SE529751C2 - Gördelförsedda projektiler, användning och framställning av dessa - Google Patents

Description

20 25 30 35 529 751 1065 sE 2 fenstabiliserade fullkaliberprojektiler med lång skottvidd och underkalibrerade pansarbrytande, likaledes fenstabiliserade pilprojektiler. Eftersom dylika projektiler, som måste skjutas utan rotation, ofta kan förekomma inne i en salva med andra projektiler som kräver rotationsstabilisering så är det ingen praktisk lösning på problemet att byta eldrör mellan projektiltyperna.

Konventionella rotationsstabiliserade proj ektiler som avfyras ur räfflade eldrör får sin rotation genom en samverkan mellan en av mjuk metall, vanligen koppar, framställd gördel och eldrörsräfflingens bommar. För att gördelns, av eldrörsräfflingen initierade rotation skall kunna överföras helt och fullt till proj ektilen ifråga krävs att gördeln är såväl ovridbart som oförskj utbart förenad med projektilen. Den konventionella metoden för framställning av med metallgördlar försedda artilleriproj ektiler har därför hittills inneburit att man förframställt den ringformiga gördeln med en inre öppningsdiameter som gjort det möjligt att trä den över projektilen ifråga samt därefter under högt tryck under minskning av gördelns ytter- och innerdiameter pressat in den i ett likaledes förframställt spår i projektilen ifråga. För framställning av grovkalibriga artillerigrariater har det därför krävts stora pressar vilket givetvis fördyrat framställningen.

UPPFINNINGENS SYFTE OCH DESS SÄRDRAG Ett viktigt ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett förbättrat sätt att framställa projektiler försedda med gördlar, vilka projektiler är avsedda att avfyras ur räfflade eldrör, vilket sätt åtminstone väsentligen reducerar, helst eliminerar, i nämnda beskrivning nämnda problem, varvid gördelförsedda projektilers gynnsamma effekter kan utnyttjas på ett bättre sätt än tidigare.

Nämnda ändamål, samt andra här ej uppräknade syften, tillgodoses på ett tillfredställande sätt inom ramen för vad som anges i de föreliggande självständiga patentkraven. Utföringsformer av uppfinningen anges i de osjälvständiga patentkraven.

Således, enligt föreliggande uppfinning har man åstadkommit ett förbättrat sätt att framställa med gördlar försedda proj ektiler avsedda att avfyras ur räfflade eldrör som kännetecknas av att proj ektilernas till sin grundform ringfonniga gördlar via en invändig gänga förenas med proj ektilkroppen via en längs densammas utsida anbringad utvändig, motsvarande gänga. 10 15 20 25 30 35 529 751 1065 sE 3 Enligt ytterligare aspekter för sätten enligt uppfinningen gäller: att gördeln, då projektilen är avsedd att avfyras rotationsstabiliserat, efter det att gördeln gängats på projektilkroppen, men före avfyringen, fixeras relativt projektilkroppen vid ett i projektilens utskjutningsriktning bakre stoppläge. att vid utskjutning av en och samma gördelfórsedda proj ektiltyp ur räfflade eldrör, möjliggöra ett val mellan en helt rotationsfri utskjutning av projektilen ifråga och en mot eldrörsräfflingen svarande roterande utskjutning av densamma, varvid projektilernas gördlar förses med en invändig gänga som gängas på en motsvarade utvändig gänga på projektilkroppen och varvid gördeln, om utskjutningen skall ske utan rotation, anbringas i proj ektilens utskjutningsriktning längst fram på proj ektilkroppens utvändiga gänga och varvid denna utvändiga gänga, vilken utformats med samma gängriktning som eldrörets räffling och med minst det antal gängvarv som eldrörets räffling, tvingar gördeln att rotera under utskjutningen genom eldröret och varvid gördelns rotationsmöjligheter, då full rotation önskas på den utskjutna projektilen, blockeras fore utskjutningen. att gördelns rotationsmöjlighet, då full rotation på den avfyrade projektilen önskas, blockeras genom att gördeln före projektilens avfyring gängats bakåt i projektilens avsedda utskjutningsriktning längs projektilkroppens utvändiga gänga mot ett stoppläge som säkerställer att den rotation som eldrörsräfflingen tvingar på gördeln helt överförs till proj ektilkroppen. att vid avfyring utan rotation av projektiler som skjuts ut med hjälp av gördlade drivspeglar säkerställa att resp. drivspegel helt befrias från sin resp. gördel då drivspeglarna lämnar eldröret, varvid drivspeglarna förses med utvändiga gängor på vilka resp. med invändiga gängor försedda gördlar är pågängade till resp. utvändiga gängas främsta läge i projektilens avsedda utskjutningsriktning och varvid dessa gängor utfonnats med ett antal gängvarv som något understiger det antal varv som ingår i eldrörsräfflingen. att framställa gördelfórsedda fullkaliberprojektiler avsedda att kunna avfyras ur räfflade eldrör antingen helt rotationsfritt eller med den rotation som det vid utskjutningen använda eldrörets räffling genererar varvid projektilen framställs i form av två med varandra ihopskruvade projektildelar av vilka den ena projektildelen uppvisar en med en utvändig gänga försedd sammanfogningsdel som är utformad att 10 15 20 25 30 35 529 751 1065 sE 4 kunna föras in i en därtill avpassad med en motsvarande invändig gänga försedd urholkning i den andra proj ektildelen och varvid endera av proj ektildelarna i anslutning till sammanfogningen dem emellan uppvisar ett nedsvarvat och för pågängning av den invändigt gängade gördeln gängat parti på vilket gördeln gängas på innan proj ektildelarna skruvas samman.

