SE532177C2 - En punkteringsanordning för en uppblåsbar enhet - Google Patents

Description

25 5.332 177 genom vilken gasen flödar när gascylindern öppnas. En ihålig nål kan, om så krävs, även användas för att manuellt punktera förslutningen hos gascylindern.

FR 2 848 982 uppvisar en anordning för att punktera membranet hos en gasbehållare med en pyroteknisk enhet och när membranet är punkterat, förmedla den trycksatta gasen från behållaren till en räddningsflotte via en kanal. Kring den pyrotekniska enheten finns en slags hylsa och anordningen aktiveras genom att manuellt dra ut en sprint och därigenom låta en förspänd fjäder bringa en enhet i kontakt med en tåndhatt som i sin tur påverkar den pyrotekniska enheten att detonera.

WOO3/051685 beskriver en anordning för att penetrera en behållare som innehåller trycksatt gas. En disk förhindrar att gas lämnar den trycksatta behållaren och en pyroteknísk anordning aktiveras vid en bilolycka och skapar en snabb tryckökning genom att varma partiklar skickas ut vilka medför att disken går sönder och gas kan strömma ut ur behållaren.

Anordningen kräver dessutom ett munstycke för att rikta strömmen av de varma partiklarna i rätt riktning för att disken ska gå sönder.

Sammanfattning Ett syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en gasstyrningsanordning som snabbare kommer att assistera en uppblåsbar enhet att blåsa upp jämfört med känd teknik.

En lösning till detta syfte åstadkoms av en gasstyrningsanordning, varvid en pyroteknisk detonator integreras i gasstyrningsanordningen och placeras närliggande en gasingång. Ett hölje hos en trycksatt behållare, företrädesvis en förslutning hos en gascylinder, kommer, när den är fäst till gasstyrningsanordningen, vara mycket nära den pyrotekniska detonatorn.

Då den pyrotekniska detonatorn aktiveras skapas en tryckvåg som kommer att punktera höljet och släppa ut gasen från den trycksatta behållaren. 10 15 20 25 532 177 Ett ytterligare syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en metod och ett system för att överföra gas från en trycksatt behållare till en uppblåsbar enhet snabbare än kända metoder.

En fördel med föreliggande uppfinning är att ett hål i höljet hos den trycksatta behållaren, företrädesvis förslutningen hos gascylindern, skapas som är större än hålet som skapas av känd teknik, varvid en uppblåsbar enhet fylls snabbare när den pyrotekniska detonatorn aktiveras.

Kortfattad beskrivning av ritningar Figur 1 visar en första utföringsform av en gasstyrningsanordníng enligt uppfinningen.

Figur 2 visar ett uppblåsningssystem med en andra utföringsform av en gasstyrningsanordning enligt uppfinningen.

Figur Sa visar en tredje utföringsform av en gasstyrningsanorclníng enligt uppfinningen i viloläge.

Figur 3b visar en gasstyrningsanordning från Fig. 3a i ett aktivt läge.

Figur 4 visar en fjärde utföringsform av en gasstyrningsanordning enligt uppfinningen i ett viloläge.

Figur 5 visar en femte utföringsfrom av en gasstyrningsanordning enligt uppfinningen i ett viloläge.

Figur 6 visar en sjätte utföringsfrom av en gasstyrningsanordning enligt uppfinningen i ett viloläge.

Figur 7 visar en sjunde utföringsfrom av en gasstyrningsanordning enligt uppfinningen i ett viloläge.

Figurer 8a och 8b visar en alternative utföringsfrom av en hylsa för användning i anslutning med gasstyrningsanordningen enligt uppfinningen. 10 15 20 25 30 53.2 'H77 Figur 9 visar ett blockdiagram som beskriver principfunktionen av en pyroteknísk detonator.

Detaljerad beskrivning av föredragna utfóringsformer Syftet med uppfinningen är, i korthet, att ersätta den mekaniska funktionen att penetrera och punktera en trycksatt behållare, t.ex. en förslutning hos en trycksatt gascylinder med en punkteringsanordning, t.ex. en elektriskt styrd punkteringsanordning utan några mekaniskt rörliga delar. Känd teknik använder vassa objekt för att penetrera tätade öppningar, och genom att ersätta det med en pyroteknísk detonator med riktad sprängverkan närliggande anordnad den tätade öppningen kommer ett stort hål att skapas av en tryckvåg genom den tätade öppningen. Det stora hålet kommer att tillåta den trycksatta gasen som innesluts i gascylindern att flöda in i en uppblåsbar enhet, såsom en livräddningsväst, flotte, etc., genom en gaskanal.

