SE530656C2 - Ozonbehandling av flytande livsmedel - Google Patents

Description

25 30 35 53Ü G55 Mjölk är en komplex biologisk vätska. Den besitter många funktionella egenskaper och karaktäristika; men det är mjölkens smak och näringsvärde som särskiljer den från andra drycker.

Olyckligtvis, samma biologiska attribut som särställer mjölken från andra drycker gör den också till ett utmärkt medium för mikroorganismtillväxt. Denna mikroorganismtillväxt kan föreligga i form av förstörande bakterier och patogener. Det är genom korrekt värmebehandling eller pastörisering som dessa mikroorganismer förstörs.

Det är känt att processa fruktsafter med användning av högt tryck och gamma bestrålning för att förstöra mikroorganismer. 1864 upptäckte Louis Pasteur att bakterier kunde förstöras av värme. Det blev snart allmän praxis att pastörisera mjölk i fat då fördelarna med säker och längre hållbarhet blev förstådd.

Under 1930 talet arbetades High Temperature Short Time (HTST) systemet fram. Snart blev standard för pastörisering medelst HTST industriell norm. Parametrarna för pastörisering i USA faller under The Pasteurized Milk Ordinance (PMO), en gemensam ansträngning från industrien och statens reglerande myndigheter i samarbete med Food and Drug Administration. För vit flytande mjölk är tid-temperatur förhållandet för HTST behandlad mjölk minst 71 ,6°C (161 °F) under minst 15 sekunder.

Flytande mjölk behandlande anläggningar har traditionellt pastöriserat mjölk vid högre temperaturer under längre perioder som en extra säkerhetsfaktor. Historiskt pastöriseras flytande mjölk vid 74,4 - 76,6°C (166-170°F) i området 20-25 sekunder). Pastörisering av mjölk vid denna tid/temperatur kvot ger typiskt en ren, lätt kokt smak med 5~15 dagar hållbarhet.

Mera nyligen ökar många anläggningar för flytande mjölk sin HTST pastöriseringstemperatur till 80-81 ,1°C (176-178°F) efter rekommendationer från FDA och dess beaktande av livsmedelssäkerhet.

Under senare år har ny teknologi utvecklats som ökar hållbarheten hos flytande mjölkprodukter. Studier har visat att pastörisering av mjölk vid Higher Heat Shorter Time (HHST) kvoter [också hänvisade till som Ultra-pastöriserad (UP) eller förlängd hållbarhet (ESL)j ger en säker produkt medan man ökar hållbarheten till 50 dagar eller mer. 10 15 20 25 30 35 SBC! B55 En andra parameter har lagts till PMO för pastörisering av mjölk som Ultra-pastörlserad (UP) mjölk. Tids/temperatur kravet för UP mjölk är minst 137,7°C (280 °F) under minst 2 sekunder. De flesta anläggningarna i USA som behandlar UP mjölk pastöriserar vid 137,7- 143,3°C (280-290'F) området under 2-4 sekunder.

Emellertid, det skall noteras att medan man ökar pastöriseringstemperaturen hos mjölk ökar dess hållbarhet förstärker det också den kokta smaken hos produkten samt ger en brunaktig färg, troligen beroende på karamellisering. Medan denna kokta smak inte motsättes av de flesta konsumenter skapar den en annorlunda smakprofil jämfört med standard HTST mjölk.

Nåringsmässigt föreligger ingen skillnad mellan HTST och UP mjölk. Bakteriologiskt, båda produkterna är säkra, men UP mjölk kommer att hålla längre i kyllagring och kan ges ett längre hållbarhetsdatum.

Organoleptlskt, har UP mjölk vanligen en mera intensive ”kokt” smak. Smakskillnaderna är emellertid inte av bekymmer för de flesta konsumenter och har blivit mera subtila än i det förgångna.

UHT och UP distribueras vid omgivningstemperatur medan HTST distribueras kyld.

