SE524983C2 - Frekvensinställning för radiosändtagare - Google Patents

Description

Ü 20 25 30 35 524 983 2001-06-19 P=\0834 Eitan, Pearl, Latzer E. Co\P\005_Frequency tuning for transceivers\SE\P0834005_040707_nyingiven heskrivningdoc MD spänningsstyrd TCXO (VCTCXO) som en exakt frekvensreferens- källa. Temperaturkompenserade oscillatorer beskrivs t.ex. i US-A-3,938,3l6, 4,0l5,208, 4,454,483, 5,375,l46 samt 5,604,468, vilka införlivas här genom hänvisning. TCXO:s eller VCTCXO:s tar emot en indikation av den omgivande tem- peraturen och justerar utfrekvensen från oscillatorn mot- svarande för att kompensera för kristallfrekvensens kända karaktäristiska temperaturvariation.

TCXO:s och VCTCXO:s är större och tyngre än enkla kristalloscellatorer och innefattar delar som inte enkelt inkorporeras i monolistiska sändtagaranordningar. De är också beroende av att en kristall, som har en hög rörelse- kapacitans, används för att tillåta externstyrd inställning av oscillatorn, och är följaktligen större än standardkri- staller som används i enkla kristalloscillatorer. TCXO:s och VCTCXO:s tillför följaktligen oönskade kostnader och vikt till RF-kommunikationsapparater, såsom mobiltelefoner, i vilka de används.

Samanfattning av uppfinningen Det är ett ändamål med vissa aspekter av den förelig- gande uppfinningen att tillhandahålla metoder och apparater som möjliggör noggrann inställning av en radiosändtagare genom att använda en billig frekvensreferenskälla.

Det är ett ytterligare ändamål med vissa aspekter av den föreliggande uppfinningen att tillhandahålla en nog- grann radiofrekvenskålla som lätt kan inkorporeras i en mo- nolistisk sändtagareanordning.

Det är ett ytterligare ändamål med vissa aspekter av den föreliggande uppfinningen att tillhandahålla en nog- grann radiofrekvenskälla, som inte kräver en TCXO eller en VCTCXO.

I föredragna utföringsformer av den föreliggande upp- finningen innefattar en radiosändtagare, vilken kommunice- rar med en basstation på en basstationsbärfrekvens, en el- ler flera frekvenssynthesizers, vilka tar emot klocksigna- 10 Ü 20 25 30 524 983 2001-06-19 P=\0834 Eitan, Pearl, Latzer & C0\P\005_F!equen::y tuning for transceivers\SE\POB34U05_040707_nyingiven beskrivningdoc MD ler från en referensoscillator. Referensoscillatorn inne- fattar företrädesvis en enkel kristalloscillator utan tem- peraturkompensering eller organ för extern frekvensstyr- i förhållande som erfordras av radiosändtagaren, ning. Ett frekvensfel för klocksignalerna, till en klockfrekvens, uppskattas/kalkyleras baserat pà felet det orsakar i sänd- tagarens frekvens. Det uppskattade felet delas upp i en grovkorrigeringsuppskattning och en finkorrigeringsupp- skattning. Grovuppskattningen används för att stega en el- ler flera av frekvenssynthesizerna, sä att synthesizerna genererar frekvenssignaler inom ett förutbestämt område för en màlfrekvens. Finkorrigeringen tillämpas genom att gene- rera en motsvarande frekvenskorrigering i en korrigerings- krets hos sändtagaren, företrädesvis i sändtagarens bas- bandskrets. Genom att dela upp frekvensfelet, och följakt- ligen tillämpa frekvenskorrigeringar i samverkan i synthe- sizerna och basbandskretsen, möjliggör den föreliggande uppfinningen att sändtagren kan ställa in och låsa till bärfrekvensen med hög noggrannhet, medan ett snabbt tids- svar och làg brusnivà bibehålls, utan att en temperaturkom- penserad eller spänningsstyrd oscillator behövs. _ I vissa föredragna utföringsformer av den föreliggan- de uppfinningen, matas ytterligare information i till sänd- tagaren angående fysiska förhållanden för kristalloscilla- torn. Denna information innefattar företrädesvis kristal- lens temperatur och àlder, såväl som förutsagda eller regi- strerade data angáende kristalloscillatorns svar pà de fy- siska förhållandena. Informationen kan även innefatta os- cillatorns matningsspänning och last, såväl som vilka andra parametrar som helst som påverkar oscillatorns prestanda.

Informationen används vid antaganden av frekvensfelet, vil- ket tillämpas vid sändtagarens initialinställning. Därefter utförs företrädesvis en mätning av felet med en sluten slinga, och det mätta felet delas upp i ett grovfrekvensfel 10 15 20 25 30 35 524 983 2001-06-19 P=\0834 Eitan, Pearl, Latzer a Co\P\005_I-'requency tuning for transceivers\SE\P0834005_040707_nyingiven beskrivningdoc MD och ett finrestfel och används för fininställning av -synthesizerna och basbandskretsen.

I vissa föredragna utföringsformer enligt den före- liggande uppfinningen, utförs frekvenskorrigeringen för basbandssignalerna genom att fasförskjuta signalerna, före- trädesvis genom att subtrahera restfrekvensfelet efter de- (IF) eller därtill korrigeras restfrekvensfelet genom att multi- modulering av mellanfrekvens- signaler. Alternativt plicera de demodulerade IF-signalerna genom en fasvektor, antingen i digital eller analog form, genom att använda en komplex multiplikator. Fasvektorn tillför en fasförskjut- ning till signalerna, vilken varierar kontinuerligt med ti- den, pà ett sätt beräknat för att generera den önskade frekvenskorrigeringen.

Alternativt eller därtill redovisas vidare för rest- frekvensfelet under genereringen av signalerna (vid sänd- ning) och/eller vid fastställning av signalernas värden (vid mottagning), företrädesvis vid steget för modulering och/eller demodulering av signalerna. I ett system som an- vänder FSK-modulering, i vilket demoduleringen utförs av en frekvensdiskriminator, justeras t.ex. beslutströskelvärdet som svar pä restfrekvensfelet. Under sändning genererar Q sändtagaren moduleringstoner med en frekvens, som skiljer sig från den utformade frekvensen med en storlek som är nödvändig för att redovisa för restfelet.

Det finns följaktligen enligt en föredragen utför- ingsform av den föreliggande uppfinningen en radiokommuni- kationsanordning, vilken sänder eller tar emot en signal med en förutbestämd bärfrekvens, innefattande en referens- oscillator, vilken genererar en klockfrekvens med ett klockfrekvensfel i förhållande till en därtill angiven frekvens, en processor, vilken uppskattar klockfrekvensfe- let och delar upp felet för att fastställa grov- och fin- felskorrigeringskomponenter, àtminstone en frekvenssynthe- sizer, vilken som svar pà klockfrekvensen och på grovfels- 10 U 20 25 30 35 524 983 2001-06-19 P:\0834 Eitan, Pearl, Latzer & Co\P\005_Frequency tuning for transceivers\SE\P0834005_O40707__nyingiven beskrivningfloc MD korrigeringskomponenten genererar en delvis korrigerad fre- kvens med ett restfrekvensfel, vilken delvis korrigerade frekvens används för att behandla signalen, samt signalbe- handlingskrets, vilken använder finfelskorrigeringskompo- nenten för att behandla signalen för att korrigera rest frekvensfelet.