Vidare, enligt uppfinningen kännetecknas den gördelförsedda projektilen avsedd för utövandet av sätten enligt uppfinningen, av att gördeln är förenad med proj ektilen medelst en egen invändig gänga och en längs projektilens utsida anordnad motsvarande utvändig gänga, vilka gängor samverkar med varandra.

Enligt ytterligare aspekter för den gördelförsedda projektilen avsedd för utövandet av sätten enligt uppfinningen gäller: att proj ektilema kan avfyras helt utan rotation, alternativt under den rotation som eldrörsräfflingen initierar, varvid respektive projektil innefattar en utvändig gängning på vilken, en i sig ringforinig gördel, som i sig innefattar en motsvarande invändig gängning, är pågängad, och varvid dessa bägge gängor har samma gängriktning som eldrörsräfflingen och varvid projektilens utvändiga gänga har en så vald gängstigning och gänglängd att den tillåter den därtill anpassade, med en inre gängning försedda gördeln att íörskjutas från ett i projektilens utskjutningsriktning främre läge till ett i projektilens utskjutningsriktning bakre läge och att denna rörelse innefattar åtminstone det antal gängvarv som motsvarar det antal varv som eldrörsräfflingen uppvisar längs hela eldröret. att då den gördelforsedda proj ektilen är avsedd att avfyras ur ett räfflat eldrör, som den skall lämna helt utan rotation och varvid projektilen innefattas av en underkalibrerad i sin bana mot målet fenstabiliserad pansarbrytande pilprojektil, som avfyras ur eldröret ifråga med hjälp av en drivspegel, vilken i sin tur uppvisar en utvändig gänga på vilken gördeln med en däri ingående invändig gänga är pågängad och varvid drivspegelns gänga till sin längd är så avpassad att gördeln länmar drivspegeln i samband med att projektilen lärrmar eldröret. 10 15 20 25 30 35 529 751 1065 si: 5 att dess gördel försetts med brottanvisningar som säkerställer att gördeln bryts upp i flera delar i samband med att den gängats av drivspegeln och därmed lämnar densamma.

FÖRDELAR OCH EFFEKTER MED UPPFINNINGEN: I sin grundutforrrining föreslås nu i enlighet med föreliggande uppfinning att gördeln, istället för att pressas ned i ett spår i artilleriprojektilen, förenas med projektilen ifråga genom att den gängas på projektilkroppen. Eftersom varje gördelförsedd artilleriprojektil i normalfallet måste ha samma diameter framför som bakom gördeln och eftersom metoden enligt uppfinningen att gänga på gördeln på projektilkroppen inte samtidigt innefattar en diameterminskning på gördeln så innebär metoden enligt uppfinningen i normalfallet att artilleriprojektiler med pågängade metallgördlar framställs i fonn av minst två med varandra sammanfogade delar. Av dessa bägge delar utformas enligt denna variant på uppfinningen den ena med ett nedsvarvat och gängat ändparti mot vars inre del gördeln gängats på och vars yttre del skruvats in en likaledes gängad urtagning i den andra proj ektildelen. Vid gördelförsedda på ovan antytt sätt framställda proj ektiler kommer alltså den pågängade gördeln att liggai ett nedsänkt spår, som i riktning mot projektilens ena ände avgränsas av nedsvarvningens ändkant och i riktning mot proj ektilens andra ände avgränsas av den andra proj ektildelens ändkant.

