SE535076C2 - Förfarande och anordning för bränsleadaption alternativt bestämning av bränslesammansättning vid en förbränningsmotor - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser ett förfarande och en anordning för drift av en förbränningsmotormed åtminstone två cylindrar som kan drivas med i en tank lagrat bränsle i varierandebränslekvalitet och/eller lagrade bränsleblandningar från ett första och åtminstone ettandra bränsle i olika blandningsförhållanden och varvid olika bränslekvaliteter och/ellerbränsleblandningar av olika sammansättning kräver olika luft-/brånsle-förhållanden för uppnående av en stabil förbränning och/eller har olika förångningsbeteenden. Uppfinningsenligt är det ombesörjt att i en efterstartfas av förbränningsmotorn genom-förs vid åtminstone en första cylinder en cylinderindividuell variation av bränslemängdensom tillförs cylindern mot en magrare eller mot en fetare luft-/bränsleblandning och vidåtminstone en andra cylinder genomförs en motsvarande variation mot en fetare ellermagrare luft-/bränsleblandning och i anslutning därtill utvärderas en differens av gång-ojämnheten vid båda cylindrarna varvid variationens inflytande på differensen av gång-ojämnheten hos båda cylindrar utvärderas och en bränsleadaption genomförs därur för alla cylindrar eller att bränslesammansättningen bestäms. (Figur)

Description

25 30 535 0235 2 Genom den godtyckliga blandningen av bensin och alkohol resulterar en bred varia- tionsmöjlighet av bränsleegenskapema, speciellt av stökiometrin och förångningegens- kapema.

Från DE 4117440 C2 är känt ett förfarande för adaptiv inställning av en bränsle/ luftbränsleblandning för beaktande av bränsleegenskaper vid drift av en förbrännings- motor, som uppvisar en lambdareglering, som utger en reglerfaktor RF, och som har en adaptionsintegrator, som utger en adaptionsfaktor AF med variabel adaptionshastighet, som vid sidan av reglerfaktom RF påverkar inställningen av bränslelluftblandningen.

Därvid är ombesörjt att det kontrolleras om lambda-reglerawikelseamplituden översti- ger ett första tröskelvärde och om så är fallet ställs adaptionshastigheten så länge på ett förhöjt värde till dess ett förutbestämt villkor är uppfyllt, varefter återkoppling tillbaka till en låg adaptionshastighet sker.

Förfarandet gör det möjligt att stömingsfritt kunna driva förbränningsmotorer som kan drivas med olika bränslen. Så måste exempelvis insprutningstiden vid en ändring av ett bensinbränsle till en bränsleblandning av 85% etanol och 15% bensin förlängas med mer än 20%, för att erhålla samma lambdavärde i avgasen. Enligt det i skriften DE 4117440 C2 beskrivna förfarandet företas därtill ett motsvarande adaptionsingrepp.

Eftersom det vid ett bränslebyte, ijämförelse med utjämning av åldringspåverkan eller tillverkningspàverkan, mäste företas en stark korrektion av insprutningstidema och där- med av adaptionsingreppet förhöjs vid det föreslagna förfarandet adaptionshastigheten betydligt vid ett identifierat bränslebyte.

På basis av det inställda adaptionsvärdet kan bränsle-blandningsförhállandet bestäm- mas. Trots den förhöjda adaptionshastigheten kräver förfarandet en tillräckligt lång in- svängningstid. Om en stark förändring av bränsle-blandningsförhållandet förorsakas genom ett tankningsförtopp kan detta leda till startsvàrigheter och till att tändningen ute- blir ("hostning"), vilket leder till förhöjda avgasemissioner.

Vid sidan av en förändring av bränsle-blandningsförhällandet hos en förbränningsmotor som drivs i Flex-Fuel-drift kan också en variation av bränslekvaliteten, exempelvis även vid ren bensindrift, leda till startproblem. Därvid ingår bränslekvaliteten speciellt i bräns- lets förängningsegenskaper. Om alkoholandelen är okänd är en särskiljning mellan de 10 15 20 25 30 535 076 3 båda orsakema svår. En författning av luft-/bränsleblandningen som reaktion på ett då- ligt startbeteende av förbränningsmotom är därför inte alltid lämplig vid en Flex-Fuel- användning, såsom det är känt från ren bensindrifl.