Referensoscillatorn innefattar företrädesvis en kris- talloscillator, vilken inte är en temperaturkompenserad kristalloscillator.

Referensoscillatorn tar företrädesvis inte emot en styrinmatning för att justera klockfrekvensen.

Processorn uppsakttar företrädesvis klockfrekvensfe- let som svar på en känd driftkaraktäristik för referensos- cillatorn.

Apparaten innefattar företrädesvis en sensor, vilken gör en mätning av ett drifttillstànd för referensoscilla- torn, som den kända driftkaraktäristiken påverkas av, vil- ken mätning används av processorn vid uppskattning av klockfrekvensfelet.

Sensorn innefattar företrädesvis en temperatursensor.

Den kända driftkaraktäristiken innefattar företrädes- vis en avvikelse av klockfrekvensen med oscillatorns àlder.

Apparaten innefattar företrädesvis ett minne, vilket lagrar data som anger klockfrekvensfelets svar pà driftka- raktäristiken, vilken data används av processorn vid upp- skattning av klockfrekvensfelet.

Processorn mäter företrädesvis klockfrekvensfelets svar pà driftkaraktäristiken och behandlar det mätta svaret för att generera datan lagrad i minnet.

Den åtminstone enda frekvenssynthesizern innefattar företrädesvis första och andra frekventsynthesizers, och processorn delar grovfelkorrigeringskomponenten i en första korrigeringskomponent, använd av den första synthesizern, och en andra korrigeringskomponent, använd av den andra synthesizern. 10 15 20 25 30 35 524 983 2001-06-19 P=\0B34 Eitan, Pearl, Latzer & Co\P\005_Frequency tuning for transceivers\SE\P0834005_040707_nyingiven beskrivníngdoc MD Anordningen innefattar företrädesvis en mixer, vilken blandar signalen med den första delvis korrigerade frekven- sen för att generera en första mellanfrekvenssignal, som blandas med den andra delvis korrigerade frekvensen för att generera en andra mellanfrekvenssignal för inmatning till signalbehandlingskretsen.

Anordningen innefattar företrädesvis en signaldetek- tor, vilken som svar pà signalen tillhandahåller en indika- tion av ett frekvensfel som finns kvar efter tillämpning av en eller flera av felkorrigeringskomponenterna.

Signaldetektorn innefattar företrädesvis en frekvens- kalkylator, vilken räknar övergångar för den behandlade signalen för att därigenom fastställa en frekvensuppskatt- ning.

Signaldetektorn innefattar företrädesvis en fasdetek- tor, vilken detekterar en fasförskjutning i signalen, som är behandlad av signalbehandlingskretsen.

Signalbehandlingskretsen innefattar företrädesvis en basbandskrets.

Basbandskretsen innefattar företrädesvis en subtrahe- rare, vilken subtraherar ett tidsvarierande fasvärde fràn signalen för att korrigera restfrekvensfelet.

Signalbehandlingskretsen kan alternativt innefatta en komplex multiplikator, vilken anbringar en tidsvarierande fasförskjutning till signalen för att korrigera restfre- kvensfelet.

Signalbehandlingskretsen kompenserar företrädesvis för restfrekvensfelet enligt behandlingsinformationen buren av signalen.

Signalbehandlingskretsen innefattar företrädesvis en modulator, vilkens inställningar justeras genom en för- skjutning bestämd som svar pà restfrekvensfelet.

Signalbehandlingskretsen innefattar företrädesvis en demodulator, vilkens inställningar justeras genom en för- skjutning bestämd som svar pà restfrekvensfelet. 10 15 20 25 30 35 524 983 2001-06-19 P=\0B34 Eitan, Pearl, Latzer s. Co\P\005_Frequency tuning for transceivers\SE\P0834005_040707_nyíngiven beskrivningdoc MD Den åtminstone en synthesizern innefattar företrädes- vis en mottagarsynthesizer och en sändarsynthesizer som var och en genererar delvis korrigerade frekvenser, vilka an- vänds för att behandla mottagna respektive sända signaler.

Det finns vidare i enlighet med en föredragen utför- ingsform av den föreliggande uppfinningen en radiokommuni- kationsanordning, vilken sänder eller tar emot en signal med en förutbestämd bärfrekvens, som innefattar en kris- tallfrekvenskälla, en integrerad kretsanordning, som inne- fattar en referensoscillatorkrets, vilken är ansluten till kristallfrekvenskällan för att skapa en klockfrekvens, en basbehandlingskrets, vilken behandlar signalen, samt en ra- diofrekvensbehandlingskrets, vilken som svar på klockfre- kvensen behandlar signalen tillsammans med basbandsbehand- lingskretsen.

Radiofrekvensbehandlingskretsen innefattar företrä- desvis åtminstone en frekvenssynthesizer, vilken genererar en radiofrekvens som svar på klockfrekvensen för att använ- das vid behandlingen av signalen.

Klockfrekvensen har företrädesvis ett klockfrekvens- fel i förhållande till en därav specificerad frekvens, vil- ken korerigeras gemensamt av basbandbehandlingskretsen och radiofrekvensbehandlingskretsen.

Anordningen innefattar företrädesvis inte en tempera- turkompenserad kristalloscillator.

Referensoscillatorn tar företrädesvis inte emot en styrinmatning för att justera klockfrekvensen.

Det finns vidare, i enlighet med en föredragen utför- ingsform av den föreliggande uppfinningen, en metod för att ställa in en radiokommunikationsanordningsfrekvens för att korrigera för en klockfrekvens frekvensfel genererat av en referensoscillator i förhållande till en därav specificerad frekvens, innefattande uppskattningar av klockfrekvensfe- let, uppdelning av det uppskattade felet i en grovfelskom- ponent och en finfelskomponent, som svar på grovfelskompo- 10 Ü 20 25 30 524 985 2001-06-19 P=\0934 Eican, Pearl, Latzer a Co\P\005_Frequency tuning for transceivers\SE\P0834005_040707_nyingiven beskrivningdoc MD nenten, generera en delvis korrigerad frekvens med ett restfrekvensfel, använda den delvis korrigerade frekvensen för att behandla signalen, och som svar pà finfelskomponen- ten, använda en finfrekvenskorrigering för att korrigera restfrekvensfelet. Att dela upp felet i grovkomponenten in- nefattar att dela upp felet i initial- och mellanfelskompo- nenter, och att generera den delvis korrigerade frekvensen innefattar att generera en första delvis korrigerad fre- kvens som svar på initialfelskomponenten och en andra del- vis korrigerad frekvens som svar pà mellanfelskomponenten, vilka första och andra delvis korrigerade frekvenser an- vänds vid behandling av signalen.

Uppskattning av felet innefattar företrädesvis att uppskatta ett frekvenssving som svar pà en driftkaraktäri- stik för referensoscillatorn.

Metoden innefattar företrädesvis att utföra en mät- ning av ett drifttillstànd för oscillatorn som driftkarak- täristiken påverkas av, och felet uppskattas som svar pà mätningen.

