SE532665C2 - Förfaranden för att förlänga livslängden hos svetsade fogar hos legerat stål genom eliminering och reduktion av den värmepåverkade zonen - Google Patents

Description

l0 15 20 25 30 'S32 S85 Ett annat förfarande som använts för att förbättra de metallurgiska egenskaperna i HAZ är en PWHT. American Society of Mechanical Engineers (ASME) Ångpanne- och Tryckkärlsregler (Boiler and Pressure Vessel Code) fordrar att svetstillämpningar för rörledningar och tryckkärl av làglegerat stàl skall utsättas för en PWHT för att uppnå seghet, brott- och hàrdhetsegenskaper i svets-HAZ. Dock, tenderar PWHT att vara en dyrbar process som kräver avsevärd tid att utföra. PWHT kräver typiskt uppvärmning av den svetsade metalldelen till en temperatur som är precis under den första omvandlingstemperaturen för materialet. ASME- förordnad PWHT för ett högtemperaturmaterial innehållande 2% krom fordrar att materialet skall hållas vid 1350°F i en timme för varje tums materialtjocklek. Ramphastigheten vid vilken temperaturen hos materialet kan höjas till hälltemperaturen och kylas tillbaka till rumstemperatur mäste övervakas ingående och kräver flera timmar att slutföra. Typiska PWHT- operationer pä ett 2 tum tjockt rör tillverkat av detta material, innefattande beredning, tid att höja materialet till temperatur, hàlltid, och nedkylningstid kan fordra 24 timmar.

Komponenter med flera svetsar kan kräva fordra PWHT- operationer.

Tillverkare av komponenter utför allmänt sàdan PWHT i en stor ugn som tillàter flera svetsfogar att anlöpas (tempered) samtidigt. Den fysiska storleken hos ugnen begränsar uppenbart storleken av komponenterna som kan anlöpas. Därför mäste vissa PWHT-procedurer utföras ute pà fältet eller vid byggplatsen. I dessa fall, svetsas delar ihop och överförs sedan till fältet där en PWHT utförs. PWHT i sådana stora komponenter utförs allmänt utnyttjande resistansplattor eller induktionsvärmebehandlingsutrustning. Som sådant, är antalet 74124 pot översdoc; 2006-08-03 10 15 20 25 30 53É B65 svetsfogar som kan motta PWHT på en och samma gång begränsat av tillgängligheten av effekt och PWHT-utrustning. På stora byggnadsarbeten, blir schemaläggning av PWHT också en viktig uppgift.

Dessutom, helt enkelt genom att flytta komponenter i tillverkningsverkstaden till ugnen, till lager, till andra tillverkningsomràden, eller till byggplatsen kan resultera i brott i svetsar och HAZ-omràden. Montering av komponenter vid byggplatsen uppvisar ytterligare utmaningar för att uppnå acceptabel PWHT. Luftflödesströmmar runt komponenterna, innefattande, till exempel, både externa och interna strömmar frán vind och skorstenseffekter, kan resultera i att materialet ej när tillräcklig temperatur under PWHT för att utveckla de fordrade egenskaperna. Speciell omsorg att stödja komponenterna fordras också under PWHT-operationer eftersom styrkan hos materialet reduceras kraftigt av den höga temperaturen hos PWHT-operationen. Även med PWHT äger brott fortfarande rum nära svetsen eller i HAZ. Därför finns ett behov för ett förbättrat förfarande för svetsning som reducerar effekten av HAZ och eliminerar behovet för PWHT.

Sammanfattning av uppfinningen Den föreliggande uppfinningen tillhandahåller ett förfarande för hopsvetsning av tvà metalldelar, innefattande buffertlagerbeläggning (buttering) av en yta hos en första metalldel med en första nickelbaserad tillsatsmetall vid en tjocklek tillräcklig för att isolera en värmepàverkad zon i den första metalldelen fràn efterföljande svetsning för att framställa en första buffertlagerbelagd yta; värmebehandlande åtminstone den värmepàverkade zonen i den första metalldelen 74124 pct övers.doc; 2006-08-03 lO l5 20 25 30 532 665 efter buffertlagerbeläggning av ytan hos den första metalldelen för att framställa en värmebehandlad första buffertlagerbelagd yta; buffertlagerbeläggning av en yta hos en andra metalldel med en andra nickelbaserad tillsatsmetall med samma sammansättning som den första nickelbaserade tillsatsmetallen och vid en tjocklek tillräcklig för att isolera en vârmepàverkad zon i den andra metalldelen fràn efterföljande svetsning för att framställa en andra buffertlagerbelagd yta; värmebehandlande åtminstone den värmepàverkade zonen i den andra metalldelen efter buffertlagerbeläggning av ytan hos den andra metalldelen för att framställa en värmebehandlad andra buffertlagerbelagd yta; och svetsande den värmebehandlade första buffertlagerbelagda ytan till den värmebehandlade andra buffertlagerbelagda ytan med en tredje nickelbaserad tillsatsmetall med samma sammansättning som de första och andra nickelbaserade tillsatsmetallerna.

