskottet 41 kan omfatta ett cirkulärt tvärsnitt. En diameter för ändsektionen 412 på det första utskottet 41 kan vara relativt större än en diameter för den nedre sektionen 65 för den första skruvanordningen 60, vid en position P i centrumhålet på avstånd från botten av centrumhålet 66.

Således, när det första utskottet 41 är infört i centrumhålet 63 kommer det i kontakt med den första skruvanordningen 60 vid en punkt P. Genom att till exempel ordentligt slå till den artificiella leden 4 med ett lämpligt hammarliknande verktyg, kan det första utskottet 41 tvingas längre in i den första skruvanordningen 60, vilken därigenom åstadkommer presspassningen. För att åstadkomma en lärnplig presspassning kan vinkeln ß vara något större än vinkeln a. Det är också möjligt att vinkeln a är noll, det vill säga det första utskottet 41 kan ha en cylindrisk forrn, vilket illustreras i Fig. 1.

Det andra utskottet 51 kan också ha en långsträckt fonn och kan sträcka sig från det andra baselementet 50, och kan vara konﬁgurerat att vara presspassat i den andra skruvanordningen 70 på ett sätt liknande som presspassningen för det första baselementet 40 i den första skruvanordningen 60. För detta ändamål kan den andra skruvanordningen 70 vara identisk med den första skruvanordningen 60, och det andra utskottet 51 kan ha en storlek och fonn som överensstämmer med storleken och formen för det första utskottet 41. 10 15 20 25 30 535 551 Från detta följer att den andra skruvanordningen 70 kan ha formen av en skruv med ett huvud 7l från vilken en lángsträckt, gängad del 72 sträcker sig. Den andra skruvanordningen 70 har ett centrumhål 73 in i vilket det andra utskottet 51 kan införas, på ett sätt liknande som det första utskottet 41 förs in i centrumhålet 63 av den första skruvanordningen 60. Detta betyder att centrumaxeln för den andra skruvanordningen 70 överensstämmer med den andra geometriska axeln A2 när det andra utskottet 51 är presspassat in i den andra skruvanordningen 70.

Den artificiella leden 4, den första skruvanordningen 60 och den andra skruvanordningen 70 utgör ett arrangemang 2, där den artificiella leden 4 är konﬁgurerad att, med hjälp av det första utskottet 4l och det andra utskottet 51, presspassas in i hålen 63, 73 hos de första och andra skruvanordningama 60, 70.

Med hänvisning till Fig. 3 illustreras arrangemanget 2 när den första skruvanordningen 60 förankras i en första bendel 6 och när den andra skruvanordningen 70 förankras i en andra bendel 7. Generellt är bendelarna 6, 7 del av antingen en metacarpophalangealled, en proximal interphalangealled eller en distal interphalangealled. Förankringen genomförs vid kinirgisk implantering av den artificiella leden 4, och innefattar borttagning av bendelarna 6, 7, borrning av ett hål i vardera bendelen 6, 7 och iskruvning av skruvanordningarna 60, 70 i de borrade hålen. Kortfattad kan man säga att förankringen av skruvanordningarna 60, 70 sker enligt kända metoder och genom användning av vanliga kirurgiska verktyg.

När den artificiella leden 4 har presspassats i skruvanordningama 60, 70 ges leden 4 en lämplig rotationsriktning relativt bendelama 6, 7. Rotationen åstadkommes till exempel genom att formen för de första utskotten 4l, 51 och formen för de nedre sektionerna av skruvanordningama 60, 70 är cirkulära, dvs. när de båda innefattar ett cirkulärt tvärsnitt.

Detta medger att den artificiella leden 4 kan roteras relativt skruvanordningarna 60, 70 och således relativt bendelarna 6, 7. När en lämplig rotationsriktning har åstadkommits genomförs presspassningen genom att till exempel slå den artificiella leden 4 med ett lämpligt verktyg, så att utskotten i sin tur förs in i skruvanordningarna. Företrädesvis ges l0 15 20 25 30 535 961 7 den artificiella leden 4 först en lämplig rotationsriktning relativt en av skruvanordningarna och presspassas sedan däri. Därefter görs samma sak med det andra skruvanordningen.

