SE530547C2 - Anordning för håltagning och applicering av kroppssmycken med krökt stav - Google Patents

Description

25 30 35 530 54? 2 Vid håltagning i andra kroppsdelar där hålet görs genom att klämma ihop ett ursprungligen, väsentligen plant hudparti, exempelvis vid en navel, är ett kroppssmycke med en krökt stav att föredra. Den rent medicinska anledningen till detta är att vid håltagning i ett ursprungligen, väsentligen plant hudparti så skulle ett kroppssmycke med rak stav orsaka mer spänning i det håltagna hudpartiet, eftersom lås- och smyckeskropparna med ett sådant smycke ligger an mot den plana huden och verkar för att trycka ut staven från den plana hudytan. På kort sikt ökar risken för irritation och infektion, medan på lite längre sikt ökar risken för att ett sådant rakt smycke stöts bort av och migrerar ut ur kroppen. Rent kosmetiskt så är fördelen att i vissa kroppsdelar, tex navel, ser ett kroppssmycke med en krökt stav mer fördelaktigt ut.

Utförandet på kroppssmyckets stav påverkar de krav som ställs på håltagningsprocessen eftersom isättning av kroppssmycke med en rak stav kan ske med helt linjära rörelser, medan isättning av ett kroppssmycke med krökt stav måste ske med en icke-linjär rörelse. Denna rörelse kan liknas vid en grävande rörelse. De för håltagning och smyckesapplicering kända instrumenten medger emellertid enbart håltagning och applicering av kroppssmycken med raka stavar.

Håltagnlng inför och applicering av kroppssmycken med krökta stavar sker därföri stor utsträckning med rent manuella hjälpmedel genom att huden i det område i vilket håltagningen ska ske, exempelvis en navel, desinficeras och kläms fast medelst ett klämorgan i form av en hålögletång på ett sådant sätt att de önskade ingångs- och utgångshålen är anordnade motstående varandra. Därefter sker håltagningen genom att operatören håller ett håltagningsorgan i form av en kanyl direkt med fingrarna och manuellt pressar denna genom hudpartiet via ett markerat önskat ingångshål respektive markerat önskat utgångshål. Kanylen som är rak pressas med en linjär rörelse genom det hopklämda hudpartiet för bildande av en rak passage därigenom. Därefter förs den krökta staven, genom att greppas med fingrarna, in genom den raka passagen, vilket sker genom att operatören gör en grävande rörelse med staven. Den grävande rörelse utförs för minimering av trauma. Med trauma avses en påverkan av hudpartiet och den i anslutning till detta anordnade vävnaden som kan ge en kvarstående eller övergående effekt. I synnerhet avses en mekanisk påverkan i form av drag, tryck eller friktion. Den grävande rörelsen innebär i praktiken att operatören trycker den krökta staven genom den raka passagen för bildande av en passage som har en krökning som i största möjliga mån svarar mot stavens krökning, och ett 10 15 20 25 30 35 530 547 3 tvärsnitt vinkelrätt passagens längdaxel som i största möjliga mån svarar mot motsvarande tvärsnitt hos staven. Detta sker med minsta möjliga påverkan av den omgivande vävnaden, dvs för förorsakande av så litet trauma som möjligt. Per definition kan trauma aldrig undvikas men däremot reduceras.

Det förekommer även att kanylen är monterad direkt på staven, varigenom staven sätts på plats i direkt anslutning till att kanylen pressas genom hudpartiet. För fasthållning av kroppssmycketi huden monteras en låskropp på stavens fria ände, vilket vanligen sker manuellt.

Det ovan beskrivna förfarandet ställer stora krav på operatörens erfarenhet och skicklighet och risken för dålig kvalitet på håltagningen är uppenbar Manuell håltagning är en blodig metod, dvs handhavandet är sådant att man i princip inte kan undvika att blod syns och exponeras, vilket därmed innebär en allvarlig smittorisk för operatören och obehag för den person på vilken håltagningen sker. Den manuella metoden innebär också att operatören med sina fingrar skall hantera samtliga hos kroppssmycket ingående delar, inbegripande håltagnlngsorgan, och även kommeri kontakt med det aktuella hudpartiet. vilket enskilt och tillsammans med exponeringen av blod skapar en allvarlig smittorisk för såväl patienten som operatören.

Dessa smittorisker gäller naturligtvis mikroorganismer som kan skapa allvarliga sårinfektioner, men smittoriskerna gäller dessutom livsfarliga blodvirus såsom HIV och Hepatit.

