SE528101C2 - CDMA-spridningskrets med variabel rat - Google Patents

Description

528 101 2 heten. I denna metod där man använder sig av en k0mbin&ti0fl av CDMA och TDMA är emellertid intervallet av bithastigheter som lätt kan förverkligas begränsat av' antalet 'tidsslitsar. När antalet tidsslitsar som skall användas reduceras för att intermittent sändning skall utföras blir sändningseffektstyr- intervallet som är väsentligt för com långt, varvid sändnings- effektstyrfelet ökas. Eftersom sändningslmottagningstidgiv- ningarna måste anpassas för alla kanalerna blir dessutom flexibiliteten dålig. l ett system i vilket huvudsakligen talbetjäning anordnas och bithastigheten sänks endast i en tyst del, såsom i IS-95, finns inget problem inom teknikens ståndpunkt. I fallet då multimediabetjäning förekomer, där sådana signaler som taldata,l bilddata och andra data vars bithastigheter för sändning är olika förekommer samtidigt, uppträder emellertid, om spridningskoderna med grundhastigheten tilldelas en kanal som endast kräver en låg hastighet, problemet att spridningskoderna.blir otillräckliga. Då det gäller användning av ett radioband kan exempelvis en kanal som endast använder 1,2 kbps ge plats åt åttatidkanalen på 9,6 kbps i en enda bärvåg. Emellertid kan endast två- eller tretid- kanaler tilldelas därför att tillräckliga spridningskoder inte kan tilldelas.

När ett antal kanaler med bithastigheter lägre än grund- hastigheten föreligger'i CDMA-systemet med ett flertal bithastig- heter tillsamans och spridningskoderna (korta koder) för en grundhastighet är tilldelade kanalerna, är antalet spridninge- koder (d.v.s. antalet kanaler) som är inbördes ortogonala korta, varvid frekvenserna inte kan användas effektivt.

Ett ändamål med denna uppfinning är att åstadkomma en CDMA- spridningskrets med variabel hastighet, vilken krets kan erhålla ett tillräckligt antal spridningskoder (d.v.s. kanaler) som är inbördes ortogonala i fallet då ett flertal kanaler med olika bithastigheter finns i ett mobilkomunikationssystem som arbetar med.CDMA-planen. Ett annat ändamål med uppfinningen är att minska interferens genom att erhålla ett tillräckligt antal kanaler som är inbördes ortogonala och att därigenom använda frekvenserna effektivt.

En CDMA-spridningskrets med variabel hastighet enligt 528 101 3 föreliggande uppfinning innefattar N kanalsändningsbehandlings- enheter (101-103 i fig. 1), ett adderings/kombineringsorgan (111 i fig. l) för att addera/kombinera sändningssignaler som matas ut från det befintliga flertalet kanalsändningsbehandlingsenheter, ett tredje spridningskodgenereringsorgan (114 i fig. 1) för att generera en spridningskod (lång kod) med en lång period och tilldelad i enheter av basstationer, ett tredje spridningsorgan (112 i fig. 1) för att sprida den syntetiserade sändningssignalen i enlighet med spridningskoden (den långa koden) och ett module- ringsorgan (113 i fig. 1) för att modulera den av det tredje spridningsorganet spridda ändningssignalen för att omvandla denna till en radiosignal och för att mata ut radiosignalen till en antenn.