Ett specialfall som kommer att diskuteras mer i detalj längre fram är gördelförsedda s.k. drivspeglar vid underkalibrerade pilprojektiler.

Föreliggande uppfinning innebär sålunda i sin enklaste utformning en metod att fasta den invändigt gängade gördeln vid artilleriprojektiler medelst en på den senare anordnad yttre skruvgänga istället för att pressa in gördeln i ett spår i projektilen.

Denna nya metod innebär flera fördelar.

I sin grundutformning innebär sålunda uppfinningen, genom att högtryckspressningen av gördeln inte längre är nödvändig, att framställningen blir billigare. Detta trots att sättet enligt uppfinningen innebär att artillerigranaterna måste framställas i två med varandra sammanfogade delar. Framställningen av dessa bägge granatdelar kan nämligen utan problem göras i samma automatmaskiner som man tidigare utnyttjat för framställning av granater i ett stycke. Därtill kommer enligt vidareutvecklingar av uppfinningen möjligheterna att enligt samma grundprincip lO 15 20 25 30 35 529 751 1065 sE 6 framställa artilleriprojektiler, som alternativt enligt eget val, kan skjutas med eller utan rotation ur räfflade eldrör samt möjligheten att enligt en ny metod skjuta icke roterande projektiler ur räfflade eldrör utan användningav s.k. slirande plastgördlar, vilka som det kommer att framgå av det följande har flera nackdelar.

Om man vill skjuta en fenstabiliserad projektil ur ett räfflat eldrör utan att projektilen därvid bringas till rotation av eldrörsräfflingen, så måste man med dagens teknik utnyttja en projektil försedd med en s.k. slirande gördel. Den slirande gördeln, som på för icke roterande avfyring avsedda projektiler, ersätter den konventionella rotationsstabiliserade projektílens koppargördel, har i princip ungefär samma form som koppargördeln men den slirande gördeln är framställd av polyacetal eller annat plastmaterial. Den slirande gördeln är emellertid ingen helt idealisk lösning på problemet även om den fått en mycket stor spridning. Den slirande plastgördeln tätar tex. inte lika bra mot eldrörets räfflade insida som en icke slirande koppargördel och den bidrar därmed till att sänka projektílens utgångshastighet V0 och det är dessutom inte ovanligt att man vid slirande plastgördlar får s.k. ”blow by”, vilket innebär att tillräckliga mängder krutgaser läcker förbi gördeln för att skada projektílens främre del, vilket kan innebära allvarliga problem vid t. ex s.k. ” intelligent styrbar ammunition”. Ytterligare nackdelar med den s.k. slirande gördeln är att den genom att den måste framställas av ett relativt mjukt material fram till avfyringen alltid är mycket känslig for yttre åverkan. Dessutom är det mycket trickigt att konstruera slirande plastgördlar med rätt slirande egenskaper. Utprovningen av nya typer av proj ektiler med slirande gördlar blir därför alltid blir mycket kostsamma. Slutligen är de slirande gördlarna svåra att montera i och med att de lätt får kvarstående deformationer vid monteringen i och med att monteringen normalt innebär att den slutna gördelringen pressas över en styrvalk på fullkalibergranaten eller på drivspegeln vid den underkalibrerade pilprojektilen.

Föreliggande uppfinning innebär nu en lösning på ovannämnda problem som medför att man i framtiden även kommer att kunna använda metallgördlar, tex. koppargördlar vid skjutning av icke roterande projektiler ur räfflade eldrör.