I från en annan ansökan från sökanden med aktnummer DE 10 2007 035317 är känt ett förfarande för drift av en förbränningsmotor med åtminstone två cylindrar vilka kan dri- vas med i en tank lagrat bränsle i varierande bränslekvalitet och/eller lagrade bränsle- blandningar från ett första och åtminstone ett andra bränsle i olika blandningsförhållan- den och varvid olika bränslekvaliteter och/eller bränsleblandningar kräver olika luft- /bränsle-förhållande för att uppnå en stabil förbränning och/eller uppvisar ett varierande föràngningsbeteende. Därvid är det ombesörjt att, vid åtminstone en cylinder genomförs en cylinderindividuell variation .av bränsleblandningen som tillförts cylindem mot en magrare och/eller mot en fetare luft-lbränsleblandning, att variationens inflytande pä startegenskapema och/eller gångjämnheten hos cylindem och/eller förbränningsmotom utvärderas och att vid en uppnàdd förbättring av startegenskapema och/eller gång- jämnheten genomförs en brånsleadaption för alla cylindrar.

Förfarandet möjliggör en snabb identifiering och undvikande av startproblem vid en för- ändring av bränslekvaliteten eller bränslesammansättningen med verkan på tändbarhe- ten hos bränsleblandningen.

Vid användning av förfarandet visar det sig dock att i praktiken kan problem uppträda vid en utvärdering av gàngjämnheten, vilket kan leda till en felaktig tolkning av gäng- jämnhetsvärdena. Å ena sidan krävs därför mycket stabila randvillkor med avseende på exempelvis varvtal, last och/eller temperatur vilket i praktiken inte alltid kan garanteras. Å andra sidan kan spridningar, vilka kan återföras till tillverkningstoleranser och/eller åldring av komponenter, förvanska utvärderingen.

Det är därför uppfinningens uppgift att tillhandahålla ett förfarande för tillhandahållande av en optimal luft-/bränsleblandning speciellt för en föroränningsmotors efterstartfas i vilken en tillförlitlig utvärdering av gàngjämnheten är garanterad.

Det är vidare uppfinningens uppgift att tillhandahålla en anordning för genomförande av förfarandet. 10 15 20 25 30 535 C175 Beskrivning av uppfinningen Uppgiften beträffande förfarandet löses uppfinningsenligt genom att i en efterstartfas av förbränningsmotom genomförs vid åtminstone en första cylinder en cylinderindividuell variation av bränsleblandningen som tillförs cylindem mot en magrare eller mot en feta- re luft-/bränsleblandning och vid åtminstone en andra cylinder genomförs en motsva- rande variation mot en fetare eller en magrare luft-/bränsleblandning och därur genom- förs en bränsleadaption för alla cylindrar eller bestäms bränslesammansättningen varvid i anslutning till variationen av luft-/bränsleblandningen i den första och den andra cylin- dem utvärderas en skillnad mellan gångojämnheten hos de båda cylindrama, varvid inflytandet av variationen pà skillnaden mellan de båda cylindramas gångojämnhet ut- värderas och att därur genomförs en bränsleadaption för alla cylindrar eller att bränsle- sammansättningen bestäms därur.

Uppgiften beträffande anordningen löses genom att förbränningsmotom har en styr-l utvärderingsenhet, med vilken en cylinderindividuell variation av bränslemängden som tillförs cylindrama kan ges (styras) mot en magrare eller mot en fetare luft- /bränsleblandning och med vilken en bränsleadaption kan genomföras för alla cylindrar eller bränslesammansättningen kan bestämmas varvid styr-/utvärderingsenhet är utfor- mad på så sätt att en skillnad mellan gångojämnheten hos cylindrama som är delaktiga i blandningsvariationen kan utvärderas.

Med det uppfinningsenliga förfarandet och anordningen för genomförande av förfaran- det kan speciellt i efterstartfasen en optimal luft-/bränsleblandning anges, innan en till- förlitlig återkoppling från Iambdasonden är tillgänglig i denna fas, varvid det tillförlitligt och precist kan identifieras om blandningen är för mager eller för fet. Detta gäller såväl för bensindrivna förbränningsmotorer som för Flex-Fuel-applikationer, som beskrivits tidigare. Uppfinningsenligt år det därvid förutsett att differenser av gàngojämnhetsvär- den eller gångjåmnhetsvården mellan åtminstone två olika cylindrar används och inte absoluta gångojämnhetsvärden. Därmed kan de ovan nämnda nackdelama avseende ej stabila randvillkor resp. spridningar långtgående elimineras. En ytterligare fördel re- sulterar ur att vid utvärdering av differensen av gàngojämnheten eller gàngjämnheten från endast två cylindrar låter sig en tydligare och framförallt tidigare återkoppling till 10 15 20 25 30 535 G76 5 blandningen härledas än vad som vore möjligt vid en utvärdering av totalgångojämnhe- ten.