Förfarandet hos den föreliggande uppfinningen kan användas för att svetsa både lika och olika metaller. Företrädesvis används förfarandet enligt den föreliggande uppfinningen för att svetsa ett martensitiskt rostfritt stàl till antingen ett ferritiskt rostfritt stål, ett austenitiskt rostfritt stål eller ett annat martensitiskt rostfritt stål.

Förfarandet enligt den föreliggande uppfinningen tillåter sub- komponentdelar att svetsas ihop antingen i verkstaden eller vid en byggplats utan behov för värmebehandling efter svetsning. Detta tillhandahåller bättre utnyttjande av utrustning och förbättrad personalschemaläggning medan det reducerar mängden av tid som krävs för fältmontering.

Förfarandena enligt uppfinningen beskrivna häri kan utnyttjas för att väsentligt reducera kostnaderna och den tid som krävs 74124 pct översxloc; 2006-08-03 lO 15 20 25 30 532 E55 för att hopfoga làglegerat rör- och/eller tryckkärlsmaterial och är applicerbar till en màngfald av olika svetsprocesser.

Dessa och andra särdrag och fördelar hos uppfinningen kommer att framträda fràn den följande beskrivningen där de föredragna utföringsformerna skildras i detalj i anslutning till de bilagda ritningarna.

Kortfattad figurbeskrivning Fig. 1 är ett processflödesschema enligt en utföringsform av den föreliggande uppfinningen; och Figurerna 2A-2C illustrerar svetsningen av tvà metalldelar enligt en utföringsform av den föreliggande uppfinningen.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen Den föreliggande uppfinningen tillhandahåller ett förbättrat förfarande för svetsning som reducerar eller eliminerar effekterna orsakade av bildandet av HAZ under svetsning och eliminerar behovet för PWHT. Allmänt tillhandahåller den föreliggande uppfinningen ett förfarande för att bereda en första metalldel som skall svetsas användande en buffertlagerbeläggningsteknik med ett nickelbaserat tillsatsmaterial följt av en PWHT som antingen anlöper (tempers) HAZ eller eliminerar HAZ genom normalisering. En andra metalldel bereds också på ett liknande eller identiskt sätt. De tvâ delarna svetsas sedan ihop, antingen i verkstaden eller på fältet, utan behov för PWHT.

Fig. 1 är ett processflödesschema enligt en utföringsform av den föreliggande uppfinningen. Processen 100 är ett förfarande för hopsvetsning av tvà metalldelar. Det bör inses att metalldelarna som skall svetsas ihop kan vara lika eller olika 74124 pct översdoc; 2006-08-03 10 15 20 25 30 533' 655 metaller. Till exempel kan låglegerade ferritiska stål, som har mindre än 12 vikts-% krom hopfogas. Också, kan ett låglegerat stål med mindre än 12 vikts-% krom, såsom ett ferritiskt stål, fogas till ett rostfritt stål med 12 vikts-% eller mer krom, såsom ett austenitiskt rostfritt stål. I en föredragen utföringsform, används den föreliggande uppfinningen för att foga ett martensitiskt rostfritt stål till antingen ett ferritiskt rostfritt stål, ett austenitiskt rostfritt stål eller ett annat martensitiskt rostfritt stål.

En annan föredragen utföringsform innefattar fogandet av 9Cr- legeringar till andra 9Cr-legeringar, andra ferritiska legeringar, eller austenitiska legeringar, där 9Cr- legeringarna kan innefatta, till exempel, ren 9Cr, P91, P92, SÉIC.

