SE523810C2 - En jordbearbetningsenhet med främre och bakre tallriksenhet - Google Patents

Description

20 25 30 523 810 2 Ändamålet har även uppnåtts med en jordbearbetningsenhet av det inledningsvis de- finierade slaget, varvid den första tallriksenheten och den andra tallriksenheten är associerade med varandra och är avsedda att anordnas relativt en ram medelst en upphängriingsanordning på ett sådant sätt att de horisontella kraftkomposantema för resp tallriksenhet väsentligen ej orsakar ett vridande moment omkring en vertikal axel, vars läge är förutbestämt.

F öreträdesvis har de närnnda horisontella kraftkomposantema har en förutbestämd vinkel relativt färdriktningen. Ändamålet har även uppnåtts med en lantbruksmaskin av det inledningsvis definie- rade slaget, innefattande 'en dylik jordbearbetningsenhet samt en upphängningsan- ordning fór att svängbart upphänga tallriksenheterna i närrmda rambalk.

Härigenom har uppnåtts en jordbearbetningsenhet resp en lantbruksmaskin, som är sj älvstabiliserande genom krañjämvikt resp momentjämvikt, dvs i huvudsak följer rakt efter den dragande traktorn, oberoende av jordart och bearbetningsdjup.

Företrädesvis är den första tallriksenheten och den andra tallriksenheten associerade med varandra och är avsedda att anordnas relativt ramen på ett sådant sätt att mo- mentjärnvikt väsentligen uppnås kring en vertikalaxel framför den jordbearbetnings- enheten i färdriktningen.

Härigenom ökas den sj älvstabiliserande verkan än mer.

Med fördel är en i varje ögonblick väsentligen nedersta punkt hos åtminstone den första tallriksenheten fritt rörlig längs en mot ett relativt ramen fixt horisontalplan lutande första linje eller kurva, samt varvid en i varje ögonblick väsentligen nedersta punkt hos den andra talh-iksenheten är fi-itt rörlig längs en andra linje eller kurva, varvid den andra tallriksenheten är associerad med nämnda första tallriksenhet på sådant sätt att när den första tallriksenheten relativt horisontalplanet förflyttas upp längs nämnda första linje eller kurva, förflyttas den andra tallriksenheten utmed oooøo 10 15 20 -»_ß =ÉÉm 523 810 3 närrmda andra linje eller kurva samt varvid när den första tallriksenheten relativt ho- risontalplanet förflyttas nedåt längs nämnda första linje eller kurva, förflyttas den andra tallriksenheten utmed nämnda andra linje eller kurva i motsatt riktning.

I det fall en tallrik med en icke cirkulär periferi används, menas med nedersta punkt den nedersta punkten på den tänkta linje, som förbinder tallrikens radiellt sett perife- ra delar.

Lämpligtvis är den andra tallriksenheten associerad med nämnda första tallriksenhet på sådant sätt att den första tallriksenheten förflyttas väsentligen tillsammans med den andra tallriksenheten relativt ett vertikalplan längs färdriktningen, eller vice ver- sa. Härigenom erhålls ett konstant och jämnare arbetsdjup för den ena tallriksenhe- ten.

Företrädesvis är nämnda andra linje eller kurva i huvudsak parallell med nämnda horisontalplan. Alternativt är nänmda första linje eller kurva i huvudsak parallell med nämnda horisontalplan. Alternativt är nämnda andra linje lutande relativt hori- sontalplanet, och varvid nämnda andra tallriksenhet är associerad med nämnda för- sta tallriksenhet på sådant sätt att när den första tallriksenheten relativt horisontal- planet förflyttas upp längs nämnda första linje eller kurva, förflyttas den andra tall- riksenheten relativt horisontalplanet ned längs närrmda andra linje eller kurva eller vice versa.

Med fördel är den första tallriksenhetens i horisontalplanet proj icerade törflyttning väsentligen lika stor som den andra tallriksenhetens i horisontalplanet proj icerade törflyttning. Altemativt är den andra tallriksenhetens i horisontalplanet projicerade förflyttning är proportionell mot den första talhíksenhetens i horisontalplanet proj i- cerade förflytming. 10 15 20 25 Cêm 523 810 4 Företrädesvis står tallriksenheternas i horisontalplanet proj icerade förflyttning i pro- portion till resp tallriksenhets avstånd parallellt med färdriktningen till lantbruksma- skinens dragpunkt.

Lämpligtvis är den andra tallriksenhetens i horisontalplanet projicerade förflyttning i huvudsak lika med den första tallriksenhetens i horisontalplanet projicerade för- flyttning multiplicerat med kvoten av den andra tallriksenhetens avstånd parallellt med färdriktningen till lantbruksmaskinens dragpunkt och den första tallrikens av- stånd parallellt med färdriktningen till lantbruksmaskinens dragpunkt.

