SE534854C2 - Anordning och förfarande för att styra retarderdrift hos ett motorfordon - Google Patents

Abstract

23 SAM MAN DRAG Uppfinningen hänför sig till ett förfarande för att styra retarderdrift hos ettmotorfordon (100, 110), innefattande stegen att: -fortlöpande detektera temperatur hos retarderns fluid (282); - fortlöpande fastställa en förändring hos den detekterade temperaturen; och- förändra retarderns drift dä nämnda temperatur överstiger en förutbestämdtemperatur. Nämnda förutbestämda temperatur fastställs fortlöpande pä basis av förändringens storlek per tidsenhet. Uppfinningen avser också en datorprogramprodukt innefattande programkod(P) för en dator (200; 210) för att implementera ett förfarande enligtuppfinningen. Uppfinningen avser också en anordning och ett motorfordon (100; 110) som är utrustat med anordningen. Figur 3 för publicering

Description

25 30 534 854 retarderns bromsverkande moment, inte längre är relevanta för de temperaturvärden som uppmätts pà uppströmssldan.

På grund av den nya placeringen av temperatursensom uppströms retarderkylaren kommer det ta längre tid att detektera om något fel hos kylningen av retarderkylaren har uppstått, såsom t.ex. att en ledning för kylvätskan har släppt från bilkylaren alternativt retarderkylaren, eller om en ledning för kylvätskan läcker.

Denna fördröjning av feldetektering är naturligtvis inte önskvärd eftersom retarderoljan vid ett fel hos kylsystemet av ovan nämnda slag tämligen snabbt kommer öka i temperatur då den inte kyls effektivt. Under vissa förlopp kan temperaturen hos retarderoljan öka med 10 grader Celsius per sekund. Retarderoljan kan vid fel hos kylsystemet nå sin temperatur för självantändning, vilket kan få ödesdigra konsekvenser för såväl förare, passagerare, medtrafikanter samt fordonet i sig.

Temperatursensom har en inneboende egenskap som åstadkommer en fördröjning av sensoruppvärmning. Detta medför att ett en oönskad reducering av retarderns moment kan aktiveras om ett alltför lågt gränsvärde för densamma har tillhandahållits. Å andra sidan, är gränsvärdet för aktivering av reducering av retardems moment satt för högt ökar risken för självantändning vid uppkomst av fel i kylningen av retarderkylaren.

Det finns ett behov att komma tillrätta med ovanstående nackdelar och tillhandahålla en robust anordning som minskar risken för oönskad aktivering av säkerhetsåtgärder och som på samma gång minskar risken för självantändning av retarderoljan vid uppkomst av fel hos kylsystemet.

EP 0873925 beskriver ett förfarande och en anordning för att begränsa bromsverkan hos en retarder hos ett motorfordon. 10 15 20 25 30 534 B54 3 SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ett syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett nytt och fördelaktigt förfarande för att styra retarderdrift hos ett motorfordon.

Ett annat syfte med uppfinningen är att tillhandahålla ett alternativt förfarande, en anordning och ett datorprogram för att styra retarderdrift hos ett motorfordon.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att tillhandahålla ett förfarande, en anordning och ett datorprogram för att åstadkomma en mer robust styming av retarderdrift hos ett motorfordon.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att tillhandahålla ett förfarande. en anordning och ett datorprogram för att åstadkomma ett motorfordon innefattande en retarder med förbättrad säkerhet.

Dessa syften uppnås med ett förfarande för att styra retarderdrift hos ett motorfordon enligt patentkrav 1.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahålls ett förfarande för att styra retarderdrift hos ett motorfordon, innefattande stegen att: -fortlöpande detektera temperatur hos retardems fluid; - fortlöpande fastställa en förändring hos den detekterade temperaturen; - förändra retardems drift då nämnda temperatur överstiger en förutbestämd temperatur; där - nämnda förutbestämda temperatur fastställs fortlöpande på basis av förändringens storlek per tidsenhet.

Fördelaktigt åstadkommes ett dynamiskt nödstopp av retardern hos motorfordonet. Genom att tillhandahålla en variabel gräns för att förändra 10 15 20 25 30 534 854 retarderns drift på basis av hur temperaturen hos retardems fluid ändras per tidsenhet åstadkommas ett flertal fördelar.