Att utföra mätningen innefattar företrädesvis att mäta en temperatur. p Att uppskatta felet innefattar företrädesvis att upp- skatta en avvikelse för klockfrekvensen med oscillatorns ålder.

Att uppskatta frekvenssvinget innefattar företrädes- vis att registrera och använda ett frekvensregister beroen- de pà driftkaraktäristiken.

Att använda den delvis korrigerade frekvensen inne- fattar företrädesvis att blanda signalen med den första delvis korrigerade frekvensen för att generera en första mellanfrekvenssignal, vilken blandas med den andra delvis korrigerade frekvensen för att generera en andra mellanfre- kvenssignal.

W AU 20 25 30 524 983 2001-06-19 P=\O834 Eitan, Pearl. Latzer á Co\P\005_Frequency tuning for transceivers\SE\POB34005_040707_nyingiven beskrivníngæloc MD Att uppskatta felet innefattar företrädesvis att fastställa, frekvensfel som återstår efter behandling av signalen. som svar pà signalen, en uppskattning av ett Att fastställa uppskattningen innefattar företrädes- vis att mäta en frekvens hos en behandlad signal efter an- bringande av den delvis korrigerade frekvensen.

Att mäta frekvensen innefattar företrädesvis att räk- na övergàngarna i signalen.

Att uppskatta felet innefattar företrädesvis att de- tektera ett frekvenssving i basbandsbehandlingen av signa- len.

Att detektera frekvenssvinget innefattar företrädes- vis att uppnå en synkronisering av en signal mottagen av anordningen och att detektera ett sving som svar pà synkro- niseringen.

Att uppskatta och dela upp felet innefattar företrä- desvis att uppskatta och dela upp iterativt och att an- bringa de iterativt uppskattade och uppdelade felkomponen- terna för att kompensera för klockreferensfelet till inom en förutbestämd tolerans.

Att bestämma uppskattningen innefattar företrädesvis att uppskatta ett frekvensfel vid behandling av en mottagen signal, och att dela upp felet innefattar att dela upp det uppskattade frekvensfelet för att anbringa korrigeringar pà en sänd signal.

Att använda finfrekvenskorrigeringen innefattar före- trädesvis att anbringa korrigeringen under basbandsbehand- lingen.

Att använda finfrekvenskorrigeringen innefattar före- trädesvis Att att subtrahera frekvenskorrigeringen. använda finfrekvenskorrigeringen innefattar al- ternativt eller därtill att anbringa en tidsvarierande fas- förskjutning pà signalen. 10 15 20 25 30 35 524 983 2001-06-19 P:\0834 Eitan, Pearl, Latzer S- Co\P\00S_Frequency tuning for transceivets\SE\P0834005_040707_nyingiven beskrivningdoc MD Att anbringa fasförskjutningen innefattar företrädes- vis att driva en komplex multiplikator, vilken verkar pà signalen.

Att använda finfrekvenskorrigeringen innefattar före- trädesvis att kompensera för restfrekvensfelet enligt pro- cessinformationen buren av signalen.

Den föreliggande uppfinningen kommer att förstås mer ingående genom den följande detaljerande beskrivningen av föredragna utföringsformer därav, tillsammans med ritning- arna enligt vilka; Kortfattad beskrivning av ritningarna Pig. 1 är ett schematiskt blockdiagram som visar en radiosändtagare, som använder en enkel kristalloscillator som en frekvenskälla, enligt en föredragen utföringsform av den föreliggande uppfinningen; fig. 2 är ett schematiskt kretsdiagram som visar en oscillatorkrets, som används i sändtagaren i fig. 1, enligt en föredragen utföringsform av den föreliggande uppfinning- en; fig. 3 är ett schematiskt blockdiagram som visar de- lar av en radiosändtagare, enligt en annan föredragen utfö- ringsform av den föreliggande uppfinningen; och fig. 4 är ett flödesschema som schematiskt illustre- rar en metod för frekvensinställning, enligt en föredragen utföringsform av den föreliggande uppfinningen.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer Hänvisning görs till fig. 1, vilken är ett schema- tiskt blockdiagram som visar delar av en radiosändtagare 20, enligt en föredragen utföringsform av den föreliggande uppfinningen. Sändtagaren 20 är av en typ vanligtvis använd i mobiltelefoner enligt PDC-standard och implementeras fö- reträdesvis i form av en eller flera specialbyggda integre- rade kretsanordningar, innefattande alla eller de flesta av funktionerna enligt blocken som visas i fig. l. Det kommer emellertid att inses att principerna enligt den föreliggan- 10 15 20 25 30 35 524 983 2001-06-19 P:\0834 Eitan, Pearl, Latzer e Co\P\005_Frequency tuning for transceivers\SE\P0834005_040707_nyingiven beskrivningdoc MD de uppfinningen kan tillämpas på samma sätt i sändtagare som används enligt andra mobilkommunikationsstandarder, så- väl som sändare, mottagare och sändtagare av andra typer.

Sändtagare 20 innefattar företrädesvis en processor 22, vilken tar emot data fràn olika delar av sändtagaren och styr olika sändtagarfunktioner. Processorn innefattar företrädesvis en digital signalprocessor eller mikroproces- För klarhet och enkelhet hos illustrationen visas i fig. l endast de sorkärna av vilken lämplig känd typ som helst. funktionella anslutningar som är viktiga för förståelsen av den föreliggande uppfinningen. Fackmännen inom omrâdet blir uppmärksamma pà ytterligare funktioner för vilken proces- sorn används eller kan användas. Åtminstone vissa av block- en som visas i fig. 1, vilka utför logiska funktioner, im- plementeras vidare företrädesvis genom att använda mjukvara som körs i processor 22. Funktionerna för processorn och vissa av eller alla de andra blocken som visas i figuren kan alternativt även realiseras genom att använda dedikera- de hàrdvarukretsar.

Processorn och hos sändtagaren 20 funktionella delar implementeras företrädesvis i en enskild monolistisk inte- grerad kretsanordning, helst i tvâ integrerade anordningar, hänvisade till häri som ett modemchip 27 och ett RF-chip 60, vilka bàda anges symboliskt i fig. 1 genom prickade linjer innehållande resp. element. Det skall emellertid förstås att mànga andra tillämpningar är möjliga, genom att använda olika kombinationer av diskreta och integrerade komponenter.

En kristalloscillator 24 tillhandahåller en klocksig- nal vilken används av sändtagare 20, under kontroll av pro- cessorn 22, för att ställa in och läsa till en bärfrekvens för en ej visad basstation, med vilken sändtagaren kommuni- cerar. Oscillatorn 24 har inte sin egen temperaturkompense- ringsfunktion eller möjliggör för extern styrning och ju- stering av klocksignalfrekvensen. Processorn 22 fastställer 10 15 20 25 30 35 524 983 2001-06-19 P:\O834 Eitan, Pearl, Latzer i Co\P\00S_Prequency tuning for transceivers\SE\P0834DOS_040707_nyingiven beskrivningdoc MD i stället ett uppskattat fel för klocksignalfrekvensen i förhållande till en referensfrekvens och delar upp det upp- skattade felet i en grovkomponent och en eller flera mel- lan- och/eller finkomponenter.