Det bör inses att användandet av termen "låglegerat” stål avser ett stål liknande kolstål, som är stål med mindre än ungefär 1,65% mangan, 0,60% kisel eller 0,60% koppar, förutom att element såsom krom, molybden, kobolt, niob, titan, etc. har tillsatts för att öka dess härdbarhet och hàllfasthet.

Exempel på låglegerade stål innefattar 1%Cr-%Mo (T11 eller P11), 2%Cr-1Mo (T22 eller P22) och en mångfald av andra ASTM- typ legerade stål såsom ferritiska och martensitiska stål.

Användandet av termen ”ferritiskt” avser stål som uppvisar en övervägande ferritisk mikrostruktur vid rumstemperatur och som ej är härdbara med vårmebehandlingar. Användandet av termen ”rostfritt” avser ferrolegeringar som innehåller ett minimum av 10 vikts-% aluminium och innefattar, till exempel, austenitiskt rostfritt stål, ferritiskt rostfritt stål, martensitiskt rostfritt stål och utskiljningshårdat rostfritt stål. Användandet av termen ”austenitiskt” rostfritt stål avser ett rostfritt stål legerat med nickel eller mangan och kväve för att tillhandahålla en austenitisk struktur vid 74124 pct övers.doc; 2006~08-03 10 15 20 25 30 532 555 rumstemperatur, såsom 300-serien rostfritt stàl, innefattande, till exempel, 304, 316, 321 och 347. Användningen av termen ”martensitiskt” rostfritt stàl avser ett rostfritt stål med tillsats av kol som uppvisar en övervägande martensitisk mikrostruktur vid rumstemperatur och som är härdbar genom värmebehandling, såsom 400-serien rostfritt stàl, innefattande, till exempel, 410, 420 och 440. Ferritiska rostfria stål, såsom ett 430 eller 446 stål, innehåller ett minimum av 10 vikts-% krom och har en rumstemperaturmikrostruktur av ferrit och karbid. Typiskt, härdas dessa legeringar ej genom värmebehandling.

I det första steget 102, bereds var och en av metalldelarna som skall svetsas ihop för svetsning. Det bör inses att hänvisning till en ”metalldel” avser vilken som helst metalldel som skall svetsas. Till exempel, kan en metalldel vara en sub-komponentdel som skall svetsas till en annan sub- komponentdel för att bilda en önskad slutlig komponent eller utrustningsdel. Således, är användningen av termen ”metalldel” avsedd att allmänt täcka vilka som helst slag eller former av metall som skall svetsas. Beredningen som görs i detta steg 102, kan innefatta, olika processteg eller procedurer utförda pà en metalldel för att bereda den för svetsning. Till exempel, kan metalldelen, eller den särskilda ytan hos metalldelen, bearbetas till en särskild form genom användande av en svarv. Ytan hos metalldelen kan också slipas, vilket ofta utförs efter bàgmejsling (arc-gouging), eller luftbägsmejsling (air-arcing), för att avlägsna metall.

Elektrourladdningsbearbetning kan också användas för precisionsarbete; dock, är processen typiskt långsam.

I nästa steg 104, buffertlagerbeläggs användande en nickelbaserad tillsats varje yta hos varje metalldel som 74124 pct översdoc; 2006-08-03 lO 15 20 25 30 'S32 S65 efterföljande skall svetsas till en annan metalldel.

Specifikt, svetsas en nickelbaserad tillsats på den särskilda ytan hos varje metalldel som senare skall svetsas ihop.

Appliceringen av denna nickelbaserade tillsats till ytan hos varje metalldel kan hänvisas till såsom ett ”buffertlager” (”butter layer”). Företrädesvis innefattar den nickelbaserade tillsatsen åtminstone 10 vikts-% eller mer nickel och innefattar mer föredraget ungefär 40-70 vikts-% nickel, och ännu mer föredraget 40-60 vikts-% nickel. Annars kan tillsatsen vara vilket som helst material känt inom tekniken, vilket kommer att bero, delvis, pà sammansättningen hos metalldelarna som skall svetsas ihop. Exempel pà nägra föredragna tillsatsmaterial som kan användas i den föreliggande uppfinningen för buffertlagerbeläggning och svetsning av olika metaller innefattar INCONEL svetselektrod 182, INCONEL tillsatsmaterial 82 och INCO~WELD A-elektrod. Det bör inses att sammansättningen hos den nickelbaserade tillsatsen företrädesvis är samma för båda metalldelarna eller buffertlagren pà var och en av dessa.

