SE533391C2 - Kombinationssikte - Google Patents

Description

20 25 30 35 533 391 Tillverkare av sikten har försökt åstadkomma ett sikte med fördelarna hos båda _ ovanstående sikten, och en känd kombination innefattar ett teleskopiskt sikte med ett järnsikte på sin övre sida, se exempelvis US-4 841 651. Det finns flera kända kombinationer där två optiska sikten år anordnade sida vid sida (eller ovanpå varandra), kombinerade i ett hus eller ej.

Ett annat kombinationssikte beskrivs i US-A-4 084 326. Detta sikte har en teleskopisk linskonstruktion innesluten i ett hus ovanpå vilket ett traditionellt järnsikte är anordnat. Genom att fälla upp en spegel kan man växla mellan att titta genom den teleskopiska linskonstruktionen och järnsiktet.

Sammanfattning Föreliggande uppfinning ämnar åstadkomma ett sikte som eliminerar eller minskar några av problemen hos sikten enligt känd teknik, vilket är utformat i enlighet med krav 1.

För detta ändamål omfattar ett uppfinningsenligt sikte ett förstorande sikte och ett icke-törstorande sikte anordnade parallellt, och kännetecknas av att det vidare omfattar en omkopplingsbar komponent som år kapabel att intaga två tillstånd för avvinkling av en strålgång genom kombinationssiktet, varvid det första tillståndet medger för en användare att observera ett mål genom det icke-förstorande siktet och det andra tillståndet medger för en användare att observera ett mål genom det förstorande siktet. Den omkopplingsbara komponenten är företrädesvis en optronisk komponent, såsom en LCD-komponent, kapabel att växla mellan ett ljusgenomslåppande tillstånd och ett ljusreflekterande tillstånd.

Den omkopplingsbara komponenten gör det möjligt för användaren att växla positionen hos komponenten istället för ögat vid växling mellan det förstorande och det icke~törstorande siktet. Såsom diskuterats tidigare år det icke-förstorande siktet vanligen det ”snabbaste” siktet, och med det uppñnningsenliga arrangemanget är det möjligt att först lokalisera målet i det icke-förstorande siktet och sedan, om så krävs, växla till det förstorande siktet. Eftersom ögats position i siktlinjen bibehålls konstant kommer målets omgivning vara välbekant och således blir siktníngen med det förstorande siktet snabb.

Vidare medges för användaren att hålla en låg profil, eftersom ögat och därmed huvudet inte behöver flyttas uppåt för att kunna använda det övre siktet. Det bör noteras att ögat kan behöva förflyttas något längs siktlinjen, för anpassning till ögonavståndet för det förstorande siktet. Att ha siktena monterade ovanpå varandra är föredraget, eftersom det skymmer periferiseendet mindre och medger för båda ögonen att studera målet och dess 10 15 20 25 30 35 533 391 omgivningar under siktning. Fall där siktena är monterade sida vid sida är emellertid möjliga, och genom att använda föreliggande uppfinning är lutning av siktesanordningen, eller sidoförflyttning av ögat, inte nödvändig.

Det icke-förstorande siktet är företrädesvis ett rödpunktssikte med oändligt ögonavstånd. Vissa icke-förstorande sikten har avbildande optik varigenom de har samma nackdelar som teleskopiska sikten vad gäller ögonavstând. De utföringsformer av uppfinningen som inbegriper ett rödpunktssikte kommer att ha fördelen med oändligt ögonavstånd. Användaren behöver bara titta in i siktet, låta den röda punkten överlagra målet, och trycka av. Ingen ögonjustering är nödvändig, siktet är praktiskt taget parallaxfiitt och användaren kan ha båda ögonen öppna och därmed ha ökad perception av omgivningen.

Enligt en eller flera utföringsformer är det icke-förstorande siktet ett holografiskt sikte. Ett holografiskt sikte kan användas som alternativ till rödpunktssiktet, dock förbrukar ett holografiskt sikte för närvarande mer energi än rödpunktssikten, varför de är ett sämre alternativ vid vissa applikationer.

I en eller flera utföringsformer kan den omkopplingsbara komponenten vara en mekanisk strålgångsavlänkare, såsom en spegel eller ett prísma, vilken är förflyttbar mellan två positioner och därmed kapabel att avlänka strålen. Användningen av en mekanisk strålgångsavlärikare är en robust, hållbar lösning som inte kräver någon kraftkälla om den omkopplas manuellt.