Med hänvisning till Fig. 4 och Fig. 5 visas sprängskisser av den artificiella leden 4. Såsom framgår har den mellanliggande delen 30 en väsentligen sfäriskt form med en första konvex, kurvformad yta 31 och en andra konvex, kurvformad yta 32. Den mellanliggande delen 30 har också ett genomgående hål 37 som sträcker sig längs en tredje geometrisk axel A3, och ett forsta hål 35 som sträcker sig längs en fjärde geometrisk axel A4 som är vinkelrät mot den tredje geometriska axeln A3. Ett andra hål 36 är anordnat på en sida av den mellanliggande delen 30 som är motstående det första hålet 35 och sträcker sig längs den fjärde geometriska axeln A4. En första plan hylla 33 och en andra planlhylla 34 är anordnad på respektive samma sida av den mellanliggande delen 30 som öppningarna för det genomgående hålet 37.

Det första baselementet 40 har en lådliknande fonn där det första utskottet 41 sträcker sig från ena sidan medan en motstående sida av det första baselementet 40 omfattar en konkav, kurvformad yta 46 som är vänd mot den forsta konvexa, kurvformade ytan 31 hos den mellanliggande delen 30. Två lärtkelement 42, 44 försedda med ett respektive genomgående hål 43, 45 är anordnade på en respektive sida av den konkava, kurvfonnade ytan 46. Den konkava, kurvformade ytan 46 är centrerad på sidan av det första baselementet 40 motstående det första utskottet 41, och två urtag 47, 48 anordnade på respektive sida av den konkava, kurvformade ytan 46.

Det första baselmentet 40 är kopplat till den mellanliggande delen 30 genom att anordna länkelementen 42, 44 på de första och andra plana hyllorna 33, 34 och genom att införa en forsta pinne 81 genom hålen 43, 37 och 45 eftersom de genomgående hålen 43, 37, 45 och den pinnen 81 är cirkulära, kan det forsta baselementet 40 svängas runt den tredje geometriska axeln A3 som medger en rörelse av leden i en första riktning Dl (se Fig. 1).

Det andra baselementet 50 har också en lådliknande form där det andra utskottet 51 sträcker sig från en sida medan en motstående sida av det andra baselementet 50 omfattar en konkav, kurvforrnad yta 56 som är vänd mot en andra konvex, kurvfonnad yta 32 hos 10 15 20 25 30 535 381 8 den mellanliggande delen 30. Två länkelement 52, 54 försedda med ett respektive genomgående hål 53,55 är anordnade på respektive sidor av den konkava, kurvformade ytan 56. Den konkava, kurvformade ytan 56 är centrerad på den sidan av det andra baselementet 50 som är motstående det andra utskottet 51.

Det andra baselementet 50 är kopplat till den mellanliggande delen 30 genom att anordna länkelementen 52, 54 med dess genomgående hål 53, 55 vända mot det första respektive det andra hålet 35, 36 för den mellanliggande delen 30, och genom att införa en andra pinne 82 i hålen 53 och 35 och införa en tredje pinne 83 i hålen 55 och 36. Eftersom de genomgående hålen 53, 35, 55 och 36 är cirkulära, kan det andra baselementet 50 svänga runt den fjärde geometriska axeln A4 vilket medger en rörelse av leden i en andra riktning D2 (se Fig. 1).

Den mellanliggande delen 30 kan vara tillverkat av ett polymennaterial medan baselementen 40, 50 och pinnarna 81 , 82, 83 kan vara tillverkade av ett medicinskt godkänt stål. För att leden tillsammans kan pinnarna 81, 82, 83 vara presspassade i den mellanliggande delen 30 medan ett spel kan vara anordnat mellan pinnarna~8l, 82, 83 och hålen 43, 45, 53, 55 för baselementen 40, 50.

När alla delar av den artificiella delen 4 är korrekt sammankopplade har leden 4 utseendet som illustreras av Fig. 6 - 8. Rörelsen av leden 4 i den första riktningen Dl begränsas eftersom en rotation runt den tredje geometriska axeln A3 slutligen får länkarna 52, 54 på det andra baselementet 50 att anligga mot något av urtagen 47, 48 på det första baselementet 40. Rörelsen av leden 4 i den andra riktningen D12 är i sin tur begränsad eftersom en rotation runt den fjärde geometriska axeln A4 slutligen får det första baselementet 40 och det andra baselementet 50 att anligga antingen mot en respektive övre kant eller nedre kant. Rörelsen i den andra riktningen D2 kan lärnpligen begränsas genom att modifiera baselementen 40, 50, till exempel genom att ge dem en lämplig form definierad av vinklarna (D, cp (se Fig. 8).

