SE533347C2 - Lås och binär nyckel därtill - Google Patents

Description

20 25 30 35 533 347 2 Användning av endast två separata dimensioner innebär att man också kan beskriva nyckeln såsom digital och användbar endast i lås som också bygger på en digital mekanisk lösning.

Låset enligt uppfinningen bygger därför, till skillnad från traditionell tek- nik, inte på att låselement ska förflyttas en viss sträcka eller vridas en viss bestämd vinkel, vilket i båda fall kan beskrivas som en analog mekanisk lös- ning, utan på att låselementen i låset antigen ska påverkas eller inte påverkas av nyckeln, vilket i stället kan beskrivas som en digital mekanisk lösning.

En digital mekanisk lösning för öppning av låset medger förutom möj- ligheten att konstruera enkla rent mekaniska konstruktioner, även enkla kon- struktioner av lås, som har en mekanisk làsinställning som kan tjärrstyras och avläsas över digitala transmissionskanaler.

Den digitala lösningen möjliggör dessutom framtagning av en kodter- minologi, vilken enkelt kan översätta såväl decimala som digitala och hexa- decimala termer till en fysisk form hos både nyckeln och den mekaniska in- ställningen i låset, samtidigt som systemlàskoder, låssystemkoder och nyck- elsystemkoder matematiskt kan bestämmas med hjälp av allmänna algorit- mer, så att enkla mjukvaruprogram för tjärrstyrning kan tas fram.

Huvudsyftet med uppfinningen har således varit att utveckla ett billigt, miljövänligt och resurssparande lås för användning både som enskilt lås och som lås i stora låssystem, där all hantering kan skötas autonomt av kunden utan hjälp av tredje man. Uppfinningen löser detta genom ett omställbart lås och det faktum att kännedom om nyckelns kod räcker för att utan hjälp från en lâssmed eller tillverkare enkelt och snabbt tillverka en egen eller flera egna nycklar. Samtidigt kan låssystem också hanteras av en lekman med hjälp av tjärrstyrning och enkla mjukvaruprogram.

Problem som uppfinnimen kan lösa Mekaniska lås bygger normalt på en teknik som har en fast utformning eller inställning som bara kan ändras av en lâssmed eller yrkesman. Denna inställning eller utformning är en gång för alla inställd eller utformad i fabrik och ger upphov till en mängd olika problem för både tillverkaren och använda- ren. 10 15 20 25 30 35 533 347 3 Tillverkarens problem relaterade till lås av traditionellt slag Problem 1: Rationell serietillverkning av lås är inte möjlig. Lås måste av natur- liga skäl vara olika. Föreliggande uppfinning leder till ett enhetslås och alla lås tillverkas därför likadant.

Problem 2: Rationell montering av lås är inte möjlig. Traditionellt utformade lås ger förutom problemet med tillverkningen även problem med montering och kostnader för denna. Uppfinningen löser detta problem genom att alla lås är likadana. Detta innebär att rationell montering är möjlig och att montering är möjlig till och med genom kunden.

Problem 3: Lås måste bytas vid nyckelförlust. Om den behörige användaren av ett lås tappar alla nycklar till ett lås eller alternativt en nyckel kommer i obehörigt omlopp eller en misstanke föreligger att en nyckel obehörigen har kopierats, måste normalt låset bytas. Om en gemensam nyckel till ett låssy- stem förloras, måste alla lås som passar till den gemensamma nyckeln bytas. Är den gemensamma nyckeln huvudnyckeln i systemet, måste alla lås bytas.

Det finns stiftcylinderlås som kan spärras mot en borttappad nyckel, men ett problem som kvarstår för den behörige användaren är att det endast är en yrkesman som kan göra detta. Det tar tid, kräver yrkeskunskap och kostar pengar. Föreliggande uppfinning löser detta problem genom att låset är om- ställbart. Om det gäller ett enskilt lås som inte ingår i ett låssystem, kan låset ställas om genom att man helt enkelt tar ut rotorn ur låset och arrangerar om de däri befintliga låselementen som påverkas av nyckeln på så sätt att en annan kod på nyckeln erfordras för att låset ska kunna öppnas. När det gäller en borttappad nyckel i ett nyckelsystem, kan alla lås som ingår i systemet spärras för att inte passa den borttappade nyckeln, utan att koderna på de övriga nycklarna, som ingåri nyckelsystemet, behöver ändras.

Problem 4: Låssystem måste beställas från, tillverkas av och levereras från låstillverkaren. Ett låssystem byggt med traditionell teknik måste specialbe- ställas. Lås och nycklar beställs normalt med hjälp av en speciell matris som beskriver antalet lås och nycklar som ingår i systemet och vilka nycklar det är som skall passa till respektive lås. Matrisen kan utfonnas hos en detaljist eller làssmed innan den sänds till làstillverkaren. Alternativt är det möjligt att be- ställa ett låssystem direkt hos tillverkaren. Själva förfarandet tar tid och kräver administration samtidigt som låsen och nycklarna måste specialtillverkas. Det 10 15 20 25 30 35 533 347 4 krävs gedigna yrkeskunskaper för att konstruera och definiera lås och nyckel- systemkoder i låssystem som bygger pâ traditionell teknik. Detta gör att ett lås som ingår i ett låssystem är betydligt dyrare än ett enskilt lås som man köper från hyllan hos detaljisten. Tiden för leverans räknas i veckor, ibland månader. Föreliggande uppfinning löser detta genom att man själv köper det antal lås som ska ingå i det låssystem som man behöver direkt från hyllan och sedan själv bygger sitt Iåssystem. Enkel kodterminologi gör det enkelt att själv bestämma låssystemkoder och nyckelsystemkoder. Detta gör att Iåssy- stemet blir mycket billigare och snabbare att ta fram.