De verkliga förhållandena och teknikerna som kan användas för att anbringa eller svetsa detta buffertlager är väl kända för de med kunskaper inom omrâdet. Specifikt, kan vilka som helst svetsprocedurer eller -tekniker som för närvarande är tillgängliga användas för att anbringa buffertlagret. Dock, bör buffertlagret anbringas vid en tjocklek som är tillräcklig för att isolera HAZ som bildats under buffertlagerbeläggningen frän värme framställd under efterföljande svetsning. Med andra ord, bör buffertlagret vara tillräckligt tjockt så att HAZ ej pâverkas av efterföljande svetsningsoperationer, dvs., vid hopsvetsning av de tvà metalldelarna. 74124 pct övers.doc; 2006-08-03 lO 15 20 25 30 532 EBES Dessutom, i steget 104, efter applicering av buffertlagret, kan varje metalldel àterigen bearbetas till den lämpliga svetsgeometrin i beredning för slutlig svetsning mellan de två metalldelarna. Därför, om sådan bearbetning utförs, bör tjockleken hos buffertlagret vara tillräcklig för att tillåta en reduktion i dess tjocklek som ett resultat av sådan bearbetning. Tjockleken hos buffertlagret kan variera beroende på vilket slag av svetsprocess, tillsatssammansättningen och legeringssammansättningen som används.

I nästa steg 106, värmebehandlas varje metalldel, Den särskilda värmebehandlingen som anbringas bör vara tillräcklig för att värmebehandla àtminstone HAZ i varje metalldel. Med andra ord, bör varje metalldel utsättas för värme så att åtminstone HAZ i var och en av dessa hettas upp till den önskade temperaturen för att uppnå den önskade effekten. I en utföringsform, innefattar värmebehandlingen uppvärmning av varje metalldel, eller åtminstone dess HAZ, till en temperatur tillräcklig för att normalisera HAZ. Till exempel, i en utföringsform, innefattar sådan värmebehandling uppvärmning av varje metalldel ovanför AG omvandlingstemperaturen, vilken varierar beroende på legeringen och dess motsvarande kemi.

Normaliseringen av HAZ resulterar i återställande av HAZ till dess orörda eller ursprungliga basmetallurgiska tillstànd.

Företrädesvis, skulle sådan värmebehandling utföras i en ugn för att erhålla bättre styrning än andra uppvärmningsmetoder eller -utrustning.

Det bör inses att sådan normaliserande värmebehandling kan utnyttjas i de fall där metalldelarna båda är låglegerade metaller med en kromhalt av ungefär 2-12 vikts-%. Sådan normaliserande värmebehandling kan utnyttjas då var och en av metalldelarna innefattar en làglegerad ferritisk stàldel. 74124 pct övers.doc; 2006-08-03 10 15 20 25 30 532 E65 10 Sàdan normaliserande värmebehandling kan utnyttjas när en av metalldelarna innefattar en làglegerad metalldel och den andra metalldelen innefattar en rostfri stàldel. Sådan normaliserande värmebehandling kan utnyttjas när en av metalldelarna innefattar en làglegerad ferritisk stàldel och den andra metalldelen innefattar en austenitisk rostfri stàldel. Sådan normaliserande vàrmebehandling kan också utnyttjas när en av metalldelarna innefattar en martensitisk rostfri stàldel och den andra metalldelen innefattar en antingen av làglegerat ferritiskt stål, austenitiskt rostfritt stål eller martensitiskt rostfritt stàl.

I en annan utföringsform innefattar värmebehandlingen uppvärmning av varje metalldel till en temperatur som är tillräcklig för att anlöpa HAZ för att erhålla adekvat seghet, brott- och hàrdhetsegenskaper i HAZ. Till exempel, innefattar i en utföringsform sådan vàrmebehandling uppvärmning av varje metalldel över Am-omvandlingstemperaturen, vilken varierar beroende på legeringen och dess motsvarande kemi, men under AÜ-temperaturen.

Det bör inses att sådan anlöpande värmebehandling kan utnyttjas när en av metalldelarna innefattar en làglegerad metalldel och den andra metalldelen innefattar en rostfri stàldel. Sådan anlöpande värmebehandling kan utnyttjas när en av metalldelarna innefattar en làglegerad ferritisk stàldel.

