SE456936B - Anordning vid ett ljuspunktsikte - Google Patents

Description

456 956 10 15 20 25 30 35 2 Vid ljuspunktssikten, vid vilka höjd- och sidvin- kelinställning utföres av ett inre rör, som innehåller en ljuskälla och åtminstone en i det optiska systemet ingående halvgenomskinlig spegel och företrädesvis även linssystemets huvudlins, objektivet, i förhållande till ljuspunktssiktets yttre rör, förekommer vissa problem av både funktionsmässig och prismässig natur.

Det funktionsmässiga problemet är att siktfältet för- ändras i beroende av inställningsvinkeln för det inre röret i förhållande till det yttre röret, vilket kan framtvinga en begränsning av den maximala inställningen, som kan vara önskvärd. Nackdelen av prismässig natur är att det kan vara nödvändigt att använda ett lins- system med onödigt stor diameter i förhållande till det inre rörets möjliga diameter för erforderlig vin- kelinställbarhet i det yttre röret och att den prismässigt gynnsammaste lösningen att slipa huvudlinsens yttre omkretskant till formen av en cylinderyta, som är koaxiell med en mot linsplanet vinkelrät axel genom linsens centrum, hittills icke varit möjlig att använda vid lutande placering av linsplanet i förhållande till det inre rörets centrala längdaxel.

Föreliggande uppfinning har även till ändamål att lösa detta problem.

Visserligen är de beskrivna problemen oberoende av varandra på så sätt, att lösningen av ett problem är användbar oberoende av lösning av ett annat av problemen, men när lösningarna användes tillsammans, har de ett visst samband, t ex beroende på att kikar- tillsatsen i väsentlig grad ökar siktmedlets längd.

Sammanfattningsvis har uppfinningen till ändamål att åstadkomma ett ljuspunktssikte med en höjd- och sidinställningsanordning, som medger en mera problem- fri inställning och har en lättare, mera ekonomisk och kompakt konstruktion än konventionella höjd- och sidinställningsanordningar för ljuspunktssikten och som medger större valfrihet för placering av ljus- 10 15 20 25 30 35 456 936 3 punktssiktet i förhållande till ett skjutvapen, och en anordning, medelst vilken ljuspunktssiktet enkelt kan förbindas med en kikartillsats och vilken under- lättar centrering av ljuspunkten genom inriktning av kikartillsatsen och löser problemet att medge àter- anbringning av en från ljuspunktssiktet borttagen kikartillsats utan att det därefter är nödvändigt att utföra ny inställning för ljuspunktscentrering.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att anordna ett ljuspunktssikte så, att det på ett mycket effektivt och enkelt sätt kan inställas i höjd och sida vid in- skjutning av ett med ljuspunktssiktet utrustat skjut- vapen, och ett speciellt ändamål är att åstadkomma en anordning, som medger höjd- och sidinställning med så litet vinkelutslag som möjligt av en på ljuspunktssiktet monterad kikartillsats.

Dessa ändamål har nu uppnåtts genom uppfinningen, vilken har erhållit de i patentkraven angivna känne- tecknen.

Uppfinningen beskrives närmare i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig 1 i axialsektion visar en anordning enligt uppfinningen för höjd- och sidinställning av ett ljuspunktssikte, på vilket är monterad en kikartillsats och pà vilken även visas en anordning för ljuspunktcentrering och lösbar förbindning av siktet och tillsatsen, fig 2 är en ändvy av ett fäste för förbindning av siktet pà ett skjutvapen, fig 3 visar höj- och sidinställningsanord- ningen i längdsektion i en större skala och fig 4 visar en modifikation av förbindningsanordningen ljuspunktssiktet och kikartillsatsen, i fig l mellan fig 5 visar i axialsektion ett utförande, vid vilket det inre rörets ändparti är avvinklat i förhållande till dess bakre parti och linsens omkretskant är rätvinklig i förhållande till linsplanet, och fig 6 visar det inre röret i ett föredraget utförande, som ger samma fördelar som utförandet i fig 6 vid begränsad avvink- ling och större synfält. 10 15 20 30 35 456 956 4 I fíg 1 visas ljuspunktssiktet och kikartillsatsen fragmentariskt och schematiskt vid l resp 2, och dessa instrument är lösbart förbundna med varandra medelst en adapter, som är generellt betecknad med 3 och som i det i fig l visade utförandet består av tre delar och närmare bestämt en mellandel 4, en inställbar mutter 5 och en làsring 6.