Medan det har liten effekt på hållbarheten har studier visat att den “kokta” smaken är mera uttalad med högre processtemperaturer. Nettoresultatet är att skillnadema mellan smaken hos HTST mjölk och UP mjölk har blivit mindre uttalad. Oavsett val kan HTST eller UP konsumenterna känna sig säkra att mjölken de dricker är säker, näringsrik och har en angenäm smak.

Allmän pastörisering sker genom upphettning av produkten under en mycket kort period som angivits ovan, och under vissa förhållanden användes en ultra hög temperaturför att åstadkomma långtidslagringsduglighet, så kallad UHT mjölk. Normal värmebehandling åstadkommer mjölk som har en hållbarhet av 7-14 dagar efter produktion och fyllning, medan UHT mjölk kan lagras upp till 6 månader eller mer. Sterilisering kan ske i så kallade renrumsmiljö eller slutna fyllningsanläggningar som Tetra Pak® Aseptic dvs., en miljö där all luft som tlllföres, filtreras fri från varje mikroorganism som den bär med sig, utrustningen hålles ren och fri från mikroorganismer och personalen år klädd på sådant 10 15 20 25 30 35 53Û 655 sätt att de inte kan föra in mikroorganismer, i många fall sker behandlingen automatiskt utan närvaro av någon operativ personal.

Medan pastöriseringsförhàllanden effektivt eliminerar potentiella patogena mikroorganismer är den inte tillräcklig för att inaktiverar termoresistenta sporer i mjölk.

Uttrycket sterilisering hänför sig till fullständig eliminering av samtliga mikroorganismer.

Livsmedelsindustrlen använder den mera realistiska termen ”kommersiell sterilisering”; en produkt som inte nödvändigtvis helt fri fràn samtliga mikroorganismer, utan de som överlever steriliseringsprocessen kan sannolikt inte växa under lagring och förorsaka produktspoliering.

Några exempel på livsmedelsprodukter som behandlas med UHT är: o flytande produkter - mjölk, juicer, krämer, yoghurt, vin, salladsdressingar v livsmedel med urskiljbara partiklar - barnmat; tomatprodukter; frukter och grönsaksjuicer; soppor v större partiklar- stuvningar Svårigheterna med UHT ligger i sterilitetsförhàllandena; komplexiteten hos utrustningen och anläggning som krävs för att bibehålla en steril atmosfär mellan behandling och förpackning (förpackningsmateriak rörvägar, tankar och pumpar) tillsammans med högre utbildade operatörer och att steriliteten måste bibehállas genom den aseptiska fyllningen.

Värmestabila lipaser eller proteaser kan leda till smakförstöring, åldergelning i mjölk över tiden. Det föreligger också en mera uttalad kokt smak hos UHT mjölk.

HTST pastöriseringsstandarden utformades för att uppnå en 5-log minskning (0,00001 gånger ursprunget) i antal levande mikroorganismer i mjölk. Detta betraktas som adekvat för att förstöra nästan alla jästsvampar, svamp, och allmänna nedbrytande bakterier och också garantera adekvat förstöring av allmänna patogena värmeresistenta organismer (inklusive speciellt Mycobacterium tuberculosis, som förorsakar tuberkulos, och Coxiella burnetii, som förorsakar Q feber).

Alternativa pastöriseringsstandarder och ràmjölk Förutom standard HTST och UHT pastöriseringstandarder förekommer mindre kända pastöriseringstekniker. Den första tekniken kallas ”satspastörisering” och innefattar upphettning av stora satser av mjölk till en lägre temperatur, typiskt 68°C (155°F). Den 10 15 20 25 30 35 530 656 andra tekniken kallas högre-värme/kortare tid (HHST) och den ligger någonstans mellan HTST och UHT i termer av tid och temperatur. Pastörisering förorsakar ibland icke reversibla och ibland temporär denaturering av proteinema i mjölk.