Enligt en eller flera utföringsformer kan det förstorande och det icke-förstorande siktet vara monterade på varandra, inuti ett gemensamt hus. Denna montering resulterar i ett mindre skrymmande sikte än altemativa monteringar. Vidare reduceras parallaxen mellan ett gevärs pipa och siktenas optiska axlar till en dimension (jämfört med en montering sida vid sida, där siktet förskjuts i både höjdled och sidled relativt pipan).

Ovanstående sikte kan användas för inriktning av olika typer av anordningar, och i den föredragna utföringsformen används siktet på ett gevär. Det uppfinningsenliga siktet är företrädesvis utvecklat för ett gevär med en kaliber upp till kaliber 0.50.

Kort Beskrivning av Rimingarna Fig. 1 är en översiktsvy av en första utföringsform av ett uppfinningsenligt kombinationssikte, vilken visar strålgången genom siktet när den omkopplingsbara komponenten är i den första positionen.

Fig. 2 visar utföringsformen enligt fig. 1, med den omkopplingsbara komponenten i den andra positionen. 10 15 20 25 30 35 533 391 Fig. 3 visar en andra utföringsform, liknande den första men med en vikt strålgång i det teleskopiska siktet.

Fig. 4 är en översiktsvy av ett uppfinningsenligt kombinationssilcte enligt en tredje utiöringsfonn.

Fig. 5 är en översiktsvy av ett uppfinningsenligt kombinationssikte enligt en fjärde utföringsforrn.

Fig. 6 är en perspektivvy av en kommersiell version av siktet enligt ñg. 1 och 2.

Fig. 7 visar ett gevär försett med ett sikte enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning.

Detaljerad beskrivning I fig. 1-4 befinner sig användaren till vänster och målet till höger. Fig. 1 och 2 är översiktsvyer av en första utföringsform av det uppfinningsenliga kombinationssiktet 100. Den punktstreckade linjen i ñg. 1 och 2 visar strålgången i respektive fall.

Kombinationssildet 100 omfattar ett förstorande teleskopiskt sikte 120 och verkligt rödpunktssikte 150. För fórbättrande av hållbarheten och stabiliteten är de två sikten 120 och 150 anordnade i samma hus. I fig. 1 visas begränsningslinjerna för ett normalt teleskopiskt sikte med streckade linjer ßr att underlätta förståelsen. Denna begränsningslinje är utesluten i senare figurer.

Det teleskopiska siktet 120 är av standardutförande, med ett obj ektivlinssystem 122, en retikel (visas ej) anordnad i objektivlinssystemets 122 fokalplan, varvid tillhörande retikeljustering ej visas fig. 1-4. Däreñer följer ett inverteringslinssystem 126 för invertering av bilden som skapas av objektivlinssystemet 122, samt ett okularlinssystem 128 för betraktande av den inverterade bilden. Det bör noteras att det finns fler utformningar av teleskopiska sikten som vanligen används, exempelvis kan retikeln vara anordnad i bildplanet för den inverterade bilden, och en prismakombination kan användas för inventering av bilden, istället för ett linssystem.

Rödpunktssíktet 150 har en grundkonstruktion i vilken ljuset fiån en ljuskälla 152 reflekteras av en konkav spegel 154, som väsentligen endast reflekterar ljus med ljnskällaris 152 våglängd. Ljuskällan 152 kan vara av den typ som beskrivs i US-6 601 966, som härmed inkorporeras genom referens. Den konkava spegeln 154 har en krökning där ljuskällan är placerad i fokalpunkten och anpassad att rikta parallella strålar från ljuskällan 152 i riktning mot användaren. Korrigerande optik 156 gör siktet 150 ickebrytande. För ytterligare detaljer kring det parallaxfria rödpunktssiktet hänvisas till US-5 189 555 som härmed inkorporeras genom referens. I detta sanmtarxhang bör 10 15 20 25 30 35 533 391 det betonas att föreliggande uppfinning i sin bredaste form såsom definierad av bifogade krav inte begränsas till denna specifika typ av rödpunktssikte, men att traditionella jämsikten kräver en linjering av siktet och kornet och målet medan det för ett rödpunktssikte räcker med att den röda punkten är linjerad med målet. Detta gör verkliga rödpunktssikten snabbare och mer pålitliga vad gäller skottillförlitlighet. Sikten som utnyttjar retiklar av mer komplex utformning kan vara tillräckliga för framtagning, för beräkning av målavstånd etc, men de är vanligen för svåra för ögat att tolka, och därigenom inte lika snabba. Detta gör inte dem oanvändbara för föreliggande uppfinning, men de är dock inte förstavalet om snabbhet är en faktor.