Dessutom innebär uppfinningen att en och samma projektil vid en sen tidpunkt ända fram till strax före avskjutningen och utan egentlig ombyggnad kommer att kunna ställas om från att enligt en första variant eller mod lämna ett räfflat eldrör som en icke roterande proj ektil, som efier utfällning av stabiliseringsfenor, om den från början innehåller nödvändiga styrfunktioner, även skulle kunna styras mot därför avsett mål, för att i sin andra variant vid utskjutningen ur samma eldrör fungera som 10 15 20 25 30 35 529 751 1065 sE 7 en helt konventionell roterande proj ektil utan att i projektilen ingående fenor tillåts att fällas ut. Den senare varianten är alltså lämplig vid tex. korta skottvidder som inte tillåter utfällning av fenor och där styrfunktioner inte kan utnyttjas. Föreliggande uppfinning gör det alltså möjligt att utnyttja en och samma granattyp för två olika måltyper som tidigare krävt var sin granattyp.

Icke roterande, fenstabiliserade artilleriprojektiler tillhör teknikens ståndpunkt och det är därmed känt flera olika sätt att utforma vid dylika proj ektiler utnyttjade fenor och fenutfällningsmekanismer och anordningar för bestämning av/när och om fenorna skall fällas ut. Eftersom dessa detaljer inte utgör delar av den egentliga uppfinningen kommer de inte heller att diskuteras närmare här.

Enligt föreliggande uppfinning löses nu problemet med att åstadkomma en metallgördelfórsedd artilleriprojektil, som kan avfyras ur ett räfflat eldrör antingen helt utan rotation eller vid full rotation genom att projektilemas till sin grundform ringformiga koppargördlar via en invändig gänga omvridbart gängats på en utvändig gänga på projektilkroppen. Grundtanken bakom uppfinningen är sålunda att om en projektil av den för uppfinningen kännetecknande typen avfyras ur ett räfflat eldrör och om man önskar att proj ektilen skall lämna eldröret utan rotation, så skall gördeln, då räfflingen tvingar den att rotera, inte överföra sin egen rotation till projektilen utan istället utnyttja den för att röra sig i projektilens utskjutningsriktning bakåt längs projektilgängan. För att detta skall fungera krävs alltså att ett tillräckligt antal gängvarv finns tillgängligt i projektilens utskjutningsriktning bakom den på proj ektilen pågängade gördeln och att gängriktningen för projektilens och gördelns gängor sammanfaller med eldrörets räffelriktning. Vi avfyringen ersätts alltså den slirande gördelns slirande rotation relativt proj ektilkroppen av den gängade koppargördelns rotation och förflyttning bakåt längs gängan på projektilkroppen. Om gördelns rörelsemöjlighet längs projektilgängan istället blockeras före avfyringen så kommer gördelns rotation oförändrad att överföras till projektilen som alltså då kommer att lämna det eldrör ur vilket den avfyras som en helt konventionell rotationsstabiliserad proj ektil. Enklaste sättet att åstadkomma en dylik blockering av den pågängade gördeln är givetvis att gänga ner den mot ett stopp som begränsar proj ektilgängan bakåt i projektilens utskjutningsriktning.

En projektil eller granat av den för uppfinningen kännetecknande typen utmärks alltså av att den längs sin mantelyta är försedd med en utvändig gänga på vilken en invändigt gängad koppargördel är pågängad. För att göra projektilen omställbar 10 15 20 25 30 35 529 751 1065 SE 3 mellan en icke roterande och en roterande avfyring måste projektilgängans längd med gördeln pågängad i ett främre läge bakom gördeln innehålla minst det antal varv som det för avfyringen av projektilen ifråga avsedda eldröret uppvisar räffelvarv.

Med gördeln i detta i utskjutningsriktningen främre läge kommer projektilen ifråga att lämna eldröret utan rotation. Om gördeln före utskjutningen istället skruvas bakåt i utskjutningsriktningen mot ett fast bakre stoppläge så kommer projektilen att lämna eldröret som en rotationsstabiliserad projektil med en för det använda eldröret gällande full rotation.

Eldröret till Bofors 57 mm automatkanon, som har behov av att kunna skjuta såväl rotationsstabiliserade spränggranater som fenstabiliserade icke roterande pansarbrytande pilprojektiler har en räffelstigníng som ger ett varv på 24x57mm. I dagligt tal säger man att eldröret har 24 kalibers räffelstigning. Detta betyder att en rotationsstabiliserad granat gör ett varv på 1368mm: s eldrörslängd. Eftersom eldrörets längd är 57x70 dvs. 3990mm så roterar granaten 3990/1368 = 2,9 varv under sin färd genom eldröret. När en rotationsstabiliserad projektil skjuts ur ett dylikt eldrör får den en rotation som är ca 45000 varv/minut om utgångshastigheten är 1025 m/ s.

