SE529890C2 - Lås för betalautomat - Google Patents

Description

25 30 529 890 2 mekanisk enhet som gör det möjligt att öppna kassaskåpet även ifall det elektriska systemet fallerar.

GENERELL BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Ett syfte med uppfinningen är att tillhandahålla ett låssystem för en betalningsautomat som dels är säkert, dels ger smidig åtkomst och dels är åtkomligt även vid strömlöshet. Ett sådant system tillhandahålls medelst uppfinningen enligt patenkrav 1. Fördelaktiga utföringsformer framgår ur de oberoende patentkraven.

Enligt en första aspekt avser uppfinningen ett låssystem för åtkomst till en betalautomat, vilket låssystem innefattar: - ett öppningsvred för styrning av ett flyttbart låsblock mellan ett låst läge och ett olåst läge, varvid en dörr på betalautomaten kan öppnas vid det olåsta läget, - en identiñeringsenhet för elektronisk identifiering, - en elektrisk spärranordning som är ställbar mellan ett inaktivt läge där den inte påverkar öppningsvredet och där låset inte går att öppnas från utsidan, samt ett aktivt läge där den påverkar öppningsvredet så att det går att öppnas från utsidan, varvid identiñeringsenheten styr den elektriska spärranordningen på ett sådant sätt att en positiv identifiering styr den elektriska spårranordning till det aktiva läget.

Låssystemet innefattar vidare ett lås som är påverkbart oberoende av identiñeringsenheten och med hjälp av vilket det flyttbara låsblocket kan styras mellan det låsta läget och det olåst läget.

Låset är så anordnat så att det direkt påverkar det flyttbara låsblocket.

Dessutom kan det med fördel vara anordnat innanför och i linje med öppningsvredet så att en nyckel kan föras igenom öppningsvredet för att komma in i låset för påverkan av det flyttbara låsblocket. En fördel med att låset är anordnat innanför öppningsvredet år att det blir svåråtkomligt för manipulation. Förutom att sitter djupt inuti 10 15 20 25 30 529 890 3 automaten är det i det närmaste omöjligt att borra sig in låset igenom öppningsvredet eftersom innerringen är anordnad så att den i sådana fall roterar tillsammans med borren, vilket inte bidrar till att slita bort innerrin gen .

Vidare innefattar öppningsvredet dels en innerring, dels en ytterhylsa som är anordnad så att dess rotation styr det flyttbara låsblocket mellan ett låst läge och ett olåst läge, och dels en låspinne, varvid innerringen är anordnad inuti ytterhylsan, och varvid låspinnen är reglerbart anordnad mellan ett första läge, vilket motsvarar det inaktiva i läget där den inte är i ingrepp med både ytterhylsan och innerringen och där innerringen kan rotera fritt i förhållande till ytterhylsan, samt ett andra läge som motsvarar det aktiva läget där den är i ingrepp med både ytterhylsan och innerringen så att irmerringen endast kan rotera tillsammans med ytterhylsan, varigenom rotation på innerringen överförs via ytterhylsan till det flyttbara låsblocket och varvid den elektriska spärranordningen är anordnad att påverka låspinnen mellan det första och andra läget.

Alternativt kan låset vara anordnat så att det påverkar den elektriska spärranordníngen så att det är möjligt att medelst låset styra den elektriska spärranordning till det aktiva läget genom handkraft.

Viktigt för uppfinningen är således automatens låssystem, vilket möjliggör för servicepersonal att vid behov enkelt kunna komma åt automaten, Identifieringsenheten för elektronisk identifiering av behöriga personer kan t.ex. vara kopplad till kortläsaren för betalningskort, så att en behörig person endast behöver dra sitt kort och eventuellt slå in en kod för att kunna komma åt automatens inre.

Andra typer av elektronisk identifiering är emellertid möjlig och ett flertal olika lösningar är välkända för fackmannen på området. En fördel med det elektroniska identiñeringsförfarandet är att det från den lO l5 20 25 30 529 890 4 centrala kontrollstationen är möjligt att styra och eventuellt centralt ' spärra åtkomsten för en specifik identifieringsenhet, t.ex. ett kort, utan behov att byta ut något lås på någon automat.

