SE530794C2 - Förfarande och anordning för formning av en matta av material - Google Patents

Description

30 530 754 2 minstone en utrnatningsenhet innefattande en doseringsbinge där materialet mel- Ianlagras och sedan i fritt fall doseras ner till en forrnningsenhet där materialet nedläggs på ett forrnningsband. Vid tillverkning av fiberskivor används dessutom i många fall en skalpervals efter formningen, vilken fräser av ojämnheter i mattytan för att förbättra formningsnoggrannheten.

Flertalet konventionella formningsutrustningar har nackdelen att materialet vid sitt fria fall i luft mellan utmatningsenheten och formningsenheten lätt kan på- verkas av omgivande luftströmmar både i längsled och tvärled varigenom form- ningsnoggrannheten försämras. Fritt fall, där denna olägenhet förekommer, upp- står som ovan nämnts i fallet mellan utrnatningsenheten och formningsenheten samt även beroende på maskintyp i fallet från forrnningsenhetens valsar ner på fonnningsbandet. I ett fritt fall av ett materialflöde i luft uppstår två störande feno- men. För det första år det känt att ett materialflöde som faller fritt i luft har en ten- dens att klumpa ihop sig i ett antal strålar. Denna tendens ökar med ökad fallhöjd.

För det andra uppstår medejekterad luftströmning och uppbromsningseffekter.

Dessa luftströmmar drar med sig material och gör dessutom att det runt material- flödet omgivande fallschaktet blir ogenomskinligt på grund av att material virvlar omkring.

WO 200471071 731 A1 har löst ovan nämnda problem med det fria fallet från utmatningsenheten till formningsenheten genom att anordna en nedmatnings- yta vilken sträcker sig från utmatningsenheten till forrnningsenheten och att trans- porten av material mellan utmatningsenheten och forrnningsenheten sker genom att materialet matas nedåt längs denna nedmatningsyta, varigenom ett kontrollerat materialflöde erhålls mellan dessa enheter.

Vid användningen av lösningen enligt WO 20041071 731 A1 har det emellertid visat sig att dammfläckar bildas på undersidan av de skivor, t.ex. MDF- skivor, som framställs av de mattor som formats medelst den i WO 20041071 731 beskrivna nedmatningsytan. Dammet som bildar dessa dammfläckar består i för- sta hand av dammpartiklar innefattande fibrer med en fiberlängd som understiger 0,45 mm, medan det övriga flberrnaterialet i första hand innefattar fibrer och/eller fiberknippen med en fiberlängd som understiger 0,45 mm. Uppfinnaren har kommit fram till att uppkomsten av dessa dammfläckar på undersidan av de färdiga ski- voma beror på att dammpartiklama separeras från det övriga flberrnaterialet på grund av dammpartiklama har en mindre hastighet när de lämnar nedmatnings- 20 25 30 531.1! 794 3 ytan i förhållande till det övriga flbermaterialet, varigenom dammpartiklama faller ner på fonnningsbandet före och innan det övriga flbennaterialet. Detta torde bero på att dammpartiklama bromsas upp mer av nedmatningsytans friktion än det öv- rtga fiberrnaterialet. Pâ grund av dessa dammfläckar på färdiga skivors undersida blir skivoma mindre attraktiva på marknaden än liksidiga skivor.

Uppfinningens syfte Syftet med den föreliggande uppfinningen är sålunda förhindra att nämnda dammfläckar uppstår på undersidan av framställda skivor.

Sammanfattning av uppfinningen Ovan nämnda syfte för den föreliggande uppfinningen uppnås genom att tillhandahålla en anordning av det inledningsvis angivna slaget, med de i den kän- netecknande delen för patentkravet 1 angivna särdragen, samt genom att tillhandahålla ett förfarande av det inledningsvis angivna slaget, med de iden kän- netecknande delen för patentkravet 11 angivna stegen. Härigenom blandas dammpartiklama effektivt och ordentligt med det övriga materialet i materialflödet mellan nedmatningsytan och formningsbandet innan materialet hamnar på form- ningsbandet, varigenom dammet ej separeras och samlas längst ner i mattan närmast fomlningsbandet. Härigenom övervlnns problemet med dammfläckar pà undersidan av framställda skivor.