Såsom framgår av figurema, till exempel i Fig. 8, omfattar det första utskottet 41 ett antal protuberanser 41 1. Protuberansema 41 1 är anordnade på en ände av det första utskottet 41 10 15 20 25 30 535 951 9 som är längst bort från det första baselementet 40, dvs. att protuberansema 411 är anordnade på den mest avlägsna änden av det första baselementet 40, vilket visas i ﬁgurema. Protuberansema 41 1 är typiskt en integrerad del av det första utskottet 41, och kan ses om anordnade på en runtomgående yta av det första utskottet 41.

Protuberansema 411 har fördelen att de åstadkommer ett förbättrat grepp mellan utskottet och skruvanordningen när utskottet presspassas i skruvanordningen. Denna fördel förstärks när materialet av utskottet är gjort av ett hårdare material än skruvanordningen.

Utskottet kan således vara tillverkat av ett material som är hårdare än materialet som skruvanordningen är tillverkat av.

Ett lämpligt material som utskottet kan vara tillverkat av är ett rost- och syrabeständigt krom-nickel-molybden-stål legering, medan ett lämpligt material för skruvanordningen kan vara en alurninium-vanadium legering av titan.

Mera i detalj, när utskottet är presspassat i skmvanordningen skrapar eller orsakar protuberansema fördjupningar i skruvanordningen. Protuberansema på utskottet och fördj upningarna i skruvanordningen samverkar då när en rotationskraft påtörs den artiﬁciella leden (runt axeln Al). Denna samverkan resulterar i att den artíﬁciella leden har ett motstånd mot vridmoment som påtörs runt den första geometriska axeln Al, dvs. presspassningen är mindre benägen att lossna när rotationskrafter påtörs.

Dessutom kan protuberansema konﬁgureras att deformeras när utskottet presspassas i skruvanordningen, vilket kan åstadkommas genom att ge protuberansema lämpliga dimensioner, som kommer att exempliﬁeras nedan.

Protuberansema 411 är långsträckta och sträcker sig i samma riktning som det första utskottet 4 l , dvs. bort från det första baselementet 40. Protuberansema 411 är företrädesvis på avstånd från varandra längs en omkrets av det första utskottet 41. Som ett resultat av att ha ett avstånd mellan protuberansema 411 bildas ett antal fördjupningar mellan protuberansema 411. Detta illustreras av den törstorade sektionen i Fig. 8, där 10 15 20 25 30 535 851 10 protuberansema 411 omfattar en första protuberans 431 och en andra protuberans 433 som är belägna på avstånd från varandra genom en fördjupning 432.

Protuberansema 411 såväl som de mellanliggande fördjupningarna kan också vara konﬁgurerade att mottaga en adhesiv för att låta det första utskottet 41 vidhäfta vid den första skmvanordníngen 60 när de presspassats däri. Ett exempel på ett lämpligt adhesiv är den kommersiellt tillgängliga produkten LOCTITEC 4011, som säljs av Henkel Technologies.

Protuberansema kan ha formen av räfﬂor. Dessa kan åstadkommas genom att räfﬂa utskottet (vilket också resulterar i de ovannämnda mellanliggande fördjupningama), till exempel genom att använda det kommersiellt tillgängliga QUICK räfﬂingsverktyget tillhandahållet av Swarovski Optik.

Som ett altemativ till räñling, kan utskottet ges en något större diameter än avsett för presspassning. Protuberansema kan då åstadkommas genom att ta bort material från utskottet så att de mellanliggande fördjupningama och därigenom också protuberansema formas. Andra altemativ till räfﬂing innefattar olika sorts skrapningstekniker som åstadkommer protuberanser/fördjupningar på ytan av utskottet. Dessutom kan protuberansema formas genom en lämplig teknik som tillför material till utskotten, där det tillagda materialet bildar protuberansema.

En lämplig längd L1 för det första utskottet 41 är 2,8 - 5,8 mm, dvs. det första utskottet 41 kan ha en utsträckning på 2,8 - 5,8 mm från baselementet. Det första utskottet 41 kan omfatta en cirkulär ändsektion som har en diameter d på 1,0 - 3,0 mm. En eller många av protuberanserna 411 kan ha en längd L2 på 1,0 - 3,0 mm, och protuberansema 411, såsom den första protuberansen 431 och den andra protuberansen 433, kan vara separerade med ett avstånd L3 på 0,2 - 0,5 mm. En eller flera av protuberansema 41 1 kan ha en bredd L4 på 0,1 - 0,5 mm. Protuberansema 411 kan omfatta åtminstone sex protuberanser på det första utskottet 41. 10 15 20 25 30 535 951 ll Undersökningar har visat att ovan dimensioner är särskilt lämpliga för att åstadkomma en artificiell led som är hållbar medan den på ett bra sätt efterliknar ﬁngerleden som den ersätter.