I en föredragen förfarandevariant är ombesörjt att den cylinderindividuella variationen av luft-/bränsleblandningen hos den första cylindern och hos den andra cylindern genom- förs vid ett för båda cylindrar tagna tillsammans konstant mål-lambdavärde. Mål- lambdavårdet kan därvid vara tidsberoende bestämt allt efter last och driftfas.

Variationen av luft-/bränsleblandningen hos den första cylindem och den andra cylin- dem kan därvid genomföras kontinuerligt eller också periodiskt varvid typiskt en vara- tion upp till ca 10% förstyrs mot medelvärdet av luft-/bränsleblandningen hos den första cylindem och den andra cylindem. Därutöver kan också variationen av luft-I bränsleblandningen växlas mellan båda cylindrama, varvid den hittills fett drivna cylin- dern blir till magert driven cylinder och den hittills magert drivna cylindem blir till fett dri- ven cylinder. Detta har fördelen att cylinderindividuella skillnader (olika justering) kan filtreras bort. l en ytterligare förfarandevariant kan det vara ombesörjt att den cylinderindividuella va- riationen av luft-/bränsleblandningen hos den första cylindem genomförs symmetriskt till den cylinderindividuella variationen av luft-/bränsleblandningen hos den andra cylin- dem. Detta erbjuder à ena sidan fördelen att genom variationen förblir lambdavärdet konstant för den totala förbränningsmotom. Å andra sidan kan variationen av luft- /bränsleblandningen enkelt ges regleringstekniskt genom teckenväxel för de båda del- aktiga cylindrama. l en altemativ förfarandevariant kan under upprätthållande av principen för utvärdering av differensen av gångojämnheten vara ombesörjt att den cylinderindividuella variatio- nen av luft-/bränsleblandningen hos den första cylindem genomförs med hjälp av en cylinderindividuell variation av luft-/bränsleblandningen hos flera andra cylindrar hos förbränningsmotom, varvid för alla delaktiga cylindrar tagna tillsammans inställs ett kon- stant mål-lambdavärde.

Likaså är det tänkbart att den cylinderindividuella variationen av luft-l 10 15 20 25 30 535 G76 6 bränsleblandningen genomförs vid flera cylinderpar, varvid för alla delaktiga cylinderpar tagna tillsammans inställs ett konstant mål-lambdavärde. Även här är upprätthållandet av utvärderingsprincipen med avseende på differensen av gångojämnheten ombesörjd för de delaktiga cylinderparen.

Vid genomförande av förfarandevarianten har det visat sig fördelaktigt när värdet k = 1 inställs som mål-lambdavärde. Detta avleds från förloppet av gångojämnheten i bero- ende av lambdavärdet. Kurvförloppet liknar ett "badkar" och har en utpräglad stigning vid ett värde från k = 1. Gångojämnheten tilltar snabbt för ett värde k > 1. ldealt drivs därför cylindrama kring ett värde k = 1 varvid en cylinder drivs vid ett värde k > 1 och den andra delaktiga cylindem vid k < 1, vilket är mycket enkelt att realisera och också relativt okänsligt med avseende pà störstorheter för gångjämnheten.

Utvärderingsförfarandet ombesörjer vidare att gångojämnhetsdifferensen jämförs med ett förutbestämt tröskelvärde resp. med ett börvärde för gångojämnhetsdifferensen och beroende av resultatet av jämförelsen görs totalblandningen magrare eller fetare, var- med en enkel och robust anpassning av blandningstillredningen kan realiseras. Därtill är en motsvarande reglerkrets, exempelvis i form av en Pl-reglering ombesörjd som mot- svarande är realiserad kopplingstekniskt i anordningen eller realiserad med en motsva- rande mjukvara.