Det föreligger således ett behov av teknik för håltagning och applicering av kroppssmycken med krökt stav som erbjuder ett enkelt handhavande, som reducerar trauma samt som medger ett aseptiskt förfarande med avseende på såväl den person på vilken håltagningen sker som för operatören. ÄNDAMÅL MED FÖRELIGGANDE UPPFINNING Ändamålet med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en anordning för håltagning och applicering av ett kroppssmycke med krökt stav som medger ett reducerat trauma.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en anordning som medger ett aseptiskt förfarande för håltagning och applicering av ett kroppssmycke med krökt stav. Anordningen ska således minimera risken för infektion och blodsmitta för såväl den person på vilken håltagningen sker som för operatören. 10 15 20 25 30 35 530 547 4 Vidare är det ett ändamål att tillhandahålla en anordning som är enkel att använda för tillhandahållande av hög kvalitet på håltagningen.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN För att uppnå de ovan angivna samt ytterligare icke angivna ändamål, vilka kommer att framgå av den efterföljande beskrivningen, avser föreliggande uppfinning en anordning för håltagning och applicering av ett kroppssmycke med krökt stav i ett hudparti.

Med stav avses i det följande en stav hos ett kroppssmycke, vilken stav är avsedd att tryckas genom ett hudparti på ett sådant sätt att ett genomgående hål skapas i hudpartiet och vilken stav för bildande av nämnda hål innefattar ett håltagningsorgan, dvs ett vasst organ som är lämpligt för håltagning. Håltagningsorganet kan vara integrerat med staven iform av en vass spets på dess främre ändparti, vilken spets kan vara avsedd att avlägsnas eller inte avlägsnas efter håltagningen. Håltagningsorganet kan även vara anordnat till eller anordnat löst i anslutning till stavens främre ändpartl och exempelvis utgöras av en kanyl.

Begreppet hudparti är avsett att även inbegripa en slemhinna.

Enligt en första aspekt av uppfinningen avser denna en anordning för håltagning och applicering av ett kroppssmycke med enkelkrökt stav i ett hudparti. Anordningen kännetecknas av att den innefattar en invändig begränsningsyta som avgränsar en kavitet för inrymmande av en krökt stav, varvid staven är förbar ut ur kaviteten till omgivningen via en av begränsningsytan avgränsad öppning, och ett i begränsningsytan utbildat kamorgan utmed vilket nämnda stav är förbar för sådan styrning av staven att denna under varje inkrementellt steg av uttryckningen uppvisar ett ur öppningen utträdande tvärsnitt sett vinkelrätt mot stavens längdaxel som är väsentligen vinkelrätt mot en siktlinje för håltagningen.

Genom att staven är avsedd att inrymmas i en kavitet i anordningen är den skyddad från omgivningen under hantering av anordningen inför och under håltagningen. Därigenom medges ett aseptiskt förfarande under håltag- ning och applicering av ett kroppssmycke, dvs risken för infektion och överföring av blodsmitta för så väl den person på vilken håltagningen sker som för operatören reduceras.

Med den uppfinningsenliga anordningen och dess kamorgan kan den rörelse som operatören normalt sett utför manuellt i form av en linjär rörelse i 10 15 20 25 30 35 530 54? 5 kombination med en grävande rörelse efterliknas, och detta med hög repeterbarhet. Såväl den linjära som grävande rörelsen erhålles genom stavens styrning mot kamorganet. Genom anordningens kamorgan kan staven således genom sin passage genom hudpartiet, trots sin krökning, fås att väsentligen följa den passage som skapas genom hudpartiet när ett rakt främre parti av staven pressas genom hudpartiet för bildande av en passage därigenom, vilken passage motsvarar en rät linje.

Styrningen är så anordnad att stavens tvärsnitt vid utträdet från öppningen under varje inkrementellt steg under uttryckningen är orienterat väsentligen vinkelrätt mot siktlinjen för håltagningen. Med siktlinje avses en tänkt rät linje som sträcker sig mellan ett önskat ingångshål respektive ett önskat utgångshål för håltagningen. Genom att stavens tvärsnitt med den uppfinningsenliga anordningen anordnas väsentligen vinkelrätt mot denna siktlinje säkerställes det att tvärsnittet på passagen som bildas under håltagningen åtminstone i och i anslutning till ingångshålet huvudsakligen motsvarar stavens tvärsnitt, dvs kamorganet i samverkan med stavens krökning strävar efter skapande av en så smal passage som möjligt genom det aktuella hudpartiet. Härigenom reduceras trauma. Hur långt in i passagen detta gäller beror givetvis av stavens krökning. Det skall inses att "begreppet väsentligen vinkelrätt" inbegriper en viss vinkelawikelse.

Det inses vidare att det resulterande tvärsnittet utmed passagens hela längd är beroende av bland annat stavens krökning, passagens längd och att denna längd i sig beror av aktuellt hudparti, typ av vävnad och stabilitet i denna samt hur hårt detta hudparti är greppat och dänned sammanpressat under håltagningsoperationen.