Problem 5: Användaren kan inte själv göra ändringar i ett befintligt Iåssystem.

Innevarande uppfinning löser detta genom att användaren själv kan göra de ändringar som behövs. Utan specialverktyg och utan specialkunskaper. Det är billigt, praktiskt och spar tid.

Problem 6: Användaren kan heller inte revidera ett enskilt lås för att passa en annan nyckel. Det finns visserligen lås vilka man kan ställa om ett par gånger, men därefter är möjligheten förbrukad. Dessa lås är för övrigt inga enhetslås, varför de inte löser de problem som ett sådant lås löser. Föreliggande uppfin- ning löser detta problem genom att man enkelt kan göra omställningen för hand.

Problem 7: Användaren kan inte ställa in ett enskilt lås så att det passar flera olika nycklar. Föreliggande uppfinning löser detta problem genom användning av neutrala låselement i låset.

Problem 8: Nycklar kan inte tillverkas rationellt. Eftersom låsen är olika, måste även nycklarna vara olika. Föreliggande uppfinning löser detta genom an- vändning av enhetsnycklar som vid början är okodade och kodas först av an- vändaren. Nycklarna är därför vid tillverkningen likadana och kan tillverkas rationellt.

Problem 9: Om passage till ett utrymme som användaren har behörigt tillträde till skall göras, samtidigt som användaren saknar nyckel, kan passage inte ske utan att man beställer en ny nyckel. Uppfinningen löser detta genom att endast kännedom om nyckelkoden krävs för att man ska kunna tillverka en ny nyckel av en okodad nyckel. 10 15 20 25 30 35 533 34? Problem 10: Om användaren vill ha en ny nyckel eller extranyckel, är det inte möjligt att få den omgående. Man måste först ta sig till en nyckeltillverkare eller alternativt skicka efter nyckeln från låstillverkaren. En förutsättning är dessutom att man har kvar någon av originalnycklarna. Uppfinningen löser detta genom att okodade nycklar skall flnnas att tillgå i dagligvaruhandeln.

Man kan också låna en nyckel från någon annan som har samma sort lås och bygga om nyckeln för den egna koden och öppna sin dörr. Alternativt ha en okodad nyckel hängande på lämplig plats.

Problem 11: Om låsen och nycklarna är olika, måste någon form av administ- ration inrättas som parar ihop rätt nyckel med rätt lås. Kostnaden för detta läggs ovanpå produktkostnaden. Uppfinningen löser detta problem genom använde av okodade enhetsnycklar som sätts ihop till valfri kombination av kunden.

Problem 12: En nyckel som saknar lås är värdelös och kan inte återanvän- das. Uppfinningen löser detta problem genom använde av okodade enhetsnycklar som sätts ihop till valfri kombination av kunden.

Problem 13: Ett lås som man saknar nyckel till är värdelöst. Det kan inte de- monteras och inte återanvändas vare sig i sin helhet eller delarna var för sig.

Uppfinningen löser detta genom att låset alltid kan ställs om för att passa en befintlig eller ny nyckel.

Samtliga ovan nämnda problem kan även gälla traditionella hänglâs.

Problem 14: Brist på snabbt tillträde vid räddningsinsatser. För räddningsin- satser, där personal som normalt saknar tillträde till ett utrymme, men där man med kort varsel behöver ta sig in i olika utrymmen för att rädda liv och egendom, utgör den traditionella teknikens begränsningar ett stort problem.

Föreliggande uppfinning gör det möjligt att med tillgång till låsets kod snabbt ta sig in i en lägenhet till exempel vid brand, genom att bygga en nyckel eller genom att räddningsverket bereds möjlighet att genom fjärrstyrning, antingen via en fast förbindelse eller via en trådlös förbindelse, som exempelvis via en mobiltelefon, ändra låsets mekaniska kod till räddningsverkets, ambulansens eller polisens kod eller alternativt genom att låset nollställs. 10 15 20 25 30 35 533 34? Problem 15: Traditionellt år det tillverkaren alternativ Iâssmeden som har kunskap och möjlighet att påverka lås, öppna lås och leverera nycklar och service. Dessutom finns hos tillverkaren kopior av kunders lås och nyckelko- der om kunden har beställt ett Iåssystem hos tillverkaren. Detta kan innebära ett integritetsproblem som effektivt undanröjs tack vare uppfinningen.

Problem 16: Miljökostnaderna för tillverkningsprocessen, kostnaderna för lås- smedsresor och kostnaderna för kassationshantering av utbytta lås är stora med dagens lås och Iåssystem. Uppfinningen reducerar dessa kraftigt, efter- som större enhetssatser kan skickas till återförsäljare, inga låssmedsresor längre behövs och kassationen av utbytta lås kan reduceras till byte endast av utslitna eller skadade lås.