Mellandelen 4 har formen av en hylsa, som omfattar ett ändparti, vilket i det visade utförandet uppvisar mindre ytterdiameter än hylsans motsatta ändparti 8.

Det förstnämnda ändpartiet 7, på vilket är utformad en yttergänga, är inskruvat i ljuspunktssiktets l bakre ändparti, t ex direkt i siktets för detta ändamål är försedd med en innergänga.

Mellandelens 4 fràn ljuspunktssiktet 1 vända änd- i det visade utförandet både större inner- l ögonmussla l', vilken parti 8 har diameter och större ytterdiameter än dess i ögonmusslan l' inskruvade ändparti och uppvisar pà insidan vid över- gången till det sistnämnda partiet 7 en ringformig, konisk ansatsyta 9. Làsringen 6 har ett gängat ändparti 10 och ett fingergreppsparti ll, liksom för övrigt även yttersidan av mellandelen, som exempelvis är lätt- rat, för att underlätta fingergrepp.

Muttern 5, vilken, såsom framgår av det fölfiande, bildar en inställningsring, är anbragt mellan ansats- ytan 9 pà insidan av mellandelen 4 à ena sidan och änd- ytan 12 hos làsringens 6 i mellandelen 4 inskruvade 7. Ändytan 12 kan ha samma form som den koniska men det framgår av det föliande att dessa ändparti ansatsytan 9, ytor 9, 12 även kan vara sfäriska. Muttern/làsringen uppvisar sfäriska ytor, som är ansatsyta 9 och làsringens ändyta 12, och mutterns/làs- vända mot mellandelens ringens 6 diametrala symmetriplan är inställbart i för- hållande till ljuspunktssiktets längdaxel 13 för att medge vinkelinställning av kikartillsatsen 2, vilken har ett mot muttergängan svarande, i muttern inskruvat gängat ändparti 2'. 10 15 20 25 30 35 456 936 5 Den ovan beskrivna inställnings- och centrerings- anordningen liknar en inställbar och i inställt läge làsbar kulled.

De koniska ytorna 9 och 12 behöver icke vara plana ytor utan kan vara sfäriska, i vilket fall de emellertid skall ha åtminstone 1 huvudsak samma radie som mutterns/ làsringens mot dessa ytor vända sfäriska ytor. Muttern/ làsringen kan ha en kontinuerligt sfärisk làsyta, dvs även den del av mutterns/làsringens omrketsyta, som är vänd mot mellandelens inre omkretsyta i området mel- lan mellandelens ansatsyta 9 och làsringens ändyta 12, kan vara sfärisk, men denna del av mutterns/làsringens omkretsyta kan, om så önskas, även vara plan, vilket för övrigt kan vara en fördel, eftersom detta medger utformning av mellandelens innergänga ända fram till ansatsytan 9 utan risk för att muttern/lásringen berör mellandelens innergänga.