Genom att kamorganet är utbildat i anordningen erhålles den grävande rörelsen hos staven med hög repeterbarhehvilkel ställer lägre krav på operatörens erfarenhet, samtidigt som en hög kvalitet på håltagningen ges.

Kamorganet kan innefatta en första kamstyrning för samverkan med ett ändparti hos staven. Under uttryckning av staven från kaviteten kommer stavens ändparti, och närmare bestämt dess bakre ändparti att följa och erhålla styrning från den första kamstyrningen.

Den första kamstyrningen kan innefatta ett parti med en relativt stavens krökning motsatt krökning, vilket krökta parti är avsett för styrning av staven under det krökta stavpartiets utträde genom öppningen.

Det krökta partiet hos den första kamstyrningen medför att den krökta staven kommer att utföra en grävande rörelse i väsentligen samma riktning 10 15 20 25 30 35 5GB 54? 6 som stavens krökta parti. Detta bidrar till att det tvärsnitt på staven som träder ut genom öppningen under varje inkrementellt steg av uttryckningen förblir väsentligen vinkelrätt mot en siktlinje för håltagningen även när stavens krökta parti trycks ut genom öppningen.

Den första kamstyrningen kan innefatta åtminstone ett rakt parti, vilket raka parti är avsett för styrning av staven under ett rakt stavpartis utträde genom öppningen. Detta raka partiet på den första kamstyrningen är avsett att samverka med stavens bakre ändparti under det första skedet av stavens uttryckning då ett rakt parti i stavens främre ändparti trycks ut ur kaviteten. Så länge stavens bakre ändparti samverkar med det raka partiet hos kamstyrningen kommer spetsen på stavens främre ändparti att utföra en linjär rörelse. Detta är av vikt i de fall staven innefattar ett rakt håltagningsorgan, exempelvis i form av en rak kanyl.

Den första kamstyrningen kan definiera en kanal för upptagning av en kropp utgörande nämnda ändparti hos staven. Tillhandahållandet av en kanal kan beroende på kanalens omslutning av kroppen ge en mycket hög stabilitet hos staven under uttryckningen, vilket är en bidragande faktor för reducerat trauma.

Den första kamstyrningen kan uppvisa motstående skålformade väggpartier som definierar nämnda kanal. Den aktuella skålformen är lämpligen anpassad till tilltänkt typ av kropp, dvs en delsfärisk skålform i fall av sfärisk kropp. Det inses att även annan former än en delsfärisk är möjlig.

De skålforrnade väggpartierna medför att kanalen i samverkan med kroppen kan bilda en kulled som ger styrning och stabilitet åt staven under dess uttryckning.

Anordningen kan innefatta ett tryckorgan för medgivande av uttryckning av staven genom öppningen, varvid tryckorganet är förbart i kaviteten utmed en spalt som definieras mellan nämnda skålformade väggpartier. Härigenom erhåller tryckorganet en styrning under uttryckning av staven, vilken styrning bidrar till att tillhandahålla en stabil uttryckning av staven. Spalten är med fördel så utformad att den medger en linjär rörelse hos tryckorganet.

Kamorganet kan innefatta en andra kamstyrning som utbildas av öppningen. Genom att staven trycks genom öppningen erhåller staven en styrning genom samverkan med väggpartieri öppningen, vilket bidrar till en stabilitet i uttryckningen. Hur effektiv denna styrning är beror givetvis av den 10 15 20 25 30 35 530 54? 7 valda toleransen mellan öppningens storlek och storleken på stavens tvärsnitt vinkelrätt mot stavens längdaxel.

Kamorganet kan innefatta en tredje kamstyrning, vilken tredje kamstyrning innefattar ett rakt parti för samverkan med ett rakt stavparti.

Denna samverkan sker med fördel under en inledande del av uttryckningen till dess att stavens ändparti når den första kamstyrningens krökta parti. Den tredje kamstyrningen samverkar med fördel med staven under åtminstone håltagningsskedet, dvs under det att stavens raka parti trycks genom öppningen och det aktuella hudpartiet till det att ett utgångshål har skapats i hudpartiet.

Den tredje kamstyrningen kan definiera en ränna för upptagning av det raka stavpartiet. Rännan bildar med sin invändiga mantelyta en styrning i rännans längdriktning.

Anordningen kan vara anordnad i två halvor, varvid begränsningsytan är utbildad i nämnda halvor. Uppdelningen i halvor möjliggör en enkel och billig framställning av anordningen.