Företrädare för råmjölk hävdar, korrekt, att vissa komponenter överlever i mjölk som inte har pastöriserats. Specifikt innehåller råmjölk immunoglobuliner och enzymerna lipas och fosfatas, vilka inaktiveras av värme. Ràmjölk innehåller också vitamin B6 av vilket upp till 20 % kan förloras vid värmebehandling. Den hävdas också innehålla positiva bakterier som hjälper till i matsmältning och ökar immunitet.

Kommersiell distribution av förpackad råmjölk är inte tillåten i de flesta stater i USA. Vissa doktorer (och vissa företrädare för råmjölk) medger att människor inte bör dricka råmjölk, inkluderande havande eller ammande kvinnor, de som undergår immunosuppresionsbehandling för cancer, organtransplantation eller autoimmuna sjukdomar och de som är immunokomprometterade på grund av sjukdom, såsom AlDS.

Faktum är att vissa doktorer föreslår att små bam och ammande mammor skall undvika allt utom UHT pastöriserade mjölkprodukter. l Afrika är det vanligt att koka mjölken så snart den erhållits. Denna intensiva upphettning förändrar stort smaken hos mjölk, vilken människorna i Afrika är vana vid.

Sålunda HTST och UHT metoderna är förbundna med förändring i smak och doft hos mjölken som behandlats, liksom den är förbunden med höga investeringskostnader med hänsyn till utrustning för att genomföra pastörisering eller UHT behandling.

Idag möter bönderna problem i att hålla bakterietalen nere i råmjölken på grund av nya ensilage metoder. Vid kallpastörisering som ger en stor baktericid effekt (90 % avdödade) före värmepastörisering skulle kunna betyda att färsk mjölk som levereras från mejerierna har 10 gånger lägre bakterletal än idag.

Kallpastörisering kan sålunda åstadkomma helt nya möjligheter för livsmedelsindustrien, primärt genom att minska kostnader, öka kvaliteten och öka produktiviteten.

Kallpastörisering kan öka kvaliteten hos produkten genom att undvika högtemperatur behandling eller minskade sportal före pastörisering. Medelst kallpastörisering kan nya funktionella llvsmedels och hälsoprodukter nå marknaden. 10 15 20 25 30 35 530 B55 Det är allmänt erkänt att om råmjölk skulle innehålla ett lågt bakterietal, då skulle en längre hållbarhet erhållas för den färska mjölken. Ändamålet är att erhålla en 3 till 4 veckors hållbarhet i kylskåp under bibehållande av god smak, i motsats till HTST och UHT med avseende på smak och färg.

För detta ändamål har det betytt att mikrofiltreringsutrustning har utvecklats vari mjölken filtreras. Härvid kan bakterietalet hållas nere och därvid kan hållbarheten ökas. Sådan mikrofiltreringsutrustning är stor och voluminös. ' Andra processer som utvecklats för öka lagrlngsdugligheten är elektronisk bestrålningsbehandling, högtrycksanläggningar etc. Det allmänna kännetecknet för dessa processer är att investeringskostnaden samt underhållskostnadema år relativt höga, 10-15 miljoner SEK.

Koldioxid har använts i små mängder som en “åter tillsats" till färsk mjölk. Sålunda har det visat sig att en tillsats av 200 - 400 ppm of C02 ökade hållbarheten till det dubbla.

Problemet med att använda C02 är att förpackningsmaterialet behöver vara gastätt och distributionen behöver ske under kylförhållanden.

Den med föreliggande uppfinning föreslagna kallpastöriseringen är ingen kostsam process, utan investeringskostnaden kan hållas till under 1 miljon SEK vid behandling av 50 miljoner liter vätska och år, och samtidigt är underhållskostnaderna låga.

Sålunda bevarande av mjölk är ett stort problem.