Vid en situation där kylningen av retarderns fluid inte fungerar korrekt stiger temperaturen hos retarderns fluid på ett oönskat sätt. Detta kan detekteras pä ett effektivt sätt enligt uppfinningen. Enligt uppfinningen kan den förbestämda temperaturen automatiskt sänkas på basis av en viss förändring hos den detekterade temperaturen. Detta innebär att förändringen av retardems drift kan aktiveras tidigare jämfört med om det förutbestämda värdet vore konstant över tiden. Detta medför att temperaturen hos retardems fluid de facto kommer ha ett lägre faktiskt värde, även benämnt är- värde, vid aktivering av förändringen av retardems drift jämfört med om det förutbestämda värdet vore konstant över tiden. Därmed åstadkommas en säkrare anordning för att styra retardems drift hos motorfordonet enligt uppfinningen.

Under normal drift av fordonet och retardem förefinns en god marginal mellan detekterad temperatur hos retardems fluid och den förutbestämda temperaturen, vid vilken en förändring av retardems drift aktiveras. Under drift av fordonet då kylningen av retarderns fluid inte fungerar ändamålsenligt förefinns en mindre marginal mellan detekterad temperatur hos retardems fluid och den förutbestämda temperaturen, vid vilken en förändring av retardems drift aktiveras. Det innovativa förfarandet är således robust.

Förfarandet är lätt att implementera i existerande motorfordon. Mjukvara för att styra retarderdrift hos ett motorfordon enligt uppfinningen kan installeras i en styrenhet hos fordonet vid tillverkning av detsamma. En köpare av fordonet kan således få möjlighet att välja förfarandets funktion som ett tillval.

Altemativt kan mjukvara innefattande programkod för att utföra det innovativa förfarandet för att styra retarderdrift hos ett motorfordon installeras i en styrenhet hos fordonet vid uppgradering vid en servicestation. l detta fall kan mjukvaran laddas in i ett minne i styrenheten. Implementering av det 10 15 20 25 30 534 854 innovativa förfarandet är alltså kostnadseffektiv, i synnerhet eftersom t.ex. inga ytterligare temperatursensorer behöver installeras hos fordonet enligt en aspekt av uppfinningen. Erforderlig hårdvara är idag redan förefintligt anordnad i fordonet. Uppfinningen tillhandahåller alltså en kostnadseffektiv lösning på de ovan angivna problemen.

Mjukvara som innefattar programkod för att styra retarderdrift hos ett motorfordon kan lätt uppdateras eller bytas ut. Vidare kan olika delar av mjukvaran som innefattar programkod för att styra retarderdrift hos ett motorfordon bytas ut oberoende av varandra. Denna modulära konfiguration är fördelaktig ur ett underhàllsperspektiv.

Förändringen av retarderns drift kan inbegripa att automatiskt koppla ur retarderns drift.

Sagda förutbestämda temperatur kan fastställas dynamiskt på basis av förändringens storlek per tidsenhet på så sätt att sagda förutbestämda temperatur sänkts då förändringens storlek ökar.

Sagda förutbestämda temperatur kan variera inom ett temperaturintervall 180-250 grader Celsius, eller ett temperaturintervall 190-210 grader Celsius.

Den förutbestämda temperaturen kan fastställas så att en förutbestämd marginal förefinns mellan den förutbestämda temperaturen och den detekterade temperaturen hos retarderns fluid vid steady state drift (stadigvarande/stationär drift) av retardem.

Endast en redan befintlig temperatursensor används enligt detta utförande, vilket åstadkommer en kostnadseffektiv anordning för att styra retarderdrift hos ett motorfordon. Temperatursensom kan vara anordnad för att mäta retardems fluid uppströms retarderkylaren. 10 15 20 25 30 534 B54 Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahålls en anordning för att styra retarderdrift hos ett motorfordon, innefattande - mottagningsorgan för att fortlöpande mottaga signaler innefattande information om detekterad temperatur hos retarderns fluid; - beräkningsorgan för att fortlöpande fastställa en förändring hos den detekterade temperaturen; - styrorgan för att förändra retardems drift då nämnda temperatur överstiger en förutbestämd temperatur; samt - beräkningsorgan för att fortlöpande fastställa nämnda förutbestämda temperatur på basis av förändringens storlek per tidsenhet.

Förändringen av retanderns drift kan inbegripa att automatiskt koppla ur retardems drift.

Beräkningsorganen kan vara anordnade att dynamiskt fastställa sagda förutbestämda temperatur på basis av förändringens storlek per tidsenhet på så sätt att sagda förutbestämda temperatur sänkts då temperaturen hos retardems fluid ökar och sagda förutbestämda temperatur ökas då temperaturen hos retardems fluid minskar.

Sagda förutbestämda temperatur kan variera inom ett temperaturintervall 180-250 grader Celsius, eller ett temperaturintervall 190-210 grader Celsius.

Beräkningsorganen kan vara anordnade att fastställa den förutbestämda' temperaturen så att en förutbestämd marginal förefinns mellan den förutbestämda temperaturen och den detekterade temperaturen hos retarderns fluid vid steady state drift av retardern.