Tidigare försök att komma till rätta med ovanstående problem har inne- fattat försökt till konstruktion av omställbara lås, som samtidigt utgör enhets- lås, dvs lås som man kan serietillverka rationellt genom att alla lås vid tillverk- ningen ser likadana ut, varvid de individuella skillnaderna hos låsen uppnås först genom olika förändringar av låset i efterhand, dvs genom att låset är omställbart. Idén med omställbara lås eller enhetslås är med andra ord inte ny, men problemen med de tidigare lösningarna har varit att dessa konstruk- tioner inte har haft förmågan att lösa alla de problem, som den traditionella tekniken med individuellt olika lås och nycklar ger upphov till. Eftersom antalet sådana försök är mycket stort och avspeglar sig i en mycket stor mängd pa- tent på området mekaniska lås samtidigt som mängden problem som dessa patent försöker lösa, och vissa fall löser, blir det totala antalet beröringspunk- eter mellan föreliggande uppfinning och tidigare patent på mekaniska lås för- hållandevis stort. Att i detta sammanhang göra jämförelser med tidigare lös- ningar blir därför mycket oprecist. Med hjälp av bifogade definitioner (se ned- an i slutet av beskrivningen) kan dock följande indelning i kategorier göras, vilket i viss mån underlättar överblicken.

Alla lås som inte är omställbara kan teoretiskt med avseende på för- mågan till rationell serietillverkning (enhetslås) och förmågan till konstruktion av Iåssystem (systemkodning) delas in i följande fyra kategorier: Kategori 1: mekaniskt enkelkodat variabellås. Exempel: sjutillhållarlås. 10 15 20 25 30 35 533 347 7 Kategori 2: mekaniskt systemkodat variabellås. Exempel: ASSA stiftcylinder- lås, typ Yale, och US 5 826 451 (se känd teknik).

Kategori 3: mekaniskt enkelkodat enhetslås. Exempel: kombinationslås.

Kategori 4: mekaniskt systemkodat enhetslås. Exempel: inga påträffade.

För att göra en indelning i kategorier som även omfattar omställbara lås, det vill säga även förmågan att utan yrkeskunskaper och/eller special- verktyg och/eller på annat sätt med hjälp av en extern fackman/leverantör, som tillför nya delar till låset, ställa om enskilda lås och bygga och revidera låssystem tillkommer sedan följande kategorier: Kategori 5: mekaniskt manuellt omställbart enkelkodat variabellås.

Kategori 6: mekaniskt manuellt omställbart systemkodat variabellås.

Kategori 7: mekaniskt manuellt omställbart enkelkodat enhetslås.

Kategori 8: mekaniskt manuellt omställbart systemkodat enhetslås.

Kategori 9: fjärrstyrda kategori 1-4 lås.

Exempel på lås i: Kategori 5: Kaba lås som kan ställas om tre gånger. Endast för en nyckel.

Kategori 6: Inga exempel har påträffats.

Kategori 7: Flera exempel har påträffats.

Kategori 8: Föreliggande uppfinning. lnga andra exempel har påträffats.

Kategori 9: Denna kategori har inte undersökts närmare.

Benämning Ovanstående kategorier omfattar enbart lås. lnga lösningar där me- ningen är att användaren själv ska bygga sin nyckel har påträffats. Detta är dock grundläggande för att kunna lösa en stor del av problemen. Uppfinning- en omfattar därför inte bara lås utan även nycklar för dessa.

För att lösa problemet med en enkel kodterminologi som bygger på bi- nära siffror måste dessutom både lås och nyckel omfatta ett digitalt mekaniskt kriterium för låsöppning. Sammantaget blir därför uppfinningen definitions- mässigt ett spärrsystem som består dels av ett lås enligt definitionen: meka- niskt manuellt omställbart systemkodat enhetslås med digitalt mekaniskt krite- rium för làsöppning, och dels en byggbar nyckel med digitalt mekaniskt krite- rium för låsöppning. 10 15 20 25 30 35 533 34? Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen beskrivs närmare i det följande med hänvisning till bifo- gade schematiska ritningar, på vilka: Fig 1-3 visar en första utföringsform av uppfinningen; Fig 4-8 visar en andra utföringsform av uppfinningen; och Fig 9-14 visar en tredje utföringsform av uppfinningen.

Beskrivning av föredragna utföringsformer Utföringsexemgel 1 I fig 1 visas en stator 1, i vilken en rotor 2 kan rotera, försedd med en övre 6 och en undre 7 kanal, som sträcker sig genom statorns 1 hela längd.

Rotorn 2 har ett antal genomgående hål i vilka stift 3, 4 och 5 kan röra sig radiellt genom påverkan av tyngdraften och en nyckel. Stiften 3 och 4 är identiska till sin konstruktion, men kan ges olika funktion beroende på vilket håll stiftets spetsiga del vänds åt när det placeras i rotorn 2. l tig 1 visas stiftet 3 med den spetsiga delen nedåt och stiftet 4 med den spetsiga delen uppåt.