Som svar pà uppdelningen av felet sänder en frekvens- inställare 28 ut frekvenskorrigeringsinställningar för att styra vissa delar av sändtagaren och kompensera för felet, sàsom beskrivs i ytterligare detalj nedan. En frekvenskal- kylator 26 förser processorn med en förbättrad, sluten slinguppskattning av felet som àterstàr efter att frekvens- korrigeringsinställningen har anbringats, och processorn använder den förbättrade uppskattningen för att uppskatta nya, mer precisa inställningar. Inställare 28 och kalkyla- tor 26, vilken företrädesvis innefattar en nollkorsnings- räknare, implementeras företrädesvis i hàrdvara och eller mjukvara pà chipset 27 tillsammans med processor 22 och andra modulerings-, demodulerings- och basbandsbehandlings- element för sändtagare 20.

Fig. 2 är ett schematiskt elektriskt diagram som vi- sar detaljer av oscillator 24, i enlighet med en föredragen utföringsform av den föreliggande uppfinningen. Oscillatorn en RSX-2-FDD32-kristall Oakland New Zeeland, innefattar en kristall 25, t.ex. framställd av Rakon Ltd., Bortsett från kondensatorer 29, och en os- cillatorkrets 23. vilka typsikt har en hög kapacitans (i allmänhet över 10 pF), en hög stabilitet och som i allmänhet inte framställs som en del av en integrerad krets, innefattas företrädesvis åter- stoden av krets 23 i sin helhet i chipset 60 eller alterna- tivt i chipset 27 (de prickade linjerna i fig. 1 innefat- tande kretsen 23 skall antas i alternativet). En sådan in- tegrerad design är inte praktisk när en temperaturkompense- rad eller spänningsstyrd TCXO-oscillator krävs och används följaktligen inte i kända högpressionsradiosändtagare.

Kretsdesignen som visas i fig. 2 baseras pà Crystal Oscil- av Robert J. Matthys (John Wiley & Sons, lator Circuits, 10 15 20 25 30 35 524 983 2001-06-19 P=\0834 Eitan, Pearl, Latzer s. Co\P\005_Frequency tuning for transceivers\SE\P0834005_040707_nyingiven beskrivningdoc MD 1983), sida 135, vilken införlivas här genom hänvisning.

Värden för kretsens komponenter väljs i enlighet med refe- rensfrekvensen för vilken oscillatorn 24 är designad, och passande val av värden blir uppenbara för fackmannen.

I en föredragen utföringsform av den föreliggande uppfinningen i fig. l ger en sensor 30, helst en tempera- tursensor, en inmatning till processorn 22 indikativ för oscillatorns 24 drifttillstånd. Processorn är kopplad till ett minne 37, i vilket data indikativa för oscillatorns driftkaraktäristika är lagrade. Denna karaktäristika inne- fattar företrädesvis oscillatorns temperatursvar, såväl som dess frekvensdrift med åldern. Processorn använder inmat- ningen från sensor 30 för att utföra ett initialt antagande av frekvensfelet baserat på den uppmätta temperaturen och oscillatorns kända ålder. Datan angående oscillatorns driftkaraktäristika lagras företrädesvis i minnet 37 enligt fabrikskalibrering eller baserat på information tillhanda- hållen av tillverkaren av oscillator 24 och/eller av kristallen 25, och kan lagras antingen i form av en upp- slagstabell eller som koefficienter i en ekvation, som tillämpas av processorn för att beräkna frekvensfelet. Som tillägg fastställs datan och lagras eller uppdateras av processorn i sig själv, genom att övervaka frekvensfelet som en funktion av förändrade driftkaraktäristika i fältet.

Sensorn kan som alternativ eller därtill innefatta en spännings- och/eller strömsensor, och datan lagrad i minnet 37 kan innefatta oscillatorns svar på variationer i spän- ning och/eller last. Vilka andra karaktäristika som helst som påverkar klockfrekvensen genererad av oscillatorn kan på samma sätt kännas av, lagras och användas av processorn ,22 vid uppskattning av frekvensfelet.

Tillämpningen av frekvenskorrigeringarna som är fast- ställda av processorn 22 kommer nu att beskrivas i ytterli- gare detalj med hänvisning till behandling av RF-signalerna mottagna och sända av sändtagare 20. Signaler mottagna från 10 15 20 25 30 524 983 2001-06-19 P:\0B34 Eitan, Pearl, Latzer S. Co\P\00S_Frequency tuning for transceívers\SE\POB34005_O40707_nyingiven beskrivning.doc MD basstationen filtreras av ett RF-bandpassfilter 31 och om- formas sedan ned successivt till mellanfrekvenser IF1 och IF2 av respektive mixer 32 och 34. Nedomformning av de mot- tagna signalerna i två IF steg är välkänd teknik för radio- sändtagare för att möta analoga signalbehandlingsrestrik- tioner, och är inte väsentligt för den föreliggande uppfin- ningen. Fackmån inom teknikområdet kommer att inse att principerna enligt den föreliggande uppfinningen kan imple- menteras i sändtagare med vilket antal av nedomvandlings- steg som helst. För en basstationsfrekvens med omkring 800 MHz (i PDC-mobiltelefonbandet), MHZ OCh IF2 400 kHz. IF1- ett första IF-bandpassfilter 33 filter 35, trädesvis ett SAV-filter med en bandbredd av i 16 kHz, och filter 34 innefattar ett keramiskt filter med en bandbredd av i 12 kHz.

Nedomvandlingen utförs genom att använda lokala fre- är IF1 företrädesvis 130 resp. IF2-signalerna filtreras av och ett andra IF-bandpass- såsom visas i fig. 1. Filter 33 innefattar före- kvenssignaler tillhandahållna av synthesizers 56 resp. 58, till mixers 32 och 34. Synthesizerna tar emot klocksignaler från kristalloscillator 24 och korrigeringsinställningar. från inställaren 28, varvid en initial, grovkorrigering an- bringas till synthesizern 56, och en åtföljande finare kor- rigering anbringas synthesizern 58. Något restfrekvensfel som återstår i IF2 korrigeras innan eller under basbandsbe- handling såsom beskrivs här nedan.

Såsom noterats i stycket "Bakgrund till uppfinningen" förväntas kristalloscillatorns 24 klockfrekvens inlednings- vis avvika från sin egenfrekvens med i 10 ppm plus ytterli- gare 2 ppm med åldern. Vid antagande om fem års livstid för sändtagaren 20, kan den uppskattade totala avvikelsen för frekvensen med åldern antas vara i 10 ppm. Den totala fel- budgeten kommer följaktligen att vara omkring i 20 ppm, så att för en basstationsfrekvens i 800 MHz mobiltelefonbandet 10 15 20 25 30 35 524 983 2001-06-19 P:\0834 Eitan, Pearl, Latzer & C0\P\005_Frequency tuning for transceivers\SE\POB34005_040707_nyingiven beskrivningmloc MD kan företrädesvis synthesizers 56 och 58 kompensera för i 16 kHz med fel pà grund av frekvensdrift.