Figur 1 visar en tvärsnittsvy av en första utföringsform av en gasstyrningsanordning lOb. Förgreningen 10a är försedd med en gasingång ll och en gasutgång 12, och en gascylinder (inte visad) avses vara fäst till gasingången 11, och är i denna utföringsform försedd med inre gängor 13 för att montera gascylinder genom inskruvning. En uppblåsbar enhet (inte visad) är avsedd att fästas till utgången 12 hos förgreningen 10a, och i denna utföringsform tillhandahålls utanpåliggande gängor 14. Exempel på andra typer av sätt att fästa gascylindern, och den uppblåsbara enheten, till förgreningen 10a är lim, presspassa, bajonettfäste, etc.

Punkteringsanordningen lOb innefattar en pyroteknísk detonator 16 och en hållare 17. Tändkablar 18 tillhandahålls genom hållaren 17 och är anslutna till en tändladdning 19 hos den pyrotekniska detonatorn 16. Detonatorn 16 innefattar vidare en explosiv laddning 15, vilken tänds av tändladdningen 19 när en tändsignal matas till tändkablarna 18. Hållaren 17 fästs till förgren- ingen 10a på ett lämpligt sätt för att skapa en gastät tätning, t.ex. genom att använda O-ringar och ett gängat fäste (inte visat). Komponenterna, dvs. 10 15 20 25 532 17? tändladdningen 19 och den explosiva laddningen 15, hos den pyrotekniska detonatorn 16 är företrädesvis innesluten inom ett valfritt cylinderformat hus, t.ex. tillverkad av papper, för att rikta sprängverkan mot ingången 11 hos gasstymingsanordningen 10, och för att tillhandahålla en väg och riktningsstyrning för gnistorna från tändladdningen 19 vid tändning av den explosiva laddningen 15. l denna utföringsform kan en gaskanal mellan ingången ll och utgången 12 vara närvarande innan detonatorn 16 aktiveras så länge som detonatorn 16 är positionerad en kort bit från en förslutning (inte visad) som tätar en öppning hos den trycksatta gascylindern. Stimuli i form av en tändsignal matas till tändkablarna 18 som kommer att tända tändladdningen 19 och orsaka att den explosiva laddningen detonerar. En tryckvåg skapas genom detonationen som kommer att färdas mot den tâtade öppningen och punktera förslutningen. Ett hål skapas sålunda i förslutningen och gas innesluten i cylindern kommer därefter att flöda genom utgången 12 och blåsa upp den uppblåsbara enheten.

Figur 2 visar en delvis tvärsnittsvy av ett uppblåsningssystem 1 med en andra utföríngsform av en gasstyrningsanordning 20 som har samma delar som beskrevs i anslutning med figur l med undantaget att en hylsa 2 1 har tillhandahållits kring laddningen 15 hos den pyrotekniska detonatorn 16 istället för, eller som tillägg till, det valfria cylindriska huset. En förslutning 26 som tätar en öppning hos en trycksatt gascylinder 22, t.ex. innehållandes luft, C02, N02, en blandning av COg/NOz, HFC gaser, etc., är fäst till ingången 11 och en flytande anordning, såsom en livräddningsvåst 23 eller livflotte (inte visad), är fäst till utgången genom att använda gängade anslutningar såsom beskrivits i anslutning till ñgur l. En styrenhet 24 är ansluten till tändkablarna 18 och en elektrisk signal tillhandahålls från en sensor 25, såsom en kapacitiv sensor tillgänglig från Secumar, till styrenheten 24 då sensorn är i kontakt med vatten. 10 15 20 25 30 532 '177 Om sensorn detekterar vatten skickar styrenheten en tändsignal (stimuli) via tändkablarna till punkteringsanordningen 10b. Hylsan 21 har en tät pass- ning till detonatorn 16 och förslutningen 26, varmed en gaskanal inte finns tillgänglig mellan ingången 11 och utgången 12 innan detonatorn aktiveras.

Gaskanalen kommer att skapas genom ett område där den explosiva laddningen 15 hos den pyrotekniska detonatorn 16 befann sig innan aktivering, och den trycksatta gasen kommer att flöda från gascylindern 22 genom hylsan 2 l och in i den uppblåsbara enheten, dvs. livräddningsvästen 23 eller livflotten (inte visat).