Stift 5 saknar denna spetsiga del och är därigenom neutral till sinfunktion, vilket närmare beskrivs i samband med tig 3 nedan. Ett vridbleck 8 är så konstruerat att rotorn 2, om den vrids 90 grader, kan den tagas ur statorn 1, eftersom vridbleckets 8 vidaste del då löper fritt genom övre 6 och undre 7 kanalen. Stiften 3, 4 och 5 kan då arrangeras om för en ny kod varefter rotom 2 åter placeras i statorn 1. Konstruktionen enligt figuren medför att rotorn 2 kan tagas ur statorn 1 vid demontering av vridblecket 8, oavsett om rotorn vrids eller ej, genom att vridblecket 8 först demonteras.

En alternativ konstruktion, vid vilken denna egenskap visserligen går förlorad men rationellare tillverkning och montering blir möjlig, innefattar integrering av vridblecket i rotorn genom utformning av vridblecket och rotorn i ett stycke. I så fall behöver varken vridblecket eller en anordning för fastsättning av detta på rotorn tillverkas eller monteras. l fig 2 visas ett exempel på en byggbar nyckel 15 uppbyggd av olika nyckelelement 8', vilka sett från sidan 9 har ett genomgående hål i syfte att möjliggöra montering på en nyckelstång 10. Antalet dimensioner i vertikal led avseende nyckelns profil är begränsat till två, vilket innebär att nyckelns hela profil, dvs nyckelns identitet, direkt kan översättas till en binär kod, genom att varje profilhöjd ges en binär siffra. I det här fallet har låga profilhöjden 11 givits den binära siffran 0 och den höga profilhöjden 12 den binära siffran 1. 10 15 20 25 30 35 533 34? 9 En nyckel till ett 20 stifts lås, såsom visas i fig 1, motsvaras av en nyckel med en profilhöjd för varje stift, dvs 20 olika profilhöjder i horisontell led. Antalet möjliga kombinationer i ett sådant läs motsvarar då alla binära tal på upp till 20 siffror dvs 2^20 = 1048576. Antalet profilhöjder i horisontell led på varje nyckelelement 8' avgör hur många olika nyckelelement som kan tillverkas.

Om antalet profilhöjder i horisontell led begränsas till 1 på varje element behöver man bara tillverka 2 olika sorters element, 1 och 0, och nyckeln byggas av 20 olika element. Om man i stället som l detta exempel använder 4 profilhöjder i horisontell led, behövs 16 olika element, eftersom 2^4 = 16, vilket dessutom innebär att man, förutom den binära kodningen för varje element, som ju kan översättas till en decimal siffra, även kan använda sig av en hexadecimal märkning på elementen, vilket ökar förutsättningarna för användaren att använda alternativa nyckelkoder, dvs binär, decimal eller hexadecimal. En hexadecimal kod är generellt lättare att memorera, eftersom det hexadecimala systemet också innefattar bokstäver. Varje element kan alltså märkas hexadecimalt, då det detta talsystem har just 16 som bas.

Dessa 16 nyckelelement med sin hexadecimala kodning visas ifig 2 kolumn 13 och 14. Endast elementen i kolumn 13 behöver tillverkas, eftersom de även kan bilda elementen i kolumn 14 om man vänder dem horisontellt. En nyckel 15 byggs av fem sådana element som om de märks enligt figuren direkt ger en kod, som kan översättas till både en binär 16 och en decimal siffra 17. (En sådan omvandling kan enkelt ske med hjälp av ett ett vanligt standardprogram, såsom Kalkylatorn iWindows.) Nyckeln kan även i enlighet med fig 2 förses med en smalare, nedåtriktad skena eller tapp 12' samtidigt som rotorn i enlighet med fig 2a förses med ett motsvarande spår 12". Tappen och spåret, som även omfattar nyckelhålet, medför då att nyckeln vid införing i låset tvingar ned stift som på oönskat sätt kan ha fastnat i ett övre läge. Nyckeln kan givetvis också, för att förhindra att stift i ett kärvande lås inte ånyo fastnar i ett övre läge under införingen av nyckeln, ha en sådan skena eller tapp vid varje ställe som i låset motsvarar ett element som inte ska lyftas. l fig 3 visas funktionen de olika stiften. l fig 3a visas hur ett stift, som är vänt med den spetsiga delen nedåt, hindrar rotorn från att rotera eftersom spetsen på grund av tyngdkraften förs in i statorns nedre kanal 7. lfig 3a1 visas att stiftet, om det lyfts, vilket sker om nyckel har den högre profllhöjden, dvs en binär 1 på stiftets plats, lyfts ur kanalen 7 så att rotorn kan rotera 10 15 20 25 30 35 533 34? 10 såsom visat i fig 3a2. Ett stift med spetsen nedåt kan då sägas representera en binär 1.

Om stifiet däremot är placerat med den spetsiga delen uppåt, såsom visat i fig 3b, får det i stället en spärrande funktion vid nyckelpåverkan. Detta innebär samtidigt att det, om det inte påverkas, dvs inte lyfts, inte heller förhindrar rotation av rotorn. Ett stift med spetsen uppåt kan alltså sägas representera en binär 0, då det erfodras en binär 0 på motsvarande plats på nyckeln för att rotorn ska rotera och låset öppnas. Om nyckeln istället skulle ha en binär 1 på motsvarande plats, skulle stiftet lyftas och, eftersom dess spets är vänd uppåt, föras in i den övre kanalen 6, såsom visat i fig 2b2, och förhindra rotorrotation.