I var och en av kanalsändningsbehandlingsenheterna (101-103 i fig. l) vindlingskodar ett vindlingskodningsorgan (104 i fig. 1) sändningsdata. När bithastigheten är lägre än grundhastigheten matar ett syïnbolupprepningsorgan (105 i fig. 1) repetitivt ut en kod för att bringa bithastigheten att överensstämma med grund- hastigheten. Ett första spridningskodgenereringsorgan (110 i fig. l) genererar en spridningskod (kort kod) som svarar mot kodtalet för grundhastigheten och som har en period lika med symbollängden liksom inom teknikens ståndpunkt. Ett andra spridningskodgenereringsorgan (109 i fig. 1) genererar en andra spridningskod som svarar mot ett underkodtal för att särskilja ett flertal kanaler vilkas maximala bithastigheter alltid är lägre än grundhastigheten. Ett andra spridningsorgan (106 i fig. 1) sprider symbolen som har upprepats så att bithastigheten bringas att överensstämma med grundhastigheten i enlighet med den andra spridningskoden svarande mot underkodtalet. Ett blockinter- folieringsorgan (107 i fig. 1) utför blockinterfoliering för att bringa inflytandet av försämring i kvalitet till följd av fädning i fortplantningsbanan att bli slumpvis. Ett förta spridninge- organ (108 i fig. 1) sprider sändningsdatana i enlighet med den första spridningskoden (den korta koden) svarande mot kodtalet för grundhastigheten och matar ut datana.

Såsom är visat i fig. l kan i kanalen med en bithastighet lägre än 'grundhastigheten spridningskoder (korta koder) för en Qrundhastighet användas gemensamt av ett flertal låga bithas- 528 101 4 tighetskanaler genom att symbolen upprepas så. att symbolhastig- heten tvingas att bli lika med grundhastigheten och genom att datana sprids i enlighet med underkoder som är inbördes ortogona- la och som har en kodlängd lika med antalet symbolrepetitions- gånger. Dessa spridningskanaler är inbördes ortogonala oberoende av bithastigheten, varför interferens mellan dem kan minimeras så att ingen distorsion genereras i fortplantningsbanan.

Uppfinningen kommer att beskrivas i detalj med hänvisning till bifogade' ritningar, i vilka fig. 1 är ett blockschema som visar en första utföringsform av uppfinningen, fig. 2 är ett tidsschema som visar tidgivningarna för spridningsorgan i den första utföringsformen av uppfinningen, fig. 3 är ett blockschema som visar en andra utföringsform av uppfinningen, och fig. 4A till 4D är vyer som visar ett sätt att generera en syntetiserad spridningskod i den andra utföringsformen av uppfinningen.

I fig. 1 på bifogade ritningar, som såsonf nämnts är ett blockschema som visar en första utföringsform av uppfinningen, innefattar en CDMA-spridningskrets med variabel hastighet enligt uppfinningen N kanalsändningsbehandlingsenheter 101 till 103, ett adderings/kombineringsorgan 111 för att addera/ kombinera sänd- ningssignaler som matas ut från det befintliga flertalet kanal- sändningsbehandlingsenheter 101 till 103, ett spridningskod- genereringsorgan 114 för att generera en tredje spridningskod (lång kod) med en lång period och tilldelad i enheter av bas- stationer, ett spridningsorgan 112 för att sprida sändnings- iglnalen syntetiserad av adderings/kombineringsorganen 111 i enlighet med den tredje spridningskoden (den långa koden), och ett moduleringsorgan 113 för att modulera spridningssändnings- signalen för att omvandla denna till en radiosignal och för att mata ut radiosignalen till en antenn.

Var och en av kanalsändningsbehandlingsenheterna 101 till 103 innefattar ett vindlingskodningsorgan 104 för vindlingskod- ning av sändningsdata, ett symbolupprepande organ 105 för att, när bithastigheten är lägre än grundhastigheten, upprepa data för att bringa bithastigheten att överensstämma med grundhastigheten, ett spridningskodgenereringsorgan 110 för att generera en första spridningskod (kort kod) svarande mot kodtalet för grundhastig- heten och med en period lika med symbollängden, liksom inom 528 101 teknikens ståndpunkt, ett spridningskodgenereringsorgan 109 för att generera en andra spridningskod (underkod) svarande mot ett underkodtal för att särskilja ett flertal kanaler vars maximala bithastigheter alltid är lägre än grundhastigheten, ett sprid- ningsorgan 106 för att sprida symbolen som har upprepats för att bringa bithastigheten att- överensstämma med grundhastigheten, i enlighet med den andra spridningshastigheten svarande mot under- kodtalet, ett blockinterfolieringsorgan 107 för att bringa inflytandet av försämring i kvalitet till följd av fädning i fortplantningsbanan att i uppträda slumpvis för att förbättra felkorrigeringseffekten, och ett spridningsorgan 108 för att sprida transmissionsdatana i enlighet med den första spridninge- koden (den korta koden) svarande mot kodtalet för grundhastig- heten och för att mata ut datana från kanalsändningsbehand- lingsenheten .