WO 96l24386 beskriver en metod att behandla kroppsvätskor, inklusive mjölk och blod med ozon, varvid vätskan atomiseras före ozonbehandling för att åstadkomma en snabbare ozon till våtskereaktion.

Det är uppenbart att en sådan metod inte kan användas i ett mejeri där mycket stora volymer mjölk skall behandlas. 10 15 20 25 30 35 EBÛ E55 DE-A-3 325 568 beskriver en apparat för ozonbehandling av vätskor, varvid ett skikt ozon hålles över ett vätskeskikt. lngen egentlig kontaktyta i gränssnittet mellan de två skikten föreligger sålunda.

Sammanfattning av uppfinningen Föreliggande uppfinning strävar efter att lösa problemet med pastörisering av vätskor, i synnerhet mjölk vid låga temperaturer med användning av ett gasformigt medium.

Föreliggande uppfinning strävar sålunda efter att lösa problemen med att bevara i synnerhet mjölk och är applicerbar på färsk, rå mjölk vilken kan innehålla ett ganska stort antal mikroorganismer.

Detaljerad beskrivning av föreliggande uppfinning l synnerhet avser föreliggande uppfinning ett förfarande för att inhibera bakterietillväxt i ett biologiskt vätskemedium medelst ozon innehållande gasflöde, varvid ett biologiskt vätskemedium passeras av en finfördelad gasström innehållande ozon, varvid ozonet är fördelat via ett poröst organ som fördelar ozon över en del av passagevägen för det biologiska vätskemediet som skall behandlas, varvid det biologiska vätskemediet passerar till ett uppehållstidsutrymme medan det blandas för att ge fullständig blandning mellan vätska och ozon, varpå vätskemediet avgasas för att eliminera överskott ozon. l en föredragen utföringsform år temperaturen hos det biologiska vätskemediet vid behandlingen omgivningstemperatur. l en föredragen utföringsform är temperaturen hos det biologiska vätskemediet, när detta är mjölk, 4 till 20°C, den är omgivningstemperaturen under lagring och transport av mjölk. l en föredragen utföringsform är mängden ozon som tillsättes minst 3, 6, 24 eller 100 ppm. l en föredragen utföringsform fördelas ozon i vätskemediet via en perforerad ingångsanordning som åstadkommer gasbubblor med mycket liten storlek.

I en föredragen utföringsform fördelas ozon over en förstorad yta till det vätskeformiga mediet. l en föredragen utföringsform är uppehållstidsutrymmet en tubulär blandare med en begränsad blandningskammare. 10 15 20 25 30 35 530 E56 I en föredragen utföringsform är den tubulära blandaren en slangpump.

I en föredragen utföringsform är storleken på ozongasbubbloma 0.5 to 5 pm, företrädesvis 1 to 2.

I en föredragen utföringsform är uppehàllstiden mindre än 1 minut, företrädesvis mindre än 30 sek., mera företrädesvis mindre än 20 sek., ännu mera företrädesvis mindre än 10 sek.

I en föredragen utföringsform genomföres avgasningen för eliminering av överskott ozon genom att applicera ett vacuum vid ett reducerat tryck av minst 10 mmHg (1 ,333 kPa).

I en föredragen utföringsform genomföres avgasningen för eliminering av överskott ozon genom att tillsätta finfördelat kväve och/eller koldioxidgas under applicering av ett vacuum.

I en ytterligare föredragen utföringsform genomföres ett förbehandlingssteg före behandling av den aktuella biologiska vätskan genom att låta vatten passera de olika stegen i metoden medan man ozonbehandlar sådant vatten.

I en ytterligare föredragen utföringsform genomföres ett efterbehandlingssteg efter en rengöringsoperation av en apparat i vilken metoden enligt föreliggande uppfinning har genomförts för behandling av den aktuella biologiska vätskan, genom att låta vatten passera de olika stegen I metoden medan man ozonbehandlar sådant vatten.