Luftflödets påverkan på materialflödet från nedmatningsytan till fonnnings- bandet har dessutom den positiva effekten att det blir en generell blandning av materialet i materialflödet så att den färdiga skivans undersida ej blir flammlg eller spräcklig, vilket har visat sig vara en nackdel vid användning av nämnda nedmat- ningsyta. Den färdiga skivan blir istället liksidig, dvs. att skivan fär två likadana sl- dor. Liksidiga skivor inbringar ett högre pris än skivor med olika sidor, i synnerhet med fläckar, flammighet och/eller spräcklighet.

Nämnda luftflöde kan styras mot materialflödet så att luftflödet träffar ma- terlalflödet vid en specifik position, dvs. att materialflödet utsätts För eller påverkas av ett luftflöde vid en position mellan nedmatningsytan och formningsbandet, fór- delaktigt mellan nedmatningsytan och formningsenheten, närmare bestämt strax efter att materialflödet har lämnat nedmatningsytan, men även andra positioner är möjliga. Materialflödet kan även utsättas för ett luftflöde vid flera olika positioner.

Det är även möjligt att materialflödet pâverkas av ett luftflöde längs hela sträckan 20 30 530 794 4 mellan nedmatningsytan och fominingsbandet, eller enbart längs hela sträckan mellan nedmatningsytan och forrnningsenheten. Luftflödet, såsom dess hastighet och riktning, anpassas dessutom fördelaktigt till materialflödets tjocklek och has- tighet och till materialets kvalitet, såsom materialets storlek, vikt etc. När materialet har landat och ligger på formningsbandet bör det inte påverkas av luftflödet.

Anordningens nedmatningsyta kan vara ett transportband, valsbädd eller glidplåt, men uppdelningen av materialflödet som lämnar nedmatningsytan i rikt- ning mot formningsbandet i ett huvudsakligt materialflöde och ett från detta skilt flöde med dammpartiklar är mest framträdande när nedmatningsytan består av en glidplåt. Vid fallet med glidplåt inverkar gravitationen på materialflödets rörelse nedåt medan vid transportband och valsbädd inverkar även deras driitshastighet på materlalflödets rörelse nedåt. Glidplåten kan innefatta flera invid varandra lig- gande delplâtar.

Enligt en fördelaktig utiöringsfonn av anordningen enligt den föreliggande uppfinnlngen är styrorganet anordnat mellan nedmatningsytan och formningsban- det så att materialflödet passerar ovanför styrorganet.

Enligt en ytterligare fördelaktig utföringsform av anordningen enligt den föreliggande uppfinnlngen är styrorganet skjutbarti höjdled och i förhållande till forrnningsbandet. Detta är fördelaktigt ty det skapar en flexibilitet vid framställ- ningen av mattor av olika tjocklekar, eftersom avståndet mellan styrorganet och formningsbandet bestäms av den önskade tjockleken/höjden på mattan på bandet.

Enligt en annan fördelaktig utföringsform av anordningen enligt den föreliggande uppfinningen innefattar anordningen en flexibel skiljevågg för tillslut- ning av den öppning som definieras av formningsbandet och styrorganet, och att skilleväggen är inställbar efter olika avstånd mellan fonnningsbandet och styror- ganet, varigenom material förhindras att passera under styrorganet. Fördelaktigt sträcker sig skiljevåggen i huvudsak vertikalt.

Enligt andra fördelaktiga utföringsformer av anordningen enligt den förelig- gande uppfinningen är styrorganet är anordnat vid nedmatningsytans nedre kant, varigenom materialflödet påverkas av luftflödet direkt när materialet lämnar ned- matningsytan och en god blandning av det huvudsakliga materialflödet och dammpartikelflödet erhålls, eller t.o.m. vridbart fäst vid den nedre kanten för ned- matningsytan. Genom styrorganets vridbara fäste vid nedmatningsytan kan styror- 20 25 30 530 'F94 5 ganets position iförhållande till horisontalplanet vara densamma vid olika höjdni- vàer och avstånd till forrnningsbandet.

Enligt ytterligare fördelaktiga utföringsformer av anordningen enligt den föreliggande uppfinningen är nedmatningsytans längd inställbar och/eller nedmat- ningsytan år vridbart fäst vid utmaningsenheten. Genom att nedmatningsytan både har en inställbar längd, som kan förkortas och förlängas, och är vridbart fäst vid utmaningsenheten, kan styrorganet t.ex. förskjutas i ett stativ i en strikt vertikal riktning. Detta förklaras mer ingående I den detaljerade beskrivningen av utfö- ringsformer.