Figurerna Sa och 3b visar tvärsnittsvyer av en tredje utföringsform hos en gasstyrningsanordning 30 i ett viloläge respektive i ett aktiverat läge. En gas- cylinder 22 som är försedd med en förslutning 26 fästs till en ingång 32 hos en förgrening 31 av gasstyrningsanordningen 30 såsom tidigare beskrivits i anslutning till figurerna 1 och 2. Förslutningen 26 kan vara av vilken typ av material som helst som är tillräckligt stark för att innesluta en trycksatt gas i cylindern, och samtidigt kunna punkteras av punkteringsanordningen 31b när den aktiveras. Ett exempel på ett sådant material är ett plastiskt polymermaterial, eller en metall, t.ex. aluminium.

En utgång 33 till vilken en uppblåsbar enhet (inte visad) kan anslutas tillhandahålls i förgreningen 3 la nära det område där förslutningen 26 som tätar öppningen hos gascylindern 22 är positionerad då den är fäst till förgreningen 3la. Dessutom tillhandahålls en tryckutjämningskanal 34 genom förgreningen 3la för att assistera i att rikta trycksatt gas från gascylindern 22 till den uppbläsbara enheten då punkteringsanordningen 31b aktiveras och förslutningen punkteras.

Punkteringsanordningen 31b innefattar en detonator 16, innefattande en explosiv laddning 15 och en tändladdning 19, vilken är anordnad inuti en hylsa 35, och tändkablar 18 är anordnade att anslutas till en styrenhet (inte visad). Den explosiva laddningen 15 hos detonatorn 16 och en första ände av hylsan 35 är närliggande anordnad till förslutningen 26 före aktiveringen av 10 15 20 25 30 532 477 detonatorn, se figur 3a. En andra motstående ände av hylsan 35 är försedd med två tätningar i form av O-ringar 36 och tryckutjämningskanalen 34 skapar förbindelse mellan utrymmet som begränsas av O-ringarna 36 och den omgivande miljön. Punkteringsanordningen 3lb innefattar även en hållare 37 för tändladdningen som tillhandahålls genom förgreningen 3la.

Figur 3b visar ett tillstånd då detonatorn har aktiverats av styrenheten och den explosiva laddningen 15 har exploderat, och därmed punkterat för- slutningen 26 hos gascylindern 22. Trycksatt gas från gascylindern 22 flödar ut från gascylindern, och en kraft skapas som trycker hylsan 35 mot den andra änden av hylsan och komprimerar O-ringarna 36. Tryckutjämnings- kanalen 34 reducerar motkraften som kommer att verka på hylsan 35 och gaskanalen skapas sålunda genom den återstående delen av förslutningen 26 och den första änden av hylsan 35. Gaskanalen mellan gasingången 32 och gasutgången 33 kringgår sålunda hylsan 35. Den explosiva laddningen 15 sprängs i bitar på grund av explosionen och hylsan 35, vilken troligtvis kommer att deformeras av explosionen, kommer att skydda förgreningen 3 la frän att skadas.

Figurerna 4 och 5 visar exempel av alternativa gasstyrningsanordningar utan rörliga hylsor.

Figur 4 visar en tvärsnittsvy av en fjärde utföringsform av en gasstyrningsanordning 40 enligt uppfinningen. En gascylinder 22 är ordentligt fastsatt till en ingång 42 hos en förgrening 4 la, såsom beskrivits i anslutning med figurerna 3a och 3b. En utgång 43, till vilken en uppblåsbar enhet (inte visad) kan anslutas, tillhandahålls i förgreningen 41a. En punkteringsanordning 41b som inkluderar en hållare 37 och en detonator 16 tillhandahålls genom förgreningen 41a. Detonatorn 16 innefattar en tänd- laddning 19, vilken hålls på plats av hållaren 37, och en explosiv laddning 15 tillhandahållen inuti en hylsa 44. En öppning 45 tillhandahålls genom hylsan 44, och upplinjeras företrädesvis med utgången 43 som tillhanda- hålls i förgreningen 41a. Om ett utrymme 46 tillhandahålls mellan en yttre 10 15 20 25 532 'l?? yta hos hylsan 44 och en inre yta hos förgreningen 4la, är det 'inte nöd- vändigt med en upplinjering i syfte att rikta gasen från gascylindern till den uppblåsbara enheten när punkteringsanordningen 4 lb aktiveras via tändkablarna 18 och en förslutning 26 hos gascylindern punkteras.