Ovanstående syften uppnås också med ett motorfordon som innefattar särdragen hos anordningen för att styra retarderdrift hos ett motorfordon.

Motorfordonet kan vara en lastbil, buss eller personbil. 10 15 20 534 B54 Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahålls ett datorprogram för att styra retarderdrift hos ett motorfordon, där nämnda datorprogram innefattar programkod lagrad på ett, av en dator Iäsbart, medium för att orsaka en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten att utföra stegen enligt något av patentkraven 1-5.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahålls en datorprogramprodukt innefattande en programkod lagrad på ett, av en dator Iäsbart, medium för att utföra förfarandestegen enligt något av patentkraven 1-5, när nämnda datorprogram körs på en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten.

Ytterligare syften, fördelar och nya särdrag hos den föreliggande uppfinningen kommer att framgå för fackmannen av följande detaljer, liksom via utövning av uppfinningen. Medan uppfinningen är beskriven nedan, bör det framgå att uppfinningen inte är begränsad till de specifika beskrivna detaljerna. Fackmän som har tillgång till lärorna häri kommer att känna igen införlivanden inom andra ytterligare applikationer, modifieringar och områden, vilka är inom omfånget för uppfinningen. 10 15 20 534 B54 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV RITNINGARNA För en mer komplett förståelse av föreliggande uppfinning och ytterligare syften och fördelar därav, görs nu hänvisning till följande detaljerade beskrivning som ska läsas tillsammans med de åtföljande ritningama där lika hänvisningsbeteckningar avser lika delar i de olika figurema, och i vilka: Figur 1 schematiskt illustrerar ett fordon, enligt en utföringsform av uppfinningen; Figur 2 schematiskt illustrerar ett delsystem till fordonet visat i Figur 1, enligt en utföringsform av uppfinningen; Figur 3 schematiskt illustrerar ett diagram där en princip hos uppfinningen framgår; Figur 4a schematiskt illustrerar ett flödesschema över ett förfarande för att styra retarderdrift hos ett motorfordon, enligt en utföringsform av uppfinningen; Figur 4b schematiskt illustrerar i ytterligare detalj ett flödesschema över ett förfarande för att styra retarderdrift hos ett motorfordon, enligt en utföringsform av uppfinningen; och Figur 5 schematiskt illustrerar en dator, enligt en utföringsform av uppfinningen. 10 15 20 25 30 534 B54 DETALJERAD BESKRIVNING AV FIGURERNA Med hänvisning till Figur 1 visas en sidovy av ett fordon 100. Det exemplifierade fordonet 100 består av en dragbil 110 och en släpvagn 112.

Fordonet kan vara ett tungt fordon, såsom en lastbil eller en buss. Fordonet kan altemativt vara en personbil.

Häri hänför sig termen "länk" till en kommunikationslänk som kan vara en fysisk ledning, såsom en opto-elektronisk kommunikationsledning, eller en icke-fysisk ledning, såsom en trådlös anslutning, till exempel en radio- eller mikrovågslänk.

Hän' hänför sig termen ”ledning” till en ledning för att leda en fluid, såsom tex. en kylvätska eller retarderolja. Ledningen är en fysisk ledning, såsom ett rör eller en slang. Ledningen kan vara av godtycklig lämplig dimension.

Vidare kan ledningen bestå av ett godtyckligt lämpligt material, såsom t.ex. gummi eller plast. Ledingen kan alstemativt bestå av en metall eller metallegering, såsom t.ex. aluminium eller rostfritt stål.

Med hänvisning till Figur 2 visas schematiskt ett delsystem 299 till fordonet 100 som visas i Figur 1. Delsystemet 299 innefattar en bilkylare 220 som är ansluten till en motor 230 via en ledning 221. Motom 230 är tillhandahàllen med en kylfläkt 235.

Motom 230 är ansluten till en retarderkylare 240 via en ledning 231.

Retarderkylaren 240 är ansluten till motorn 230 och bilkylaren 220 via en förgreningsledning 232.

Retarderkylaren 240 är ansluten till en retarder 250 via en ledning 241.

Retardern 250 kan även benämnas hydrodynamisk tillsatsbroms. Retardem 250 är ansluten till retarderkylaren 240 via en ledning 242. 10 15 20 25 30 534 B54 10 l delsystemet 299 som illustreras i Figur 2 ingår två olika fluider, nämligen en första fluid 281 och en andra fluid 282. En första fluid 281 ingår i ett första slutet kretslopp. Det första kretsloppet inbegriper de ledningar som är anslutna mellan bilkylaren 220, motom 230 samt retarderkylaren 240, nämligen Iedningama 221, 231 samt 232. Det första kretsloppet inbegriper att leda den första fluiden 281 fràn bilkylaren 220 via motom 230 till retarderkylaren 240 och åter.