Enligt en fördelaktig utfóringsfonn av förfarandet enligt den föreliggande uppfinningen styrs luftflödet tvârgående till materialflödes rörelseriktning mellan nedmatningsytan och formnlngsbandet. Härigenom påverkas materialflödet effek- tivt av luftflödet och en effektiv blandning av det huvudsakliga materialflödet och dammpartikelflödet erhålls.

Enligt en ytteriigare fördelaktig utföringsform av förfarandet enligt den föreliggande uppfinningen sker styrningen av ett luftflöde så att materialflödet mellan nedmatningsytan och formningsbandet påverkas underifrån av nämnda luftflöde, vilket ger resulterar i att en effektiv blandning av det huvudsakliga mate- rialflödet och dammpartikelflödet erhålls samtidigt som materialflödet mot form- ningsenheten kan styras mer effektivt.

Enligt fördelaktiga utföringsforrner av förfarandet enligt den föreliggande uppfinningen styrs luftflödet från ett styrorgan för nämnda stymingen av ett lufi- flöde, vilket fördelaktigt förses med trycksatt luft, och fördelaktigt anordnas styror- ganet mellan nedmatningsytan och forrnningsbandet så att materialflödet bringas passera ovanför styrorganet.

Enligt andra fördelaktiga utföringsforrner av förfarandet enligt den förelig- gande uppfinnlngen innefattar förfarandet steget att inställa styrorganets höjd och avstånd till forrnninsbandet baserad på önskad tjocklek på mattan på formnings- bandet, och/eller steget att styra ett luftflöde mot materialflödets hela bredd, vilket bidrar till att hela materialflödet påverkas av luftflödet.

Den föreliggande uppfinningen tillhandahåller dessutom en anläggning för framställning av skivor av cellulosahaltigt material, vilken anläggning innefattar en anordning för formning av en matta av cellulosahaltigt material, varvid nämnda 20 25 30 530 794 6 anordning innefattar de särskilda särdrag som anges i något av patentkraven 1 till 1 0.

Denföreliggande uppfinningen tillhandahåller även ett förfarande för fram- ställning av skivor av cellulosahaltigt material, vilket förfarande innefattar åtgärden att av sönderdelat material forma en matta av cellulosahaltigt material, varvid för- farandet innefattar de särskilda åtgärder som anges i något av patentkraven 11 till 1 6.

Ett så utformat förfarande respektive en så utförd anläggning för framställ- ning av skivor uppvisar de fördelar som redogjorts för ovan avseende förfarandet för forrnningen av en matta.

Såsom framgår ovan vid redogörelse för bakgrunden till uppfinningen av- ses med material inte enbart cellulosahaltiga material utan även eventuella in- blandningar av annat material, såsom plast, returpapper, glasfiber, flnfórdelade mineraler etc. Materialet kan vara av varierande storlek och fonn och exempelvis innefatta fibrer och/eller fiberknippen.

Ytterligare fördelaktiga utföringsfonner av anordningen enligt den förelig- gande uppfinningen framgår av de beroende patentkraven, och ytterligare fördelar med den föreliggande uppfinningen framgår av den detaljerade beskrivningen av utföringsformer.

Kortfattad beskrivning av ritningama Den föreliggande uppfinningen skall nu I exempllfierande syfte beskrivas mer ingående med hjälp av utföringsexempel och med hänvisning till de bifogade ritningama, på vilka: fig. 1 visar en schematisk sidovy av en mekanisk formningsutrustning för skivor enligt känd teknik, innefattande en nedmatningsyta mel- lan utmatningsenheten och formningsenheten, fig. 2 fig. 3 visar en förstoring av nedmatningsytan i fig. 1, visar en sidovy av en utföringsform av anordningen enligt den föreliggande uppfinningen med styrorganet i ett första läge, itvär- snitt, visar anordningen lfig. 3 med styranordningen i ett andra läge, visar en schematisk vy av en utföringsform av styranondningen en- ligt den föreliggande uppfinningen, sedd underifrån, fig. 4 fig. 5 20 25 30 530 794 7 tig. 6 visar snittet C-C l flg. 5 fig. 7 visar del av snittet B-B i fig. 5 fig. 8 visar del av snittet D-D i fig. 5 fig. 9 fig. 10 visar del av snittet A-A i fig. 5, och visar ett flödesschema som illustrerar en utföríngsforrn av förfaran- det enligt den föreliggande uppfinningen.