Anordning kan innefatta syftningsorgan, vilket syftningsorgan är avsett för inriktning av nämnda öppning mot åtminstone ett för håltagning i ett hudparti önskat ingångshål. Syftningsorganet kan vara så anordnat att det medger en inriktning även om punkten för det önskade ingångshålet i sig inte är direkt synliggjord, exempelvis dold av anordningen, inför håltagningen och appliceringen av ett kroppssmycke.

Anordningen kan åtminstone delvis vara framställd av ett genomsynligt material. Härigenom möjliggörs ett synliggörande av en punkt för önskad håltagning genom anordningens material. Öppningen kan vara permanent utbildad i nämnda begränsningsyta.

En sådan öppning formas exempelvis i samband med framställning av anordningen. exempelvis genom formsprutning.

Alternativt kan öppningen vara anordnad att bildas under uttryckningen av staven. Anordningen kan i detta fall innefatta exempelvis ett membran som utgör en del av begränsningsytan, varigenom staven under sin uttryckning penetrerar membranet för bildande av öppningen. I detta fall bildar membranet den andra kamstyrningen.

Anordningen kan innefatta kläm- och siktorgan, vilket kläm- och siktorgan innefattar första och andra grepporgan som är avsedda för greppning av ett hudparti mellan sig och vilket kläm- och siktorgan är inrättat 10 15 20 25 30 35 530 54? 8 för orientering av den i anordningen anordnade öppningen relativt åtminstone ett för håltagningen avsett ingångshål.

BESKRIVNING AV RITNINGAR I det följande kommer uppfinningen att beskrivas närmare i exempiifierande syfte med hänvisning till bifogade ritningar, vilka visar en för närvarande föredragen utföringsform av anordningen.

Fig 1 och 2 visar perspektivvyer snett bakifrån respektive snett framifrån av en anordning enligt uppfinningen.

Fig 3 visar en halva av anordningen med däri anordnat kroppssmycke och tryckorgan.

Fig 4a-4d visar håltagningsorganets och stavens position före, under och efter uttryckning från anordningen.

Fig 5 visar den uppfinningsenliga anordningen innefattande ett kläm- och siktorgan.

TEKNISK BESKRIVNING Den uppfinningsenliga anordningen är avsedd för håltagning och applicering av ett kroppssmycke med krökt stav i ett hudparti. Kroppssmycken med krökta stavar används företrädesvis i väsentligen plana hudpartier, såsom exempelvis i anslutning till en navel.

Ett mycket vanligt förekommande kroppssmycke 100, se fig 3, av denna typ innefattar en enkelkrökt stav 101. Staven 101 har i sitt bakre ändparti 102 en kropp 103 vars primära syfte är att bilda ett stopporgan för förhindrande av att kroppssmycket dras ut ur hudpartiet när det är applicerat däri. Denna kropp 103 som ofta utgör en dekoration är vanligen fast anordnad på staven genom exempelvis Iödning eller Iimning och är ofta inte avsedd att vara löstagbar. Staven har ett främre rakt ändparti för montering av en ej visad löstagbar Iâskropp, vilken även den är avsedd för förhindrande av att kroppssmycket dras ut ur hudpartiet när det är applicerat däri. Låskroppen monteras efter det att kroppssmycket har applicerats i hudpartiet. Låskroppen kan vara utformad på en rad olika sätt och utgörs i den vanligast förekommande varianten av en kula som gängas på stavens främre ändparti.

I det fall kroppssmycket 100 är avsett att användas för håltagning innefattar det främre ändpartiet 104 ett håltagningsorgan 105.

Håltagningsorganet 105 kan vara integrerat med staven 101 i form av en vass spets på dess främre ändparti 104. Spetsen kan vara avsedd att avlägsnas 10 15 20 25 30 35 530 54? 9 eller inte avlägsnas efter håltagningen. Hàltagningsorganet 105 kan även vara anordnat på eller anordnat löst i anslutning till stavens 100 främre ändparti 104 och exempelvis utgöras av en kanyl såsom visas ifig 3.

Hàltagningsorganet är vanligen rakt.

Den följande beskrivningen av uppfinningen är baserad på ett kroppssmycke 100 i form av en stav 101 som har ett håltagningsorgan 105 i form av en rak kanyl som är anordnad till stavens 101 främre ände för bildande av ett främre rakt ändparti 104 hos staven. l stavens 101 bakre ände finns en sfärisk kropp 103 för bildande av ett bakre ändparti 102 hos staven.

Däremellan uppvisar staven en enkelkrökt profil.

Nu med hänvisning till fig 1 och 2 visas en föredragen utföringsform av den uppfinningsenliga anordningen 1 sett snett bakifrån respektive snett framifrån.

Anordningen 1 innefattar två halvor 2a, 2b som är inbördes ledbart förbundna i en vikaxel 3 som sträcker sig utmed anordningens ovansida.