I utföringsformen enligt fig. 1 och 2 är det teleskopiska siktet 120 anordnat ovanpå rödpunktsiktet 150. En reflekterande yta 102 är anordnad fiamfór okularlinssystemet 128 (i ett system där en användares öga är framför okularlinssystemet 128) och riktar utgående strålar fiån det teleskopiska siktet 120 nedåt, mot en andra reflekterande yta 104. Den andra reflekterande ytan 104 riktar ljuset mot användaren, så att användaren kan observera målet vid de reflekterande ytorna 102 respektive 104. Den andra reflekterande ytan 104 är svängbart monterad så att den valbart kan anordnas i två distinkta positioner. I den första distinkta positionen utför den andra reflekterande ytan 104 avlänkningen enligt ovan, och den är även positionerad på så vis att den förhindrar användaren att se målet via rödpunktssiktet 150. I fig. 2 är den andra reflekterande ytan 104 anordnad i en andra position, i vilken den medger för en användare att observera målet via rödpunktsiktet 150 och att använda detta sikte 150 för att sikta mot ett mål. Istället för att vara svängbart monterat kan den omkopplingsbara komponenten vara anordnad att glida till rätt position.

Siktena enligt fi g. l och 2 har en rättfram utformning. Utformningen av utföringsformen enligt fig. 3 är mer utstuderad, eftersom okularlinssystemet 120 i detta fall år beläget mellan de reflekterande ytoma. En anledning till att föredra denna konstruktion är att ögonavståndet ökar, eller snarare att det tillgängliga ögonavståndet till en mindre utsträckning konsumeras inuti själva siktet. Det blir därför möjligt för användaren att positionera ögat längre från siktet. Andra komponenter kan bibehâllas oförändrade. Genom att använda denna konstruktion, med en vikt strålgâng, kan det också. vara möjligt att åstadkomma en mer kompakt utformning av siktet, vad gäller dess längd.

I den tredje utföringsformen, som visas i fig. 4, är den omkopplingsbara komponenten en optronisk anordning 204, kapabel att transmittera eller reflektera ljus.

Den omkopplingsbara komponenten 204 regleras genom appliceríng av en elektrisk 10 15 20 25 30 35 533 35% spänning. Utan pålagd spämring kommer komponenten 204 befinna sig i ett första, reflekterande eller transmitterande, tillstånd och med pålagd spänning kommer komponenten befinna sig i ett andra, transmitterande eller reflekterande tillstånd. Valet av första och andra tillstånd kan förändras utgående fi-ån siktets funktion. För gevär kan användningen av ett icke-förstorande sikte utgöra defaultvärdet, varvid det första tillståndet kommer att vara transmitterande, eftersom detta minskar energikonsumtionen för den visade uttöringsfonnen. Denna elektroniska lösning har fördelen att komponentens 204 tillstånd exempelvis kan omkopplas genom ett tryck på en knapp.

Detta kan utföras av användaren med minimal lcraftansträngning, och således med minimal förflyttriing av siktet. Omkopplingsknappen 206 kan vara belägen på sj älva siktet 100 eller tjärrstyrd. Detta skulle kunna åstadkommas genom användning av en LCD-anordning som är kapabel att växla mellan ett reflekterande tillstånd och ett transmitterande tillstånd.

Fig. 5 visar en fjärde utföringsforrn av föreliggande uppfimring. Denna utföringsforrn har samma fördela som den tidigare nämnda, att den inte omfattar rörliga delar. Mer specifikt har den optroniska komponenten i föregående utföringsform ersatts av en stråldelare 504, såsom en 50:50 bredbandig platt stråldelare. I strålgången mellan det teleskopiska siktets ingångsfönster och stråldelaren 504 är en optronisk komponent 506 anordnad, och samma typ av optronisk komponent 508 är anordnad i motsvarande strålgång hos rödpunktssiktet. De optroniska anordningarna är kapabla att växla mellan ett transmitterande tillstånd och ett icke-transmitterande tillstånd med hjälp av en pâlagd spänning, och exempel innefattar LCD-komponenter och polarisatorer. Genom att använda sådana komponenter är det möjligt att välja default-tillståndet (det tillstånd komponenten intar utan pålagd spänning) så att strålgången genom rödpunktssiktet är öppen när ingen spärming är pålagd. När spänning läggs på görs detta samtidigt på båda komponenterna 506, 508, varvid strålgången genom rödpunktssiktet stängs och strålgången genom det teleskopiska siktet öppnas och därigenom blir den aktiva strålgången. Regleringen kan utföras med låg energiåtgång. Funktionen hos komponenterna 506 och 508 kan åstadkomma med hjälp av ett större antal komponenter, emedan detta anses falla inom ramen för bifogade krav.