En godtagbar identifiering av en behörig person gör att automaten blir åtkomlig från utsidan t.ex. genom att ett från automatens utsida åtkomligt öppningsvred kopplas så att det, såsom beskrivits ovan, kan öppnas med en enkelt utformad vrednyckel som kan användas för ett flertal olika automater. Vrednyckeln i sig alltså år alltså av mycket enkelt snitt och är oanvändbar utan det elektroniska _ identifieringsmedlet, varför inga åtgärder behöver vidtagas om vrednyckeln skulle gå förlorad på ett eller annat sätt. Om det elektroniska identiñeringsmedlet skulle gå förlorat, är det däremot viktigt att spärra åtkomsten för detta. Eftersom betalautomaten företrädesvis är utrustad med en kommunikationsenhet och en centralenhet är det möjligt att spärra åtkomsten centralt från avstånd så fort identiñeringsmedlet anmälts försvunnet.

För att undvika att en obehörig person som kommer över ett elektroniskt identifieringsmedel skall kunna komma åt mynt eller annat i en betalautomat kan åtkomsten för det elektroniska identifieringsmedlet vara beroende av ytterligare säkerhetsfunktíoner.

T.ex. kan varje elektroniskt identifieringsmedel vara kopplat till en PIN- kod, eller kan åtkomsten vara begränsad till ett visst tidsintervall, eller kan åtkomsten vara avhängig av att användare identifierar sig på ytterligare ett sätt t.ex. via en mobiltelefon. I det fallet varje enskild betalautomat inte är avsedd att innehålla stora mängder pengar kan det emellertid vara tillräckligt att servicepersonen endast behöver identifiera sig medelst ett vanligt kort med magnetremsa. Om ett kort går förlorat är det som nämnts ovan snabbt gjort att spärra det. Andra möjliga elektroniska identifieringsmedel kan vara en transponder, ett RFID eller 10 15 20 25 30 529 890 5 liknande. Vilken typ av elektroniskt identifieringsmedel som används år emellertid inte begränsande för uppfinningen.

En viktig aspekt av uppfinningen är att det skall finnas en möjlighet att kornmat åt en betalautomat även utan användning av elektrOniSkt identifieringsmedel och utan att den elektriska spärren í betalautomaten behöver avaktiveras. Således skall det alltså finnas ett mekaniskt lås som ej är beroende av strömtillgång. Den mekaniska öppningsfunktionen kan åstadkommas på flera olika sätt. En möjlig lösning är att utrusta betalautomaten med ett separat lås som antingen påverkar den elektriska spärren på ett sådant sätt att den aktiveras så att det blir möjligt att öppna betalautomaten med den enkelt utformade vrednyckeln som normalt används i kombination med det elektroniska identifieringsmedlet, eller direkt påverkar låsskenan. Således bör varje betalautomat vara utrustad med ett mekaniskt lås, till vilket en huvudnyckel finns som läinpligen förvaras på ett säkert ställe och endast är avsedd att användas då det ej är möjligt att öppna betalautomaten på annat sätt, t.ex. om strömtillgång till automaten ej finns. Automaten är lämpligen utrustad med ett batteri och när detta behöver bytas och eventuell alternativ strömkälla också är satt ur spel finns det ingen möjlighet att komma ät betalautomaten på annat sätt.

KORT BESKRIVNING AV FIGURERNA Figur l visar en schematisk bild av en betalningsautomat, (se sida 9 för hänvisningsbeteckningar), figur 2 visar en sprängskiss av en utföringsform av låssystemet enligt uppfinningen, (se sida 9 för hânvisningsbeteckningar) figur 3 visar en vy från sidan av en utföringsform av låssystemet enligt uppfinningen, 10 15 20 25 30 529 890 6 figur 4 visar en vy aven utföringsform av lässystemet längs snittet B-B i figur 6, figur 5 visar en förstorad vy av det markerad området i figur 4, och figur 6 visar en schematisk bild av en betalningsautomat.

BESKRIVNING AV EN FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM AV UPPFINNINGEN I det följande skall en föredragen utföringsform av uppfinningen beskrivas.

I figur l (se sida 9 för hänvisningsbeteckningar) visas en schematisk bild av en utföringsforrn av betalningsautomaten enligt uppfinningen.

Betalningsautomaten har dels ett myntinkast för betalning med mynt och dels en kortläsare för betalning med kort. Vidare är automaten försedd med en centralenhet för styrning av automatens olika enheter.

Företrädesvis har den även en printer för att skriva ut kvitton eller biljetter, samt en kornmunikationsenhet för kommunikation med en central kontrollstation.