För inställning och centrering av siktmärket, dvs siktets 1 ljuspunkt eller, vilket är lika riktigt att säga, för centrering av kikartillsatsens längdaxel på ljuspunkten, som icke nödvändigtvis behöver ligga pà siktets 1 geometriska axel 13, lättas först làsringens 6 tryck mot muttern/inställningsringen 5 genom kring- vridning av làsringen en tillräcklig vinkel härför i lösgöringsriktningen. Därefter utföres för hand önskad inställning av kikartillsatsen, så att ljuspunkten synes ligga pà kikartillsatsens centrumaxel 13. Därefter dra- ges làsringen an mot muttern/inställningsringen, var- under tillses att kikartillsatsen bibehàlles i det så- lunda bestämda inställningsläget. Inställningen kan utföras mot ett medelst muttern 5 inställt lämpligt friktionsmotstànd för svängning av làsringen 6, vars sfäriska yttersida glider mot ytorna 9, 12. Det är ännu lättare att bibehålla kikartillsatsen i rätt inställ- ningsläge under ansättning och àtdragning av làsringen 6, om de koniska ytorna 9, 13 eller endera av dessa, såsom làsringens ändyta 12, är sfärísk och har samma 456 936 10 15 20 25 30 35 6 radie som mutterns/inställningsringens 5 sfäriska om- kretsyta. I det sistnämnda fallet är det viktigt att alla sfäriska ytor har samma radie och medelpunkt. Efter- som det 1 allmänhet är dyrare att framställa exakta sfäriska ytor än exakta koniska ytor, kan det ur be- arbetnings- och ekonomiska synpunkter vara fördelaktigt att utforma ytorna 9, 12 koniska.

Efter ansättning av lásringen 6 mot muttern/in- ställningsringen 5 med tillräcklig kraft, sa att mut- tern/làsringen är fastlàst pà plats med kikartillsatsen rätt centrerad, fungerar siktet i sin helhet som ett kikarsikte i stället för ett hârkors. När så önskas kan kikartill- men med ett siktmärke i form av en ljuspunkt satsen emellertid enkelt och lätt lösgöras fràn den fastlàsta muttern 5 och när som helst åter anbringas.

Genom att muttern 5 fortfarande är fastlàst i rätt cent- rerat läge, kommer kikartillsatsen att efter àtermon- teringen befinna sig i rät; centrerat läge.

I fig 4 visas en modifikation, vid vilken làsmut- tern 6 är slopad och mellandelen 4 har ett ändrat ut- förande. Den har fortfarande formen av en hylsa och dess främre ändparti 7' har samma utförande som i fig l, men dess bakre ändparti 8'är delat längs ett diamet- ralplan och de båda delarna 30, 31 är hopspännbara me- delst ett par skruvar 32. Den ena delen 30 är utformad i ett sammanhängande stycke med det främre hylspartiet 7f, men den andra delen 31 kan helt lösgöras fràn mel- landelen/hylsan 4' i övrigt. Insidan av hylsans 4' bakre ändparti 8', dvs de båda delarnas 30, 31 insidor, är konkavt sfäriska med krökningscentrum beläget pá hyl- sans 4' längdaxel. Muttern/inställningsringen S' har i huvudsak samma utförande som i fig l och är placerad med sin konvext sfäriska yttersida i anliggning mot hylsdelens 8' konkavt sfäriska insida. Kikartillsatsen med den pà dess gängade främre ändparti páskruvade ring S' är svängbar i huvudsak som en kultapp i hylspartiet 8' genom ledrörelse mot dess sfäriska inre omkretsyta 10 15 20 25 30 35 456 936 7 men kan låsas i varje inställningsläge genom hopspänning av delarna 30, 31 medelst skruvarna 32, så att de sfä- riska ytorna låses fast i förhållande till varandra genom friktion.

För att icke det med yttergänga försedda främre ändpartiet 7' av mellandelen/hylsan 4' skall deformeras och dess ytterdiameter ändras vid hopspänning av de båda delarna 30, 31 är medelst ett ságsnitt eller pá annat sätt en urtagning 33 anordnad i den mot den löstag- bara hylsdelen 30 gränsande kantytan hos det främre hylspartiet 7'. Denna urtagning är så anordnad, att när de båda delarna 30, 31 är hopspända, uppvisar mel- landelen/hylsan 4' en slits, som genombryter hylsväg- gen till ca halva diametern i övergången mellan de båda hylspartierna 30, 31 och àtskiljes den löstagbara hyls- delen 30 axiellt från det bakre hylspartiet 7' av slit- sen, vilken förhindrar att deformerande krafter överföres pá det främre hylspartiet vid hopspänning av de båda 31.