Bilkylaren 220 är anordnad att medelst omgivande luft hos fordonet kyla den första fluiden 281 hos bilkylaren 220. Sagda första fluid kan vara en godtycklig fluid, såsom t.ex. kylvätska. Kylvätskan kan vara en blandning av vatten och glykol.

Delsystemet 299 är anordnat att medelst första pumporgan (ej visade) åstadkomma ett flöde hos sagda första fluid. Pumporganen är anordnade att åstadkomma ett flöde hos sagda första fluid såsom illustreras med pilar i Figur 2, nämligen moturs. Sagda första fluid kyls sålunda i bilkylaren och leds till motom 230 för att kyla densamma.

Kylfläkten 235 är anordnat att medelst omgivande luft hos fordonet kyla sagda första fluid ytterligare hos motom 230.

Efter det att sagda första fluid passerat genom motorn 230 och därmed kylt av densamma leds den första fluiden 281 vidare till retarderkylaren 240, i vilken en värmeväxlingsprocess mellan sagda första fluid 281 och en andra fluid 282 äger rum. Den andra fluiden 282 ingår i ett andra slutet kretslopp hos delsystemet 299.

Sagda första fluid är anordnad att ledas från retarderkylaren 240 till både motom 230 och bilkylaren 220. En första del av den första fluiden återförs således från retarderkylaren 240 till motorn 230, och en andra del av den första fluiden 281 återförs såldes till bilkylaren 220. 10 15 20 25 30 534 B54 11 Den andra fluiden 282 ingår i ett andra slutet kretsloppet. Det andra kretsloppet inbegriper att leda den andra fluiden 282 från retarderkylaren 240 till retardem 250 och åter.

Delsystemet 299 är anordnat att medelst andra pumporgan (ej visade) åstadkomma ett flöde hos sagda andra fluid 282. Pumporganen är anordnade att åstadkomma ett flöde hos sagda andra fluid 282 såsom illustreras med pilar i Figur 2, nämligen moturs. Sagda andra fluid 282 kyls sålunda i retarderkylaren 240 och leds åter till retardern 250.

Den andra fluiden kan vara en godtycklig fluid. Företrädesvis är den andra fluiden 282 en retarderolja med önskvärda egenskaper. I retardern 250 förefinns ett bad med den andra fluiden 282.

En temperatursensor 260 är förefintligt anordnad vid ledningen 242.

Företrädesvis är temperatursensom 260 förefintligt anordnad nära ett inlopp för den andra fluiden 282 i retarderkylaren 240. Det bör påpekas att temperatursensom 260 är anordnad att mäta temperaturen hos den andra fluiden 282 efter det att den har blivit uppvännd i retardem 250.

Temperatursensom 260 är anordnad att mäta temperaturen hos den andra fluiden 282 nedströms retardern 250. Temperatursensorn 260 är anordnad att fortlöpande mäta temperaturen hos den andra fluiden 282 och fortlöpande kommunicera mätvärden till en första styrenhet 200 via en länk 261.

Den .första styrenheten 200 är anordnad att fortlöpande mottaga mätvärden representerande temperaturen hos den andra fluiden 282. Den första styrenheten 200 kan vara en växelstyrenhet. Alternativt kan den första styrenheten 200 vara en motorstyrenhet eller en i fordonet 100 godtycklig styrenhet. Den första styrenheten 200 beskrivs i ytterligare detalj med hänvisning till Figur 5 nedan. 10 15 20 25 30 534 854 12 Den första styrenheten 200 är anordnat att styra driften av retardem 250 hos fordonet 100 enligt vad som framgår i ytterligare detalj häri, t.ex. med hänvisning till Figur 3 och 5.

Den första styrenheten 200 är anordnad för kommunikation med första manövreringsorgan 270 via en länk 271. De första manövreringsorganen 270 är enligt detta exempelutförande en proportionalventil som är anordnad att reglera bromsmoment hos retardem 250. Den första styrenheten 200 är anordnad att reglera bromsmomentet hos retardern 250 på basis av hur detekterad temperatur hos den andra fluiden 282 ändras i tiden. Den första styrenheten 200 är anordnad att styra driften hos retardem 250 medelst de första manövreringsorganen 270.