Därvid kan vara ombesörjt att från värdet för gångojämnheten hos den magert drivna cylindem/de magert drivna cylindrarna bortdras ett värde för gångojämnheten hos den fett drivna cylindem/de fett drivna cylindrama och jämförs med tröskelvärdet och om detta tröskelvärde överskrids görs totalblandningen fetare och om det negerade tröskel- värdet underskrids görs totalblandningen magrare. Denna utvärdering kan på kort tid realiseras inom styr-/utvärderingsenheten utan stor förbrukning av hårdvara och/eller mjukvara. Man utnyttjar här att en prognos över det aktuella lambdavärdet är möjligt p g a förloppet av gångojämnheten i beroende av lambdavärdet och den tidigare fast- ställda differensen för gångojämnheten hos cylindrama och motsvarande kan ett bland- ningsingrepp genomföras. Om tröskelvärdet inte överskrids och det negerade tröskel- värdet inte underskrids kan man utgå ifrån att det aktuella lambdavärdet ligger i närhe- ten av mål-lambdavärdet, i regel k = 1. 10 15 20 25 30 535 075 Funktionaliteten hos förfarandet med de tidigare beskrivna förfarandevariantema kan implenteras i styr-/utvärderingsenheten eller i en överordnad motorstyrningsanordning hos förbränningsmotom som hårdvara och/eller mjukvara. En mjukvaruimplementering har fördelen att parametrama snabbt kan ändras genom en mjukvaruuppdatering om ny kunskap föreligger.

En föredragen användning av förfarandet som det beskrivits tidigare, förutser adaption av driftsparametrar hos en förbränningsmotor till sammansättningen av en bensin/ etanol-bränsleblandning och/eller en bensin/metanol-bränsleblandning och/eller bensin/ etanol/metanol-bränsleblandning och/eller en diesel/biodiesel-bränslebIandning. Speci- ellt vid Flex-Fuel-applikationer kan detta förfarande användas för att bestämma etanol- halten i bensinen. Likaså fördelaktigt kan förfarandet användas för plausibilisering, (rim- lighetsbedömning) av en etanolsensor. Förfarandet kan även användas vid ett system utan sensor, vilket exempelvis sker vid en etanolhaltbestämning med hjälp av en start- /vanngàngsadaption. Härvid utnyttjas att gàngojämnheten speciellt i efterstartfasen mycket starkt beror av etanolhalten resp. metanolhalten i bränsleblandningen p g a de specifika förångningsegenskapema. Dänned är det möjligt bl a att särskilja etanolhalts- fel från de vanliga multiplikativa bränslefelen.

En likaså föredragen användning av förfarandet förutser adaption av driftsparametrar hos förbränningsmotom mot en föreliggande bensinkvalitet.

Uppfinningen förklaras närmare i det följande med hjälp av ett i figurema illustrerat utfö- ringsexempel. Där visas: Fig. 1 i schematisk illustration ett flödesdiagram för förfarandet och Fig. 2 i schematisk illustration ett diagram för gàngojämnheten i beroende av ett lamb- davärde eller en etanolhalt.

Fig. 1 visar ett flödesdiagram 1 för det uppfinningsenliga förfarandet. Efter en start 10 av förfarandeförloppet kontrolleras nännast i en avläsning 20 för inkopplingsvillkoren, om alla inkopplingsvillkor är uppfyllda. Dessa kan exempelvis vara bestämda väntetider mellan periodiskt genomförda blandningsingrepp eller driftsparametrar, med vilka en 10 15 20 25 30 535 076 8 slutsats kan dras om en stömingsfri gång hos förbränningsmotom. I fall avläsningsvill- koren inte är uppfyllda sker en repetering till dess alla villkor är uppfyllda. Det kan också vara ombesörjt att förfarandet stoppas tillvidare. Är alla villkor uppfyllda sker i ett funktionsblock avmagringlförfettning 30 en màlinriktad avmagring av luft-/bränsleblandningen för en första cylinder hos förbränningsmotom. En andra cylinder erbjuds i det antagna exemplet en fetgjord luft-/bränsleblandning, varvid avmagnng och författning av luft-/bränsleblandningen för förbränningsmotoms båda cylindrar skall företas symmetriskt i det antagna förfarandeexemplet. Företrädesvis bi- behålls därvid ett värde av x = 1 över alla cylindrar.