Till exempel, kan sådan anlöpande värmebehandling utnyttjas när en av metalldelarna innefattar en martensitisk rostfri stàldel och den andra metalldelen innefattar ett làglegerat ferritiskt stàl. Det bör inses att i nâgra fall kan det vara fördelaktigt att använda den normaliserande värmebehandlingen för en metalldel och den anlöpande värmebehandlingen för den andra metalldelen. 74124 pct övers.doc; 2006-08-03 10 15 20 25 30 532 E65 ll Det bör inses att fördelen av att värmebehandla varje metalldel före de svetsas ihop upphäver behovet för PWHT.

Därför, i fallet där metalldelarna innefattar sub-komponenter av en särskilt stor komponent, kan värmebehandling av de individuella sub-komponenterna vara enklare än att behöva använda PWHT för hela den färdigställda komponenten eller utrustningsdelen. Såsom sådan, kan dyrbar fält-PWHT undvikas.

Vidare, bör det inses att sådan värmebehandling kan appliceras i verkstaden eller på fältet.

Dessutom, efter värmebehandlande av varje metalldel i steget 106, kan varje metalldel återigen bearbetas till den lämpliga svetsgeometrin i beredning för slutlig svetsning mellan de två metalldelarna. Därför, om sådan bearbetning utförs, bör tjockleken hos buffertlagret vara tillräcklig för att tillåta en reduktion i dess tjocklek som ett resultat av sådan bearbetning. Tjockleken hos buffertlagret kan variera beroende på vilken typ av svetsprocess, tillsatssammansättningen och legeringssammansättningen som används.

I nästa steg 108, svetsas var och en av de värmebehandlade buffertlagerbelagda metalldelarna ihop användande en nickelbaserad tillsats. Såsom diskuterat ovan, innefattar den nickelbaserade tillsatsen åtminstone 10 vikts-% mer nickel och innefattar mer föredraget ungefär 40-70 vikts-% nickel och ännu mer föredraget 40-60 vikts-% nickel. Annars, kan tillsatsen vara vilket som helst material känt inom tekniken, vilket beror, delvis, på sammansättningen hos metalldelarna som svetsas ihop. Exempel på några föredragna tillsatsmaterial som kan användas i den föreliggande uppfinningen för buffertlagerbeläggning och svetsning av olika metaller innefattar INCONEL svetselektrod 182, INCONEL tillsatsmaterial 74124 pct översdoc; 2006-08-03 lO 15 20 25 30 532 565 12 82 och INCO-WELD A-elektrod. Företrädesvis är den nickelbaserade tillsatsen som används för att svetsa ihop de två metalldelarna samma som den nickelbaserade tillsatsen som används för att generera buffertlagren.

En fackman inom teknikomràdet kommer att inse att vilket som helst förfarande eller tekniker kända inom teknikomràdet kan användas för att svetsa ihop de två metalldelarna. Pà liknande sätt kan vilken som helst utrustning känd inom tekniken användas. Det bör inses att denna svetsoperation ej skulle fordra en efterföljande PWHT eftersom adekvata egenskaper redan har utvecklats i respektive HAZ i var och en av metalldelarna. Vidare, tillhandahåller den nickelbaserade tillsatsen adekvata metallurgiska egenskaper för denna svets.

Därför kan de tvà svetsade metalldelarna tas i tjänst utan att man mäste använda PWHT.

Figurerna 2A-2C illustrerar svetsningen av tvà metalldelar enligt en utföringsform av den föreliggande uppfinningen. Fig. 2A illustrerar tvà metalldelar 202, 204 som skall svetsas.

Såsom nämnt ovan i samband med fig. 1, kan varje metalldel beredas enligt beredningsförfaranden kända inom tekniken, såsom bearbetning. Fig. 2B illustrerar appliceringen av buffertlagren 206, 208 till var och en av metalldelarna. I detta särskilda fall, anbringas buffertlagren 206, 208 till ändytorna hos var och en av metalldelarna 202, 204. Såsom beskrivet ovan i samband med fig. 1, skulle sedan var och en av dessa metalldelar 202, 204 med buffertlagren 206, 208 värmebehandlas, antingen genom en normaliserande värmebehandling eller en anlöpande värmebehandling. Dessutom skulle varje metalldel kunna behandlas ytterligare genom bearbetning för att uppnà den önskade ytformen. Fig. 2C illustrerar resultaten av det slutliga svetssteget, vari en 74124 pct översæloc; 2006-08-03 10 15 20 532 E55 13 tillsats 210 använts för att svetsa ihop buffertlagren 206, 208, och, således, de två metalldelarna 202, 204. Också som beskrivet ovan i samband med fig. 1, kan den slutliga svetsade komponenten tas i tjänst utan behov för PWHT.