Fig. 6 är en perspektivvy av en kommersiell utformning av det uppfinningsenliga siktet. Även i denna utformning är rödpunktssiktet beläget under det teleskopiska siktet, och båda siktena är inrymda i samma hus 110. I fig. 6 visas utgångsfönstret 108 genom vilket användaren observerar målet, och innanför detta utgångsfönster 108 är den omkopplingsbara komponenten belägen, i detta fall en 10 15 533 351 svängbart monterad spegel (visas ej). Det teleskopiska siktets 120 ingångsfönster 130 och rödpunktssilctets 150 ingångsiönster 158 visas ej i fig. 6, men indikeras av nämnda referensnummer. En spak 131 ßr omkoppling av den omkopplingsbara komponentens position visas och andra reglerorgan innefattar en intensitetsregulator 132 för rödpunkten, ett vertikaljusteringsreglage 134 för rödpunktsilctet, ett horisontaljusteringsreglage 134 för detsamma, och motsvarande justeringsreglage 136 respektive 138 för det förstorande siktet.

Fick 7 visar ett gevär försett med ett sikte enligt en uppfinningsenlíg utföringsform.

Det bör noteras att siktenas position som den framställs i utföringsforrnen inte skall tolkas som begränsande för ansökan. Det finns fördelar med att ha det icke- fórstorande siktet under det ßrstorande siktet, såsom att det förbättrar synbarheten när båda ögonen är öppna, emellertid gör det uppfinningsenliga siktet enligt kraven för närvarande ingen distinktion mellan siktenas relativa position.

Claims (9)

10 15 20 25 30 35 533 391 PATENTKRAV

1. Kombinationssikte omfattande ett förstorande optiskt sikte och ett icke- förstorande optiskt sikte anordnat parallellt, vilket kombinationssikte har en första omkopplingsbar komponent kapabel att inta tvâ tillstånd för avlänkning av en strålgång genom kombinationssiktet, varvid det första tillståndet medger för en användare att observera ett mål genom det icke- törstorande siktet och det andra tillståndet medger för en användare att observera ett mål genom det förstorande siktet, under det att ett siktöga hålls stilla, kännetecknat av att det icke-förstorande optiska siktet är ett rödpunktsikte med oändligt ögonavstånd, och att den första omkopplingsbara komponenten är en optronisk komponent, såsom en LCD-komponent, kapabel att växla mellan ett ljustransmitterande tillstånd och ett ljusreflekterande tillstånd genom applicering av en spänning.

2. Kombinationssikte enligt krav l, varvid den första omkopplingsbara komponenten är en mekanisk strålgångsavlänkare, såsom en spegel eller ett prisma, som är fórflyttbar mellan två positioner och därigenom kapabel att avlänka strålgången.

3. Kombinationssikte enligt krav 2, varvid spegeln eller prismat är anordnat att svänga kring en svängpunkt i syfte att förflyttas mellan positionerna, och varvid svängrörelsen regleras genom vridning av en spak på siktets utsida.

4. Kombinationssikte enligt krav 1, varvid den optroniska komponenten är en LCD-komponent.

5. Kombinationssikte enligt krav l, vidare innefattande ytterligare en andra omkopplingsbar komponent, kapabel att växla mellan ett transmitterande tillstånd och ett icke-transmitterande tillstånd, varvid den ena av den första och den andra komponenten är anordnad i strålgången hos det förstorande optiska siktet och den andra i strålgången hos det icke-förstorande optiska siktet, och van/id de två strålgångarna förenas i en stråldelare så att en aktiv strålgång kan väljas genom omkoppling av komponentema.

6. Kombinationssikte enligt krav 5, varvid ett system innefattande stråldelaren endast reflekterar och transmitterar en ljuspolarisation, och varvid ett system 10 15 533 35'l innefattande vardera omkopplingsbara komponenter, såsom en LCD, är anordnade att selektivt medge genomsläppning av ljus av endast en polarisation, så att de två systemen kan användas i kombination för selektiv genomsläppning av ljus.

7. Kombinationssikte enligt krav 5, varvid ett system innefattande vardera omkopplingsbar komponent omfattar den omkopplingsbara komponenten kapabel att fungera som ett filter medgivande genomsläppande av ljus med en specifik polarisation, vilken polarisation kan vridas 90°, och ett polarisationsfilter, så att den omkopplingsbara komponenten och filtret kan användas i kombination för att medge, eller förhindra, genomsläppande av ljus.

8. Síkte enligt något föregående krav, varvid det förstorande och det icke- förstorande siktet är monterade ovanpå varandra, inuti ett gemensamt hus.

9. Vapen, företrädesvis med en kaliber upp till kaliber 0.50, omfattande ett sikte enligt något föregående krav.