Den normala anordningen för montering av kända delarna 30, ljuspunktssikten pà skjutvapen omfattar en rörformig profil, som omsluter åtminstone ljuspunktssiktet op- tiska delar och vilar pà en fot, som uppvisar sneda flänsar för fastgöring av siktet pà skjutvapnet medelst lásklackar av weaver-typ, varvid höjd- och sidinställ- ningen av siktet utföres medelst en mellan foten och en pà rörprofilens undersida fäst skena. Denna anord- ning ger icke plats för placering av ljuspunktssiktets elektronikdel i ett tillräckligt nedsänkt läge för att icke vara till hinders för fri optisk sikt vid sidan om själva ljuspunktssiktet. Själva ljuspunktssiktet och dess elektroniska del är båda i allmänhet rörfor- miga med placering av den rörformiga elektronikdelen horisontellt vid sidan om det likaledes rörformiga sik- tet. I försök att förbättra sikten har vissa tillverka- re föreslagit att placera den elektroniska delen verti- kalt ovanför själva siktet för att icke hindra skytten 456 956 10 15 20 25 30 35 8 från fri optisk sikt horisontellt på ömse sidor om sik- tet. Den sistnämnda placeringen hindrar emellertid op- tisk sikt över ljuspunktssiktet pà avstånd framåt i skjutriktningen, vilket är mycket besvärande, och därför föredrages 1 allmänhet placering av ifrågavarande optiska del vid sidan om själva siktet.

I vetskap om detta problem och det problem, som uppstár på grund av platsbrist för höjdinställning av ett ljuspunktssikte pá ett skjutvapen, i synnerhet när siktet är förlängt medelst en kikartillsats, föreslås enligt uppfinningen en i det följande beskriven och i fig 2 och 3 visad, förbättrad anfästnings- och inställ- ningsanordning.

Såsom redan nämnts är pà ljuspunktssiktet l medelst en anordning av ovan beskrivet slag fäst en löstagbar kikartíllsats 2, av vilken endast det närmast ljuspunkts- siktets ögonmussla l' belägna främre ändpartiet visas.

Ljuspunktssiktets optikdel, "själva siktet", som är betecknad med 15 i fig 1, innehåller ett lins- system med spegel och en ljuskälla av känt slag ansluten till den ävenledes kända elektronikdelen med 16. Båda dessa delar är i allmänhet cylinder- eller rörformiga och sammanhálles vid varandra medelst en dubbelrörprofil 17 (fig 2). För att minska höjden av siktet inklusive rörprofilen 17 med dess fot 18 och höjd- och sidin- ställningsanordningen i förhållande till ett skjut- vapen har enligt uppfinningen åstadkommits en höjd- och inställningsanordning, som verkar mellan ljus- punktssiktets optikdel 15 och den del l7a av rörpro- filen 17, som omsluter optikdelen 15, varigenom medgives avvinkling, så att en linje mellan de bàda rördelarnas l7a, 17b mittaxlar och vertikalplanet minskas från den normala vinkeln 900 exempelvis till 600 såsom i det i fig 3 visade exemplet. Det bör emel- lertid observeras att denna vinkel i vissa fall - beroende på typen av skjutvapen - kan vara ännu mindre.

För exempelvis en jaktstudsare erhålles emellertid 10 15 20 25 30 35 456 936 9 för avvinklingen till 600 en godtagbar fri sikt vid sidan av ljuspunktssiktet.