Vikaxeln 3 äri den visade utföringsformen formad av lokalt tunnare gods.

De två halvorna 2a, 2b är inbördes hoplåsbara på anordningens 1 undersida för bildande av en sluten kavitet. Detta sker i den visade utföringsformen medelst en utdragbar sprint4 som är anordnad genom en kanal 5 som definieras av fingrar 6 på respektive halvas undersida. Fingrarna 6 är så inbördes anordnade att de flikar in i varandra och definierar en kanal 5 när de två halvorna är sammanförda.

Anordningen 1 innefattar ett tryckorgan 7 som är förbart invändigt anordningen för uttryckning av en däri anordnad stav. För underlättande av manövrering av tryckorganet innefattar detta i sin bakre ände en tryckknapp.

Anordningen innefattar vidare på sin utsida två låsorgan 9 som är avsedda för samverkan med ett kläm- och siktorgan 10, se fig 5. Respektive låsorgan 9 innefattar en låsaxel 11 som är vridbar runt sin egen axel för samverkan och ingrepp med komplementära ej visade låsorgan hos kläm- och siktorganet 10. Respektive låsorgan 9 innefattar vidare en greppyta 12. l en position då låsaxeln 11 är vriden till ingrepp med kläm- och siktorganet 10 är greppytan 12 nedfälld till en nästan horisontell position, se fig 5. l denna position kan tryckorganet 7 med enkelhet manövreras med en hand genom att pekfinger och långfinger läggs runt greppytorna 12 samtidigt som man med tummen applicerar ett tryck på tryckorganets 7 tryckknapp 8. Det inses att det ovan beskrivna låsorganet 9 är anpassat för samverkan med ett kläm- 10 15 20 25 30 35 530 54? 10 och siktorgan 10 av den typ som visas i fig 5, och att låsorganet 9 kan utelämnas eller ha annan konstruktion.

Nu med hänvisning till fig 3 visas insidan av en halva 2a av anordningen 1. Halvan 2a innefattar en invändig begränsningsyta 15. Vid hopföring av två halvor 2a, 2b avgränsar deras respektive begränsningsytor 15 tillsammans en kavitet 16. Den på så sätt bildade kaviteten 16 är avsedd att inrymma ett kroppssmycke 100 med krökt stav 101 och eventuellt en på stavens bakre ändparti 102 anordnad kropp 103. För enkelhetens skull avser den följande beskrivningen en halva.

Begränsningsytan 15 avgränsar i anordningens främre ände en öppning 17 genom vilken kaviteten 16 kan sättas iförbindelse med omgivningen och genom vilken åtminstone en del av staven 101 är utförbar.

Begränsningsytan 15 utbildar ett kamorgan 18 utmed vilket staven 101 är förbar samtidigt som den erhåller en styrning därav.

Kamorganet 18 innefattar en första kamstyrning 19 som är avsedd för samverkan med stavens 101 bakre ändparti 102. Den första kamstyrningen 19 innefattar ett rakt parti 19a som i riktning mot öppningen övergår i ett krökt parti 19b. Det krökta partiet 19b har en krökning som är motsatt stavens 101 krökning. l den visade utföringsformen är den första kamstyrningen 19 anordnad i den övre delen av kaviteten 16.

Den första kamstyrningen 19 innefattari respektive halva ett skålformat väggparti 20. l den visade utföringsformen är skålformen halvsfärisk. Det inses att annan geometri kan användas. Vid hopföring av två halvor 2a, 2b avgränsar dessa skålformade väggpartier 20 mellan sig en kanal 21 och en däremellan anordnad spalt 25. Syftet med denna kanal 21 och spalt 25 kommer att förklaras längre fram.

Kamorganet 18 innefattar vidare en andra kamstyrning 22 som utbildas av öppningen 17 och närmare bestämt av godset i öppningens mantelyta. l den visade utföringsformen innefattar den andra kamstyrningen 22 en längd motsvarande tjockleken i det omgivande godset. Öppningen 17 är i den visade utföringsformen cirkulär men kan ha en rad olika tvärsnitt så länge den tillhandahåller en styrning av staven under uttryckning av denna genom öppningen.