Detaljerad beskrivning av utföfingsfonner Fig. 1 visar en forrnningsutrustning för skivor enligt känd teknik, som be- skrivs i WO 2004/071731 A1. Material matas in via ett inlopp 101 till en utmat- ningsenhet 102, här i form av en doseringsbinge 102. Utrnatningsenheten 102 har en övre returmatningsutrustning 103, vilken matar inmatat material till vänster i utmatningsenheten 102, utrnatningsvalsar 104 och bottenband 105 som matar material till höger mot utmatningsenhetens 102 utlopp. Materialet matas från ut- matningsenheten 102 via utmatningsvalsama 104 till det övre partiet för en ned- matningsyla 106 anordnad i ett fallschaktområde 107 och sträckande sig mellan utmatningsenheten 102 och en fomrningsenhet 108, varvid fig. 2 visar en försto- ring av nämnda nedmatningsyta 106. Materialet transporteras mellan utmatnings- enheten 102 och formningsenheten 108 genom att det matas nedåt längs och på denna nedmatningsyta 106 vilken häri är i form av en glidpIât106. Uttrycket forrn- ningsenhet 108 används här som ett sammanfattande uttryck för alla de olika de- lar och anordningar som kan användas för forrnning av en matta 201, t.ex. fonn- ningsband 109, valsar 1 10, formstatlon 111, våg 112 etc. Anordningen innefattar en diffusorvals 202 vilken materialet som lämnar nedmatningsytan 106 bringas passera, varvid diffusorvalsen 202 anpassar materialets hastighet ytterligare till formningsbandets 109 hastighet. I forrnstationen 111 formas en matta 201 på forrnningsbandet 109, vilket transporterar mattan 201 av material till höger i figu- ren, varvid mattan 201 kan vägas kontinuerligt av en vågenhet 112 och data från vågenheten 112 kan användas för styming av bottenbandets 105 hastighet. Mat- tans 201 kanter stöds av sidoväggar 113 före inträdet i en förpress 114.

Fig. 3 visar ett tvärsnitt av en utföringsforrn av anordningen enligt den före- liggande uppfinningen. Anordningen innefattar en utmatnlngsenhet 302 och en forrnningsenhet 304 med ett forrnningsband 306, på vilket en matta formas och som är anordnat att transportera därpå lagt material till höger i figuren, och en ro- 20 25 30 530 794 8 terbar diffusorvals 308, vars syfte är detsamma som för diffusorvalsen l fig. 2, in- rättad i anslutning till en formstation 311 med sin rotationsaxel i huvudsak parallell med planet för forrnningsbandet. Diffusorvalsen 308 är skjutbar i höjdled genom att den är anordnad vid ett styrelement 309 vilket är inrättat i en första styranord- ning 313 l vilken styrelementet 309 är anordnat att glidande förskjutas i vertikalled i riktning mot eller från formningsbandet 306. Den första styranordningen 313 är in- rättad i anslutning till forrnstationen 311 lfig. 3 är styrelementet 309 i ett första läge i närheten av formningsbandet 306.

Sönderdelat cellulosahaltlgt material tillförs utmatnlngsenheten 302 och matas vidare till den på en lägre höjd belägna formningsenheten 304 i fomn av ett materialflöde. Anordningen innefattar en nedmatningsyta 310 uppbyggd av en glidplåt 312, 314 som sträcker sig från utmatnlngsenheten 302 till forrnningsenhe- ten 304, vilken glidplåt 312, 314 är anordnad att transportera material mellan ut- matnlngsenheten 302 och formningsenheten 304 genom matning av materialet nedåt längs denna glidplåt 312, 314. Nedmatningsytan begränsas av en nedre sida som är närliggande forrnningsenheten 304, en övre sida som är närliggande utmatnlngsenheten 302 och två längsgående sidor som sträcker sig mellan nämnda övre och nedre sida. Glidplåten 312, 314 innefattar i sin tur två invid var- andra liggande delplåtar 312, 314, en övre delplåt 312 som är vridbart fäst, via en första vridaxel 315 som sträcker sig i huvudsak parallellt med planet för form- ningsbandet, vid utmatnlngsenheten 302 och en nedre delplåt 314 som är skjut- bart anordnad vid den övre delpläten 314. Delplåtama 312, 314 ligger väsentligen i samma plan. Nedmatningsytans 310 längd är inställbar, dvs. dess längd kan för- kortas eller förlängas, genom att de båda delplåtama 312, 314 är skjutbara relativt varandra längs med sina längdaxlar, varvid den nedre delpläten 314 styrs under den övre delpläten 312. När materialflödet lämnar ned matningsytan 310 delas materialflödet upp i ett huvudsakligt materialflöde, oftast innefattande fibrer och/eller fiberknippen med en fiberlängd över 0,45 mm, och ett från detta skilt flöde med dammpartiklar, oftast innefattande fibrer med en fiberlängd under 0,45 mm. Anordnlngen innefattar styrorgan 316 för styming av ett luftflöde mot materi- alflödet mellan nedmatningsytan 310 och forrnningsbandet 306, häri närmare be- stämt mot materialflödet mellan nedmatningsytan 310 och diffusorvalsen 308, för att fånga upp nämnda dammpartiklar och blåsa in dessa i det huvudsakliga mate- rialflödet innan materialet når formningsbandet 306. Styrorganet 316 är anordnat 20 25 30 530 794 9 mellan nedmatnlngsytan 310 och fonnningsbandet 306 så att materialflödet pas- serar ovanför styrorganet 316, och vridbart fäst vid nedmatningsytans 310 nedre sida, tillika den nedre delplâtens 314 nedre sida, via en andra vridaxei 317 som sträcker sig i huvudsak parallellt med planet för formningsbandet.