Eftersom eldrörsräfflingen aldrig motsvarar mer än några få varv kommer det spel som kan förekomma framför eller bakom en enligt uppfinningen monterad gördel, beroende av om roterande eller icke roterande avfyring önskas, aldrig att i någon högre grad störa proj ektilemas ballistik.

Medan fullprojektilen enligt uppfinningen oavsett om den skjutes roterande eller icke roterande och alltså även oberoende av om gördeln då proj ektilen lämnar eldröret befinner sig i sitt främre eller bakre läge lika gärna kan behålla gördeln efter det att den lämnat eldröret så är läget det motsatta när det gäller underkalibrerade pansarbrytande pilproj ektiler, som skjuts ut med hjälp av s.k. drivspeglar vilka skall lämna den egentliga projektilen så snart den lämnat eldrörsmynningen. Där är det alltså en fördel om drivspegelns gänga är så avpassad att gördeln gängas av från drivspegeln vid rätt tidpunkt och för att undvika att den avgängade gördeln skadar pilprojektilens fenor kan gördeln vid denna variant kompletteras med brottanvisningar som säkerställer att den delas upp i mindre delar så snart den lämnat drivspegeln. Genom att ersätta de tidigare använda slirade gördlama på de underkalibrerade pansarvärnspilarnas drivspeglar med i enlighet med uppfinningen utformade pågängade koppargördlar, som gängas av under proj ektilens färd genom 10 15 20 25 30 35 529 751 1065 SE 9 eldröret, kan man även med fördel ersätta de brottband eller motsvarande konstruktioner som tidigare använts för att hålla samman de av flera olika delar bestående drivspeglarna. Så länge gördlarna befinner sig längs drivspegelns gängning kommer de ju att effektivt hålla samman drivspeglarnas delar för att sedan friställa dessa så snart den lämnat gängningen.

FIGURFÖRTECKNING Uppfinningen har definierats i de efterföljande patentkraven och den skall nu något ytterligare beskrivas i samband med bifogade figurer.

Av figurerna visar Fig. 1 en sidovy av en första utföringsfonn av en projektil enligt uppfinningeni form av en artillerigranat apterad för skjutning utan att rotation överförs till granaten, Fig. 2 en sidovy av artillerigranaten enligt Fig. 1 apterad för skjutning med full rotation av granaten efter att granaten lämnat eldröret, Fig. 3 en delvis snittad sidovy av en andra utfóringsforrn av en proj ektil enligt uppfinningen i form av en underkalibrerad pilprojektil, här av typen pansarvärnspil, vilken avfyras utan att rotation överförs till själva pansarvärnspilen.

Fig. 4 en frontvy av metallgördeln till pansarvärnspilen på Fig. 3, samt Fig. 5 en delvis snittad sidovy av en i enlighet med uppfinningen framställd granat apterad för skj utning utan att rotation överförs till granaten.

Fig. 6 en delvis snittad sidovy av en i enlighet med uppfinningen framställd granat i sitt enklaste, icke omställningsbara utförande med roterande flykt hos granaten.

DETALJERAD UTFÖRANDEBESKRIVNING Den på Fig. 1 och 2 visade projektilen 1, här speciellt i forrn av en artillerigranat 1, är utformad i enlighet med uppfinningens grundprinciper och därmed försedd med ett från den egna mantelytan något nedsvarvat parti 2, som försetts med en utvändig gänga 3. En med samma gängning invändigt gängad metallgördel 4, företrädesvis av lO 15 20 25 30 35 529 751 1065 sE 10 koppar, är sin tur pågängad gängan 3. För gängan 3 gäller att dess gängriktning motsvarar räffelriktningen vid det eldrör, genom vilket granaten l är avsedda att avfyras, och att dess gängstigning är så vald att gängan 3 inom det tillgängliga nedsvarvade partiet 2 tillåter en kringvridning av den på plats monterade med samma gängning invändigt gängade koppargördeln 4 med minst det antal varv som det aktuella eldrörets räffling genererar.