En ytterligare aspekt av uppfinningen avser en apparat för att genomföra metoden, vilken apparat omfattar en gasinjektionsenhet, en uppehàllstidsenhet, och en avgasningsenhet.

Förutom detta bör det föreligga en ozonkälla av något slag, företrädesvis en ozonproducerande enhet för en mer eller mindre kontinuerlig produktion av ozon. För att styra processen appliceras styr och övervakningsenheter.

Gasinjektionsenhetens filter bör företrädesvis vara tillverkat i ett material som kan kastas eftersom vätskor som behandlas kan vara mycket känsliga för kontaminanter. Sålunda bör varje gasenhet ersättas dagligen, och även oftare om det förelegat ett produktionsstopp.

Gasinjektionsenheten består av, förutom gasinjektionsenhetens filter av en flödesmätare och en styrfunktion för att sörja för att adekvat mängd gas tillföres. I en föredragen utföringsform av uppfinningen är gasinjektionsfiltret anordnat på sådant sätt att endast en 10 15 20 25 30 35 530 B56 liten slits är tillgänglig för vätskan att passera filtret, varvid avståndet mellan filtret och omgivande rörvägg endast är några millimeter, såsom 2 till 5 mm, såsom 2, 3, 4 eller 5 mm. lnjektionsplatsen där gaslnjektionsenhetens filter införes i en produktionslinje är viktig och bör utformas på sådant sätt att gasen omedelbart löses eller blandas i den vätska som skall behandlas. vätskan som skall behandlas bör företrädesvis ha en temperatur av mindre än 20°C.

Trycket på ingående ozon bör vara runt eller under 1 bar för att producera optimala gasbubblor i den passerande vätskan. Ozonflödet genom gasinjektionsenhetens filter är anpassat till gasens tryck samt till flödet av förbipasserande vätska som skall behandlas för att åstadkomma en ozonmängd av högst 100 ppm, som indikerats ovan.

Härvid är det föredraget att använda en icke-retur ventil för att undvika återflöde av ozon i lagerbehållarna.

Uppehållstidsenheten föreslås bestå av en peristaltisk pumpenhet i vilken den biologiska vätskan inte blir alltför macererad.

I de nordiska länderna produceras 10 x 109 liter mjölk varje år. Av denna mängd produceras olika produkter såsom ost, yoghurt, filmjölk, färskost, grädde och mjölk av olika kvaliteter (normalt olika fettinnehàll som bas).

Då man producerar ost är sportalet i ingående mjölk av största betydelse. Om sportalet är högt minskar produktiviteten linjärt med antalet sporer. Detta är ett huvudskäl till varför mjölkbonden betalas mindre per liter, dvs. ett högt sportal - mindre inkomst.

Genom att använda föreliggande system kommer varje miljöpåverkan att minska då den dagliga transporten av mjölk inte krävs. Vidare, kommer produktionen av ost att öka.

Kastande av utgången mjölk är en stor miljöbelastning. Genom att använda föreliggande uppfinning förväntas mängden utgången mjölk bli mycket mindre. Kvaliteten hos osten kommer att förbättras eftersom ingen högtemperatur pastörisering genomföras.

Gasinjektion genomföres medelst filtemàlar som placeras i produktionsflödet. Genom att använda engångsfilternålar kan de hygieniska förhållandena hållas på en hög nivå. 10 15 20 25 53Ü 655 10 För att erhålla en adekvat avdödning av bakterier och sporer måste kontakttiden mellan gas och vätska garanteras. Denna kontakttid är mycket precis då det gäller mjölk eftersom alltför kort kontakttid ger en inadekvat avdödning och alltför lång kontakttid kommer att åstadkomma smakförändringar hos mjölken.