Godtyckliga koder kan användas som den första spridninge- koden (korta koden) som genereras av kanalsändningsbehandlings- enheten 101 och den andra spridnings-koden (underkoden) som genereras av spridningskodgenereringsorganet 109 såvitt de är inbördes ortogonala. När walshkoder som används i IS-95 utnyttjas kan de ortogonala koderna lätt genereras. Ortogonala goldkoder som har utmärkta autokorrelationskarakteristikor och som kan generera ett flertal kodgrupper kan användas som korta koder.

Arbetssättet hos den första utföringsformen av uppfinningen kommer nu att beskrivas med hänvisning till de bifogade rit- ningarna.

Fig. 2 är ett tidsschema som visar tidgivningarna för sprid- ningsorganen 106 och 108 i den' första utföringsformen av upp- finningen.

I fig._ 2 representerar (al), (a2) resp. (a3) sändningsdata på kanaler nr 1 till nr 3 efter att ha utsatts för vindlingskod- ningsbehandling, (b2) resp. (b3) representerar sändningsdata för kanaler nr 2 resp. nr 3 sedan de har utsatts för dataupprepning, och (e2) resp. (c3) andra spridningskoder för kanalerna nr 2 resp. nr 3, (d2) och (d3) data för kanalerna nr 2 resp. nr 3 sedan de har utsatts för spridningsbehandling av nämnda andra spridningsorgan och (el), (e2) och (e3) första spridningskoder för kanalerna nr 1 till nr 3. s 528 101 6 Kanal nr 1 visar arbetssättet för sändning av data i grund- hastigheten medan kanalerna nr 2 och nr 3- visar arbetssättet för sändning av data i en bithastighet svarande mot 1/ 4 av grund- hastigheten. Blockinterfoliering har utelämnats i detta tids- schema för att beskrivningen skall bli mera behändig.

Med hänvisning till fig. 2 sprids sändningsdatana i grund- hastigheten i enlighet med den första spridningskoden (den korta koden el) lika med symbollängden liksom inom teknikens stånd- punkt. Symbolupprepningsorganen 105 och spridningsorganen 106 genomsläpper datana direkt utan att utföra någon behandling. För kanalerna nr 2 och- nr 3 med en bithastighet svarande mot 1/ 4 av grundhastigheten upprepas en symbol fyra gånger av symbolupPIeP' ningsorganen 105 så att bithastigheten omvandlas till samma symbolhastighet som grundhastigheten. En underkod (i detta exempel +l, -1, +l, -1 för kanalen nr 2 och +l, +l, -1, -1 för kanalen nr 3) lika med upprepningsperioden (4 i detta exempel) multiplexeras .

Efter blockinterfoliering (inte visad i detta tidsschema) sprids kanal nr 1 med grundhastigheten i enlighetmed en kort kod (+l, -1, +l, -1) som skiljer sig från den i de återstående kanalerna, ehuru de båda kanalerna nr 2 och nr 3 med delhastig- heten sprids i enlighet med samma korta kod (+l, +l, -l, -l) . Det kan lätt beräknas att de tre kanalerna som sprids på detta sätt är inbördes ortogonala. ' I exemplet ovan används två koder som underkoder. Emellertid finns det fyra koder som har kodlängden 4 och som är inbördes ortogonala. Av denna anledning kan spridningskoder som är inbördes ortogonala i ett antal fyra gånger grundhastigheten tilldelas varje kanal med en bithastighet svarande mot 1/ 4 av grundhastigheten. På likartat sätt kan M spridningskoder som är inbördes ortogonala tilldelas en kanal med en bithastighet svarande mot l/M (M är digniteten 2) av grundhastigheten.