Fig. l visar den variant av uppfinningen där koppargördeln 4 befinner sig i sitt i granatens 1 utskjutningsriktning a främre läge, varigenom gördeln 4, då den vid utskjutningen genom ett räfflat eldrör av eldrörsräfflingen tvingas att rotera, kommer att röra sig längs med gängan 3 bakåt i granatens l utskjutningsriktning a utan att därvid överföra någon rotation till granaten l. Granaten l kommer alltså att lämna eldröret helt utan rotation.

Fig. 2 visar samma granat 1 som i Fig. l men här har koppargördeln 4 redan före utskjutningen skruvats tillbaka mot ett bestämt stoppläge, exempelvis innefattande en stoppkant 5 som bakåt i granatens l avsedda utskjutningsriktning a begränsar det nedsvarvade partiet 2. Vid denna variant är alltså gördelns 4 rörelse bakåt, sett i granatens l utskj utningsriktning a, effektivt blockerad, varför den rotation av gördeln 4 som eldrörsräfflingen genererar utan begränsning kommer att överföras till granaten l som alltså kommer att lämna eldröret under full rotation.

Fig. 3 visar en eldrörsprojektil i form av en underkalibrerad pilprojektil 6, exempelvis en, vid sin flykt mot målet fenstabiliserad, pansarbrytande pansarvärnspil, försedd med en flerdelad drivspegel 7, vilken drivspegel 7 uppvisar ett bakre gängat parti 8 på vilket parti 8 en med motsvarande gängning Sa invändigt gängad metallgördel 9, exempelvis av koppar, är pågängad. Gängningen 8-88 är Så utformad att den rotation av gördeln 9 som eldrörsräfflíngen vid utskjutningen genererar hinner gänga av gördeln 9 i samband med att proj ektilen 6 ifråga lämnar det eldrör ur vilket projektilen 6 avfyras. Samtidigt med att gördeln 9 lämnar drivspegeln 7 upphör även dess sammanhållande funktion på drivspegelns 7 olika delar. För att gördeln 9, då den lossnar från drivspegeln 7, inte skall skada pilprojektilens 6 fenor 6” har gördeln 9 försetts med de på Fig. 4 illustrerade brottanvisningarna 10 som säkerställer en uppdelning av gördeln 9 i flera mindre delar. 10 15 20 25 30 35 529 751 1065 sE 11 Fig. 5 har framförallt medtagits for att illustrera ett lämpligt sätt att framställa granater 1 av den fór uppfinningen kärinetecknande artilleriprojektiltypen. I enlighet därmed framställs granaterna 1 i två delar, ll resp. 12, som skruvas samman medelst en invändig och en utvändig gängning 13 resp. 14. Därmed blir det lätt att framställa den för uppfinningen utmärkande utvändiga gängningen 15 och gänga på den med den invändiga gängan 15a gängade gördeln 16 innan granatdelama 11 resp. 12 skruvas samman. På Fig. 5 finns även ett för granatdelarna ll resp.12 gemensamt explosivärrinesfyllt inre utrymme 17 och en packning 18 utritade. På figuren 5 återfinns även samma stoppkant 5 för gördelns 16 förskjutning bakåt i granatens 1 utskjutningsriktning a som på Fig. 2 och eftersom stoppkanten 5 har samma funktion även här, dvs. att gördeln (16) gängas ned till anliggning mot ett bakre stoppläge (5), här i form av nämnda stoppkant 5, har den fått behålla beteckningen 5.

Fig. 6 visar en ytterligare utföringsform av en enligt uppfinningen framställd artilleriprojektil av typen granat 19. Även denna granat 19 är framställd av två med varandra sammanfogade granatdelar 21 och 22, men granaten 19 är här av en enklare icke omställbar typ. Även granaten 19 är försedd med en genom pågängning fixerad metallgördel 20 av företrädesvis koppar. Eftersom granaten 19 enbart är avsedd för roterande avfyring är dess koppargördel 20, förutom att den är pågängad på den bakre granatdelen 22, även oförskjutbart fixerad mellan granatdelarna 21 och 22.