Styrorganet 316 innefattar ett första rörforrnigt element 318 försett med två inlopp för trycksatt luft och ett andra rörforrnigt element 320 försett med 'utlopp för luftflödet mot materialflödet, där det första rörforrniga elementet 318 har en större tvärsnittsyta än det andra rörformiga elementet 320. Mellan det de rörformiga ele- menten 318, 320 finns öppningar för genomflöde av luftflöde, och de rörformiga elementen 318, 320 sträcker sig längs med nedmatningsytans nedre sida och längs nedmatningsytans 310 hela bredd, varvid styrorganet 316 år anordnat att styra ett luftflöde mot materialflödets hela bredd, vilket bidrar till att hela material- flödet påverkas av luftflödet. De rörformiga elementen 318, 320 sträcker sig l hu- vudsak parallellt med planet för formningsbandet. De rörformiga elementen 318, 320 beskrivs mer ingående i anslutnings till figurema 5 till 9.

Styrorganet 316 är inrättat i en andra styranordning 322 i vilken styrorga- net 316 är anordnat att glidande förskjutas i vertlkalled I riktning mot eller från formningsbandet 306, varigenom styrorganet 316 är positionerbart till olika av- stånd från formningsbandet 306. Avståndet mellan styrorganet 316 och fonn- ningsbandet 306 är fördelaktigt mellan 50 och 150 mm, men bestäms av den öns- kade tjockleken på mattan som skall formas pà formningsbandet 306. Genom att nedmatningsytan 310 både har en inställbar längd och är vridbart fäst vid utma- ningsenheten 302 och att styrorganet 316 är vridbart fäst vid nedmatningsytan 310 kan styrorganets 316 position i ßrhàllande till horisontalplanet vara densamma vid olika höjdnivåer och avstånd till formningsbandet 306, samtidigt som styrorganet 310 kan förskjutas i den andra styranordningen 322 i en strikt vertikal rörelserikt- ning och/eller i en rörelseriktning vinkelrät mot planet för formningsbandet 306.

Styrorganet 316 är kopplat till styrelementet 309 vilket medför att när styrorganet 316 förskjuts en viss sträcka så förskjuts styrelementet 309 motsvarande sträcka, vilket resulterar i att styrorganets 316 position l förhållande diffusorvalsen 308 po- sition alltid är densamma. I fig. 3 är styrorganet 316 i ett första läge l närheten av forrnningsbandet 306.

Anordningen innefattar en i huvudsak vertikalt sträckande flexibel skilje- vägg 324 för tillslutning av den öppning som definieras av forrnningsbandet 306 10 20 30 530 794 10 och styrorganet 316, varvid sklljeväggen 324 är instâllbar efter olika avstånd mel- lan forrnningsbandet 306 och styrorganet 316, varigenom material förhindras att passera under styrorganet 316. Skiljeväggen 324 utgörs av ett parti av ett flexibelt band 326 vars bredd motsvarar nedmatningsytans 310 bredd. Bandets 326 första ändparti är anordnat vid styrorganet 316 och dess andra ändpartl är fäst vid en tyngd 328 vilken är anordnad I en vertikatt sträckande och rörformig styrenhet 330 och är anordnad att förskjutas, tillika höjas och sänkas, i styrenheten 330. Styren- heten 330 är fäst närliggande forrnningsbandet 306. Bandet 326 löper dessutom kring en styrvals 332 vilken anordnad iforrnstatlonen 311 och angränsande form- ningsbandet 306. Tyngden 328 sträcker bandet 326 så att det hålls sträckt och i fig. 3 befinner sig tyngden 328 i ett nedre läge.