I beskrivningen ovan är bithastigheterna för de M delhastig- hetskanalerna lika. Emellertid kan delhastighetskanaler med olika bithastigheter gemensamt använda en kort kod med grundhastig- heten. Exempelvis kan en kanal nr 1 med hastigheten 1/2 och två kanaler nr 2 och nr 3 med hastigheten 1/4 göras inbördes Ortogonala genom att de följande underkoderna tilldelas dessa kanaler. 528 101 7 underkoden för kanal m: 1 är (+1, -1) därför att kodlänsdsn är 2. i Underkoden för kanal nr 2 är (+l, -1, +1; "1) därför att kodlängden är 4.

Underkoderna för kanal nr 3 är (+l, -11 '1: +1) därför att kodlängden är 4.

När på detta sätt underkoder skall tilldelas i systemet med ett flertal bithastigheter'möjliggörs systematiseringen genom att man använder walshkoder som kvadraturkoder.

Låt närmare bestämt en walshkod med kodlängden L (IJ är digniteten 2) vara (WL). Två koder (WL, WL) och (WL, 'WIJ är walshkoder med var sin kodlängd 2L. När (WL, WL) och (WL, 'WH används i stället för spridningskoden (WL) kan två spridninge- koder användas i en hastighet 1/2 som vid användning av (WL) förekomer som en spridningskod. Det är lätt att förstå att de på detta sätt genererade spridningskoderna är inbördes -ortogonala och även ortogonala mot spridningskoder med kodlängden I., utom den ursprungliga spridningskoden (WL) och spridningskoder i hastigheten 1/2, vilka genereras ur spridningskoden (WL) .

Den andra utföringsformen av föreliggande uppfinning kommer nu att beskrivas med hänvisning till fig. 3 och 4.

Fig. 3 är ett blockschema som visar en andra utföringsform av uppfinningen.

Skillnaden mellan fig. 3 och fig. 1 är följande. Symbol- upprepningsorganen 105 och spridningsorganen 106 har utelämnats.

Ett genereringsorgan 301 för en syntetiserad spridningskod för att multiplicera utsignalen (denförsta spridningskoden (en kort kod)) från ett spridningskodgenereringsorgan 110 med utsignalen (den andra spridningskoden (underkoden)) från ett spridningskod- genereringsorgan 109 för att generera en syntetiseringssprid- ningskod finns. Sändningsdata efter att ha blivit utsatt för blockinterfoliering sprids i enlighet med denna syntetiserade spridningskod.

I den första utföringsformen utförs blockinterfoliering sedan delhastighetskanalen har gjorts lika med grundhastigheten.

I den andra utföringsformen utförs emellertid blockinterfoliering utan att delhastigheten ändras. Av denna anledning kan, ehuru in- terfolieringseffekten blir ringa, en mobilstation för att enbart 528 101 8 mottaga en bestämd låg bithastighet få en enklare utformning när data sprids och sänds medelst nætoden i den andra utförings- formen.

Fig. 4A till 4D är vyer som visar generering av den synteti- serade spridningskoden i den andra utföringsformen.

Såsom är visat i fig. 4B till 4D upprepas i hastigheten l/2 eller 1/4 den första spridningskoden (den korta koden) i enlighet med den andra spridningskoden (underkoden) för generering av en syntetiserad spridningskod med en kodlängd av två eller fyra gånger. En sådan syntetiserad spridningskod kan genereras direkt i enlighet med kodtalet och bithastigheten. Särskilt kan en mobilstation för att enbart mottaga en specifik bithastighet få en enklare utformning genom att sättet att direkt generera den syntetiserade spridningskoden tillämpas.

När både den korta koden och underkoden är walshkoder kan den syntetiserade spridningskoden genereras direkt ur det desig- nerade kodtalet därför att den syntetiserade spridningskoden också är en walshkod.

Den första effekten är att även då kanaler med ett flertal bithastigheter föreligger kan datana spridas i enlighet med spridningskoderna ortogonalt mot varandra så att interferens i CDMA kan minimeras.