Kontakttiden åstadkommes medelst en uppehållstidsenhet, företrädesvis en peristaltisk pump, varvid ledningen som bildar del av pumpen separeras i celler. Härvid kommer pumpen att garantera att uppehâllstiden i varje cell är konstant och bibehàlles. Ur en kvalitativ synpunkt måste ledningen ersättas ganska ofta. Den totala uppehàllstiden inkluderar avgasningstid.

Förutom mjölk kan saft, sojamjölk, havremjölk, flytande äggprodukter (t.ex., pannkakssmet), vatten osv. kallpastöriseras med användning av föreliggande metod och apparat. Vidare är avdödning av bakterieri blod möjlig.

Uttrycket, “rå, färsk mjölk” betyder häri nymjölkad mjölk som inte utsatts för någon behandling, men eventuellt kylning under lagring och transport.

Uttrycket “mikroorganism" som användes häri skall betyda varje mikroorganism inklusive bakterier, virus, svamp, eller jäst, sålunda också inkluderande sporer av sådan mikroorganism. l ett försök som utförts på så kallad minimjölk - en pastöriserad mjölk med ett fettínnehäll av 0,5 % bestående av standardmjölk från vilken grädden har separerats och rå, färsk mjölk - obehandlad, icke-homogeniserad mjölk med ett fettínnehäll av c:a 3,9 %; utsattes 750 ml prover av varje mjölk för en ozonbehandling i enlighet med tabellen nedan, varvid ozonet i varje fall var finfördelat över hela passageytan. Resultat av försöket visas i tabell 1 nedan. 10 15 20 25 530 E55 11 Tabell 1 Nr Prov Produkt Volym Tid (min) Total mängd (cfu/ml) 1 Sköljning 2 Referens Mini 750 mi 2.5 4400 3 35 ppm Mini 750 ml 2.5 9200 4 200 ppm Mini 750 ml 5 200 5 Smak ref. Mini 3000 ml 10 6 Sköljning Färsk mjölk 7 Referens Färsk mjölk 750 ml 2.5 23000 8 35 ppm Färsk mjölk 750 ml 2.5 29000 9 200 ppm Färsk mjölk 750 ml 5 2000 10 Smak ref. Färsk mjölk 3000 ml 10 Som nämnts ovan avser en aspekt på uppfinningen en utrustning för att genomföra metoden. En utförringsform av utrustningen beskrives i hithörande ritning, vari FlG. 1 visar en allmän uppställning av en layout på en sådan utrustning och FlG. 2 visar ett poröst organ som användes i utrustningen.

En lämplig utrustning eller apparat för att utsätta mjölk för en ozonbehandling består av en tripod 21 på vilken en ozonhållande cell 22 är anordnad. Vidare föreligger ett elektriskt skåp 23 som innehåller elektrisk styming 27 och tillförselenheter (ej visade). Framför ozonhållande cellen 22 föreligger en ozonproduktingång 24 omfattande en ozoninjektor 26. En ozongenerator 31 är ansluten till ozongeneratorns utgång 28. Ett tillförselkärl (ej visat) är anslutet till en produktingång 35 för att mata en vätska såsom mjölk till systemet.

Ozoninjektorn 26 är placerad i en gasningsstation 3 anordnad i produktmatningslinjen och efter gasningsstationen 3 föreligger ett rörsystem för att överföra vätskan till ozonhållande cellen 21, som är en peristaltisk pump. Ozoninjektorn 26, där ozongas införes omfattar en eller flera organ 4 vilka vardera har en volym av cza 2 till 25 cms och anordnade med porer som har en storlek av 2 um, varvid ozonet som skall tillsättes kommer att tillföras över hela mjölkytan som passerar förbi.