Om ett neutralt stift, dvs ett stift utan spetsig del, är placerat i låset, såsom visat i fig 3c, spelar det ingen roll om stiftet lyfts eller inte, vilket åskådliggörs i fig 3c1 och fig 3c2. Ett sådant stift har med andra ord en neutral funktion och för ett sådant stift spelar det allså ingen roll om nyckeln har en binär 1 eller 0 på motsvarande plats på nyckeln. Detta innebär att om man placerar x antal neutrala stift i rotorn så möjliggörs att 2^x olika nyckar passar i samma lås.

Utföringsexempel 2 Utföringsexempel 2 avser ett tjärrstyrt binärt kodat låssystem, i vilket man använder sig av likadana nycklar som i utföringsexempel 1 men i vilket olika låsinställningari stället kan vidtagas med hjälp av en anordning som kan överföra digitala/analoga signaler över digitala/analoga trådbundna eller luftburna kanaler. Låset i detta utföringsexempel är för ändamålet försett med tvâ elektromagnetiskt styrda komponenter med individuellt, vertikalt styrda stift i syfte att ge låsstiften antingen en spärrande, frigörande eller neutral funktion vid nyckelpåverkan.

I fig 4 visas huvuddelarna i låset. I fig 4a syns sett från sidan ett antal stift 18 som placeras i en rotor 19. I fig 4b visas stiften och rotorn i genomskärning. l fig 4c visas statorn i en längdsektion och i fig 4 d från sidan med borrhål för montering i en standardlâskista och med plats för rotor och övre och undre elektromagnet, vilka visas från sidan i fig4f. En övre elektromagnet visas i frontvy i fig 4e och undre elektromagnet visas i frontvy fig 4g jämte ett övre stift 20, som styrs av en individuell elektromagnetisk anordning 21, och ett undre stift 22, som styrs av en individuell elektromagnetisk anordning 23. 10 15 20 25 30 35 533 34? 11 I fig 5a visas rotorn med stift sett ovanifrån. I flg 5b visas rotorn sett från sidan med gemensamma rotorkanaler 24, i vilka både elektromagneternas övre och undre stift, och rotorns stift kan föras in. När stiften är placerade i rotorn kommer de, precis som i utföringsexempel 1, av tyngdkraften att tvingas nedåt och kommer att falla ur rotorn såvida de inte är placerade i någon form av stator. När så är fallet hamnar alla stift i den position som åskådliggörs i fig 5b med stiftens nedre spets i kanalernas nedre del 25. Om en nyckel enligt fig 5c förs in i en sådan rotor, kommer de stift som enlig tidigare utföringsexempel motsvarar en binär 1 på nyckeln, dvs den högre profilhöjden 26 att lyftas i rotorn, så att dessa stifts övre del hamnar i kanaleernas övre del 27, medan de stift som motsvarar en binär 0 på nyckeln, dvs den lägre profilhöjden 28, förblir kvar i kanalernas nedre del. Stiftens olika positioner kommer då att bli den som visas i fig 5d, där alla stift som befinner sig i den övre kanalen kan sägas representera en binär 1, medan stift som befinner sig iden nedre kanalen kan säga representera en binär 0. l fig 6 visas hur monteringen av rotor och elektromagneter går till. I fig 7 visas en sidovy med en längdsektion och en frontvy med en sektion genom statorn och rotorn. Alla stift i rotorn befinner sig i de gemensamma rotorkanalernas nedre läge och inget av de elektromagnetiska stiften befinner sig i någon av de gemensamma rotorkanalerna.

I fig 8a visas hur rotorstiftet får en frigörande funktion (binär 1) när det elektromekaniskt styrda nedre stiftet förs upp i den gemensamma rotorkanalen. Rotorstiftet måste i detta fall lyftas av nyckeln för att låset skall kunna öppnas enligt fig 8a1 och 8a2. I flg 8 visas hur rotorstiftet får en spärrande funktion(binär 0) när det elektromekaniskt styrda övre stiftet förs ned iden gemensamma rotorkanalen. I fig 8b1 visas att rotorn kan rotera om sådant stift inte påverkas av nyckeln, medan det i fig 8b2 visas att rotorrotation förhindras av fysisk kontakt med det övre elektromagnetiskt styrda stiftet i den övre delen av den gemensamma rotorkanalen.

Ifig 8c, c1 och c2 visas hur ett rotorstift får en neutral funktion, dvs blir varken spärrande eller frigörande vid nyckelpåverkan, genom att inget av de elektromagnetiskt styrda stiften förs in iden gemensamma rotorkanalen.

Ingen fysisk kontakt kan uppstå med rotorstiftet oavsett om det påverkas av nyckeln eller ej.