I utföringsformen kan en gaskanal skapas mellan ingången 42 och utgången 43 genom ett område där den explosiva laddningen 15 var positionerad före explosionen, genom öppningen 45 i hylsan och utrymmet 46 (om närvarande). Öppningens 45 position och utgången 43 bör väljas för att säkerställa att en gaskanal kommer att skapas när den explosiva laddningen detoneras. Med andra ord, utformningen av detonatom är kritisk för att säkerställa korrekt funktion.

Figur 5 visar en tvärsnittsvy hos en femte utföringsforrn hos en gasstyrningsanordning 50 enligt uppfinningen. En gascylinder 22 år ordentligt fastsatt till en ingång 52 hos en förgrening 5 la, såsom beskrivits i anslutning till figurerna 3a och 3b. En utgång 53, till vilken en uppblåsbar enhet (inte visad) kan vara fäst, tillhandahålls i förgreningen 51. En punkteringsanordning 51b som inkluderar en hållare 37 och en detonator 16 tillhandahålls genom förgreningen 51a. Detonatorn innefattar en tändladdning 19, vilken hålls på plats av hållaren 37, och en explosiv laddning 15 försedd med en hylsa 54. En kavitet 55 tillhandahålls kring hållaren 37 och utgången 53 är i förbindelse med kaviteten 55.

I utföringsformen kommer en gaskanal att skapas mellan ingången 52 och utgången 53 genom området där den explosive laddningen var positionerad innan explosionen, runt tändladdningen 19 och hållaren 37 och kaviteten 55.

Uppfinningen som beskrivits i anslutning till figurerna l-5 beskriver en gasstyrningsanordning ansluten till en gascylinder som har en tätad öppning, men gasstyrningsanordningen kan användas för att punktera vilken typ av trycksatt behållare som helst (med eller utan en tätad öppning) 10 15 20 25 30 532 477 så länge som punkteringsanordningen är dimensionerad att kunna punktera höljet hos den trycksatta behållaren.

Figur 6 visar en sjätte utföringsform av en gasstyrningsanordning 60 enligt uppfinningen som har en förgrening 6 la och en punkteringsanordning 61b.

En trycksatt behållare 27 med ett hölje 28 är anslutet till förgreningen 61a på ett sådant sätt att punkteringsanordningen 6lb kommer att punktera höljet 28 vid aktivering. Förgreningen 61a innefattar en pyroteknisk detonator 66 anordnad med en hylsa 64. Den pyrotekniska detonatorn 66 innefattar en explosiv laddning 15 anordnad vid en första ände nära höljet 28 hos den trycksatta behållaren 27 och tändstimuli 69 vilken är anordnad till en hållare 65. Hållaren är ordentligt fastsatt till en andra ände av hylsan 64 genom att använda, till exempel, en gängad anslutning. Stimuli, såsom en optisk signal matas till tändladdningen 69 vilken genererar energi, t.ex. laser pulser, som kommer att färdas genom vägen som skapats av hylsan 64 och medför att den explosiva laddningen 15 exploderar.

En gaskanal kommer att skapas mellan gasingången 62 och gasutgången 63 då den explosiva laddningen detonerar, eftersom hylsans 64 position kommer att förflyttas mot O-ringar som tillhandahålls vid den andra änden av hylsan 64, varigenom den trycksatta gasen från behållaren 27 kringgår hylsan 64 och flödar genom utrymmet 67 som tillhandahålls mellan hylsan 64 och förgreningen 61a till gasutgången 63, vilken är anpassad att vara ansluten till en uppblåsbar enhet (inte visad), såsom en ilytanordning.