Mjölken drags sedan medelst den peristaitiska pumpen 22 via ozonhållande cellens produktutlopp 37 till en avgasningsstation 29 vari mjölken avgas as, eventuellt under tillsats av kväve och/eller koldioxid för att hjälpa till med avlägsnandet av överskott ozon som är löst i mjölken. vätskan avlägsnas sedan slutligen från ozonbehandlingsapparaten 10 15 20 25 30 35 5313 555 12 via ett produktutlopp 36. Sådan medhjälpande gas tillföres via en ledning från en gaskälla som tillför nämnda kväve och/eller koldioxid. Den peristaltiska pumpen 22 sörjer för en uppehållstid av 3 till 10 sekunder eller mer. Styming av den peristaltiska pumpens 22 hastighet kan lätt kontrollera denna uppehàllstid. Den peristaltiska pumpen kommer därvid att ta hand om hela transporten av mjölk från tillförselkärlet till avgasningsstationen 29.

Efter avgasningsstationen 29, vilken normalt arbetar under visst Vacuum eller undertryck som tillföres medelst en vacuumpump 32, förpackas mjölken i lämpliga behållare, och får passera vidare till en HTST pastörisering (71°C) innan den förpackas, såsom i kartong förpackningar, eller flaskor, eller andra typer av distributionskärl. Mjölken kan likaså förpackas och ytterligare behandlas och distribueras för vidare processning. Det Vacuum som appliceras vid avgasningsstationen är sådant att ett väsentligt avlägsnande av ozon som innehålles i mjölken avlägsnas.

Ozoninjektorn 26 är anordnad på sådant sätt att den enkelt kan avlägsnas för rengöring och/eller utbyte. Mikrobiologistatus är viktigt vid hantering av flytande livsmedel.

Vacuum eller undertryck som appliceras är minst 25 mmHg, företrädesvis 50 mmHg, företrädesvis minst 75 mmHg, mera företrädesvis minst 125 mmHg, ännu mera företrädesvis minst 175 mmHg, mest företrädesvis minst 225 mmHg. Det basala steget är att ventilera ut ozonet från mjölken med användning av ett lätt undertryck vilket kan vara mindre än 10 mmHg.

Det porösa organet 4 i ozoninjektorn 26 som föreligger i gasningsstationen 3 är visad i detalj i FIG. 2. Då det porösa organet är utfonnat längsgående kommer mjölken att passera den porösa strukturen under en relativt läng passageväg vilket leder till effektiv inblandning av gasen. För att ytterligare öka denna effekt kan ledningen i vilken det porösa organet 4 är anordnat avsmalnas för att minska volymen runt det porösa organet, för att därmed öka möjligheten till gasning över hela tvärsnittet, dvs., öka den aktiva volymen som möter flödet av extremt små ozongasbubblor som träffar vätskeflödet företrädesvis i en riktning vinkelrätt däremot.

I ett ytterligare försök testades pastöriserad standardmjölk. Kontakttiden mellan mjölk och ozon sattes till mindre än 10 sekunder. Dosen ozon var mindre än 10 ppm. En smakpanel kunde inte finna någon skillnad i smak.

Försöket visade på en avdödning av 0.4 log (59 %). Då mjölken var pastöriserad var mängden fria fettsyror större och därmed oxidationskänsligheten. 530 655 13 Avdödningen av mikroorganismerna är uppenbart oberoende av koncentrationen av ozon i detta försök. Detta beror troligen på det faktum att försöket genomfördes med användning av pastöriserad mjölk. Ozon dödar sporbildande mikroorganismer och troligen därvid vissa 5 typer mera lätt. Avdödningseffekten är bättre än den som erhålles med användning av sedvanlig pastörisering, 0.4 log är anmärkningsvärt bra då man redan har en pastöriserad mjölk att utgå ifrån. Det erhållna resultatet visas i Tabell 2 nedan. 10 Tabell 2 gOs/ma cfu/ml % avdödning 0 717 3.5 365 5 250 59,1 1 20 450 50 480 125 263