Fig. 4 visar anordnlngen i fig. 3 med styranordningen 316 i ett andra läge vilket är på ett längre avstånd från forrnnlngsbandet 306 än styranordningens 316 första läge visat i flg. 3. Även styrelementet 309 försett med diffusorvalsen 308 har genom dess koppling till styrorganet 316 förskjutlts motsvarande sträcka som styr- anordningens 316 förskjutningsstrâcka till en andra läge vilket också år på ett längre avstånd fràn forrnningsbandet 306 än styrelementets 309 första läge, var- igenom styrorganets 316 position och l förhållande till diffusorvalsens 308 position är densamma. Nedmatningsytans 310 längsgående sträckning har förkortats ge- nom att mer av den nedre delplåten 314 har skjutits in under den övre delplåten 312 och nedmatningsytans 310 vinkel med formningsbandets 306 plan har föränd- rats. Skiljeväggens 324 vertikala sträckning har förlängts med en längd för att till- sluta den större öppningen som bildats mellan forrnningsbandet 306 och styrorga- net 316, varmed bandets 326 sträckning i och längs med styrenheten 330 är minskad med motsvarande längd och tyngden 328 har förskjutits till ett övre läge, men sträcker fortfarande bandet 326 så att det hålls sträckt.

Flg. 5 visar styranordningen 316 ifig. 3 sedd underifrån, innefattande det första rörforrniga elementet 318, försett med ett första inlopp 502 och en andra in- lopp 504 för trycksatt luft, och det andra rörformiga elementet 320 vilket är sam- manfogat med det första rörformiga elementet 318. Det andra rörformiga elemen- tet 320 är beläget mellan det första rörformiga element 318 och formstatíonen 311 (se fig. 3). De rörformiga elementen 318, 320 är fördelaktigt tillverkade i lämplig metall. 20 25 30 530 ?54 11 Fig. 6 visar snittet C-C i fig. 5. Hår syns att tvårsnittet för både det första och andra rörformiga elementet 318, 320 år rektanguiårt, där det första rörformiga elementet 318 har en större tvärsnittsyta än det andra rörformiga elementet 320, vilket bidrar till en fördelaktig tryckutiämning. Mellan det första och andra rörfor- miga elementet 318, 320 finns öppningar 601 för genomflöde av luftflöde från det första rörfonniga elementet 318 till det andra rörforrniga elementet 320, och det andra rörforrniga elementet 320 är försett med utlopp 602 för luftflödet mot materi- alflödet.

Fig. 7 visar enbart ena halvan av snittet B-B i fig. 5, motsvarande sträckan E i fig. 5. Det första rörfonniga elementet 318 är försett med tio stycken öppningar 702, 704, 706, 708, 710 för utflöde av luftflöde, vilka är utfonnade som långsträcka slitsar, och mellan varje två öppningar 702, 704, 706, 708, 710 föreligger en di- stans, vilket bidrar till att ge stadga åt konstruktionen.

Fig. 8 visar ena halvan av snittet D-D i fig. 5, motsvarande sträckan E i fig. 5, och den sida av det andra rörforrniga elementet 320 som anligger det första rörforrniga elementet 318 över dess öppningar 702, 704, 706, 708, 710 för utfiöde av luftflöde. Det andra rörformiga elementet 320 är också försett med tio öpp- ningar 802, 804, 806, 808, 810 för inflöde av luftflöde, vars dimensioner och posi- tioner motsvarar det första rörformiga elementets öppningar 702, 704, 706, 708, 710 för utflöde av luftflöde, så att när det första rörfonniga elementet 318 sam- manfogas med andra rörformiga elementet 320 bildas tio stycken öppningar mel- lan det första och andra rörformiga elementet 318, 320 för genomflöde av luftflöde.