Den av synthesizern 56 genererade frekvensen är i samma frekvensband som basstationsbärfrekvensen, vilken är 800 MHz i det föreliggande exemplet. Inställare 28 justerar företrädesvis synthesizerns 56 frekvens i steg ungefärligen lika med basstationens mellankanalsutrymme, dvs. 25 kHz för PDC-mobiltelefonstandarden. Stegstorleken kan alternativt till t.ex. 12,5 kHz, om filtret 33 har en bandbredd smalare än hela mellankanalsut- underindelas genom ett enhets tal, rymmet, såsom i den föreliggande föredragna utföringsfor- men. Stegstorleken för synthesizer 56 bör emellertid inte vara för liten, eftersom det skulle förlänga tiden som krävs för inställare 28 att stega synthesizern över dess inställningsomràde.

När synthesizern 56 väl är lämpligt inställd stegar inställaren 28 synthesizerns 28 frekvens för att korrigera restfrekvensfel, baserat pà den uppskattade frekvensen för mellanfrekvenssignalen IF2, som tillhandahålls av kalkyla- torn 26 till processorn 22. Synthesizern 58 verkar företrä- desvis vid en frekvens av 129,9 MHz, vilken varieras i steg av omkring 1 kHz tills den är optimalt inställd.

Som förberedelse för basbandsbehandling är mellanfre- kvenssignalen IF2 hàrdbegränsad av en komparator 38, och den resulterande binära signalen demoduleras sedan av en demodulator 40. Antag att basbandsignalerna är differenti- ellt fasmodulerade, sàsom är välkänt och vanligen använt inom tekniken, varvid demodulatorn genererar en utmatning proportionell mot signalernas fas, vilket möjliggör att en detektor 42 kan detektera och mata ut ett värde representa- tivt för signalernas fasförskjutning.

Drift av komparatorn 38, demodulatorn 40 och detek- i US-A-5,640,427, vilken införlivas här genom hänvisning. Det är emellertid underförstått att torn 42 beskrivs t.ex. andra basbandsbehandlingsmetoder och anordningar, som är 10 15 20 25 30 35 524 983 2001-06-19 P=\0B34 Eitzen, Pearl, Latzer S. Co\P\005_Frequency tuning for transceivers\SE\POB34005_040707_nyingivan beskrivningdoc MD kända inom teknikomràdet, kan användas pá samma sätt för sådan fasdetektering.

Det resterande restfrekvensfelet som synthesizers 56 och 58 inte tar hand om, pà grund av deras diskreta stegka- raktäristik, subtraheras företrädesvis från demodulatorns 40 utmatning genom en subtraherare 41. Fasfelet som är sub- traherat av subtraherare 41 beräknas företrädesvis av pro- cessorn 22 såsom lika med 2 x Üïx Af x Ts, varvid Af är restfrekvensfelet och Ts är symbolvaraktigheten, dvs. tiden utdelad för att sända varje symbol i de mottagna signaler- na. Subtraheraren 41 tillhandahåller företrädesvis en slut- giltig i 500 Hz justering, sà att sändtagare 20 làser till basstationsfrekvensen inom den erfordrade 0,2 ppm eller mindre.

Fig. 3 är ett schematiskt blockdiagram som visar de- lar av en linjär radiosändtagare 80, enligt en föredragen utföringsform av den föreliggande uppfinningen. Sändtagare 80 är lik sändtagare 20 men kompenserar för restfrekvensfe- let genom fasföljd. En komplex multiplikator 51 multiplice- rar företrädesvis IF-signalen som kommer in till kompara- torn 38 genom exp(- j x Aö), varvid Aö är en erfordrad _ tidsvarierande fasförskjutning given av A0 = 2I¶Af3 x t, i vilken Af3 är restfrekvensfelet som skall korrigeras och t är tiden.

Alternativt eller därtill är den komplexa multiplika- torn 51 placerad mellan synthesizern 58 och mixern 54, mel- lan mixern 34 och filtret 35, eller i vilket annat passande läge som helst. Den komplexa multiplikanden som multiplice- rar signalerna bestäms därefter av inställaren 28.

Sändtagaren 80 innefattar företrädesvis, men inte nödvändigtvis, en komplex demodulator 90 i stället för kom- paratorn 38 och demodulatorn 40.

Fasen som detekteras av detektorn 42 àterkopplas en- vilken därefter instruerar ligt fig. 1 till processorn 22, inställaren 28 att styra subtraheraren 41 (och eventuellt 10 15 20 25 30 35 524 983 2001-06-19 P=\0834 Eitan, Pearl, Latzer 6. Co\P\005_Frequency tuning for transceivers\SE\POB34005_040707_nyíngiven beskrivningdoc MD även synthesizers 56 och 58) för att korrigera smà fre- kvensavvikelser som återstår efter justering av Synthesi- sàsom beskrivits ovan. zern 58, En passande metod för att beräkna en tidsvarierande fasförskjutning, som erfordras för att korrigera för en sådan frekvensavvikelse, beskrivs bl.a. i det ovan nämnda US-A-5,640,427. detektera och korrigera frekvensavvikelser ersätter konven- Denna metod för att tionell automatisk frekvensstyrning (AFC) som används för detta syfte i kända sändtagare.

Utmatningen från detektorn 42 matas vidare till be- handlingskretsen 44, vilken utför funktioner såsom dekryp- data- och tering, deformatering och avkodning av audio-, styrsignaler, som är känd teknik för mobiltelefonkommunika- tion. Andra typer av sändtagare kommer att innefatta andra behandlingsfunktioner, och principerna enligt den förelig- gande uppfinningen är inte begränsade till mobiltelefoni och kan implementeras i olika typer av sändtagare.

I en alternativ föredragen utföringsform av den före- liggande uppfinningen, redovisas för det återstående rest- frekvensfelet under demodulering, avkodning och/eller de- tektering av signalernas datainnehàll. När signalerna modu- leras genom att använda FSK-modulering, justerar t.ex. pro- cessorn 22 ett besluttröskelsvärde i kretsen 44 som svar pà restfrekvensfelet, för att korrigera för restfelet. Andra metoder kan pà liknande sätt användas för att ta hand om restfrekvensfelet beroende pà den använda moduleringstypen, demoduleringsschemat, etc.

I en transmissionskanal för sändtagare 20, kodas, formateras och krypteras utgående audio-, data- och styr- signaler av behandlingskretsen 46. Enligt PDC-standarder är denna process en "spegelbild" av den utförd av kretsen 44, men den specifika karaktären av kodnings-/avkodnings- och formaterings-/avformateringsprocesserna är pà intet sätt nödvändiga för den föreliggande uppfinningen. En resulte- rande fasmodulerad signal är inmatning till en digital IQ- 10 15 20 25 30 524 983 2001-06-19 P=\0B34 Eican, Pearl, Laczer a Co\P\005_Frequency tuning for transceívers\SE\POB34005_040707_nyingiven beskrivningxloc MD modulator 47, vilken separerar signalen i I- och Q-bas- bandskomponenter. Dessa komponenter fasförskjuts av en kom-, plex multiplikator 48 och konverteras till analoga signaler av en digital/analog-(D/A)-omvandlare 52. Komponentanalog- signalerna uppomvandlas sedan av en RF IQ-modulator 50 för att generera RF-utmatningssignaler med en sändfrekvens för- sedd av en synthesizer 54.