Den första styrenheten 200 är anordnad för kommunikation med andra manövreringsorgan 275 via en länk 272. De andra manövreringsorganen 275 är enligt detta utföringsexempel en magnetventil med en pålav funktion, vilken ventil är anordnad att koppla ur retardem 250. Med detta menas att de andra manövreringsorganen 275 är anordnade att på ett effektivt sätt reducera bromsmomentet hos retardern 250 till väsentligen noll inom ett kort tidsintervall. Den första styrenheten 200 är anordnad att koppla ur retardern 250 på basis av hur detekterad temperatur hos den andra fluiden 282 ändras i tiden. Den första styrenheten 200 är anordnad att styra driften hos retardem 250 medelst de andra manövreringsorganen 275. Styrenheten 200 kan åstadkomma ett nödstopp hos retardern 250 om uppmätt temperatur hos den andra fluiden 282 överstiger en förutbestämd temperatur. Den första styrenheten är anordnad att fortlöpande fastställa den förbestämda temperaturen enligt det innovativa förfarandet.

En andra styrenhet 210 är anordnad för kommunikation med den första styrenheten 200 via en länk 201. Den andra styrenheten 210 kan vara löstagbart ansluten till den första styrenheten 200. Den andra styrenheten 210 kan vara en till fordonet 100 extem styrenhet. Den andra styrenheten 10 15 20 25 30 534 B54 13 210 kan vara anordnad att utföra de innovativa förfarandestegen enligt uppfinningen. Den andra styrenheten 210 kan användas för att ladda över mjukvara till den första styrenheten 200, i synnerhet mjukvara för att utföra det innovativa förfarandet. Den andra styrenheten 210 kan altemativt vara anordnad för kommunikation med den första styrenheten 200 via ett internt nätverk i fordonet. Den andra styrenheten 210 kan vara anordnad att utföra väsentligen likadana funktioner som den första styrenheten 200, såsom t.ex. att fortlöpande mottaga signaler innefattande detekterad temperatur hos den andra fluiden 282, och fastställa en förändring hos den detekterade temperaturen för att förändra retardems drift då nämnda temperatur överstiger en förutbestämd temperatur. Den andra styrenheten 210 kan vara anordnad att fortlöpande fastställa nämnda förutbestämda temperatur på basis av förändringens storlek per tidsenhet.

Figur 3 visar schematiskt ett exempeldiagram där en graf (b) representerar gränsvärden angivna i temperatur för förändring av retarderns drift hos fordonet som funktion av tiden t [s]. Likaså visas schematiskt en graf (a) som representerar detekterad temperatur hos retardems fluid som funktion av tiden t [s].

Kurvan (b) som visas återger data genererat av styrenheten 200. Kurvan (a) som visas återger data genererat av fluidtemperatursensom 260 (se Figur 2).

Vid tiden t0 börjar temperaturen hos den andra fluiden att höjas på grund av att retardem under drift höjer temperaturen hos den andra fluiden. Vid tiden t1 nås en nivå som hänförs till som steady state tillstånd (ett stadigvarande tillstånd). Detta tillstånd varar under en tidsperiod t1-t2. Under detta tillstànd sker en väsentligen konstant värrneväxling mellan den första fluiden 281 hos det första kretsloppet och den andra fluiden 282 hos det andra kretsloppet.

Vid tiden t2 uppstår ett fel hos det första kretsloppet som medför att den andra fluiden 282 inte kan kylas på önskvärt sätt. Ett sådant fel kan vara att 10 15 20 25 30 534 354 14 ledningen 231 eller 232 lossnar från retarderkylaren 240. Därvid börjar temperaturen hos den andra fluiden 282 att öka.

Gränsvärdet för att aktivera automatisk styming av retardern beror av en förändring hos temperaturen hos den andra fluiden 282 per tidsenhet. Ett exempel på hur detta gränsvärde varierar dynamiskt visas i Figur 3. l synnerhet framgår att en säkerhetsmarginal M är förefintlig mellan kurvan (a) för den detekterade temperaturen hos den andra fluiden 282 och kurvan (b) för den fastställda temperaturen.

När felet uppstår vid tiden t2 börjar kurvan b att sänkas, vilket innebär att nivån för att aktivera automatisk styrning av retardem sänks. Detta innebär enligt en utföringsform av uppfinningen att ett nödstopp av retardern 250 aktiveras tidigare än om gränsvärdet t.ex. hade varit statiskt vid en nivå motsvarande en steady state drift gränsvärdestemperatur under (stadigvarande drift) av retardern 250.

Vi tidpunkten t3 skär kurvorna a och b varandra, varvid styrenheten förändrar driften hos retardern 250. Enligt ett utförande aktiveras ett nödstopp av retardem 250. Enligt detta utförande reduceras bromsmomentet hos retardem 250 till väsentligen noll (O).