Fig. 9 visar ena halvan av snittet A-A i fig. 5, motsvarande sträckan E i fig. 5, och den sida av det andra rörformiga elementet 320 som är riktad mot material- flödet som lämnar nedmatningsytan. På denna sida år det andra rörformiga ele- mentet 320 försett med femton utlopp 812, 814, 816, 818, 820, 822, 824 för luftflö- det mot materialflödet, vilka även är utformade som iångsträcka siitsar med mindre bredd än det andra rörforrniga elementets 320 öppningar 802, 804, 806, 808, 810 för inflöde av luftflöde, och mellan varje tvà utlopp 812, 814, 816, 818, 820, 822, 824 föreligger en distans, vilket bidrar till att ge stadga åt konstruktionen.

Fig. 10 visar ett flödesschema som illustrerar en utföringsfonn av förfaran- det vid forrnning av en matta av cellulosahaltigt material, vilken matta är avsedd att bilda åtminstone en skiva, enligt den föreliggande uppfinningen, medelst en ut- matningsenhet, nedmatningsyta, diffusorvals och forrnningsenhet innefattande ett 530 794 12 forrnningsband, såsom beskrivna I anslutning till flg. 1 och 2. Förfarandet innefattar följande steg: Ett styrorgan anordnas, vid 901, mellan nedmatningsytan och form- ningsbandet för styming av ett luftflöde, och styrorganets höjd och avstånd till formningsbandet inställs, vid 902, baserat på önskad tjocklek på mattan på form- ningsbandet. Sönderdelat cellulosahaltigt material tillförs en utmatningsenhet, vid 903, varefter materialet transporterar från utmatningsenheten genom att det matas nedåt, vid 904, längs nedmatningsytan. När materialet lämnar nedmatningsytan i riktning mot forrnningsenheten, och bl.a. passerar ovanför styrorganet, uppdelas materialflödet i ett huvudsakligt materialflöde och ett från detta skilt flöde med dammpartiklar, såsom beskrivet ovan. Ett luftflöde styrs mot materialflödet mellan nedmatningsytan och formningsbandet, vid 905, för att fånga upp nämnda damm- partiklar och blåsa in dessa i det huvudsakliga materialflödet innan materialet når forrnningsbandet. Luftflödet styrs tvärgàende till materialflödes rörelseriktning mellan nedmatningsytan och formningsbandet, och mot materialflödets hela bredd. Stymingen av ett luftflöde sker så att materialflödet påverkas underifrån och från sidan av nämnda lultflöde. Därefter behandlas det av luftflödet blandade ma- terialflödet av en diffusorvals, varefter materialflödet når forrnningsenheten och landar på formningsbandet, vid 906, varefter vidare behandling av mattan följer.

Claims (18)

20 25 30 530 794 1 3 PATENTKRAV

1. Anordning för fonnning av en matta av cellulosahaitigt material, vilken matta är avsedd att bilda åtminstone en skiva, innefattande en utmatningsenhet (302) och en formningsanhet (304) med åtminstone ett fonnningsband (306), var- vid sönderdelat cellulosahaltigt material matas från utmatningsenheten (302) till formningsenheten (304) i form av ett materialflöde, där utmatningsenheten (302) är belägen på en högre höjd än forrnningsenheten (304), varvid anordningen in- nefattar átminstone en nedmatningsyta (310) som sträcker sig från utmatningsen- heten (302) till fonnningsenheten (304), vilken nedmatningsyta (310) är anordnad att transportera material mellan utmatningsenheten (302) och formningsenheten (304) genom matning av materialet nedåt längs denna nedmatningsyta (31 O), var- vid materialflödet mellan nedmatningsytan (310) och formningsenheten (304) in- nefattar ett huvudsakligt materialflöde och ett från detta skilt flöde med dammpar- tiklar, kännetecknad av att anordningen innefattar styrorgan (316) för styming av ett luftflöde mot materialflödet mellan nedmatningsytan (310) och formnings- bandet (306), för att fånga upp nämnda dammpartiklar och blåsa in dessa i det huvudsakliga materialflödet innan materialet når fonnningsbandet (306).

2. Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknar! av att styrorganet (316) âr anordnat mellan nedmatningsytan (310) och formningsbandet (306) så att materi- alflödet passerar ovanför styrorganet (316).

3. Anordning enligt patentkrav 2, kännetecknad av att styrorganet (316) är skjutbart i höjdled och i förhållande till formningsbandet (306).

4. Anordning enligt patentkrav 3, kännetecknad av att anordningen innefattar en flexibel skiljevägg (324) för tillsiutning av den öppning som definieras av formningsbandet (306) och styrorganet (316), och att skiljeväggen (324) är in- ställbar till olika avstånd mellan formningsbandet (306) och styrorganet (316), var- igenom material förhindras att passera under styrorganet (316).