Anslutande bestäms i ett gångjämnhetsutvärderingsblock 40 en differens av gång- ojämnheten mellan de båda cylindrar som deltar i förfarandet. Därvid bildas differensen av gàngojämnheten genom att ett värde för gàngojämnheten hos en cylinder som drivs med en avmagrad luft-/bränsleblandning dras bort från ett värde för gàngojämnheten hos en cylinder som drivs med en förfettad luft-/bränsleblandning. Den på detta sätt bil- dade gångojämnhetsdlfferensen (AL) jämförs i ett avläsningsblock 50 först med ett trös- kelvärde (S). Överskrids tröskelvärdet (S) vilket kontrolleras med en avläsning 51 förfet- tas den totala blandningen (blandningsförfettning 60). Underskrids det negerade trös- kelvärdet (-S), vilket kontrolleras med en avläsning 52 avmagras (magergörs) den totala blandningen (blandningsavmagring 70). Om tröskelvärdet (S) vid avläsning 51 inte överskrids och det negerade tröskelvärdet (-S) inte underskrids vid avläsning 52 kan det utgås ifrån att ett lambdavärde 112 föreligger i närheten av A = 1. l detta fall sker ingen totalblandningsförfettning eller totalblandningsavmagring, varvid ett återsprång sker till början av förfarandet och stegen efter avläsning 20 repeteras eller så stoppas förfaran- deförloppet, exempelvis om ett tidsöverskridande fastställts. l en ytterligare avläsning 80 kan det vara ombesörjt att det med hjälp av denna avläs- ning kontrolleras om ett periodslut har uppnåtts. Denna avläsning är speciellt nödvändig vid en periodisk användning av förfarandet. Är detta inte fallet bestäms vidare differen- sen av gàngjämnheten i gángjämnhetsutvärderingsblocket 40 och motsvarande jämfö- relsen med tröskelvärdet (avläsningsblock 50) förfettas totalblandningen eller avmagras (blandningsförfettning 60 eller blandningsavmagring 70). Har periodslutet uppnåtts sker 10 15 20 25 535 076 9 med en yttenigare avläsning 90 en kontroll om slutvillkoret uppnåtts. Detta kan exem- pelvis vara fallet när lambdaregleringen är aktiv i förbränningsmotoms efterstartfas resp. i full utsträckning levererar pålitliga värden från lambdasonden. Är detta fallet stoppas förfarandet (slut 100). I fall detta inte är fallet utför systemet ett fömyat genomlopp av förfarandesteget med början på avläsning 20.

I Fig. 2 är ett diagram 110 illustrerat för förloppet av ett värde för gångojämnheten 11 1 i beroende av ett lambdavärde 112. Det 'badkarsliknande“ kun/förloppet har en stark stegring vid ett x = 1. Vid små lambdavärden 112, betydligt under k = 1, tilltar gång- ojämnheten 111 likaså mycket starkt. l idealfall är differens-gångjämnheten 116 relativt låg vid ett mål-lambdavärde 113 (här k = 1), eftersom gångojämnheten hos den genom förfarandeingreppet magert drivna cylindem 111 och den motsvarande fett drivna cylin- dem 118 endast avviker lite i detta kurvavsnitt. Ett totallambdavärde 119 för de båda cylindrama som är delaktiga vid blandningsvariationen motsvarar mål-lambdavärdet 113 (härk =1).

Detekteras en stor diflerens-gångjämnhet vid för mager blandning 114 sker ett ingrepp blandningsförfettning 120. Detekteras en stor differens-gångjämnhet vid för fet bland- ning 1 15 sker ett ingrepp blandningsavmagring 1 13. l en Flex-Fuel-applikation kan det exempelvis också vara ombesörjt att gångojämnheten 111 utvärderas i beroende av en etanolhalt 140 i stället för lambdavärdet 112.

Med förfarandet och anordningen för genomförande av förfarandet kan en optimal blandning inställas i efterstartfasen, varvid en tillförlitlig och gentemot stömingar robust utvärdering av gàngojämnheten tillämpas.

Claims (12)

10 15 20 25 30 535 076 10 Patentkrav

1. Förfarande för drift av en förbränningsmotor med åtminstone två cylindrar som kan drivas med i en tank lagrat bränsle av varierande bränslekvalitet och/eller lagrade bränsleblandningar från ett första och åtminstone ett andra bränsle i olika blandnings- förhållanden och varvid olika bränslekvaliteter och/eller bränsleblandningar av olika sammansättning kräver olika luft-/bränsle-förhållanden för att uppnå en stabil förbrän- ning ochleller uppvisar ett varierande föràngningsbeteende, varvid i en efterstartfas av förbränningsmotom genomförs vid åtminstone en första cylinder en cylinderindividuell variation av bränslemängden som tillförs cylindem mot en magrare eller mot en fetare lufi-/bränsleblandning och vid åtminstone en andra cylinder genomförs en motsvarande variation mot en fetare eller magrare luft-/bränsleblandning och därur genomförs en bränsleadaption för alla cylindrar eller bestäms bränslesammansåttningen känneteck- nat av att i anslutning till variationen av luft-/bränsleblandningen i den första och den andra cylindem utvärderas en skillnad mellan gångojämnheten hos de båda cylindrar- na, varvid variationens inflytande på skillnaden mellan gångojämnheten hos båda cy- lindrar värderas och därur genomförs en bränsleadaption för alla cylindrar eller bestäms bränslesammansättningen.