Ifig 9a visas en nyckel uppbyggd av nyckelelement med hexadecimal märkning och nyckelns binära kod. l fig 9b visas hur de elektromekaniskt styrda stiften är inställda när alla stift är neutrala "N", dvs då låset inte är 10 15 20 25 30 35 533 347 12 inställt för någon nyckel kombination. I fig 9c visas de övre och undre stiftens position då låset är inställt för nyckeln enligt fig 9a. lfig 10a visas hur de elektromekaniskt styrda stiften är inställda vid en inställning som passar endast ett lås. Ingen av positionerna är då neutral, dvs antingen har ett övre eller nedre stift förts in i samtliga av rotorns gemensamma rotorkanaler. Varje stift i rotorn har då antingen en spärrande eller frigörande funktion. (binär 1 eller O), varför endas en unik nyckel passar i detta lås.

I fig 10b visas hur de fyra främsta positionerna i låset är neutrala, eftersom varken de övre eller undre stiften har förts in i dessa rotorkanaler.

Hur nyckeln ser ut på dessa positioner är då egalt när det gäller att öppna låset, och de nyckelkombinationer som anges i den högra spalten kommer samtliga att passa i låset.

I fig 11 visas schematiskt hur låset kan styras över en digital/analog kanal (29) med hjälp av exempelvis en mobiltelefon 30 och/eller persondator 31. Dessa kan förses med en enkel mjukvara för beräkning och bestämning av den nödvändiga informationen 32 för manuell uppbyggnad av nycklar och ger svar på bl a antalet nycklar 33 och deras koder 34 när nya låssystem behöver byggas samt när befintliga utökas och eller revideras samt för inställning av individuella låskoder 34, i både stora och små nyckelsystem.

Utföringsexemgel 3 Utföringsexempel 3 visar hur ett binärt kodat mekaniskt låssystem enligt uppfinningen kan appliceras på ett skivcylinderlås genom användning av av skivor konstruerade så att varje skiva, precis om ifråga om stiften i utföringsexempel 1 och 2, kan spärra, frigöra eller förhålla sig neutralt gentemot en anordning som öppnar respektive stänger låset vid nyckelpåverkan, varvid de olika funktionerna, dvs låsinställningen, i stället för vändning av stiften som i ovanstående utföringsexempel åstadkommes genom en förinställd vridning av skivorna. Nyckeln byggs därför, istället för av lyftande eller icke lyftande nyckelelement, upp av vridande eller icke vridande element.

I fig 12 visas ett antal skivor 40 som liksom stiften i utföringsexemplet 1 är placerade efter varandra i en rotor 41, som på traditionellt sätt är placerad i någon form av stator, varvid rotorn hindras att rotera av en bom 42 då låset är stängt och kan rotera först då bommen kan föras in i rotorn, vilket möjliggörs då skivorna i låset vrids av nyckeln så att utrymme för bommen 10 15 20 25 30 35 533 34? 13 skapas i rotorn. I detta utföringsexempel kan då varje skiva förinställas i tre olika vridningslägen så att vid nyckelns vridning antingen (1) ett sådant utrymme skapas eller (2) skapande av ett sådant utrymme förhindras eller (3) varken eller. Den förinställda vridningen åstadkommes med hjälp av en anordning 44 försedd med tre hak 46, i vilka en nedre bom 47 kan föras in och låsa densamma. Varje skiva kan roteras medurs med hjälp av nyckeln vid låsöppning och återroteras av en fjäder 48. Nyckeln består av vridande element 50 och icke vridande element 51, som i fig 11 visas från sidan och och i en vy framifrån, varvid det av den senare vyn framgår att det vridande elementet har samma form som nyckelhålet och följaktligen griper tag i nyckelhålets kanter och får skivan att vridas då nyckeln vrids, medan det icke vridande elementet är runt och med en något mindre diameter än nyckelhålet, så att det inte kan vrida skivan då nyckeln vrids runt. l detta utföringsexempel byggs en nyckel av element som träs på en nyckelstång 52, vars tvärsnitt passar i nyckeelementens centrumhål, i detta fall en kvadrat. Elementen fixeras på stången av en låsanordning 54, som i sin enklaste form kan gängas på en stång som är gängad i toppen. Nyckeln kan då byggas upp av enskilda element där varje element som i tidigare utföringsexempel representerar ett binärt tecken. l detta exempel representerar det vridande elementet det binära tecknet 1 och det icke vridande elementet det binära tecknet 0. För att underlätta det praktiska handhavandet vid nyckelns hopsättning och vid hanteringen av nyckelkoder, kan nyckeln även i detta fall och som i tidigare utföringsexempel byggas av element som består av fyra binära tecken, så att elementen kan ges hexadecimal märkning enligt fig 12 och elementet 53 märkt Ett exempel på en färdig nyckel 55 med den binära och decimala kodningen 56 visas längst ned i fig 12.

I fig 13 och fig 14 visas hur låsinstâllningen genomförs för detta utföringsexempel med hjälp av samma nyckel som man sedan öppnar låset med, vilket till skillnad mot utföringsexemplet 1 innebäratt man inte behöver ta ut rotorn för att genomföra en omställning av låskoden. l fig 13 visas skivornas olika positioner vid låsinställningen och i fig 14 beskrivs skivornas lägen då själva låsöppningen sker.