Olika utföringsformer av uppfinningen har beskrivits.

Beskrivningarna är avsedda att vara illustrerande för den föreliggande uppfinningen. Det kommer att bli uppenbart för en fackman inom teknikomràdet att modifieringar kan göras till uppfinningen såsom beskriven utan att man avlägsnar sig från omfånget hos patentkraven som anges nedan. Till exempel, skall det förstås att uppfinningen kan appliceras pà svetsning av både lika och olika metalldelar. Vidare, skall det förstås att fastän uppfinningen har beskrivits allmänt för svetsning av tvâ metalldelar, kan uppfinningen utnyttjas i vilken som helst tillämpning där metaller svetsas ihop. Till exempel, kan uppfinningen utnyttjas inom energi, kemisk, petroleum, stål, transport, och massa och papper. Mer allmänt, kan vilken som helst process där svetsning av ett làglegerat stål utförs använda denna teknologi. Dessutom kan uppfinningen användas för att svetsa ett martensitiskt rostfritt stål till antingen ett ferritiskt rostfritt stàl, ett austenitiskt rostfritt stål eller ett annat martensitiskt rostfritt stål. 74124 pct övers.doc; 2006~08-O3

Claims (24)

10 15 20 25 30 532 565 14 PATENTKRÄV

1. Ett förfarande för hopsvetsning av två metalldelar av legerat stål, innefattande: beredande en yta hos en första metalldel av legerat stål och en yta hos en andra metalldel av legerat stål för svetsning; buffertlagerbeläggande en yta hos den första metalldelen av legerat stål med en första nickelbaserad tillsatsmetall vid en tjocklek tillräcklig för att isolera en värmepàverkad zon i den första metalldelen av legerat stål från efterföljande svetsning för att framställa en första buffertlagerbelagd yta; värmebehandlande åtminstone den värmepåverkade zonen i den första metalldelen av legerat stål efter nämnda buffertlagerbeläggning av ytan hos den första metalldelen av legerat stål för att framställa en värmebehandlad första buffertlagerbelagd yta; bearbetande den första buffertlagerbelagda ytan; buffertlagerbeläggande en yta hos den andra metalldelen av legerat stål med en andra nickelbaserad tillsatsmetall med samma sammansättning som den första nickelbaserade tillsatsmetallen och vid en tjocklek tillräcklig för att isolera en värmepåverkad zon i den andra metalldelen av legerat stål från efterföljande svetsning för att framställa en andra buffertlagerbelagd yta; värmebehandlande åtminstone den värmepåverkade zonen i den andra metalldelen av legerat stål efter nämnda buffertlagerbeläggning av ytan hos den andra metalldelen av legerat stål för att framställa en värmebehandlad andra buffertlagerbelagd yta; bearbetande den andra buffertlagerbelagda ytan; och svetsande den värmebehandlade första buffertlagerbelagda ytan till den värmebehandlade andra buffertlagerbelagda ytan 10 15 20 25 30 532 655 15 med en tredje nickelbaserad tillsatsmetall med samma sammansättning som de första och andra nickelbaserade tillsatsmetallerna.

2. Förfarandet enligt patentkravet 1, vari de första, andra och tredje nickelbaserade tillsatsmetallerna var och en innefattar en nickelhalt större än 10 vikts-%.

3. Förfarandet enligt patentkravet 2, vari nickelhalten är omkring 40-60 vikts-%.

4. Förfarandet enligt patentkravet 1, vari var och en av nämnda värmebehandlingar innefattar värmebehandling vid en temperatur tillräcklig för att normalisera den värmepáverkade zonen i var och en av de första och andra metalldelarna av legerat stål.

5. Förfarandet enligt patentkravet 4, vari var och en av nämnda värmebehandlingar var och en innefattar värmebehandling vid en temperatur över en motsvarande A@~temperatur för var och en av nämnda metalldelar.

6. Förfarandet enligt patentkravet 4, vari de första och andra metalldelarna av legerat stål var och en innefattar en làglegerad ferritisk ståldel.