Frekvenskorrigeringen av de sända signalerna utförs genom att använda en metod analog med den som är applicerad på signalerna mottagna från basstationen. Synthesizern 54, vilken väsentligen liknar synthesizern 56 i utformning och funktion, tar emot en klockinmatning från oscillator 24 och 28, så är rätt Något en korrigerad frekvensinställning fràn inställare att frekvensen som förses till en IQ-modulator 50 inställd inom 1 12,5 kHz-gränserna beskrivna ovan. restfel i den sända signalens frekvens korrigeras genom tidsvarierande fasföljd vid multiplikatorn 48, såsom be- skrivits ovan med hänvisning till den komplexa multiplika- torn 51 (fig.

I den föredragna utföringsformen som visas i fig. 1 används endast en enskild RF/IQ-modulator 50 för uppkonvertering av 3) använd för att behandla mottagna signaler. de sända signalerna, såsom är vanligt tillämpat i radio- sändtagartekniken. En bredare omfattning av frekvenskorri- gering är följaktligen typiskt tillämpad pà multiplikatorn 48 än vad som behöver tillämpas på subtraheraren 41. Felet i klockfrekvensen som är genererad av oscillator 24, fast- ställd under beräkningen av frekvenskorrigeringen för att behandla de mottagna signalerna, är företrädesvis använt för att fastställa inställningarna, som skall anbringas till synthesizer 54 och multiplikator 48 av inställaren 28.

Frekvenskorrigering av de sända signalerna utförs al- ternativt genom att använda tvâ eller flera synthesizers, sàsom används för att behandla de mottagna signalerna. Syn- thesizers 56 och 58 kan som ytterligare alternativ användas W Ü 20 25 30 35 524 983 2001-06-19 P=\0B34 Eitan, Pearl, Latzer s Co\P\005_Frequency tuning for tzansceivers\SE\POB34005_040707_nyingiven beskrivningdoc MD för frekvensgenerering och korrigering av bäde sända och mottagna signaler.

I andra föredragna utföringsformer av den föreliggan- de uppfinningen moduleras signalerna i modulatorn 47 eller kodas i behandlingskretsen 46 med en offset, vilken kompen- serar för restfrekvensfelet. När signalerna t.ex. FSK modu- leras använder modulatorn 47 moduleringstoner med en fre- kvens som skiljer sig från en egenfrekvens med ett värde som är nödvändigt för att redovisa för restfrekvensfelet.

Fig. 4 är ett flödesschema som schematiskt illustre- rar en metod för feluppdelning och frekvenskorrigering im- plementerad i sändtagaren 20, enligt en föredragen utför- ingsform av den föreliggande uppfinningen. Frekvensen kor- rigeras i ett antal pà varandra följande upprepningar tills en önskad precision är uppnàdd.

Processorn 22 tar företrädesvis emot en inmatning fràn sensorn 30 och använder denna inmatning tillsammans med data lagrad i minnet 37 för att beräkna en initialupp- skattning av frekvensfelet genom antagande, Afl, utan att sändtagaren 20 ännu har erhållit en signal från basstatio- nen. Processorn delar upp det uppskattade felet i korriger- ingar som skall användas av synthesizern 56, synthesizern 58 resp. subtraheraren 41, pà följande sätt: processor 21 använder först den uppskattade korriger- ingen för att fastställa en inställning N1 från inställaren 28 till synthesizern 56, som indikerar antalet steg som synthesizern mäste stega sin frekvensutmatning. Företrädes- vis är N1 = ROUND(Af1/Stl), varvid Stl är storleken hos frekvensstegen som utförs av synthesizerna, t.ex. 25 eller 12,5 kHz, Det valda värdet för N¿ används för att finna ett Afz som skall vara in- såsom noterats i exemplen beskrivna ovan. resterande mellanfrekvensfel Afz = Afl - N1 x Stl. an- vänds för att beräkna en inställning N2, matning till synthesizer 58 från inställare 28, vilken in- dikerar antalet steg med vilka denna synthesizer mäste ste- 10 15 20 25 30 35 524 983 2001-06-19 P:\O834 Eitan, Pearl, Latzer & Co\P\005_Frequency tuning for transceivers\SE\POB34005_040707_nyingiven beskrivningdoc MD ga sin utmatning. Företrädesvis är N; = ROUND(Af2/St2), varvid St2 är stegstorleken för synthesizern 58, vilken är omkring 1 kHz i det ovan givna exemplet.

Slutligen beräknas ett finfrekvensfel Af3 baserat på fasavvikelsen detekterad av detektor 42, sàsom beskrivits ovan. Detta finfel ges företrädesvis av Af3 = Af; - N2 X St2, och är inmatning till subtraheraren 41, eller som en tidsvarierande fasföljd till den komplexa multiplikatorn 51, såsom beskrivits ovan.

När den initiala korrigeringen är utförd, och RF- signalen från basstationen är erhállen, gör kalkylatorn 26 en grovmätning av basbandssignalens frekvens, företrädesvis genom att räkna nollövergàngar i signalen. Trots att ett försök kan göras för att demodulera den mottagna signalen är det inte troligt att frekvenskorrigeringen, som anbring- as i detta läge, är tillräckligt noggrann för att möjliggö- ra att sändtagaren kan etablera synkroniseringen med signa- len. Grovfrekvensmätningen görs därför utan någon tidssyn- kronisering och utan att beakta datan som är buren av sig- nalen. Mätningen kan följaktligen ha viss onoggrannhet, ef- tersom den beror pà spektralegenskaperna för datan som p sänds av basstationen, vilken inte nödvändigtvis är spekt- ralt symmetrisk runt bäraren.

Noggrannhetsnivån för mätningen är i allmänhet till- räcklig, emellertid för att göra en mer noggrann, sluten slingbestämning av frekvensfelet Afl än vad som uppnàddes genom antagande. Detta nya värde av Afl delas upp av pro- cessor 22 och används föra att hitta nya värden för N1, N2 samt Af3, genom att använda uppdelningsmetoden beskriven ovan.

Frekvenskorrigeringen som används genom att följa den grova slutna slingfelbestämningen är i allmänhet tillräck- lig för att tilllàta sändtagaren att demodulera den mottag- na signalen och därigenom etablera synkronisering med den mottagna signalen. Ett finfrekvensfel beräknas sedan base- 10 15 20 25 30 524 983 2001-06-19 P=\0B34 Eiitan, Pearl, Latzer & Co\P\005_Frequency tuning for transceivers\SE\P0834005_040707_nyingiven beskrivningdoc MD rat på fasavvikelsen som är detekterad av detektor 42, så- som beskrivits ovan. Detta finfrekvensfel delas återigen upp av processor 22 och används för att omräkna N1, N; och Af3.

Processorn för sluten slingfeldetektering, uppdelning och korrigering fortsätter företrädesvis så länge som sänd- tagaren 20 ställs in till basstationsfrekvensen, varvid funktionen med automatisk frekvensstyrning utförs. Baserat på det detekterade frekvensfelet, beräknar processorn 22 på samma sätt och anbringar, genom inställaren 28, lämpligt uppdelade korrigeringsinställningar även till multiplikaton 48 och synthesizern 54.