5. Anordning enligt något av patentkraven 2 till 4, kännetecknar! av att nedmatningsytan (310) innefattar en nedre sida närliggande fonnningsenheten 20 25 30 530 794 14 (304) och en övre sida närliggande utmatningsenheten (302), och att styrorganet (316) är anordnat vid nedmatningsytans(310) nedre sida.

6. Anordning enligt patentkrav 5, kännetecknar! av att styrorganet (316) är vridbart fäst vid den nedre kanten för nedmatningsytan (310).

7. Anordning enligt något av patentkraven 1 till 6, kännetecknad av att nedmatningsytans (310) längd år instållbar.

8. Anordning enligt något av patentkraven 1 till 7, kännetecknad av att nedmatningsytan (310) är vridbart fäst vid utmaningsenheten.

9. Anordning enligt något av patentkraven 1 till 8, kännetecknad av att styrorganet (316) sträcker sig längs nedmatningsytans (310) hela bredd och är an- ordnat att styra ett luttflöde mot materialflödets hela bredd.

10. Anordning enligt något av patentkraven 1 till 9, kännetecknad av att styrorganet (316) innefattar åtminstone ett rörformigt element (318, 320) försett med åtminstone ett inlopp (502, 504) för trycksatt luft och åtminstone ett utlopp (812, 814, 816, 818, 820, 822, 824) för luttflödet mot materialflödet, och att det åt- minstone ett rörforrniga elementet (318, 320) sträcker sig längs med nedmatnins- ytans (310) bredd.

11. Förfarande vid formning av en matta av cellulosahaltigt material, vilken matta är avsedd att bilda åtminstone en skiva, varvid sönderdelat cellulosahaltigt material matas från en utmatningsenhet (302) i forrn av ett materiaiflöde till en formningsenhet (304) vilken innefattar åtminstone ett fomlningsband (306), där utmatningsenheten (302) är belägen på en högre höjd än formningsenheten (304), varvid anordningen innefattar åtminstone en nedmatningsyta (310) som sträcker sig från utmatningsenheten (302) till formningsenheten (304), och att transporten av material mellan utmatningsenheten (302) och forrnningsenheten (304) sker ge- nom att materialet matas nedåt längs denna nedmatningsyta (310), varvid materi- alflödet mellan nedmatningsytan (310) och formningsenheten (304) innefattar ett huvudsakligt materiaiflöde och ett frân detta skilt flöde med dammpartiklar, kän- 20 25 30 530 794 15 netecknat av styming av ett luftflöde mot materialflödet mellan nedmatningsytan (310) och formnlngsbandet (306), för att fånga upp nämnda dammpartiklar och blåsa in dessa i det huvudsakliga materialflödet innan materialet når forrnnings- bandet (306).

12. Förfarande enligt patentkrav 11, kânnetecknat av att luftflödet styrs tvärgående till materialflödes rörelseriktning mellan nedmatningsytan (310) och formnlngsbandet (306).

13. Förfarande enligt patentkrav 11 eller 12, kânnetecknat av att stymingen av ett luftflöde sker så att materialflödet mellan nedmatningsytan (310) och form- ningsbandet (306) påverkas underifrån av nämnda Iuftflöde.

14. Förfarande enligt patentkrav 13, kännetecknat av att styrorgan (316) anordnas mellan nedmatningsytan (310) och formnlngsbandet (306) för nämnda stymingen av ett Iuftflöde, och att materialflödet bringas passera ovanför styrorga- net (31 6).

15. Förfarande enligt patentkrav 14, kännetecknat av inställning av styrorganets (316) höjd och avstånd till formnlngsbandet (306) baserad på önskad tjocklek på mattan på formnlngsbandet (306).

16. Förfarande enligt något av patentkraven 11 till 15, kännetecknat av Styrning av ett luftflöde mot materialflödets hela bredd.

17. Anläggning för framställning av skivor av cellulosahaltigt material, vilken anläggning innefattar en anordning för fonnning av en matta av cellulosahaltigt material, kännetecknad av att nämnda anordning innefattar de särskilda sär- drag som anges i något av patentkraven 1 till 10.

18. Förfarande för framställning av skivor av cellulosahaltigt material, vilket förfarande innefattar åtgärden att av sönderdelat material forma en matta av cel- lulosahaltigt material, kännetecknat av att förfarandet innefattar de särskilda åtgärder som anges i något av patentkraven 11 till 16.