Mellan tidpunkten t0 och tidpunkten t1 bestäms det förutbestämda värdet som återges av kurvan b på ett sätt så att det till en början minskar, men efter en viss tid ökar det förutbestämda värdet när den första styrenheten 200 kan fastställa att temperaturökningen hos den andra fluiden 282 beror på uppvärmning på grund av naturliga orsaker, dvs att inget fel hos det första kretsloppet verkar föreligga. Temperaturen hos den andra fluiden 282 ökar förvisso, men gradienten hos kurvan a i detta intervall är avtagande. 10 15 20 25 30 534 854 15 Figur 4a illustrerar schematiskt ett flödesschema över ett förfarande för att styra retarderdrift hos ett motorfordon, enligt en utföringsform av uppfinningen. Förfarandet innefattar ett första förfarandesteg s401. Steget s401 inbegriper steget att fortlöpande detektera temperatur hos den andra fluiden 282, dvs retardems fluid, Temperaturen hos den andra fluíden 282 kan företrädesvis mätas av temperatursensom 260. Steget s401 inbegriper steget att fortlöpande som t.ex. kan vara retarderolja. fastställa en förändring hos den detekterade temperaturen. Denna fastställning utförs av den första styrenheten 200 och/eller den andra styrenheten 210. Enligt ett utförande beräknas en tidsderivata för en godtycklig förfluten tidsperiod, såsom t.ex. en senaste tidsperiod om 5 eller 10 hundradels sekund (0.05s eller 0.10s), för att möjliggöra att fastställa nämnda förändring hos den detekterade temperaturen hos den andra fluiden 282. Steget s401 inbegriper steget att förändra retarderns drift då nämnda temperatur överstiger en förutbestämd temperatur. Enligt ett utförande stängs retardern 250 av när temperaturen hos den andra fluiden 282 i ledningen 242 överstigen den förutbestämda temperaturen. Steget s401 inbegriper även steget att fortlöpande fastställa nämnda förutbestämda temperatur på basis av förändringens storlek per tidsenhet. På detta sätt àstadkommes ett dynamiskt gränsvärde för att stänga av retardern 250 enligt föreliggande uppfinning. Efter steget s401 avslutas förfarandet.

Figur 4b illustrerar schematiskt ett flödesschema över ett förfarande för att styra retarderdrift hos ett motorfordon, enligt en utföringsform av uppfinningen.

Förfarandet innefattar ett första förfarandesteg s410. Förfarandesteget s41O inbegriper steget att medelst temperatursensorn 260 fortlöpande detektera temperaturen hos den andra fluiden 282 nedströms retardern 250 vid inloppet till retarderkylaren 240. Förfarandesteget s41O inbegriper steget att fortlöpande skicka signaler innefattande information om temperaturen hos den andra fluiden 282 till den första styrenheten 200 och/eller andra 10 15 20 25 30 53-41 B54 16 styrenheten 210 Efter förfarandesteget s41O utförs ett efterföljande förfarandesteg s420.

Förfarandesteget s420 inbegriper steget att mottaga skickade signaler innefattande information om temperaturen hos den andra fluiden 282.

Förfarandesteget s420 inbegriper steget att fastställa en skillnad hos temperaturen hos den andra fluiden. Detta kan utföras genom att välja tvá relevanta detekterade temperaturer hos den andra fluiden 282 skilda åt i tiden för att fastställa en tidsderivata med avseende pà dessa detekterade temperaturer. Enligt ett exempel fastställs en gradient för de tvâ senaste detekterade den andra fluiden 282. Efter förfarandesteget s420 utförs ett efterföljande förfarandesteg s430. temperaturerna hos Förfarandesteget s430 inbegriper steget att fastställa ett förutbestämt värde, även benämnt gränsvärde, för aktivering av ett nödstopp av retardern 250.

Detta gränsvärde är förknippat med temperaturen hos den andra fluiden 282.

Detta gränsvärde motsvarar en temperatur hos den andra fluiden 282 vid vilken retarderns drift ska kopplas ur. Gränsvärdet fastställs på basis av den fastställda skillnaden hos temperaturen hos den andra fluiden 282.

Gränsvärdet kan fastställas på olika sätt. Ett sätt är att använda den funktion som beskrivs med hänvisning till Figur 3. Efter förfarandesteget s430 utförs ett efterföljande förfarandesteg s440.

Förfarandesteget s44O inbegriper steget att jämföra den senaste detekterade temperaturen hos den andra fluiden 282 i ledningen 242 med den temperatur som fastställdes i förfarandesteget s44O ovan, dvs temperaturen hos den andra fluiden 282 jämförs med det fastställda gränsvärdet. Om temperaturen hos den andra fluiden 282 är lika med eller högre än det fastställda gränsvärdet fastställs att ett första tillstånd råder. Det första tillståndet inbegriper att ett nödstopp av retardern 250 är önskvärt. Om temperaturen hos den andra fluiden 282 är lägre än det fastställda gränsvärdet fastställs att ett andra tillstånd råder. Det andra tillståndet inbegriper att ett nödstopp av 10 15 20 25 30 534 B54 17 retardern inte är önskvärt. Efter förfarandesteget s440 utförs ett efterföljande förfarandesteg s450.