Genom att vända dubbelrörprofilen, så att dess bakre, i fig 2 visade ände bildar främre ände, kan pro- filen användas vid vapen utrustade med en för vänster- hänta skyttar anordnad laddningsmekanism, men om dess- utom profilen vändes sà, att hålet i skruven 23b vändes nedåt mot skenan 19, ändras den angivna vinkeln 60° till 300. Profiler avsedda att kunna vändas bör därför ha häl för inställningsskruvar i tre sidor, i vilket fall den i fig l visade undersidan kan ha samma form som översidan. En sådan profil kan f ö vändas sà, att profildelen l7b lutar snett uppåt. Genom att helt av- stå från de i fig 2 visade klackarna, där hälen för inställningsskruvarna 23a, 23b är utformade, sà att dubbelrörprofilens båda halvor får cirkulärt cylindriska omkretsytor utom där livet l7c förenar dem, kan profi- len enbart genom att vridas i förhållande till foten 18 och skenan l8b ställas in för vilken vinkel som helst.

I profilen kan i förväg utformas flera hål för flera olika vinkellägen eller också kan hälen utformas för önskat vinkelläge för resp användningsfall.

Såsom redan är känt verkar höjd- och sidvinkel- inställningsanordningen mellan en rörprofil, här rör- profildelen 17a, och siktets optiska del 15, men det bör observeras att den i det följande beskrivna anord- ningen även är tillämplig på ett utförande, vid vilket siktet är inställbart i förhållande till en yttre del av annat utförande än rörprofilen 17a i fig 2.

Vid utförandet i fig l är emellertid den bakre änden, dvs den med avseende pà fig l högra anden av den i fig 2 visade rörprofildelen 17a, medelst en skruvgänga vid 20 förbunden med ett tub- eller ett rörstycke Zla, som bildar siktets bakre del och uppbär den s k ögonmusslan l', i vilken adaptern 3 (mellan- delen 4) är inskruvad. Det med 21b betecknade tub- eller rörstycket är inskruvat med sitt bakre ändparti 456 936 10 15 20 25 30 35 10 i ett med innergänga försett främre ändparti 22 av rörprofildelen l7a och är i sitt främre ändparti till- slutet medelst en lins eller ett skyddsglas 23.

De rörformiga elementen l7a, 2la och 2lb bildar sålunda tillsammans ett sammansatt men kontinuerligt yttre rör, i vilket ett rör l5a, som bildar hus för optikdelen 15, är upphängt, så att det är inställ- bart för höjd- och sidvinkelinställning medelst två inställningsskruvar 23a, 23b, vilka ingriper längs en horisontell resp en vertikal axel mot det inre rörets l5a omkretsyta pà avstånd från rörets främre ände, som uppbär en parabolisk lins 24 med halvsfä- riskt spegelskikt. Vid det främre ändpartiet fast- hàlles röret 15a medelst en anordning 25, som (se fig l och 3) innefattar en ring eller innerfläns 26 pà insidan av rörets 23b bakre ändparti och en fjä- derbelastningsanordning 27, som innefattar en elastisk ring 27', vilken är anbragt i ett urtag pà insidan av rörprofildelen l7a, och en i rörprofildelens 17a ändparti inskruvad ring 28, som pressar flänsen 26 axiellt inåt. I det visade utförandet är ringen 27' kilformig, dvs den avgränsas av kilformigt konvergerande ändplan och vilar vid ytterkanten mellan elastiska ringar 27" i det ringformiga urtaget på insidan av rörprofildelen 17a.

Genom trycket från ringen 26 mot den kilformiga ringen 27' mellan de elastiska ringarna 27" verkar fjäderkraften snedbelastande på det inre röret l5a och strävar att svänga detta till anliggning mot höjd- och sidinställningsskruvarna 23a, 23b. Om dessa skruvas utåt, svänges sålunda optikdelen i motsvarande grad.

I fig 3 visas höjdinställningsskruven 23b maximalt inskruvad. Vid skruvning av höjdinställningsskruven 23b utåt, dvs i riktning uppåt med avseende på fig 3, följer det inre röret l5a efter skruven genom verkan av fjäderbelastningen 27. Ringen 27' behöver icke själv verka som en fjäder. Pjäderkraften kan levere- 10 15 20 25 30 35 456 936 ll ras av ringarna 27", men i stället för dessa kan använ- das ett eller flera elastiska block, t ex gummiblock, anbragta på den ena och/eller andra sidan om den kil- formiga ringen 27'.