Figur 7 visar en tvärsnittsvy av en sjunde utföringsform av en gasstyrningsanordning '70 med en mekaniskt aktiverad pyroteknisk detonator. En gascylinder 22 är ordentligt fastsatt till en ingång 72 hos en förgrening 71a, såsom beskrivits i anslutning till figurerna 3a och 3b. En utgång 73, till vilken en uppbläsbar enhet (inte visad) kan fästas tillhandahålls i förgreningen 71a. En punkteringsanordning 7 lb som inkluderar ett slagstift 77 och en detonator tillhandahålls. Detonatorn 76 innefattar en slagtändhatt 79, vilken är fäst till en hylsa 74, och en explosiv 10 15 20 25 30 532 'l 7? 10 laddning 15 tillhandahållen inuti hylsan 74. En öppning 75 tillhandahålls genom hylsan 74, och upplinjeras företrädesvis med utgången 73 som tillhandahålls i förgreningen 71a. Om ett utrymme 78 tillhandahålls mellan en yttre yta hos hylsan 74 och en inre yta hos förgreningen 71a är inte en upplinjeríng nödvändig i syfte att rikta gasen från gascylindern till den uppblåsbara enheten då punkteringsanordningen 71b aktiveras genom att trycka slagstiftet 77 (stimuli) mot slagtändhatten 79. Tändgnistor som skapas i slagtändhatten 79 kommer att aktivera den explosiva laddningen 15 och en förslutning 26 hos gascylindern punkteras.

I utföringsformen kommer en gaskanal att skapas mellan ingången 72 och utgången 73 genom ett område där den explosiva laddningen 15 var positionerad innan explosionen, genom öppningen 75 i hylsan och utrymmet 78 (om närvarande). Öppningens 75 position och utgången bör väljas för att säkerställa att en gaskanal kommer att skapas då den explosiva laddningen 15 detoneras. Med andra ord, utformningen av detonatorn är kritisk för att säkerställa korrekt funktion.

Figurema 8a och 8b visar alternativa utföringsformer av en hylsa 80 som används i en gasstymingsanordning där den trycksatta gasen kringgår hylsan efter det att förslutningen eller höljet har punkterats, t.ex. utföringsformerna beskrivna i anslutning till figurerna Sa, Bb och 6.

Figur 8a visar en sidovy av hylsan 80 som är cylindrisk och är försedd med en första ände 81 och en andra ände 82. Figur 8b visar en vy av den första änden av hylsan 80 och en öppning 83 tillhandahållen mellan den första änden 81 och den andra änden 82 genom hylsans 80 centrum. Storleken på öppningen 83 är anpassad för att fästa en explosiv laddning (såsom tidigare beskrivits). Spåren 84är anordnade i ett radiellt mönster på den första sidan 81 av hylsan 80. Den första sidan 81 av hylsan 80 är företrädesvis anordnad mot förslutningen 26, eller höljet 28, hos den trycksatta behållaren, vari- genom gaskanalen mellan gasingången och gasutgången riktas genom spåren 84. 10 15 20 25 532 'l?7 ll Hylsan beskriven i anslutning med figurerna 2-8 är företrädesvis tillverkad av ett material som kommer att tåla kraften som skapas av den explosive laddningen vid aktivering, t.ex. metall, såsom aluminium eller stål, plast eller papper. Ett av hylsans syfte är att skydda förgreningen från explosionen, ett annat syfte är att rikta sprängverkan mot förslutningen hos gascylindern och att kontrollera hastigheten på gasens flöde från gascylindern till den uppblåsbara enheten, såsom en ilytanordning. En cylindrisk form är att föredra men uppfinningen bör inte begränsas till detta.

Det är även möjligt att integrera hylsan med förgrening.

Variationer i utformningen hos gasstyrningsanordningen är möjliga inom omfånget för patentkraven.

Den pyrotekniska detonatorn 16, 66, 76 påverkas genom tändstimuli, och innefattar en tändladdning, såsom en elektriskt aktiverad tändladdning 19, en optisk anordning 69 eller en manuellt aktiverad slagtändhatt 79.

Tändladdningen år anpassad för att generera gnistor som kommer tända den explosiva laddningen 15. Ett avstånd mellan tändladdningen och den explosiva laddningen 15 rekommenderas för att undvika oavsiktlig aktivering av detonatorn.

Figur 9 visar ett blockdiagram som beskriver principfunktionen av en pyro- teknisk detonator som kan användas i de ovan beskrivna utföringsformerna av uppfinningen. Stimuli, såsom en elektrisk signal, optisk signal eller en manuell rörelse av ett slagstift, påverkar en tändladdning. Tändladdningen kommer att sända ut energi, företrädesvis i form av gnistor som transporteras genom ett tomrum till den explosiva laddningen. Den korrekta mängden energi kommer att orsaka den explosiva laddningen att detonera och skapa en tryckvåg som kommer att punktera en förslutning (eller hölje) hos en trycksatt behållare.