I fig 13 A visas skivornas position då låset inte är inställt för någon eller några nycklar. l fig 13 B visas hur den nedre bommen förs ned så att anordningen 44 frigörs för att kunna vridas. En färdig nyckel sätts i låset och vrids moturs. De skivor som motsvaras av en binär 1 på nyckeln, dvs 10 15 20 25 30 35 533 347 14 vridande element, kommer då att vridas enligt fig 13 C samtidigt som bommen förs upp och rotorn hindras att rotera. Skivor som motsvaras av en binär 0 på nyckeln, dvs ett icke vridande element, vrids inte av nyckeln och befinner sig fortfarande i utgångslägets position A. Alla skivor kan då sägas motsvara en en binär 1 eller O, dvs antingen representera en frigörande eller spärrande funktion som i utföringsexempel 1 och 2.För att kunna ställa in ett lås så att det kan öppnas av flera olika nycklar, dvs kunna ingå i ett làssystem. fodras att någon eller några skivor förhåller sig neutrala, dvs varken frigör eller spärrar låset vid nyckelpåverkan. I utföringsexempel 1 åstadkommes detta med hjälp av åtminstone ett neutralt stift och i utföringsexempel 2 genom att varken över- eller understift förs in rotorkanalen. l detta utföringsexempel åstadkommes neutraliseringen med hjälp av skivan genom att den med en för ändamålet byggd nyckel vrids till en position enligt fig 13 E. En skiva som vrids från denna position kommer varken att frigöra eller spärra bommen och har således en neutral funktion.

Ett lås som är inställt att passa flera individuellt olika nycklar har då skivor som är förinställda i alla de tre olika positionerna enligt fig 13F.

I fig 14 A visas hur en skiva som motsvarar en binär 1, dvs har en frigörande funktion, fungerar. Kriteriet för denna skiva är att den måste påverkas av nyckeln, dvs vridas för att låset skall kunna öppnas. I fig 14 A1 visas hur bommen som hindrar rotom att roteras förs ned av en fjäder (ej visad) då skivan vrids så att rotorn kan roteras.

De skivor som inte vrldits av nyckeln vid låsinställningen (se ovan) intar då position 14B och motsvaras av en binär 0 på nyckeln. En förutsättning är att dessa inte påverkas av nyckeln vid låsöppningen, dvs inte vrids, vilket visas i fig 14B1. Skulle skivan vridas som i 14B2 hindrar den bommen från att föras ned i rotorn och hindrar därigenom densamma att rotera.

En skiva däremot som år neutralt inställd enligt fig 14C kan både förbli opåverkad enligt 14C1 eller vridas enligt 1402 utan att påverka låsöppningen, Definitioner Mekaniskt lås: ett lås som enbart kan öppnas med mekanisk nyckel.

Mekanisk nyckel: nyckel som använder sig av sin fysiska form för att öppna ett lås.

Mekanisk nyckelkod: beskrivning av den fysiska formen hos nyckeln som fod- ras för låsöppning.

Enskilt lås: lås som inte ingår i ett làssystem. 10 15 20 25 30 35 533 347 15 Systemlås: lås som ingår i ett låssystem.

Låssystem: grupp av lås innehållande minst två lås med olika mekanisk lås- kodning och minst en gemensam nyckel.

Mekaniskt spärrsystem: system innehållande mekaniskt lås och mekanisk nyckel.

Mekaniskt enkelkodat lås: ett mekaniskt lås, till vilket enbart en mekanisk nyckelkod passar.

Mekanisk låskod: beskrivning av ett mekaniskt enkelkodat lås, mekanisk in- ställning, dvs hur elementen i låset som påverkas av nyckeln är arrangerade och bildar ett kriterium som bara kan uppfyllas genom mekanisk påverkan för att låset ska kunna öppnas. Den mekaniska låskoden bestämmer med andra ord vilken mekanisk nyckelkod det är som fodras för öppning av låset.

Enkelnyckel: nyckel som bara kan öppna mekaniskt enkelkodade lås.

Mekaniskt systemkodat lås: ett mekaniskt lås i vilket minst två olikt mekaniskt kodade nycklar passar.

Mekanisk systemlåskod: beteckning på ett systemkodat lås' mekaniska in- ställningar, dvs hur elementen i låset som påverkas av nyckeln är arrangera- de och bildar de olika kriterium som bara kan uppfyllas genom mekanisk på- verkan för att låset ska kunna öppnas. Den mekaniska systemlåskoden defi- nierar vilka olika det är nycklar som kan öppna ett enskilt systemkodat meka- niskt låst.

Mekanisk systemnyckel: nyckel som kan öppna lås vilka har olika mekaniska låskoder.

Huvudnyckel: mekanisk systemnyckel som öppnar alla låsen i ett låssystem.

Mekaniskt variabellås: lås som vid tillverkningen skiljer sig från varandra ef- tersom låskoden ställs in vid tillverkningen. Denna låskod kan inte ändras av användaren.

Mekaniskt enhetslås: lås som vid tillverkning inte skiljer sig ifrån varandra ef- tersom ingen ursprunglig mekanisk låskod ställs in vid tillverkningen utan i stället först av användaren.

Mekaniskt manuellt omställbart lås: ett mekaniskt lås vars mekaniska låskod eller låskoder kan ändras av en lekman utan specialverktyg.

Mekaniskt fiärrstyrt omställbart lås: ett mekaniskt lås vars mekaniska låskod eller låskoder kan ändras med hjälp av någon form av fjärrkontroll, utan att manuellt ingrepp i låset.