Den beskrivna anordningen 26 i förening med fjä- derbelastningen 27 bildar sålunda en allsidigt ledbar fjäderupphängning och en axiell fixeringsanordning för optikdelen 15 i rörprofildelen l7a, varvid fjäder- anordningen medger den axialrörelse, som är förknippad med vinkelinställningen av optikdelen. Det bör obser- veras att fjäderanordningen 27 även förbelastar röret 15a i horisontalplanet mot skruven 23a, dvs i riktning mot ritningsfigurplanet. Det är för att medge rörelse- 27' avseende frihet för flänsen 26 pá röret l5a som ringen har minskande tjocklek uppifrån och nedåt med på fig 3. 1 det i fig 3 visade fallet strävar fjäder- anordningen att svänga röret l5a uppåt mot skruven 23b och i sidled mot skruven 23a (fig 2). Vid ändrad vinkelinställning av röret l5a, dvs optikdelen 15, förflyttas den på linsens 24 spepgelskikt fallande ljuspunkten från lysdioden 29 (se fig 1), som får sin strömförsörjning från elektronikdelen 16. Det bör observeras att ringens 27' avtagande bredd i rikt- ning uppifrån och nedåt visas överdrivet stor i fig 3 och att möjlig höjdvinkelinstållning för röret l5a i själva verket icke behöver vara stor. Flânsen 26 kan därför i praktiken ha nära nog ytkontakt med ringen 27' över en stor del av omkretsen och utför vid in- ställningar en mer eller mindre utpräglad rullnings- rörelse pà ringens 27' främre ände.

Efter justering av siktet i höjd och sida i sam- band med inskjutning av ett vapen är det icke givet att ljuspunkten, som förefaller ligga på oändligt avstånd från siktets utgàngsände, har sin strálgång genom linsens 23 centrum. Detta "fel" har ingen inver- kan på träffsäkerheten men kan kompenseras vid använd- ning av kikartillsatsen genom inställning medelst 10 15 20 25 30 35 456 956 12 anordningen 3-6, så att ljuspunkten eller bilden av ljuspunkten ändock centreras på kikartillsatsens geomet- riska längdaxel och för skytten förefaller ligga på linsens 23 centrum.

Inställning medelst den ovan beskrivna inställ- ningsanordningen 23a, 23b är sålunda en inre inställning i förhållande till rörprofildelarna l7a, 2la, 2lb till skillnad från yttre inställning, som vid de van- ligast förekommande höjd- och sidvinkelinställningsan- ordníngarna för ljuspunktssikten utföres genom höjd- och sidvinkelinställning av fästet eller hållaren för siktet i förhållande till ett skjutvapen, dvs genom inställning av foten 18 och skenan l8b i fig 2 i förhållande till skjutvapnet men med den ytterligare skillnaden att den konventionella foten l8b vid de konventionella hàllarna har mycket större höjd för att ge plats för höj- och inställningsskruvar vid foten samt en fjäderanordning mellan skenan och foten och en kraftöverföríngsanordning för överföring av den i detta fall horisontella höjdinställningsskru- vens horisontalrörelse till vertikalrörelse.