Förfarandesteget s450 inbegriper steget att pà basis av det första eller andra tillståndet som fastställts i förfarandesteget s440 ovan styra retardern 250 hos fordonet 100. Om det första tillståndet fastställts kopplas retardern 250 ifrån. Med andra ord av-aktiveras retardern när den kopplas ifrån. Detta kan ske pà olika sätt. Ett sätt är att generera en eller flera styrsignaler hos styrenheten 200 för att medelst manövreringsorganen 270 och/eller 275 reducera bromsmomentet hos retardern 250. Ett annat sätt är att generera hos styrenheten 200 för att medelst manövreringsorganen 275 koppla från retardem 250, varvid bromsmomentet hos retardem 250 inom en kort tidsperiod reduceras till väsentligen noll (0).

Om det andra tillståndet fastställts fortsätter retardem att vara aktiverad enligt en rådande styrmod hos styrenheten 200. Efter förfarandesteget s450 återgår förfarandet till förfarandesteget s410. en eller flera styrsignaler Med hänvisning till Figur 5, visas ett diagram av ett utförande av en anordning 500. Styrenhetema 200 och 210 som beskrivs med hänvisning till Figur 2 kan i ett utförande innefatta anordningen 500. Anordningen 500 innefattar ett icke-flyktigt minne 520, en databehandlingsenhet 510 och ett läs/skriv-minne 550. Det icke-flyktiga minnet 520 har en första minnesdel 530 vari ett datorprogram, så som ett operativsystem, är lagrat för att styra funktionen hos anordningen 500. Vidare innefattar anordningen 500 en buss- controller, en seriell kommunikationsport, l/O-organ, en A/D-omvandlare, en tids- och datum inmatnings- och överföringsenhet, en händelseräknare och en avbrytningscontroller (ej visade). Det icke-flyktiga minnet 520 har också en andra minnesdel 540.

Det tillhandahålles ett datorprogram P som innefattar rutiner för att fortlöpande fastställa en förändring hos den detekterade temperaturen hos den andra fluíden 282 och förändra retardems drift då nämnda temperatur 10 15 20 25 30 534 854 18 överstiger en förutbestämd temperatur. Datorprogrammet P innefattar rutiner för att fortlöpande fastställa nämnda förutbestämda temperatur på basis av förändringens storlek per tidsenhet enligt det innovativa förfarandet.

Programmet P innefattar rutiner för att automatiskt koppla ur retardems drift då nämnda temperatur överstiger en förutbestämd temperatur. Programmet P innefattar rutiner för koppla ur retardern 250 hos fordonet i tillämpliga fall, i enlighet med det innovativa förfarandet. Programmet P kan vara lagrat på ett exekverbart vis eller på komprimerat vis i ett minne 560 och/eller i ett läs/skrivminne 550.

När det beskrives att databehandlingsenheten 510 utför en viss funktion ska det förstås att databehandlingsenheten 510 utför en viss del av programmet vilket är lagrat i minnet 560, eller en viss del av programmet som är lagrat i läs/skrivminnet 550.

Databehandlingsanordningen 510 kan kommunicera med en dataport 599 via en databuss 515. Det icke-flyktiga minnet 520 är avsett för kommunikation med databehandlingsenheten 510 via en databuss 512. Det separata minnet 560 är avsett att kommunicera med databehandlingsenheten 510 via en databuss 511. Läs/skrivminnet 550 är anordnat att kommunicera med databehandlingsenheten 510 via en databuss 514. Till dataporten 599 kan t.ex. länkama 261, 271 och 272 anslutas (se Figur 2).

När data mottages på dataporten 599 lagras det temporärt i den andra minnesdelen 540. När mottaget indata temporärt har lagrats, är databehandlingsenheten 510 iordningställd att utföra exekvering av kod på ett vis som beskrivits ovan. Enligt ett utförande innefattar signaler mottagna pà dataporten 599 information om temperatur hos den andra fluiden 282 nedströms retardem 250 före kylning i retarderkylaren 240. De mottagna signalema på dataporten 599 kan användas av anordningen 500 för att styra driften hos retardem 250 hos fordonet 100 enligt det innovativa förfarandet. 10 15 534 854 19 Delar av metoderna beskrivna häri kan utföras av anordningen 500 med hjälp av databehandlingsenheten 510 som kör programmet lagrat i minnet 560 eller läs/skrivminnet 550. När anordningen 500 kör programmet, exekveras häri beskrivna förfaranden.