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att den cylinderindividuella variationen av luft-/bränsleblandningen hos den första cylindern och den andra cylindem genomförs vid ett för båda cylindrar tagna tillsammans konstant mål-lambdavärde (113).

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att den cylinderindividuella varia- tionen av luft-/bränsleblandningen hos den första cylindem genomförs symmetriskt till den cylinderindividuella variationen av luft-/bränsleblandningen hos den andra cylin- dem.

4. Förfarande enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att den cylinderindividuella varia- tionen av luft-/bränsleblandningen hos den första cylindem genomförs med hjälp av en cylinderindividuell variation av luft-/bränsleblandningen hos flera andra cylindrar hos förbränningsmotom, varvid för alla deltagande cylindrar tagna tillsammans ställs ett konstant mål-lambdavärde (113) in. 10 15 20 25 30 535 076 ll

5. Förfarande enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att den cylinderindividuella varia- tionen av luft-/bränsleblandningen genomförs vid flera cylinderpar, varvid för alla delta- gande cylinderpar tagna tillsammans ställs ett konstant mål-lambdavärde (113) in.

6. Förfarande enligt något av kraven 1-5, kännetecknat av att värdet 7t = 1 ställs in som mål-lambdavärde (1 13).

7. Förfarande enligt något av kraven 1-6, kännetecknat av att skillnaden av gång- ojämnheten jämförs med ett förutbestämt tröskelvärde och att i beroende av resultatet av jämförelsen görs totalblandningen magrare eller fetare.

8. Förfarande enligt krav 7, kännetecknat av att från värdet för gàngojämnheten hos en magert driven cylinder/hos de magert drivna cylindrarna dras ett värde för gángojämn- heten hos fett drivna cylindrar/hos de fett drivna cylindrarna bort och jämförs med trös- kelvärdet och i fall detta tröskelvärde överskrids görs totalblandningen fetare och i fall det negerade tröskelvärdet underskrids görs totalblandningen magrare.

9. Användning av förfarandet enligt något av kraven 1-8 för adaption av driftparametrar hos en förbränningsmotor till sammansättningen av en bensin/etanol-bränsleblandning och/eller en bensin/metanol-bränsleblandning och/eller bensin/etanol/metanol- bränsleblandning och/eller en diesel/blodiesel-bränsleblandning.

10. Användning av förfarandet enligt något av kraven 1-8 för adaption av driftparametrar hos förbränningsmotom till en föreliggande bensinkvalitet.

11. Anordning för drift av en förbränningsmotor enligt förfarandet enligt något av kraven 1-8 med åtminstone två cylindrar som kan drivas av i en tank lagrat bränsle av varie- rande bränslekvalitet och/eller lagrade bränsleblandningar från ett första och åtminstone ett andra bränsle i olika blandningsförhållanden och varvid olika bränslekvaliteter och/eller bränsleblandningar av olika sammansättning kräver olika luft-/bränsle- förhållanden för att uppnå en stabil förbränning och/eller uppvisar ett varierande förång- ningsbeteende, varvid förbränningsmotom har en styr-/utvärderingsenhet med vilken en cylinderindividuell variation av bränslemängden som tillförs cylindrama kan anges mot en magrare eller mot en fetare luft-/bränsleblandning och en brånsleadaption kan 535 076 12 genomföras för alla cylindrar eller bränslesammansättningen kan bestämmas känne- tecknad av att styr-/utvärderingsenhet är utformad på så sätt att en skillnad mellan gàngojämnheten hos cylindrarna som är delaktiga vid blandningsvariationen utvärderas.

12. Anordning enligt krav 11, kännetecknad av att förfarandets funktionalitet enligt kra- ven 1-8 är implementerat i styr-/utvärderingsenheten elieri en överordnad motorstyr- ningsanordning hos förbränningsmotom.