I fig 3 àskådliggöres emellertid ett problem vid ljuspunktssikten med “inre inställning", dvs in- ställning av optikdelen 15 med dess inbyggda ljuskälla relativt ett yttre rör, såsom det av elementen l7a, 2la, 2lb bildade röret. Det inre röret l5a kan t ex icke lutas i större vinkel än till anliggning mot det yttre röret l7a, 2la, 2lb vid rörets l5a bakre eller främre ände._Siktfältet minskar i beroende av lutningsvinkeln. Linsen 24 med dess spegelskikt måste ha lutande placering i förhållande till axeln 13 (fig l) på grund av att dess plan skall vara vänt mot ljuskällan. Härigenom tenderar siktfältet att minskas ytterligare. Ännu en nackdel är att lutningen av linsen 24 i röret l5a medför att línsens cylinder- formiga omkretskant bildar en från 900 avvikande vinkel i förhållande till lutningsplanet. Ur funktionssyn- 10 15 20 25 30 35 456 936 13 punkt är detta av ringa betydelse men icke ur ekono- misk synpunkt. Det är nämligen väsentligt dyrare att framställa en lins med en i förhållande till linsplanet sned omkretskant än att framställa en lins, vars om- kretskant sammanfaller med en cylinderyta, som är koaxiell med en mot linsplanet vinkelrät, genom lins- planets centrum sig sträckande axel. Merkostnaden för en sådan lins multiplicerad med tiotusentals linser kan betyda hundratals tusen kronor.

I fig 1 visas ett försök att motverka siktfält- minskningen på grund av vinkelinställning av linsen i förhållande till axeln 13. För detta ändamål är rörets l5a främre ändparti utvidgat och användes en motsvarande större lins, vilket ökar kostnaden både för röret l5a och för linsen, och linsens omkretskant är fortfarande sned i förhållande till linsplanet, dvs i förhållande till den genom linsplanets centrum vertikala axeln. _ I fig 5 visas en lösning, enligt vilken rörets l5a främre ändparti är avvinklat åt motsatta håll först uppåt vid 15" och därefter åt motsatt håll vid 15' i förhållande till rörets l5a centrala längdaxel.

Lutningsvinkeln för det yttre ändpartiet kan motsvara maximal höjdinställningsvinkel uppåt eller nedåt, eftersom sidvinkelutslaget för sidvinkelinställning i allmänhet är mindre. Tack vare denna lutning kan man utan problem använda en lins 24 med en omkretskant, vars centrumaxel sammanfaller med den vinkelräta axeln centralt genom linsplanet. Dessutom förändras siktfältet i väsentligt mindre grad vid höjdinställningsjustering av siktet och kan användas ett inre rör med större ytterdiameter, dvs skillnaden mellan det yttre rörets l7a, 2la, 2lb innerdiameter och det inre rörets l5a ytterdiameter kan vara mindre än vid utförandet i fig 1 och 3 för samma höjdvinkelinställbarhet och med mindre siktfältinskränkning inom inställnings- området. 456 956 10 15 20 25 30 35 14 Det bör observeras att avvinklingen av det inre rörets l5a ändparti visas onödigt stor i fig 5.

Fig 6 visar en mera riktig proportion av avvink- - lingens storlek i förhållande till rörets l längd- » och diameterproportioner. Här motsvarar längden av det avvinklade partiet ungefär vad som erfordras för infattning av en lins 24 med en omkretskant av det i fig 5 visade slaget, dvs en omkretskant, som är koaxiell med den centrala axeln vinkelrätt genom lins- planet. Avvinklingsgraden behöver icke vara stor, såsom 2-5° eller företrädesvis, såsom i fig 6, 4° eller något mindre.

I det i fig 5 och 6 visade utförandet av fasthåll- nings- och fjäderbelastningsanordningarna 25, 27 består dessa av en på röret 15a anbragt låsring 40 och en ring 41 av elastiskt material, som är anbragt i rör- profildelen l7a, så att låsringen ingriper med ringens 41 inre omkretsyta, t ex i ett utformat spår eller ett genom ringens 41 elasticitet bildat spår. Axiellt är den elastiska ringen fixerad mellan t ex ett an- slag 42 på rörprofildelens l7a insida och en stopp- ring 43, som är inskruvad i rörprofildelens l7a änd- parti till anliggning mot den som snedbelastande fjä- der tjänstgörande ringen 41.