Den andra effekten är att även då ett stort antal kanaler med låga bithastigheter finns, kan ett tillräckligt antal koder som är ortogonala mot varandra säkerställas genom att man tilldela: underkoder.

Claims (9)

528 101 f? PAT ENTKRAV

1. CDMA- (koddelningsmultiplexàtkomst-) spridningskrets med variabel hastighet i ett mobilkomunikationssystem som använder sig av direkt spridningskoddelningsmultiplexàtkomst och som har kanaler som sänder data, innefattande spridningskod- genereringsorgan för att generera en första spridningskod och andra spridningskoder (t ex 109 och 110 i fig 3) och organ (t ex 301 i fig 3) för att generera syntetiserade spridningskoder, kännetecknad av att nämnda första spridningskod används gemensamt av ett flertal kanaler i nämnda spridningskrets (t ex fig 2), att nämnda syntetiserade spridningskodgenereringsorgan genererar var och en av nämnda syntetiserade spridningskoder på basis av nämnda första spridningskod och var och en av nämnda andra spridningskoder (t ex 109, 110 och 301 i fig 3), och att nämnda syntetiserade spridningskoder är unika för var och en av nämnda flertal kanaler i nämnda spridningskrets.

2. CDMA-spridningskrets med variabel hastighet enligt krav 1, kännetecknad av att nämnda syntetiserade spridningskoder används i en enda bärvåg.

3. CDMA-spridningskrets med variabel hastighet enligt krav 1, kânnetecknad av att nämnda syntetiserade spridningskoder är ortogonala för var och en av nämnda flertal kanaler i nämnda spridningskrets.

4. CDMA-spridningskrets med variabel hastighet enligt 528 101 fo krav I, kännetecknad av att nämnda organ för att generera syntetiserade spridningskoder genererar var och en av nämnda syntetiserade spridningskoder genom att multiplicera nämnda första spridningskod med var och en av nämnda andra spridnings- koder (t ex 109,110,30l i fig 3).

5. CDMA- (koddelningsmultiplexàtkomst-) spridningskrets med variabel hastighet enligt krav 1, kännetecknad av att nämnda organ för att generera syntetiserade spridningskoder innefattar första spridningskodgenereringsorgan ( t ex 109 i fig 3) för att generera nämnda första spridningskod och andra spridningskod~ genereringsorgan (t ex 110 i fig 3) för att generera nämnda andra spridnings kod .

6. Sätt för CDMA-spridning med variabel hastighet för ett mobilkommunikationssystem med användning av direkt spridnings~ koddelningsmultiplexàtkomst och med kanaler som sänder data, innefattande generering av en första spridningskod och andra spridningskoder (t ex 109 och 110 i fig 3), generering av syntetiserade spridningskoder (t ex 301 i fig 3) och spridning av data med åtminstone en av nämnda syntetiserade spridnings- koder, kännetecknat av att nämnda första spridningskod används gemensamt av ett flertal kanaler i spridningskretsar (t ex fig 2), att var och en av nämnda syntetiserade spridningskoder genereras pà basis av nämnda första spridningskod och var och en av nämnda andra spridningskoder (t ex 109, 110 och 301 i fig 3), och att nämnda syntetiserade spridningskoder är unika för var 528 101 /I a och en av nämnda flertal kanaler 1 nämnda spridningskrets.

7. Sätt för CDMA-spridning med variabel hastighet enligt krav 6, ytterligare kännetecknat av att nämnda spridningskoder används i en enda bärvàg.

8. Sätt för CDMA-spridning med variabel hastighet enligt krav 6, kännetecknat av att nämnda spridningskoder är ortogonala för var och en av nämnda flertal kanaler i nämnda spridnings- krets.

9. Sätt för CDMA-spridning med variabel hastighet enligt krav 6, kånnetecknat av att var och en av nämnda syntetiserade spridningskoder genereras genom att nämnda första spridnings- kod multipliceras med var och en av nämnda andra spridningskoder (t ex 109, 110 och 301 i fig 3).