Figur 2 (se sida 9 för hänvisningsbeteckningar) visar en sprängskiss av lässystemet enligt uppfinningen. Närmast betalterminalens yttersida är en ytterplàt 101 anordnad. I ytterpläten är ett borrskydd 102 anordnat, igenom vilket en nyckel skall föras för att låsa upp låset och öppna automaten. Innanför ytterplåten är i tur och ordning en rnellanplät 103, en luckstyrning 104 och en innerplät anordnade. En lucka 113 som åtminstone delvis hindrar åtkomst till nyckelhålet är anordnad att glida i en rektangulär öppning i luckstyrningen 104. Denna lucka öppnas automatiskt när korrekt identifiering av behörig serviceman genomförts, vilket beskrivs närmare nedan. Luckan 113 är emellertid fakultativ och kan slopas, dä ingen spärr egentligen är nödvändig för att hindra att 10 15 20 25 30 529 890 7 nycklar o.d. kan föras in i innerringen 115. Inneringen är nämligen frikopplad från det övriga låset innan korrekt identiñering genomförts så att den roterar fritt utan att påverka låsets öppningsfunktíon. För att påverka låsskenan 124 som är den del som håller automatens dörr låst måste nämligen en ytterhylsa 106 vilken är anordnad utanför innerringen vridas.

Når servicepersonal vill komma åt automatens inre börjar de såledeS med att utföra en elektronisk identifiering. Identifieringen kan såsom nämnts ovan utföras på ett stort antal sätt, t.ex. kan automaten vara så utformad att det räcker med att dra ett plastkort med en viss magnetremsa i automatens kortläsare. När väl identiñeringen är avklarad kan servicemannen föra in en vrednyckel (ej visad) genom borrskyddet 102 och en yttre lagring 107. Vrednyckeln glider då in i OCh i ingrepp med innerringen 115.

En spärranordning är anordnad för att få innerringen i ingrepp med ytterhylsan. När en behörig serviceman identifierat sig aktiveras spärranordningen varvid det blir möjligt att låsa upp låset med den vrednyckeln. Spärranordningen innefattar en kolv som är anordnad inuti magnetspole 112. Vid en korrekt identifiering strömsätts magnetspolen så att kolven trycks uppåt mot en låspinne 1 16. Kolvens rörelse styr dessutom en luckpinne 114, vilken är ansluten till luckan 113, för att föra denna uppåt så att nyckelhålet blir direkt åtkomligt utifrån. Samtidigt styr kolvens ovandel den första låspinnen 116. Vid låst läge är den första låspinnen 116 anordnad i ett spår iytterhylsan 106 utan beröring med innerringen115, men när kolven trycks uppåt hamnar den första låspinnen 116 mitt emellan inneringen 115 och ytterhylsan 106, varvid eventuell vridning av inneringen 1 15 överförs till ytterhylsan 106. Ytterhylsan 106 är dessutom fast förbunden med en andra läspinne 118 vilken löper igenom ett hål (ej visat) i ytterhylsans 106 största diameter. Den andra låspinnen 118 är förankrad i 10 15 20 529 890 8 låsskenan 124 (se figur 3) och förflyttar denna uppåt till ett öppet läge.

Istället för en låsskena skulle man kunna använda en låskolv eller någon annan typ av för fackmannen känt låsblock. Uppfinningen år således inte begränsad till lås med en styrskena.

Bakom ínneringen 115 och ytterhylsan 106 är ett lås 110 anordnat. låset 110 är anordnat i linje med innerringen 116 och år nåbart genom att man för en lång och smal huvudnyckel genom inneringen 1 15. låset 110 som är ett säkerhetslås till vilket det företrädesvis endast finns en nyckel som förvaras på säker plats är endast avsett att användas i nödfall, när öppningsvredet av någon anledning satts ur spel. låset 110 styr ett vridbleck 1 17 som är skyddat bakom en bakre plåt 108.

Vrídblecket är anordnat i ingrepp med förlängningen av den andra låspinnen 118 så att det via denna kan styra låsskenan 124 till ett öppet läge.