Som vidare framgår av figuren 6 är granatdelen 21 utformad med en invändigt gängad urborrning 24 vars gänga har beteckningen 24a, medan granatdelen 22 uppvisar en till urborrningen 24 anpassad och med gängan 25a utvändigt gängad skarvdel 25. Gördeln 20 är i sin tur utformad med en invändig gänga 20a. Samtliga dessa gängor är anpassade till varandra och gördeln 20 har först skruvats på skarvdelen 25 och därefter har granatdelama 21 och 22 skruvats ihop.

Sammanfogade uppvisar granatdelarna 21 och 22 ett gemensamt explosivämnesfyllt utrymme 23. Beteckningen 26 anger en packning eller tätningsmassa.

ALTERNATIVA UTFÖRINGSFORMER Uppfinningen är icke begränsad till endast de visade utföringsforrnerna utan den kan varieras på olika sätt inom patentkravens ram.

Det inses exempelvis att med benämningarna artilleri, artilleripjäs, kanon, artilleriprojektil, artillerigranat, projektil, pilprojektil, etc. ovan avses alla typer av eldrörsvapen med tillhörande projektiler vilka innefattar någon form av räffling, A529 751 1065 SE 12 exempelvis pansarvärns- och stridsvagnskanoner, granatkastare, konventionellt artilleri, truppunderstödsvapen, etc.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 529 751 1065 sE 13 PATENTKRAV

1. Sätt att framställa med gördlar (4, 9, 16, 20) försedda projektiler (1, 6, 11+12, 19) avsedda att avfyras ur räfflade eldrör, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v a tt projektilernas (1, 6, 11+12, 19) till sin grundform ringformiga gördlar (4, 9, 16, 20) via en invändig gänga (Sa, 15a, 20a) förenas med projektilkroppen via en längs densammas utsida anbringad utvändig, motsvarande gänga (3, 8, 15, 25a).

2. Sättenligtkravl,kän n eteckn at d ärav att gördeln(4, 16,20), då projektilen (1, 11+12, 19) är avsedd att avfyras rotationsstabiliserat, efter det att gördeln (4, 16, 20) gängats på projektilkroppen, men före avfyringen, fixeras relativt projektilkroppen vid ett i projektilens utskjutningsriktning (a) bakre stoppläge (5).

3. Sättenligtnågotavkrav 1 eller2,kän n et e c kn at d är av att vid utskjutning av en och samma gördelförsedda (4, 16) projektiltyp (1, 11+12) ur räfflade eldrör, möjliggöra ett val mellan en helt rotationsfri utskjutning av projektilen ( 1, 11+12) ifråga och en mot eldrörsräfflingen svarande roterande utskjutning av densamma, varvid projektilernas (1, 11+12) gördlar (4, 16) förses med en invändig gänga (l5a) som gängas på en motsvarade utvändig gänga (3, 15) på proj ektilkroppen (1, 11+12) och varvid gördeln (4, 16), om utskjutningen skall ske utan rotation, anbringas i projektilens utskjutningsriktning (a) längst fram på projektilkroppens (1, 11+12) utvändiga gänga (3, 15) och varvid denna utvändiga gänga (3, 15), vilken utformats med samma gängriktning som eldrörets räffling och med minst det antal gängvarv som eldrörets räffling, tvingar gördeln (4, 16) att rotera under utskjutningen genom eldröret och varvid gördelns (4, l6)rotationsmöj1igheter, då fun rotation önskas på den utskjuma projekmen (1, 11+12), biockefas (5) före utskjutningen.

4. Sättenligtnågotavkravenl,2eller3,kä n n ete ckn at därav att gördelns (4, 16) rotationsmöj lighet, då full rotation på den avfyrade projektilen (1 , 11+12, 19) önskas, blockeras genom att gördeln (4, 16) före projektilens (1, 11+12) avfyring gängats bakåt i projektilens (1, 11+12) avsedda utskjutningsriktning (a) längs proj ektilkroppens (1, 11+12) utvändiga gänga (3, 15) mot ett stoppläge (5) som säkerställer att den rotation som eldrörsräfflingen tvingar på görde1n(4, 16) helt överförs till projektilkroppen ( l, 11+12). 10 15 20 25 30 35 4529 751 1065 sE 14

5. Sätt enligt krav 1 vid avfyring utan rotation av projektiler (6) som skjuts ut med hjälp av gördlade (9) drivspeglar (7) säkerställa att resp. drivspegel (7) helt befrias från sin resp. gördel (9) då drivspeglarna (7) lärnnar eldröret, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v at t drivspeglama (7) förses med utvändiga gängor (8) på vilka resp. med invändiga gängor (8a) försedda gördlar (9) är pågängade till resp. utvändiga gängas (8) främsta läge i proj ektilens (6) avsedda utskjutningsriktning (a) och varvid dessa gängor (8, 8a) utformats med ett antal gängvarv som något understiger det antal varv som ingår i eldrörsräftlingen.