För att summera så korrigeras kristalloscillatorns 24 frekvensfel i förhållande till frekvensen för signalerna mottagna från basstationen genom att dela upp frekvensfelet i tre delar: ett grovfel korrigerat av stegande synthesizer 56, ett mellanrestfel korrigerat av stegande synthesizer 58 och ett finrestfel korrigerat av subtraherare 41. Frekvens- felet i förhållande till signaler sända av sändtagare 20 delas upp i ett grovfel korrigerat av den stegande Synthe- sizern 54 och ett finrestfel korrigerat av multiplikator: 48. Det skall emellertid förstås att i andra sändtagare kan frekvensfelet i förhållande till både de mottagna och sända signalerna delas upp och korrigeras i två, tre, fyra eller flera steg, beroende på tillämpningens funktionskrav, en- ligt den föreliggande uppfinningens principer.

Det skall därmed inses att de ovan beskrivna före- dragna utföringsformerna anförs genom exempel, och att upp- finningens skyddsomfång endast begränsas av patentkraven.

Claims (45)

N U 20 25 30 35 524 983 22 PATENTKRAV

1. Radiokommunikationsapparat, vilken sänder eller tar emot en signal med en förutbestämd bärfrekvens innefat- tande: en referensoscillator, vilken genererar en klockfre- kvens med ett klockfrekvensfel i förhållande till en där- till specificerad frekvens; en processor, vilken uppskattar klockfrekvensfelet och delar upp felet för att bestämma grov- och finfelskor- rigeringskomponenter; åtminstone en frekvenssynthesizer, vilken som svar pà klockfrekvensen och pà grovfelskomponenten, genererar en delvis korrigerad frekvens med ett restfrekvensfel, vilken delvis korrigerade frekvens används för att behandla signa- len; och en signalbehandlingskrets, vilken använder fin- felskorrigeringskomponenten för att behandla signalen för att korrigera restfrekvensfelet.

2. Apparat enligt krav 1, varvid referensoscillatorn innefattar en icke-temperaturkompenserad kristalloscilla- tor.,

3. Apparat enligt krav 1, varvid referensoscillatorn har en icke-justerbar klockfrekvens.

4. Apparat enlig krav 1, varvid processorn uppskat- tar klockfrekvensfelet som svar på en känd driftkaraktäris- tik för referensoscillatorn.

5. Apparat enligt krav 4, innefattande en sensor, vilken gör en mätning av ett drifttillstànd för referen- soscillatorn, som den kända driftkaraktäristiken pâverkas av, vilken mätning används av processorn för att uppskatta klockfrekvensfelet. 10 U 20 25 30 524 983 *“?fiÉffi.:flÜLff ' »mc-fl “w'fl-U=- : anar 2UJ-- I u ' 2001-06-19 \\CURRENT\DB\P\0834 Eitan, Pearl, Latzer & Co\P\005_Frequency tuning: transceivers\SE\P08340005_040220_Svensk patentansökan med àndringar.doc MD f 23

6. Apparat enligt krav 5, varvid sensorn innefattar en temperatursensor.

7. Apparat enligt krav 4, varvid den kända driftka- raktäristiken innefattar en avvikelse av klockfrekvensen med oscillatorns àlder.

8. Apparat enligt krav 4, innefattande ett minne, vilket lagrar data indikativt för klockfrekvensfelets svar på driftkaraktäristiken, vilken data används av processorn för att uppskatta klockfrekvensfelet.

9. Apparat enligt krav 8, varvid processorn mäter klockfrekvensfelets svar pà driftkaraktäristiken och be- handlar det mätta svaret för att generera datan lagrad i minnet.

10. lO. Apparat enligt krav l, varvid den àtminstone enda frekvenssynthesizern innefattar första och andra frekvens- synthesizers, varvid processorn delar upp grovfelskorrige- ringskomponenten i en första korrigeringskomponent använd av den första synthesizern och en andra korrigeringskompo- nent använd av den andra synthesizern.

11. ll. Apparat enligt krav 10, och innefattande en mix- er, vilken blandar signalen med den första delvis korrige- rade frekvensen för att generera en första mellanfrekvens- signal, vilken blandas med den andra delvis korrigerade frekvensen för att generera en andra mellanfrekvenssignal för inmatning till signalbehandlingskretsen.

12. Apparat enligt krav 1, innefattande en signalde- tektor, vilken som svar pà signalen tillhandahåller en in- 10 15 20 25 30 .o ' , 4 . n 2001-06-19 \\CURRENT\DB\P\0B34 Eitan, Pearl, Laczer & Co\P\005_Prequency tuningšíorš -_ :_ J å ;"§' ' I 'I . I u I ' ' transceive:s\SE\P08340005_040220_Svensk patentansökan med àndringaxndoc MD - - ~ 24 dikation av ett frekvensfel som återstår efter applicering av en eller flera av felkorrigeringskomponenterna.

13. Apparat enligt krav 12, varvid signaldetektorn innefattar en frekvenskalkylator, vilken räknar den behand- lade signalens övergångar för att därigenom bestämma en frekvensuppskattning.

14. Apparat enligt krav 12, varvid signaldetektorn innefattar en fasdetektor, vilken detekterar en fasför- skjutning i signalen behandlad av signalbehandlingskretsen.

15. Apparat enligt krav 1, varvid signalbehandlings- kretsen innefattar en basbandskrets.

16. Apparat enligt krav 15, varvid basbandskretsen innefattar en subtraherare, vilken subtraherar ett tidsva- rierande fasvärde från signalen för att korrigera restfre- kvensfelet.

17. Apparat enligt krav 1, varvid signalbehandlings- kretsen innefattar en komplex multiplikator, vilken an- bringar en tidsvarierande fasförskjutning till signalen för att korrigera restfrekvensfelet.

18. Apparat enligt krav 1, varvid signalbehandlings- kretsen kompenserar för restfrekvensfelet under behandling av information buren av signalen.

19. Apparat enligt krav 18, varvid signalbehandlings- kretsen innefattar en modulator, vilkens inställningar jus- teras av en offset fastställd som svar på restfrekvensfe- let. 10 15 20 25 30 35 n u v I 9 u, , . n . n. an: ' ,, . n u» I" ,, , ~ - ~ , , . u . o v ' ' ' . . - - c v ' , , I v u _ . . 0 f ' _ u _. ,, nu v 2001-06-19 \\czmRmN'r\nß\P\os3-1 Eican, Pearl, Laczer s. co\P\oos_Frequency cuningšfoïrš -I :_ _' 1 2"? ' ' 3 - 1 transceivers\SE\P08340005__040220__Svensk patentansókan med àndringazzdoc MD - 25

20. Apparat enligt krav 18, varvid signalbehandlings- kretsen innefattar en demodulator, vilkens inställningar justeras av en offset fastställd som svar pà restfrekvens- felet.

21. Apparat enligt krav l, varvid den àtminstone enda synthesizern innefattar en mottagarsynthesizer och en sän- darsynthesizer som genererar resp. delvis korrigerade fre- kvenser, vilka var och en används för att behandla mottagna och sända signaler.