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 530 E55 PATENTKRAV 1. Förfarande för att inhibera bakterietillväxt i ett biologiskt vätskemeclium medelst ozon innehållande gasflöde, varvid ett biologiskt vätskemedium passeras av en finfördelad gasström innehållande ozon, varvid ozonet är fördelat via ett poröst organ som fördelar ozon över en del av passagevägen för det biologiska vätskemediet som skall behandlas, varvid mängden ozon som tillsättes är minst 3 ppm, det biologiska vätskemediet passerar till ett uppehållstidsutrymme medan det blandas för att ge fullständig blandning mellan vätska och ozon, varvid uppehâllstiden för ozon i vätskan är mindre än 1 minut, varpå vätskemediet avgasas för att eliminera överskott ozon. Förfarande enligt krav 1, vari temperaturen hos det biologiska vätskemediet vid behandlingen är omgivningstemperatur. Förfarande enligt krav 1, vari temperaturen hos det biologiska vätskemediet, när detta är mjölk, är 4 till 15°C, den är omgivningstemperaturen under lagring och transport av mjölk. Förfarande enligt krav 1, vari mängden ozon som tillsättes är minst 6, 24 eller 100 ppm. Förfarande enligt krav 1, vari ozonet fördelas i det flytande mediet via en perforerad inloppsanordning vid ett tryck av mindre än 1 bar. Förfarande enligt krav 1, vari ozon fördelas över en förstorad yta till det vätskeformiga mediet. Förfarande enligt krav 1, vari uppehållstidsutrymmet är en tubulär blandare med en begränsad blandningskammare. Förfarande enligt krav 7, vari den tubulära blandaren är en slangpump. Förfarande enligt krav 2, vari storleken på ozongasbubblorna är 0.5 to 5 um, företrädesvis 1 to 2. 10 15 20 25 30 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. SBÜ 656 Förfarande enligt krav 1, vari uppehàllstiden är mindre än 30 sek., mera företrädesvis mindre än 20 sek., ännu mera företrädesvis mindre än 10 sek. Förfarande enligt krav 1, vari avgasningen för eliminering av överskott ozon genomföras genom att applicera ett undertryck eller vacuum. Förfarande enligt krav 1, vari avgasningen för eliminering av överskott ozon genomföres genom att applicera ett vacuum vid ett reducerat tryck av minst 10 mmHg (1 ,333 kPa). Förfarande enligt krav 1, vari avgasningen för eliminering av överskott ozon genomföras genom att tillsätta finfördelat kväve och/eller koldioxidgas under applicering av ett undertryck. Förfarande enligt krav 1, vari ett förbehandlingssteg genomföres före behandling av den aktuella biologiska vätskan enligt krav 1-13 genom att låta vatten passera de olika stegen i metoden medan man ozonbehandlar sådant vatten. Förfarande enligt krav 1, vari ett efterbehandlingssteg genomföras efter en rengöringsoperation av en apparat i vilken förfarandet enligt krav 1-13 genomförts, för behandling av den aktuella biologiska vätskan, genom att låta vatten passera de olika stegen i metoden medan man ozonbehandlar sådant vatten. Apparat för att genomföra förfarandet enligt krav 1-15, vilken apparat omfattar en gasinjektionsenhet, en uppehàllstidsenhet, och en avgasningsenhet. Förutom detta bör det föreligga en ozonkälla av något slag, företrädesvis en ozonproducerande enhet för en mer eller mindre kontinuerlig produktion av ozon. För att styra processen appliceras styr och övervakningsenheter. Apparat enligt krav 16, vari gasinjektionsenhetens filter är tillverkat av engängsmaterial då behandlade vätskor kan vara mycket känsliga för kontaminerande ämnen. 530 G56 18. Apparat enligt krav 16, vari gasinjektionsenheten vidare omfattar en flödesmätare och en styrfunktion för att åstadkomma att en adekvat mängd gas tillföres. 19. Apparat enligt krav 16, vari injektionsstället där gasinjektionsenhetens filter är infört i en produktionsledning är utformad för att gasen skall införas för att lösas eller blandas i den vätska som skall behandlas.