Kamorganet 18 innefattar vidare en tredje kamstyrning 23 som i den visade utföringsformen är anordnad i kavitetens 16 nedre parti. Den tredje kamstyrningen 23 innefattar ett rakt parti i form av en ränna 24 vars öppning är vänd uppåt i riktning mot den första kamstyrningen. 10 15 20 25 30 35 53o'54? ll Staven 101 är anordnad i kaviteten 16 på ett sådant sätt att dess främre ändparti 104 och dess raka parti 106 med håltagningsorgan 105 är riktat mot öppningen 17. Vidare är staven 101 så orienterad att dess bakre ändparti 102 med en eventuellt därpå anordnad kropp 103 ligger an mot den första kamstyrningens 19 raka parti 19a. Stavens 101 krökta parti 107 är vänt nedåt i riktning mot den tredje kamstyrningen 23 så att stavens 100 raka parti 106 är upptaget i rännan 24. Denna position utgör begynnelsepositionen inför uttryckning av staven 101 genom öppningen 17. l kavitetens 16 bakre ände bakom staven 101 är tryckorganet 7 upptaget. Tryckorganet 7 är anordnat så att det ligger an mot stavens 101 bakre ändparti 102 och erhåller styrning från nämnda spalt 25. Motsvarande position för staven, dock utan tryckorgan visas i fig 4a.

Nu med hänvisning till fig 4b och 5 har staven 101 tryckts genom kaviteten 16 så pass långt att håltagningsorganet 105 till större del med en linjär rörelse har passerat ut genom öppningen 17. För att komma till denna position har det i fig 3 visade tryckorganet 7 tryckts framåt genom spalten 25 under applicering av en linjär kraft på stavens ändparti. Under denna rörelse har det bakre ändpartiet 102 erhållit en linjär styrning från den första kamstyrningens 19 raka parti 19a samtidigt som stavens 101 raka parti 106 har erhållit en linjär styrning från den raka tredje kamstyrningen 23 och dess ränna 24. Genom rännan 24 har staven 101 förhindrats att göra en wobblande rörelse under håltagningen i hudpartiet. Vidare har staven 101 erhållit styrning av kanalen 21 och dess skàlformade väggpartier 20.

Längden på den första kamstyrningens 19 raka parti 19a är företrädesvis så anordnad att stavens 100 främre ändparti 104 när stavens bakre ändparti 102 har nått slutet på det raka partiet har pressats genom hudpartiet och bildat ett utgångshål däri. Håltagningsorganet har således skapat en passage genom hudpartiet.

Vid fortsatt kraftpåverkan från tryckorganet 7 trycks staven 101 ytterligare genom kaviteten 16, varigenom stavens 101 bakre ändparti 102 och den därpå anordnade kroppen 103 når den första kamstyrningens 19 krökta parti 19b, se fig 4c. Under fortsatt uttryckning kommer stavens 101 bakre ändparti 102 nu att följa den första kamstyrningens 19 krökta parti 19b samtidigt som stavens 101 krökta parti 107 samverkar med den andra kamstyrningen 22 för utträde genom öppningen 17. Stavens 101 samverkan med den tredje kamstyrningen 23 upphörde isamband med att stavens 101 raka parti 106 lämnade detta. 10 15 20 25 30 35 530 547 12 Som en följd av att stavens 101 bakre ändparti 102 nu följer den första kamstyrningens 19 krökta parti 19b utför staven sin grävande rörelse.

Med andra ord, som ett resultat av samverkan mellan stavens 101 bakre ändparti 102 och den första kamstymingens 19 krökta parti 19b kommer det tvärsnitt av staven 101 som träder ut ur öppningen 17 under varje inkrementellt steg av uttryokningen av staven genom öppningen att vara orienterat väsentligen vinkelrätt mot en siktlinje för hâltagningen. Med siktlinje avses en tänkt linje som sträcker sig mellan ett önskat ingångshål och ett önskat utgångshål hos det hudparti i vilket kroppssmycket ska appliceras.

Med tvärsnitt hos staven avses ett tvärsnitt vinkelrätt mot stavens längdaxel.

Detta innebär att staven trots att den är krökt kan föras genom en öppning som har ett tvärsnitt som huvudsakligen svarar mot ett tvärsnitt hos staven taget vinkelrätt mot dess längdaxel. Det inses dock att öppningen i praktiken bör vara något större för medgivande av tolerans.

Med hänvisning till fig 4d fortsätter den grävande rörelsen tills det att stavens 101 bakre ändparti 102 når slutet på det krökta partiet 19b hos den första kamstyrningen 19, vilket lämpligen slutar i anslutning till öppningen 17.

Staven är nu applicerad i hudpartiet på ett sådant sätt att staven uppvisar ett i omgivningen fritt ändparti på vilket en låskropp kan fästas. l den visade utföringsformen av anordningen 1 är kroppen 103 på stavens 101 ändparti 102 i denna position kvari kaviteten 16 och den skålformade kanal 21 som den första kamstyrningen 19 bildar. För frigöring av kroppssmycket dras den tidigare diskuterade sprinten ut, varigenom de två halvorna kan vridas isär för friläggning av kroppssmycket.