Det framgår av det ovanstående att de beskrivna anordningarna, som var för sig löser delproblem och också skulle kunna användas var för sig, i samverkan med varandra fullständigt löser huvudproblemet att möjliggöra enkel inställning inom erforderligt inställ- ningsområde och problemet att uppbära siktet på ett vapen så, att fri sikt för skytten framåt på endera sidan om siktet begränsas så litet som möjligt, och det torde lätt inses att anordningen enligt uppfin- ningen förutom de beskrivna tekníska förbättringarna minskar ljuspunktssiktets vikt och medger bekvämare inställning. Dubbelrörprofilen och dess fot och fot- skena kan t ex göras väsentligt lägre och lättare lO 456 936 15 totalt sett genom att sid- och höjdinställningen är anordnad som en inre inställning, dvs inställning, av själva siktet 15a och rörprofildelen 17a. Inställ- ningsskruvarna 23a, 23b får trots detta samma upphöjda, bekväma läge som inställningsskruvar hos konventio- nella kikarsikten och ligger inte längre mer eller mindre svåràtkomliga mellan siktet och vapnet, pà vilket siktet skall monteras, vilket är nödvändigt vid kända sikten med dubbelrörprofilhàllare för elektro- nik- och optikdelarna.

Claims (4)

456 936 10 15 20 25 30 16 PATENTKRAV

1. l. Anordning av ett ljuspunktssikte, som omfattar ett rörformigt hus (l5a), vilket är svängbart och vinkelinställbart uppburet i en hållare (l7a, 2la) och innehåller en linsanordning (24) med en halvgenom- skinlig spegel och en ljuskälla (29) för alstring av ett lysande siktmärke, och en anordning med mellan det rörformiga huset och hàllaren anbragta inställ- ningsskruvar (23a, 23b) för höjd- och sidvinkelinställ- ning av siktet i förhållande till hàllaren (17) med eller mot verkan av en likaledes mellan nämnda hus (l5a) och hållaren (17) verkande fjäderbelalstnings- anordning (25-27; 40-43), k ä n n e t e c k n a d därav, att fjäderbelasthingsanordningen (25-27; 40-43) är anbragt på axiellt avstånd från de båda inställ- ningsskruvarna (23a, 23b) och att fjäderbelastnings- anordningen (25-27; 40-43) innefattar ett elastiskt hyls- eller ringformigt element (27; 27'), vilket omsluter ett parti av huset (l5a) och omslutes av hållaren (l7a, 2la) i området för husets ena ändparti samt verkar på huset med radiella och, såsom via stöd- organ (t ex 40, 42, 43 i fig 5), axiella fjäderkraft- komposanter, så att huset utsättes för en sådan sned- belastning att det elastiska organet strävar att svänga huset till och hålla det i anliggning mot inställnings- skruvarna (23a, 23b).

2. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d därav, att fjäderbelastningsanordningenS (27) ringformíga elastiska element (26) uppvisar en mot en fast, eventuellt inställbar stödyta (26) an- liggande ändyta, som sammanfaller med ett i förhållande till elementets axel snett plan.

3. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d därav, att det ringformiga elastiska elementet (41) är förspänt under tryck mellan stödorgan m, lv 10 15 456 936 17 (42, 43), som verkar mot dess ändar och är förbundna med hállaren (17a), och att den axiellt verkande fjäder- kraftkomposanten verkar pà huset (l5a) via en på husets omkrets anbragt ring (40).

4. Anordning enligt något av patentkraven 1 - 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att det yttre ändpartiet (l5') av det rörformiga huset (l5a), mot vilket ändparti fjäderbelastningsanordningen verkar, är avvinklat 1 förhållande till resten av huset och att nämnda linsanordning (24) är infattad i detta avvinklade parti (l5') i ett läge parallellt med ett plan vinkel- rätt mot det avvinklade partiets axel och uppvisar en i huvudsak cylinderformig omkretskant, vars geomet- riska axel sammanfaller med det avvínklade partiets (15') längdaxel och med huvudaxeln (L) för stràlknippet från ljuskällan till spegelytans centrum.