Detaljer hos detonatorns material 10 15 20 25 532 'H77 12 Tändningssekvensen och händelsesekvensen, som illustreras i figur 9, innefattar tändstimuli, en givarladdning (tändladdning), en kanal som leder gnistorna, och en utgående acceptorladdning (explosiv laddning) för att utföra mekaniskt arbete. Idén är att ha en underbalanserad givarladdning med den beskrivna sammansättningen i förhållande till syre. Detta skapar gnistor med extremt god tändkaraktäristik, vilka med lätthet kan ledas genom ett rör eller kanal till en acceptorladdning.

Gnistorna från denna nya sammansättning har en unik egenskap att direkt tända material som normalt sätt skulle kräva ett tändlager för att tända pålitligt. Blyacid är ett sådant material som inte kommer att tända pålitligt av en svartkrutsblandning enligt känd teknik eller de flesta heta slagg- producerande sammansättningar. Blyacid kommer emellertid att tända pålitligt från denna nya sammansättning, även då gnistorna leds genom en kanal på flera centimeter. Den behövda sammansättningen beror i huvudsak på den fysiska storleken hos systemet, längden hos gnistöverföringskanalen och typ av acceptorladdning. Samrnansättningen hos givarladclningen innefattar följande komponenter: A, B och C, varvid C är valfri.

A) Svartkrutsaktig sammansättning innefattande kaliumnitrat (KNOs), träkol, och valfritt svavel (S).

Kaliumnitrat är företrädesvis i området 50 till 80 viktprocent, mer före- trädesvis 60 till 80 viktprocent, ännu mer företrädesvis 65 till 78 vikt- procent, och företrädesvis malt, mer företrädesvis till partiklar i en kulkvarn.

Tråkolen är företrädesvis i området 15 till 30 viktprocent, mer företrädesvis 15 till 25 viktprocent, och är företrädesvis, som ett icke-begränsande exempel, mald och siktad med "80 mesh”.

Det valfria svavlet är företrädesvis i området O till 20 viktprocent, mer företrädesvis O till 10 viktprocent, och är företrädesvis mald till partiklar. 10 15 20 25 532 'l77 13 B) Tändöverföringsmaterial innefattande ett grupp-IV-element, företrädesvis Titan (Ti) eller Zirkonium (Zr), mer företrädesvis Titan (Ti). Tändöverförings- materialet är företrädesvis tillhandahållet som: svampaktigt (poröst), flagor eller pulver, som har en partikelstorlek i området 25i1m till 500 um, beroende på tåndavständet.

Tändavståndet är företrädesvis i området lmm till 30 mm, varvid en större partikelstorlek hos gnistöverföringsmaterialet behövs för ett ökat tändav- stånd. För små partiklar ger en blixtexplosion med en alltför snabb explosionsartad förbränning för att åstadkomma en pålitlig tändning och alltför stora partiklar brinner inte särskilt bra. Den optimala partikelstor- leken för en speciell geometri hos detonatorn kommer att skicka ut partiklar som kommer att träffa acceptorladdningen medan de fortfarande brinner i form av en blandning av metaller och dess oxider. Dessa partiklar kommer att ha extremt goda värmeöverföringsegenskaper, och kommer inte bara att studsa bort från ytan när de träffar, såsom gnistor vanligtvis tenderar att göra.

C) Valfritt bindemedel, vilket företrädesvis innefattar: nitroeellulosa (NC), stabiliserare, mjukningsmedel, flegmatiskt medel, och lösningsmedel.

Nitrocellulosan innefattar kväve företrädesvis i området 12 till 13 viktprocent, mer företrädesvis närmare 12,6 viktprocent.

Stabiliserare är företrädesvis karbamid som företrädesvis tillhandahålls i små kvantiteter, t.ex. i området 0 till 1 viktprocent.

Mjukningsmedlet och det flegmatiska medlet är företrädesvis kamfer, som företrädesvis tillhandahålls i området O till 30 viktprocent.

Lösningsmedlet är företrädesvis aceton, företrädesvis vältorkad. MEK (Metyletylketon), och ett antal organiska estrar såsom isoamylacetat är andra möjliga lösningsmedel för att justera torkhastigheten för att vara lämplig för processen. 10 15 20 25 532 'l 7? 14 Det valfria bindemedlet kan även användas för att reglera brinnhastigheten hos sammansättningen. Det kan även användas för att reducera mängden damm under produktion av en kornig sammansättning.