Det andra utskottet 51 omfattar också protuberanser 511. Dessa protuberanser 511 kan ha samma form och dimensioner som protuberanser 41 1 för det första utskottet 41, och kan åstadkommas genom att använda samma tekniker. Naturligtvis är det möjligt att ge protuberansema 511 på det andra utskottet 51 en annan form och/eller dimensioner än de för protuberansema 41 1 på det första utskottet 41.

Detta betyder till exempel att protuberansema 511 på det andra utskottet 51 och fördjupningama (orsakade genom presspassning) på den andra skruvanordningen 70 samverkar när en rotationskraﬁ påförs på den artificiella leden (runt axeln A2). Denna samverkan resulterar i att den artificiella leden 4 har ett ökat motstånd mot vridmomentsbelastrtingar runt den första geometriska axeln A2, dvs. presspassningen mellan det andra utskottet 51 och den andra skruvanordningen är mindre känslig för att lossna när rotatíonskraﬁer påförs. Dessutom är det självklart att protuberansema 511 på det andra utskottet 51 kan ha en utsträckning i samma riktning som det andra utskottet 51, dvs. bort från det andra baselementet 50.

I det här sammanhanget, när protuberansema för både det första utskottet 41 och det andra utskottet 51 har ett liknande utseende, betyder det att åtminstone en protuberans för vartdera utskottet har detta liknande kärmetecken. Emellertid kan alla protuberanser på de första och andra utskotten omfatta samma kännetecken.

Men hänvisning till Figurema 9a - 9d, visas detaljerade vyer av olika utföringsformer för det första utskottet 41 och det andra utskottet 51, där varje detaljerad vy visar en ände av ett utskott.

Fig. 9a visar ett utskott 91 med fem protuberanser och fem fördjupningar däremellan, där hänvisningsbeteckningar indikerar en första protuberans 441, en första fördjupning 442 och en andra protuberans 443. 10 15 20 25 535 S61 12 Fig. 9b visar ett utskott 92 med ett antal av mindre regelbundna protuberanser och fördjupningar, där hänvisningsbeteckningar indikerar första, andra och tredje protuberanser 451, 453, 455 och första och andra fördjupningar 452, 454.

Fig. 9c visar ett utskott 93 som också har ett antal av mindre regelbundna protuberanser och fördjupningar, där hänvisningsbeteckningar indikerar första och andra 461, 463 protuberanser och en första fördjupning 462.

Fig. 9d visar ett utskott 94 med elva regelbundet fördelade protuberanser och elva fördjupningar däremellan, där hänvisningsbeteckningar indikerar forsta och andra protuberanser 471, 473 och första och andra fördjupningar 472, 474.

Presspassningarna för de olika utskotten 91 - 94 motstår olika vridmomentvärden innan de lossnar. När identiska tekniker och krafter påfórs för att åstadkomma presspassningen, uppmättes följande vridmomentvärden: Utskott Vridmoment (Nm) 91 0,6 92 0,8 93 0,8 94 0,9 Såsom framgår så uppvisar utskottet 94 i Fig. 9d det bästa motståndet fór påfört vridmoment, vilket gör denna utföringsform särskilt lämplig för en implanterbar artiﬂciell led som skall motstå vridning av fingrar.

Naturligtvis kan andra utfóringsformer med lämpliga konfigurationer på protuberansema vara användbara. Utskottet på vilket protuberanserna är anordnade kan ha olika dimensioner och former än som beskrivits häri, och utsträckning av protuberansema på utskottet kan variera. 535 981 13 Även om olika uttöringsforrner av uppfinningen har beskrivits och visats är uppfinningen inte begränsad till dessa utan kan åstadkommas på andra sätt inom ramen för det som definieras av de efterföljande patentkravcn.