7. Förfarandet enligt patentkravet 4, vari den första metalldelen av legerat stål innefattar en låglegerad metalldel och den andra metalldelen av legerat stål innefattar en rostfri ståldel.

8. Förfarandet enligt patentkravet 7, vari den första metalldelen av legerat stål innefattar en låglegerad ferritisk 10 15 20 25 30 532 6155 16 ståldel och den andra metalldelen av legerat stål innefattar en austenitisk rostfri ståldel.

9. Förfarandet enligt patentkravet 4, vari den första metalldelen av legerat stål innefattar en martensitisk rostfri ståldel och den andra metalldelen av legerat stål är vald från gruppen bestående av låglegerat ferritiskt stål, austenitiskt rostfritt stål och martensitiskt rostfritt stål.

10. Förfarandet enligt patentkravet 1, vari var och en av nämnda värmebehandlingar innefattar värmebehandling vid en temperatur tillräcklig för att anlöpa den värmepåverkade zonen i var och en av de första och andra metalldelarna av legerat stål.

11. ll. Förfarandet enligt patentkravet 10, vari var och en av nämnda värmebehandlingar var och en innefattar värmebehandling vid en temperatur över en motsvarande Au-temperatur för var och en av nämnda metalldelar av legerat stål och under en motsvarande Aæ-temperatur för var och en av nämnda metalldelar av legerat stål.

12. Förfarandet enligt patentkravet ll, vari den första metalldelen av legerat stål innefattar en låglegerad metalldel och den andra metalldelen av legerat stål innefattar en rostfri ståldel.

13. Förfarandet enligt patentkravet 12, vari den första metalldelen av legerat stål innefattar en låglegerad ferritisk ståldel och den andra metalldelen av legerat stål innefattar en austenitisk rostfri ståldel. 10 15 20 25 30 532 B65 17

14. Förfarandet enligt patentkravet ll, vari den första metalldelen av legerat stål innefattar en martensitisk rostfri stàldel och den andra metalldelen av legerat stål är vald från gruppen bestående av låglegerat ferritiskt stål, austenitiskt rostfritt stål och martensitiskt rostfritt stål.

15. Förfarandet enligt patentkravet 1, vari de första och andra metalldelarna av legerat stål var och en innefattar en làglegerad ferritisk stàldel.

16. Förfarandet enligt patentkravet 1, vari den första metalldelen av legerat stål innefattar en làglegerad metalldel och den andra metalldelen av legerat stål innefattar en rostfri stàldel.

17. Förfarandet enligt patentkravet 16, vari den första metalldelen av legerat stål innefattar en làglegerad ferritisk stàldel och den andra metalldelen av legerat stål innefattar en austenitisk rostfri stàldel.

18. Förfarandet enligt patentkravet 1, vari den första metalldelen av legerat stàl innefattar en martensitisk rostfri stàldel och den andra metalldelen av legerat stål är vald från gruppen bestående av låglegerat ferritiskt stål, austenitiskt rostfritt stål och martensitiskt rostfritt stål.

19. Förfarande enligt patentkrav 1, vari den andra metalldelen av legerat stàl har en sammansättning olik från den första metalldelens av legerat stål.

20. Förfarandet enligt patentkravet 19, vari den första metalldelen av legerat stål innefattar en làglegerad metalldel 10 15 20 25 532 565 18 och den andra metalldelen av legerat stål innefattar en rostfri ståldel.

21. Förfarandet enligt patentkravet 20, vari den första metalldelen av legerat stål innefattar en låglegerad ferritisk ståldel och den andra metalldelen av legerat stål innefattar en austenitisk rostfri ståldel.

22. Förfarandet enligt patentkravet 19, vari den första metalldelen av legerat stål innefattar en martensitisk rostfri stàldel och den andra metalldelen av legerat stål är vald från gruppen bestående av låglegerat ferritiskt stål, austenitiskt rostfritt stål och martensitiskt rostfritt stål.

23. Förfarandet enligt patentkravet 19, vari var och en av nämnda värmebehandlingar innefattar värmebehandling vid en temperatur tillräcklig för att normalisera den värmepåverkade zonen i var och en av de första och andra metalldelarna.

24. Förfarandet enligt patentkravet 19, vari var och en av nämnda värmebehandlingar innefattar värmebehandling vid en temperatur tillräcklig för att anlöpa den värmepåverkade zonen i var och en av de första och andra metalldelarna av legerat stål.