Föredragen sammansättning En föredragen sammansättning för givarladdningen (tändladdningen) är såsom följer: A) 80 viktprocent, och B) 20 viktprocent. varvid A) innefattar KNO3 75 % viktprocent, S 10 viktprocent, and träkol löviktprocent, blandat tillsammans i en lämplig process, t.ex. siktblandning 3 gånger genom "40 mesh”.

B) innefattar porös Ti (svamp) med partikelstorlek på IOOpm Valfritt kan ovan nämnda sammansättning genom utspädning av C) inne- fattande NC förtunnad med aceton för korrekt reologidoppning till en omfattning att komponent C utgör 10 viktprocent av den slutliga samman- sättningen. Med sammansättningen som inkluderar komponent C är det möjligt att erhålla en reologidoppning som liknar den kända produktions- tekniken för tändstickor där limmet från en djurhud används som binde- medel.

Det ovan beskrivna materialet har liknande egenskaper som ästadkoms med djurhudslim. De doppade tändarna blir snyggt formade droppar och torkar hårt. Detta är svårt att uppnå med de flesta metallpulver och oxidator sammansättningar som är välkända som tändare. Den svartkrutsaktiga sammansättningen sänker tändtemperaturen för att skapa ett enkeldopps- system. Flera kommersiella tändstickor använder 2 eller 3 doppningar med 10 15 20 25 30 532 177 15 ett känsligt första tändlager och därefter utgångsladdningslager för att producera smält slagg och gnistor.

Om ett första sensibiliserande aktivatordopp är nödvändigt, såsom i elektriskt bryggkopplade trådtändare med mycket låg ström, då bör den svartkrutsaktiga sammansättningen företrädesvis vara utan svavel. 70% KNOa och 30% träkol fungerar bra som komponent A. Skälet för detta är svavlets inkompabilitet med klorater som vanligtvis används i sådana känsliga tändare.

Det föredragna avståndet mellan givarladdningen och acceptorladdningen är 10 mm. Bredden på kanalen är 1 till 5 mm med den föredragna diametern 2 mm. Tändkanalen kan vara krökt, s-formad eller ha någon annan komplex geometri.

Acceptorladdningens blyacid är företrädesvis en typ som har en kort explosionsartad förbränning till detonationsövergång, DDT (Deflagration to Detonation Transition), efter tändning av acceptorladdningen. Detta beror till stor del på typen av sammanfällningsmedel som använts och på de exakta processparametrar som använts i blyacidproduktíonen. Silveracid är ett annat möjligt material som har en väldigt kort DDT. Sålunda, blyacid och silveracid är två exempel på lämpliga acceptorladdningar som kan användas enligt uppfinningen. Andra typer av material som har en motsvarande DDT kan även användas.

Den föredragna anordningen består av en aluminiumcylinder med ett 2mm hål axiellt genom dess centrumlinje. Acceptorns utgångsladdningsäride hos cylindern innefattar t.ex. 20 mg blyacid pressat till en liten pellets. Den gnistproducerande givarladdningen placeras i hålets motstående ände och försluts. Detta arrangemang liknar det som är välkänt från känd teknik som kan påträffas i elektriska tändhattar, som vanligtvis innehåller ett kommersiellt elektriskt tändhuvud och en mycket känslig mottagnings- laddning för att överföra eld till utgångsladdningen, vanligtvis blyacid och pentaerytrittetranitrat (PETN). Föreliggande uppfinningen kräver emellertid 532 177 16 inte en känslig mottagningsladdning i denna konfiguration, såsom år vanligt inom den kända tekniken.

Claims (15)

10 15 20 25 532 17? 17 Patentkrav

1. En gasstyrningsanordning (10; 20; 30; 40; 50) innefattande: - en gasingång (1 1; 32; 42; 52) anordnad att fästa en behållares (22) hölje, vilken behållare innehåller trycksatt gas, - en gasutgång (l2; 33; 43; 53) anordnad att fästa en uppblåsbar enhet (23), och - en punkteringsanordning (10b; 31b; 41b; 51b) för att punktera höljet, varvid gas från behållaren (22) dirigeras till den uppblåsbara enheten (23), K ä n n e t e c k n a d a v att nämnda punkteringsanordning (lOb; 31b; 41b; 51b) innefattar en pyroteknisk detonator (16) som, vid aktivering, skapar en tryckvåg som punkterar behållarens (22) hölje.