Det är naturligtvis möjligt att anordna låsets ingrepp till låsskenan på andra sätt. Det är t.ex. inte nödvändigt att den påverkar samma låspinne 118 som öppningsvredet påverkar. Istället kan det t.ex. vara anordnat så det direkt påverkar låsskenan 124. 529 890 f!! ,. _. :mmfl 3 å. Nää: zzßwmæ wä Ef å mås šxaut., mzzïm ._ xuwänwš #9 n; É. äæßwfi wšmmwzë uzzmmgun; 553 w: m3 m: wzzzax Qøznfiow .flwïxmzfimä :än em wmzfi mšmwq.. äflezn www: wzíwfi .flmvfzmwbwæ åfišzz. ~= a: m9 »E å. me wzíæïwzum; i: ëazšm: m2 nnšzwamom S. äfšå, N .Hm .E äw=mšuvfløfiww=m=wm>=mm scufiä <5 wøë Euwoëmøormxmcsâovfi .Û ïøåäåow .>m .ï wfinwæwhofiu <6 :då owfiëåhoßßm .Û flotæm .Q vwöšwc :oo DmU woñ tovüvmobcoM .S hämta SW .ofi Census .Qmd .zwwøfluvmwflm .a Gao Eno aocwmš ßxoäø 3ßmm~fiov~ .w won zoo Exmåwšuw 35 .uämfi Ewuwbnæå .ß muuäwnoso.. H23 .ämmmøäßšnnmå .w G3 wfimüfi .m mm. vän bmw øëvs Hpfiänfi .Éoøfiwësbøæë Sm .v må v05 Éë 8%: Sw .m å: v05 bmw 2>O .N wfiäàå. .å 35 sååå .Ä åaw .ä ä .wa :r unwnmfiïoänwwzmnwm>zmfi

Claims (3)

10 15 20 25 30 529 890 10 Patentkrav

1. Låssystem för åtkomst till en betalautomat, vilket låssystem innefattar: - ett öppningsvred (l06,l 15,1 16) för styrning av ett flyttbart låsblock (124) mellan ett låst läge och ett olåst läge, varvid en dörr på betalauto- maten kan öppnas vid det olästa läget, - en identifieringsenhet för elektronisk identifiering, - en elektrisk spärranordning (1l1,1 12) som är ställbar mellan ett inaktívt läge där den inte påverkar öppningsvredet (106, 1 15,116) och där låset inte är öppningsbart från utsidan, samt ett aktivt läge där den påverkar öppningsvredet (106, 1 15,1 16) så att det är öppningsbart från utsidan, varvid identifieringsenheten styr den elektriska spärranordningen (1 1 1,112) på ett sådant sätt att en positiv identifiering styr den elektriska spärranordning till det aktiva läget, - ett lås (110) som är påverkbart oberoende av identiñeringsenheten och med hjälp av vilket det flyttbara låsblocket (124) kan styras mellan det låsta läget och det olästa läget, varvid låset (110) är anordnat innanför och i linje med öppningsvredet (106, 1 15,1 16) så att en nyckel kan föras igenom öppningsvredet (106,l15,1 16) för att komma in i låset för påverkan av det flyttbara låsblocket (124), kännetecknat av att öppningsvredet innefattar dels en innerring (1 15), dels en ytterhylsa (106) som är anordnad så att dess rotation styr det flyttbara låsblocket (124) mellan ett låst läge och ett olåst läge, och dels en låspinne (116), varvid innerringen (115) är anordnad inuti ytterhylsan (106), och varvid låspinnen (1 16) är reglerbart anordnad mellan ett första läge, vilket motsvarar det inaktiva läget där den inte är i ingrepp med både ytterhylsan (106) och innerringen (115) och där innerringen kan rotera fritt i förhållande till ytterhylsan (106), samt ett andra läge som motsvarar det aktiva läget där den är i ingrepp med både ytterhylsan (106) och innerringen (115) så att innerringen endast kan rotera tillsammans med ytterhylsan, varigenom rotation på innerringen (l 15) 10 529 890 11 överförs från innerringen (115) via ytterhylsan (106) till det flyttbara låsblocket (124) och varvid den elektriska spärranordningen år anordnad att påverka låspinnen (116) mellan det första och andra läget.

2. Lässystem enligt patentkrav 1, kännetecknat av att låset (110) är anordnat så att det direkt påverkar det flyttbara låsblocket (124).

3. Låssystem enligt patentkrav 1, kännetecknat av att låset är anordnat så att det påverkar den elektriska spärranordningen så att det är möjligt att medelst låset styra den elektriska spärranordníng (112) till det aktiva läget genom handkraft.