22. Radiokommunikationsapparat, vilken sänder eller tar emot en signal med en förutbestämd bärreferens, inne- fattande: en kristallfrekvenskälla; en integrerad kretsapparat innefattande: en referensoscillatorkrets, vilken är ansluten till kristallfrekvenskällan för att generera en klockfrekvens; och basbandsbehandlingskrets, vilken behandlar signa- len; och radiofrekvensbehandlingskrets, vilken som svar pà klockfrekvensen behandlar signalen i samverkan med bas- bandsbehandlingskretsen.

23. Apparat enligt krav 22, varvid radiofrekvensbe- handlingskretsen innefattar àtminstone en frekvenssynthesi- zer, vilken genererar en radiofrekvens som svar pà klock- frekvensen för att användas vid behandling av signalen.

24. Apparat enligt krav 22, varvid klockfrekvensen har ett klockfrekvensfel i förhållande till en därav speci- ficerad frekvens, vilket korrigeras i samverkan mellan bas- bandsbehandlingskretsen och radiofrekvensbehandlingskret- Sen . 10 15 20 25 30 524 983 2001-06-19 \\C\IRRENT\DB\P\0834 Eítan, Pearl, Latzer & Co\P\00S_Frequency tuningšítzr; '_ ', ,' '. _. transceivers\SE\P08340005_040220_Svensk patentansökan med àndringaindnc MD ' ' ' ' 26

25. Apparat enligt krav 22, varvid kristallfrekvenskällan innefattar en icke- temperaturkompenserad kristalloscillator.

26. Apparat enligt krav 22, varvid referensoscilla- torn har en fast klockfrekvens.

27. Metod för att ställa in en radiokommunikationsan- ordnings frekvens för att korrigera för ett frekvensfel för en klockfrekvens genererad av en referensoscillator i för- hållande till en därav specificerad frekvens, innefattande: att uppskatta klockfrekvensfelet; att dela upp det uppskattade felet i en grovfelskom- ponent och en finfelskomponent; som svar pá grovfelskomponenten generera en delvis korrigerad frekvens med ett restfrekvensfel; att använda den delvis korrigerade frekvensen för att behandla signalen; och som svar pà finfelskomponenten, anbringa en finfre- kvenskorrigering för att korrigera restfrekvensfelet[ var- vid att dela upp felet i en grovkomponent innefattar att dela upp felet i initial- och mellanfelskomponenter, och varvid att generera den delvis korrigerade frekvensen innefattar att generera en första delvis korrigerad fre- kvens som svar pà den initiala felkomponenten och en andra delvis korrigerad frekvens som svar pà mellanfelskomponen- ten, vilka första och andra korrigerade frekvenser används vid behandling av signalen.

28. Metod enligt krav 27, varvid att uppskatta felet innefattar att uppskatta en frekvensavvikelse som svar på en driftkaraktäristik för referensoscillatorn. 10 15 20 25 30 2001-06-19 \\CKJRRENT\DB\P\0834 Eitan, Pearl, Latzer & Co\P\005_Frequency tuning: trans ceivers\SE\ P08 34 0 0 05_04022 0_Svensk patentansékan med ändringar . doc MD v 27 .. _ ¿or:~.'_ , . . . .

29. Metod enligt krav 28, innefattande att göra en mätning av ett drifttillstànd för oscillatorn, som driftka- raktäristiken pâverkas av, varvid felet uppskattas som svar pà mätningen.

30. Metod enligt krav 29, varvid att göra mätningen innefattar att mäta en temperatur.

31. Metod enligt krav 28, varvid att uppskatta felet innefattar att uppskatta en avvikelse för klockfrekvensen med oscillatorns àlder.

32. Metod enligt krav 28, varvid att uppskatta fre- kvensavvikelsen innefattar att registrera och använda ett frekvensregister beroende pà driftkaraktäristiken.

33. Metod enligt krav 27, varvid att använda den del- vis korrigerade frekvensen innefattar att blanda signalen med den första delvis korrigerade frekvensen för att gene- rera en första mellanfrekvenssignal, vilken blandas med den andra delvis korrigerade frekvensen för att generera en andra mellanfrekvenssignal.

34. Metod enligt krav 27, varvid att uppskatta felet innefattar att som svar pà signalen fastställa en uppskatt- ning av ett frekvensfel som återstår efter behandling av signalen.

35. Metod enligt krav 34, varvid att fastställa upp- skattningen innefattar att mäta en behandlad signals fre- kvens efter applicering av en delvis korrigerad frekvens. 10 15 20 25 30 524 933 š_..=.:_ 2001-06-19 \\CIIRRENI'\DB\P\OB34 Eitan, Pearl, Latzer 6. Co\P\005_F:equency tuningšfinšrš v: :_ _' ; 1 "å ' 1": -u- ° :__ _§_, . transceivers\SE\P08340005_040220_Svensk patentansökan med àndringandoc MD ' ' ' ' 28

36. Metod enligt krav 35, varvid att mäta frekvensen innefattar att räkna övergångar i signalen.

37. Metod enligt krav 34, varvid att uppskatta felet innefattar att detektera en frekvensavvikelse i basbandsbe- handling av signalen.

38. Metod enligt krav 37, varvid att detektera fre- kvensavvikelsen innefattar att erhålla en synkronisering av en signal mottagen av anordningen och att detektera en av- vikelse som svar pà synkroniseringen.

39. Metod enligt krav 34, varvid att uppskatta och dela upp felet innefattar att uppskatta och dela upp itera- tivt och anbringa de upprepat uppskattade och uppdelade felkomponenterna för att kompensera för klockfrekvensfelet inom en förutbestämd tolerans.

40. Metod enligt krav 34, varvid att fastställa upp- skattningen innefattar att uppskatta ett frekvensfel vid behandling av en mottagen signal, och varvid att dela upp det uppskattade frekvensfelet innefattar uppdelning av det uppskattade frekvensfelet för applicerande av korrigeringar pà en sänd signal.

41. Metod enligt krav 27, varvid att använda finfre- kvenskorrigeringen innefattar att använda korrigeringen un- der basbandsbehandling.

42. Metod enligt krav 41, varvid att använda finfre- kvenskorrigeringen innefattar att subtrahera frekvenskorri- geringen. 10 15 524 933 . Il . [lll I ,, .. _.. '__, ... ¿°f...---; . .. -~-H" .n o I u.. 2001-06-19 \\CLIRREN'I'\DB\P\0834 Eitan, Pearl, Latzer s Co\P\00S_Frequency tuning: transceivers\SE\PO8340005_040220_Svensk patentansókan med àndringaLdoc MD v 29

43. Metod enligt krav 27, varvid att använda finfre- kvenskorrigeringen innefattar att anbringa en tidsvarieran- de fasförskjutning till signalen.

44. Metod enligt krav 43, varvid att använda fasför- skjutningen innefattar att driva en komplex multiplikator vilken verkar pà signalen.

45. Metod enligt krav 27, varvid att använda finfre- kvenskorrigeringen innefattar att kompensera för restfre- kvensfelet under behandlingen av information buren av sig- nalen.