Mekanisk låssystemkod: sammanställning av samtliga mekaniska låskoder för lås som ingår i ett låssystem. 533 34? 16 Mekanisk nyckelsystemkod: beskrivning av alla nyckelkoder i ett låssystem.

Kodterminologi: språk som beskriver mekaniska lås och nyckelkoder.

Exempel på en sammansatt definition för ett lås enligt uppfinningen: Ett mekaniskt manuellt omställbart systemkodat lås är ett mekaniskt system- lås, vars mekaniska láskoder kan ställas om av användaren utan speclalverk- tyg och i vilket minst två olikt mekaniskt kodade nycklar passar.

Claims (17)

533 34? 17 Patentkrav

1. Lås innefattande: - en stator (1), - en rotor (2, 19, 41) som är roterbart anordnad i statorn (1), - en uppsättning element (3, 4, 18, 40) anordnade i nämnda rotor för samverkan med statorn, vilka element vardera har en öppning och vilka element är anordnade efter varandra i rotorns längsgående riktning och vars öppningar tillsammans bildar ett genomgående hål för mottagande av en nyckel, varvid var och en av nämnda element (3, 4, 18, 40) oberoende av varandra är omställbart anordnade mellan ett vid påverkan spärrande tillstånd och ett vid samma påverkan frigörande tillstånd.

2. Läs enligt krav 1, varvid nämnda element (3, 4, 18, 40) både i nämnda spärrande tillstånd och i nämnda frigörande tillstånd är anordnade att vid påverkan förflyttas en för varje element (3, 4, 18, 40) identisk sträcka.

3. Lås enligt krav 1 eller 2, varvid samtliga element (3, 4, 18, 40) till sin form är identiska.

4. Lås enligt något av föregående krav, varvid var och en av nämnda element (3, 4, 5, 18, 40) har en största dimension som är mindre än rotorns diameter.

5. Lås enligt något av ovanstående krav, vidare innefattande minst ett neutralt element (5, 18, 40) anordnat i rotorn (2, 19, 41), varvid nämnda minst ett neutralt element (5, 18, 40) har en öppning som tillsammans med elementen (3, 4, 18, 40) bildar nämnda genomgående hål, varvid nämnda minst ett neutralt element (5, 18, 40) är anordnat att vara icke-spärrande.

6. Lås enligt något av föregående krav, varvid statorn (1) har en övre kanal (6) och en undre kanal (7).

7. Läs enligt krav 6, varvid var och en av elementen (3, 4, 18) har en utskjutande spetsig del, varvid minst ett första element har en utskjutande spetsig del som 533 34? 18 är riktad mot nämnda nedre kanal (7) och varvid minst ett andra element har en utskjutande spetsig del som är riktad mot nämnda övre kanal (6).

8. Lås enligt krav 7, varvid nämnda element (3, 4) är löstagbara ur nämnda rotor (1 ) och varvid de är anordnade att placeras i rotorn (1) med nämnda respektive utskjutande spetsig del antingen ingripande iden nedre kanalen (7) eller riktad mot den övre kanalen (6).

9. Lås enligt krav 5-9, varvid nämnda minst ett neutralt element (5) är löstagbart anordnad i nämnda rotor (1).

10. Lås enligt något av föregående krav varvid låset (2, 19) har ett vridbleck (8) anordnat på rotorn (2), vilket vridbleck (8) har en största dimension som möjliggör montering och demontering av rotorn (2,19) i och ur statorn (1) från dess ena kortsida.

11.Lås enligt krav 1-8, varvid rotorn (19) innefattar en övre och en undre rotorkanal (24) associerad med varje element (18), vilka övre och undre rotorkanaler (24) är associerade med ett övre (20) respektive undre stift (22), varvid en övre elektromagnetisk anordning (21) är anordnad att styra nämnda övre stift (20) och en undre elektromagnetisk anordning (23) är anordnad att styra nämnda undre stift (22), varvid nämnda övre stift (20) och nämnda undre stift (22) är anordnade att individuellt vid elektromagnetisk påverkan ingripa i sitt associerade element (18) genom att föras in i nämnda rotorkanaler (24).

12. Lås enligt krav 5-11, varvid nämnda minst ett neutralt element (18, 40) och nämnda element (18, 40) till sin form är likadana.

13. Nyckel (15) som har en kropp längs vilken ett flertal utskott är anordnade, varvid nämnda flertal utskott (12) alla är anordnande i samma plan, varvid nämnda flertal utskott (12) alla har samma höjdmått och tillsammans definierar nyckelns profil.

14. Nyckel (15) enligt krav 13, varvid nyckeln innefattar ett flertal utskott i två motsatta riktningar längs med nyckelns kropp. 533 347 19

15. Nyckel (15) enligt krav 14, varvid det till varje utskott flnns associerat en position på nyckelns kropp och varvid varje utskotts position är unik.

16. Nyckel (15) enligt krav 13-15, varvid nyckelns kropp utgörs av ett antal nyckelelement (8'), på vilka nyckelelement nämnda utskott flnns anordnande, och varvid nyckeln är byggbar av nämnda nyckelelement (8').

17. Nyckel (15) enligt krav 16, varvid var och en av nämnda nyckelelement har högst fyra utskott.