Enligt tidigare används kroppssmycken med böjd stav i ursprungligen plana hudpartier. Inför håltagningen kläms detta hudparti på ett sådant sätt att de önskade ingångshålen och utgångshålen är anordnade motstående varandra samt med fördel blottlagda. Fastklämningen sker med ett kläm- och siktorgan. Detta kan vara utbildat i anordningen eller vara ett organ med vilket den uppfinningsenliga anordningen samverkar. Det inses att kläm- och siktorganet kan vara utformat på en rad olika sätt och att den nedan beskrivna konstruktionen enbart är ett exempel.

Med hänvisning till fig 5 visas den uppfinningsenliga anordningen 1 innefattande en möjlig typ av ett kläm- och siktorgan 10. Kläm- och siktorganet 10 innefattar i den visade utföringsformen första och andra ben 30 som är ledbart förbundna i en axel 31. Benens övre del innefattar greppytor 32 i form av öglor medelst vilka operatören kan greppa och manövrera kläm- 10 15 20 25 30 35 539 547 13 och siktorganet. Mellan dessa greppytor och nämnda axel finns två komplementära spärrpartier 33 som medger inbördes fastlåsning av de två benen 30.

Benens nedre delar, dvs nedanför nämnda axel, innefattar grepporgan 34 mellan vilka det aktuella hudpartiet är avsett att klämmas fast.

Grepporganen 34 är i den visade utföringsformen anordnade som mot varandra stående, räfflade plattor med var sitt genomgående urtag, ej visat, för blottläggning och därmed medgivande av åtkomst från båda sidor av ett hudparti som kläms fast däremellan. Dessa genomgående urtag utgör en möjlig form av syftningsorgan.

Det första grepporganet innefattar ej visade låsorgan som är avsedda för samverkan med de ovan beskrivna låsorganen hos anordningen.

Det visade kläm- och siktorganet 10 innefattar vidare två ytterligare greppytor 35 som är så positionerade att de förhindrar att operatören oavsiktligt frigör den fastlåsning som erhålles genom spärrpartierna om/när han hâlleri kläm- och siktorganet under exempelvis håltagningsoperationen.

Det visade kläm- och siktorganet 10 är med fördel utformat i två delar som är sammanfogade i nämnda axel 31. Respektive del är företrädesvis formad genom formsprutning av ett polymermaterial. Materialet kan åtminstone i greppytorna vara genomsynligt. Kläm- och siktorganet är med fördel avsett för engångsbruk. Alternativt kan åtminstone de delar därav som är i närhet av eller kommer i kontakt med det hudparti i vilket håltagningen sker vara avsedda för engångsbruk. Det inses att kläm- och siktorganet kan utformas på en rad olika sätt med bibehållen funktion och att den ovan visade och beskrivna utföringsformen bara utgör en möjlig utformning. Vidare inses det att ett kläm- och siktorgan kan vara en del av anordningen och manövreras därmed. Det kan även ingå i ett instrument, exempelvis av flergångstyp, med vilket anordningen manövreras.

Anordningen 1 alternativt kläm- och siktorganet 10 kan innefatta en ej visad kanyluppfångare alternativt en låskroppshållare som lämpligen är anordnad eller anordnas motstående den öppning genom vilken staven trycks ut under håltagningsoperationen. l det fall staven innefattar ett löstagbart håltagningsorgan kan detta tryckas in direkt i och tas upp av ett håltagningsorgan för destruktion. ldetfall staven innefattar ett håltagningsorgan i form av exempelvis en vass spets kan denna omedelbart efter håltagningen pressas in i en låskropp som är anordnad i en låskroppshållare. 10 15 20 25 30 530 547 14 Anordningen är företrädesvis framställd genom formsprutning av ett polymermaterial. Polymermaterialet kan vara genomsynligt i åtminstone en del av nämnda anordning. Den genomsynliga delen anordnas företrädesvis i anslutning till det främre partiet av anordningen i anslutning till öppningen för medgivande av synliggörande av åtminstone önskat ingångshål i ett hudparti.

Det ovan nämnda tryckorganet 7 kan vara en del av anordningen och manövreras därmed. Det kan även ingå i ett instrument, exempelvis av flergångstyp, med vilket anordningen och dess kläm- och siktorgan manövreras, eller med vilket anordningen anordnas till ett kläm- och siktorgan.

Anordningen kan innefatta ett ej visat syftningsorgan med vilket öppningen och staven kan orienteras relativt den önskade positionen för åtminstone ingångshålet för håltagningen. Syftningsorganen kan utformas på en rad olika sätt och behöver i sig inte kräva att den specifika punkten för det önskade ingångshålet är synligt. Syftningsorganet kan exempelvis utgöras av ett siktkors i eller på anordningen.

Det inses att den visade utformningen av kamorganet 19 och dess kamstyrningar enbart är en möjlig utformning och att principen är tillämpbar på andra stavgeometrier än en enkelkrökt stav.