Claims

535 951 lä Patentkrav

1. En artiﬁciell led omfattande ett första baselement (40) och ett andra baselement (50) som är svängbart kopplade till en mellanliggande del (30), kännetecknad av ett forsta utskott (41) med utsträckning från det första baselementet (40) och konfigurerad att vara presspassad i en första skruvanordning (60) som är förankrad till en första bendel (6), och ett andra utskott (51) med en utsträckning från det andra baselementet (50) och konﬁgurerad att vara presspassad i en andra skruvanordning (70) som är förankrad i en andra bendel (7), varvid varje utskott (41, 51) omfattar protuberanser(411, 51 1) för att öka greppet mellan respektive utskott (41, 51) och skruvanordning (60, 70).

2. En artiﬁciell led enligt krav 1, varvid protuberansema (411, 511) är långsträckta.

3. En artificiell led enligt krav 1 eller 2, varvid det forsta utskottet (41) och h protuberansema (41 1) på det första utskottet (41) sträcker sig i en gemensam riktning, och det andra utskottet (51) och protuberansema (511) på det andra utskottet (51) sträcker sig i en gemensam riktning.

4. En artiñciell led enligt något av kraven 1 - 3, varvid protuberansema (41 1, 511) är konñgurerat att motta en adhesiv för att medge att utskotten (41, 51) vidhäftar till skruvanordningama (60, 70) när de presspassas däri.

5. En artiﬁciell led enligt något av kraven 1 - 4, varvid protuberansema har formen av räfﬂoføn, 511).

6. En artificiell led enligt något av kraven 1 - 5, varvid protuberansema (41 1, 51 1) omfattar åtminstone sex protuberanser på vartdera utskottet (41, 51).

7. En artiﬁciell led enligt något av kraven l - 6, varvid protuberansema (41 1, 511) är på avstånd från varandra längs en omkrets av respektive utskott (41, 51). 535 951 15

8. En artiﬁciell led enligt något av kraven l - 7, varvid protuberansema (411, 511) är konñgurerade att deforrneras när utskotten (41, 51) presspassas i de första och andra skruvanordningarna (60, 70).

9. En artiñciell led enligt något av kraven 1 - 8, varvid protuberansema (411, 511) av respektive utskott (41, 51) är på avstånd från varandra med 0,2 - 0,5 mm. i

10. En artiﬁciell led enligt något av kraven l - 9, varvid vardera av protuberansema (41 l, 51 1) har en längd på 1,0 - 3,0 mm.

11. En artiﬁciell led enligt något av kraven 1 - 10, varvid vardera av protuberansema(41l, 511) har en längd på 0,1 - 0,5 mm.

12. En artiﬁciell led enligt något av kraven 1 - ll, varvid varje utskott (41, 51) är avsmalnande i en riktning från respektive basclement (40, 50).

13. En artiﬁciell led enligt något av kraven 1 - 12, varvid varje utskott (41, 51) omfattar ett cirkulärt tvärsnitt.

14. En artiﬁciell led enligt något av kraven l - 13, varvid varje utskott (41, 51) omfattar en respektive cirkulär ändsektion som har en diameter på 1,0 - 3,0 mm.

15. En artificiell led enligt något av kraven l - 14, van/id varje utskott (41, 51) sträcker sig 2,8 - 5,8 mm från dess respektive baselement (40, 50).

16. En artiñciell led enligt något av kraven 1 - 15, varvid den mellanliggande delen (30) omfattar en första konvex kurvfonnad ytan (31) och en andra konvex kurvformad yta (32), det forsta baselementet (41) omfattar en konkav, kurvformad yta (46) som är vänd mot den forsta konvexa, kurvfonnade ytan (31). det andra baselementet (51) omfattar en konkav, kurvfonnad yta (56) som är vänd mot den andra konvexa, kurvformade ytan (32), och i ett antal pinnelement (81, 82, 83) kopplar svängbart baselementen (40, 50) till den mellanliggande delen (30). 535 981 16

17. En artiﬁciell led enligt något av kraven l - 16, konfigurerad att ersätta en rnetacarpophalangealled, en proximal interphalangealled eller en distal interphalangealled.

18. Ett arrangemang omfattande - en artiﬁciell led (4) enligt något av kraven l - 17, - en första skruvanordning (60) som omfattar en öppning (63) och - en andra skruvanordning (70) som omfattar en öppning (73), varvid deniartiﬁciella leden (4) är konfigurerad att vara presspassad in i öppningama (63, 73) for de första och andra skruvanordningama (60, 70).

19. Ett arrangemang enligt krav 18, varvid vardera av skruvanordningama (60, 70) omfattar ett axiellt, cirkulärt hål för att motta ett respektive utskott (41, 51).