Den föregående beskrivningen av de föredragna utföringsformema av föreliggande uppfinning har tillhandahållits i syftet att illustrera och beskriva uppfinningen. Det är inte avsett att vara uttömmande eller begränsa uppfinningen till de beskrivna varianterna. Uppenbarligen kommer många modifieringar och variationer att framgå för fackmannen. Utföringsformerna valdes och beskrevs för att bäst förklara principema av uppfinningen och dess praktiska tillämpningar, och därmed möjliggöra för fackmän att förstå uppfinningen för olika utföringsformer och med de olika modifieringama som är lämpliga för det avsedda bruket.

Claims (12)

10 15 20 25 30 534 B54 20 PATENTKRAV

1. Förfarande för att styra retarderdrift hos ett motorfordon (100, 110), innefattande stegen att: -fortlöpande detektera temperatur hos retardems fluid (282); -fortlöpande fastställa en förändring hos den detekterade temperaturen; kännetecknat av att - förändra retarderns drift då nämnda temperatur överstiger en förutbestämd temperatur; varvid förändringen av retarderns drift inbegriper att automatiskt koppla ur retardems drift; och att - nämnda förutbestämda temperatur fastställs fortlöpande på basis av temperaturförändringens storlek per tidsenhet.

2. Förfarande enligt krav 1, varvid sagda förutbestämda temperatur fastställs dynamiskt på basis av förändringens storlek per tidsenhet på så sätt att sagda förutbestämda temperatur sänkts då föränd rlngens storlek ökar.

3. Förfarande enligt något av ovanstående krav, varvid sagda förutbestämda temperatur kan variera inom ett temperaturintervall 180-250 grader Celsius, eller ett temperaturintervall 190-210 grader Celsius.

4. Förfarande enligt något av ovanstående krav, där den förutbestämda temperaturen fastställs så att en förutbestämd marginal (M) förefinns mellan den förutbestämda temperaturen och den detekterade temperaturen hos retardems fluid vid stadigvarande drift av retardem (250).

5. Anordning för att styra retarderdrift hos ett motorfordon (100; 110), innefattande - mottagningsorgan (599) för att fortlöpande mottaga signaler innefattande information om detekterad temperatur hos retarderns fluid (282); - beräknlngsorgan (200; 210; 500; 510) för att fortlöpande fastställa en förändring hos den detekterade temperaturen; 10 15 20 25 30 534 8511 21 kännetecknad av - styrorgan för att förändra retarderns drift då nämnda temperatur överstiger en förutbestämd temperatur, varvid förändringen av retarderns drift inbegriper att automatiskt koppla ur retarderns drift; och - beräkningsorgan (200; 210; 500; 510) för att fortlöpande fastställa nämnda förutbestämda temperatur pà basis av temperaturförändringens storlek per tidsenhet.

6. Anordning enligt krav 5, där beräkningsorganen (200; 210; 500; 510) år anordnade att dynamiskt fastställa sagda förutbestämda temperatur på basis av förändringens storlek per tidsenhet på så sätt att sagda förutbestämda temperatur sänkts då förändringens storlek ökar.

7. Anordning enligt något av kraven 5 eller 6, varvid sagda förutbestämda temperatur kan variera inom ett temperaturintervall 180-250 grader Celsius, eller ett temperaturintervall 190-210 grader Celsius.

8. Anordning enligt något av kraven 5-7, där beräkningsorganen (200; 210; 500; 510) är anordnade att fastställa den förutbestämda temperaturen så att en förutbestämd marginal (M) förefinns mellan den förutbestämda temperaturen och den detekterade temperaturen hos retarderns fluid vid stadigvarande drift av retardem (250).

9. Motorfordon (100; 110) innefattande en anordning enligt något av kraven 5-8.

10. Motorfordon (100; 110) enligt krav 9, varvid motorfordonet är något av en lastbil, buss eller personbil.

11. Datorprogram (P) för att styra retarderdrift hos ett motorfordon (100; 110), där nämnda datorprogram (P) innefattar programkod lagrad på ett, av en dator läsbart, medium för att orsaka en elektronisk styrenhet (200; 500) eller 534 B54 22 en annan dator (210; 500) ansluten till den elektroniska styrenheten (200; 500) att utföra stegen enligt något av patentkraven 1-4.

12. Datorprogramprodukt innefattande en programkod lagrad på ett, av en dator läsbart, medium för att utföra förfarandestegen enligt något av patentkraven 1-4, när nämnda datorprogram körs på en elektronisk styrenhet (200; 500) eller en annan dator (210; 500) ansluten till den elektroniska styrenheten (200; 500).