Vidare inses det att öppningen 17 kan utformas på en rad olika sätt istället för att såsom visas vara utbildad i begränsningsytan 15 i respektive halva 2a, 2b. Anordningen kan exempelvis i sin främre ände uppvisa ett membran som utgör del av begränsningsytan och genom vilket staven trycks under uttryckningen för bildande av en öppning och därmed den andra kamstyrningen.

Anordningen kan med fördel vara framställd för engångsbruk. l det ovanstående har en anordning för håltagning och applicering av kroppssmycken med krökt stav beskrivits. Det inses att föreliggande uppfinning inte är begränsad till de visade utföringsformerna och att flera modifieringar och varianter är möjliga. Uppfinningen definieras således uteslutande av de bifogade kraven.

Claims (16)

10 15 20 25 30 35 530 54? l 5 PATENTKRAV

1. Anordning (1) för håltagning och applicering av ett kroppssmycke (100) med krökt stav (101) i ett hudparti, kännetecknad av att anordningen (1) innefattar en invändig begränsningsyta (15) som avgränsar en kavitet (16) för inrymmande av en krökt stav (101), varvid staven är förbar ut ur kaviteten till omgivningen via en av begränsningsytan avgränsad öppning (17), och ett i begränsningsytan (15) utbildat kamorgan (18) utmed vilket nämnda stav (101) är förbarför sådan styrning av staven att denna under varje inkrementellt steg av uttryckningen uppvisar ett ur öppningen (17) utträdande tvärsnitt sett vinkelrätt mot stavens längdaxel som är väsentligen vinkelrätt mot en siktlinje för håltagningen.

2. Anordning enligt krav 1, varvid kamorganet (18) innefattar en första kamstyrning (19) för samverkan med ett ändparti (102) hos staven (101).

3. Anordning enligt krav 2, vid vilken den första kamstyrningen (19) innefattar ett parti (19b) med en relativt stavens krökning (107) motsatt krökning, vilket krökta parti (19b) är avsett för styrning av staven under det krökta stavpartiets (107) utträde genom öppningen (17).

4. Anordning enligt krav 2, vid vilken den första kamstyrningen (19) innefattar åtminstone ett rakt parti (19a), vilket raka parti är avsett för styrning av staven (101) under ett rakt stavpartis (106) utträde genom öppningen (17).

5. Anordning enligt krav 2-4, vid vilken den första kamstyrningen (19) definierar en kanal (21) för upptagning av en kropp (103) utgörande nämnda ändparti hos staven (101).

6. Anordning enligt krav 5, vid vilken den första kamstyrningen (19) uppvisar motstäende skålformade väggpartier (20) som definierar nämnda kanal (21 ).

7. Anordning enligt krav 6, innefattande ett tryckorgan (7) för medgivande av uttryckning av nämnda stav (101) genom nämnda öppning 10 15 20 25 30 35 530 54? 16 (17), varvid tryckorganet är förbart i kaviteten (16) utmed en spalt (25) som definieras mellan nämnda skålformade väggpartier (20).

8. Anordning enligt krav 1, vid vilken kamorganet (18) innefattar en andra kamstyrning (22) som utbildas av öppningen (17).

9. Anordning enligt krav 4, vid vilken kamorganet (18) innefattar en tredje kamstyrning (23), vilken tredje kamstyrning innefattar ett rakt parti för samverkan med ett rakt stavparti (106).

10. Anordning enligt krav 9, vid vilken den tredje kamstyrningen (23) definierar en ränna (24) för upptagning av det raka stavpartiet (106).

11. Anordning enligt krav 1, vilken är anordnad i två halvor (2a, 2b), varvid begränsningsytan (15) är utbildad i nämnda halvor.

12. Anordning enligt krav 1, innefattande syftningsorgan, vilket syftningsorgan är avsett för inriktning av nämnda öppning mot åtminstone ett för håltagning i ett hudparti önskat ingångshål.

13. Anordning enligt krav 1, vilken åtminstone delvis är framställd av ett genomsynligt material.

14. Anordning enligt krav 1, vid vilken öppningen (17) är permanent utbildad i nämnda begränsningsyta (15).

15. Anordning enligt krav 1, vid vilken öppningen (17) är anordnad att bildas under uttryckningen av staven (101).

16. Anordning enligt krav 1, innefattande kläm- och siktorgan (1 O). vilket kläm- och siktorgan innefattar första och andra grepporgan (34) som är avsedda för greppning av ett hudparti mellan sig, och vilket kläm- och siktorgan är inrättat för orientering av den i anordningen anordnade öppningen relativt åtminstone ett för håltagningen avsett ingångshål.