6. Sätt enligt något av kraven 1 -4 att framställa gördelförsedda fullkaliberproj ektiler (1 , l1+12) avsedda att kunna avfyras ur räfflade eldrör antingen helt rotationsfritt eller med den rotation som det vid utskjutningen använda eldrörets räffling genererar, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v a t t projektilen framställs i form av två med varandra ihopskruvade projekti1delar(11 resp. 12, 21 resp. 22) av vilka den ena proj ektildelen (12 resp. 22) uppvisar en med en utvändig gänga (14 resp. 24) försedd sammanfogningsdel som är utformad att kunna föras in i en därtill avpassad med en motsvarande invändig gänga (13 resp. 24a) försedd urholkning i den andra projektildelen (11 resp. 21) och varvid endera av projektildelarna i anslutning till sammanfogningen dem emellan uppvisar ett nedsvarvat och för pågängning av den invändigt gängade gördeln (16 resp. 20) gängat parti (15 resp. 20a) på vilket gördeln (16 resp. 20) gängas på innan projektildelarna (11 resp. 12, 21 resp. 22) skruvas samman.

7. Gördelförsedd projektil avsedd för utövandet av sättet enligt något av kraven 1 - 6, kä nn eteckn at därav att gördeln(4,9,20)ärfiârenadmed projektilen medelst en egen invändig gänga (1 5a, 21a) och en längs projektilens utsida anordnad motsvarande utvändig gänga (15, 21), vilka gängor (15a, 21a, 15, 21) samverkar med varandra.

8. Gördelförsedda projektiler (1, l1+12) avsedda för utövandet av sättet enligt något av kraven 1 - 4, vilka projektiler (1 , l1+12) kan avfyras helt utan rotation, alternativt under den rotation som eldrörsräfflingen initierar, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v a t t respektive projektil (1, l1+12) innefattar en utvändig gängning (3, 8, 15) på vilken, en i sig ringformig gördel (4,16), som i sig innefattar en motsvarande invändig gängning (15a), är pågängad, och varvid dessa bägge gängor (3, 8, 15, 15a) har samma gängriktning som eldrörsräfflingen och varvid proj ektilens utvändiga gänga (3, 8, 15) har en så vald gängstigning och gänglängd att den tillåter 10 15 20 529 751 1065 SE 15 den därtill anpassade, med en inre gängning (8a, 15a) försedda gördeln (4,16) att fórskjutas från ett i projektilens utskjutningsriktning (a) främre läge till etti proj ektilens utskjutningsriktning (a) bakre läge och att denna rörelse innefattar åtminstone det antal gängvarv som motsvarar det antal varv som eldrörsräfflingen uppvisar längs hela eldröret.

9. Gördelförsedd projektil (6-9) avsedd för utövandet av sättet enligt något av kraven l, 3 eller 5 avsedd att avfyras ur ett räfflat eldrör, som den skall lämna helt utan rotatiomkännetec knat därav att deninnefattasaven underkalibrerad i sin bana mot målet fenstabiliserad pansarbrytande pilproj ektil (6), som avfyras ur eldröret ifråga med hjälp av en drivspegel (7), vilken i sin tur uppvisar en utvändig gänga (8) på vilken gördeln (9) med en däri ingående invändig gänga (Sa) är pågängad och varvid drivspegelns (7) gänga (8) till sin längd är så avpassad att gördeln (9) lämnar drivspegeln i samband med att proj ektilen lämnar eldröret.

10. Gördelförsedd projektil (6-9)-enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v a t t dess gördel (9) försetts med brottanvisningar (10) som säkerställer att gördeln (9) bryts upp i flera delar i samband med att den gängats av drivspegßlrl (7) och därmed lämnar densamma.