2. Gasstyrningsanordningen enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d a v att behållaren är en gascylinder (22) försedd med en förslutning (26) som tâtar en öppning hos gascylindern (22), varvid punkteringsanordningen (lOb; 31b; 41b; 51b) punkterar förslutningen (26) vid aktivering.

3. Gasstyrningsanordningen enligt patentkravet l eller 2, k ä. n n e t e c k n a d a v att den pyrotekniska detonatorn (16) har en explosiv laddning (15) närliggande anordnad till gasíngången (1 1; 32; 42; 52).

4. Gasstyrningsanordningen enligt något av patentkraven 1-3, k ä n n e t e c k n a d a v att gasstyrningsanordningen ytterligare innefattar en hylsa (2l; 35; 44; 54) cylindriskt anordnad kring den pyrotekniska detonatom (16).

5. Gasstyrningsanordningen enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a d a v att materialet hos hylsan (2l; 35; 44; 54) är papper, eller metall, eller plast. lO 15 20 25 532 17? 18

6. Gasstyrningsanordningen enligt något av patentkraven 1~5, k ä. n n e t e c k n a d a v att en gaskanal skapas mellan gasingången (11; 42 ; 52) och gasutgången (12; 43; 53) då punkteringsanordningen (10b; 41b; 5lb) aktiveras.

7. Gasstyrningsanordningen enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k n a d a v att gaskanalen passerar genom ett område där en explosiva laddning (15) hos den pyrotekniska detonatorn (16) befann sig före aktivering.

8. Gasstyrningsanordningen enligt något av patentkraven 4-5, k ä n n e t e c k n a d a v att gasstyrningsanordningen ytterligare innefattar en gaskanal mellan gasingången (32) och gasutgången (33) som kringgår hylsan (35).

9. Gasstyrningsanordningen enligt något av patentkraven l-8, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda uppblåsbara enhet (23) är en flytanordning.

10. En metod för att överföra gas från en trycksatt gascylinder (22) till en uppblåsbar enhet (23) via en gasstyrningsanordning (lO; 20; 30; 40; 50) som har en gasingång (11; 32; 42; 52), en gasutgång (12; 33; 43; 53) och en punkteringsanordning (10b; 31b; 41b; 5lb), där metoden innefattar följande steg: - att fästa en behållares (22) hölje till gasingången (11; 32; 42; 52) hos gasstyrningsanordningen (lO; 20; 30; 40; 50), och - att fästa den uppblåsbara enheten (23) till gasutgången (12; 33; 43; 53) hos gasstyrningsanordníngen (lO; 20; 30; 40; 50), K ä n n e t e c k n a d a v att metoden innefattar de ytterligare stegen: - att tillhandahålla en pyroteknisk detonator (16) som en del av punkteringsanordningen (10b; 31b; 41b; 5lb), och - att aktivera den pyrotekniska detonatorn ( 16) för att skapa en tryckvåg för att punktera behållarens (22) hölje. 10 15 532 '177 1.9

11. Metoden enligt patentkravet 10, k ä n n e t e c k n a d a v att behållarens hölje är en förslutning (26) som tätar en öppning hos en trycksatt gascylinder, och förslutningen (26) punkteras av punkteringsanordningen (10b; 31b; 41b; 51b) vid aktivering.

12. Metoden enligt patentkravet 10 eller 11, k ä n n e t e c k n a d a v att den uppblåsbara enheten (23) väljs att vara en flytanordning.

13. Ett system för att blåsa upp en uppblåsbar enhet (23) innefattande en trycksatt behållare (22), där nämnda uppblåsbara enhet (23) och trycksatta behållare (22) är fästa till en gasstyrningsanordning (10; 20; 30; 40; 50), såsom definieras i något av patentkraven 1-9.

14. Systemet enligt patentkravet 13, k ä n n e t e c k n a t a v att behållaren år en gascylinder (22) som innehåller trycksatt gas.

15. Systemet enligt patentkravet 13 eller 14, k ä n n e t e c k n a t a v att nämnda system ytterligare innefattar en sensor (25) och en styrenhet (24), varvid sensorn (25) skickar ut en vattenindikativ signal till styrenheten (24) vilken i sin tur skickar ut en tåndsignal via tändkablarna (18) för att aktivera den pyrotekniska detonatorn (16).