Företrädesvis har den första linjens eller kurvans resp den andra linjens eller kur- vans utsträckning projicerade mot ett horisontalplan en vinkel relativt ett vertikal- plan längs färdriktningen. Lämpligtvis är åtminstone den ena av närrmda vinklar vä- sentligen rät. Med fördel är båda vinklarna väsentligen räta.

Alternativt har åtminstone den ena av den första och den andra linjens eller kurvans utsträckning projicerad mot ett horisontalplan en vinkel relativt ett vertikalplan tvärs färdriktningen. Lämpligtvis är åtminstone den ena av nämnda vinklar är väsentligen rät. Med fördel är båda vinklarna väsentligen räta.

F öreträdesvis är den första tallriksenheten anordnad vid en första tallriksbalk och varvid den andra tallriksenheten är anordnad vid en andra tallriksbalk, varvid nämn- da rörsta linje eller kurva sträcker sig i huvudsak i ett vertikalplan parallellt med den första tallriksbalkens longitudinella utsträckning, och varvid den andra linjen eller kurvan sträcker sig i huvudsak i ett vertikalplan väsentligen i den andra tallriksbal- kens longitudinella utsträckning.

Med fördel irmefattar närnnda förbindelseanordning en fast förbindelse.

Lämpligtvis innefattar nämnda förbindelseanordning en stel förbindelse, såsom en balk. Alternativt innefattar nämnda förbindelseanordning en lös förbindelse, såsom en wire. Alternativt innefattar nämnda förbindelseanordning ett justerbart förbindel- 10 15 20 25 fäso 523 810 5 seorgan, såsom en vantskruv eller en hydraulcylinder. Alternativt innefattar nämnda förbindelseanordning ett svängbart fórbindelseorgan. Alternativt innefattar nämnda törbindelseanordning ett justerbart törbindelseorgan, såsom en vantskruv eller en hydraulcylinder, varvid det justerbara förbindelseorganet är svängbart förbundet med tallriksbalkarna.

Företrädesvis innefattar nämnda íörbindelseanordning åtminstone ett ytterligare tör- bindelseorgan, som är svängbart, och är anordnat mellan en av tallriksbalkarna och förbindelseorganet.

Alternativt irmefattar nämnda törbindelseanordning två ytterligare svängbara tör- bindelseorgan anordnade mellan resp tallriksbalk och fórbindelseorganet.

Lärnpligtvis innefattar nämnda törbindelseanordning en arm anordnad att iörbindas ledbart med rambalken och att törbindas mellan närrmda svängbara törbindelseor- gan.

FIGURSAMMANDRAG I det följande kommer uppfinningen att beskrivas i ytterligare detalj med hänvisning till bifogade ritningar, i vilka Figur l illustrerar en lantbruksmaskin med en j ordbearbetriingsenhet; Figur 2a - 2c illustrerar en jordbearbetningsenheten enligt en första uttöringsform av uppfinningen i olika vyer innefattande en främre och en bakre rad tallriksenheter; Figur 3a - 3c illustrerar den främre och den bakre radens tallriksenheter rörelse re- lativt varandra under jordbearbetning; Figur 4a - 4c illustrerar en j ordbearbetningscnhet enligt en andra utiöringsform; Figur 5 -21 illustrerar alternativa uttöringsformer av jordbearbetningsenheten enligt uppfinningen. 10 15 20 25 Ûêw 523 810 6 DETALJBESKRIVNING Figur 1 visar en lantbruksmaskin 2. En främre tallriksbalk 4 är försedd med tallriks- enheter 6, bildande en främre rad 9, och en bakre balk 8 med tallriksenheter 10, bil- dande en bakre rad ll. Tallriksenhetema 6 resp 10 är försedda med en roterbar tall- rik 12 resp 14. Tallrikama 12, 14 är vinklade åt olika håll för samverkande jordbe- arbetning. Tallriksbalkarna 4, 8 är upphängda i en ram 16 uppbyggd av rambalkar 18. Ramen är försedd med en draganordriing 20 med kopplingsorgan 22 för anslut- ning till ett dragfordon. Kopplingsorganets medelpunkt eller dragpunkt betecknas med 24.

På tallrikama 12, 14 verkar olika krañer när de arbetar i jorden. Dessa kan för varje främre resp bakre tallrik 12, 14 delas upp i dragkraft D, resp D2, verkande bakåt; nonnalkraft N, och N2 verkande uppåt och orsakad av lantbmksmaskinens 2 vikt; motsatt riktade sidokrafier S, och S2 orsakade av tallrikamas 12 och 14 väsentligen motsatt vinklade ställning relativt färdriktningen. Summan av sidokrafterna S, resp S2 fiån den främre raden 9 tallrikar 12 resp bakre raden ll tallrikar 14 betecknas F , resp F2, dvs F, = ZS, och F2 = 252.

S, och S2 resp F, och F2 är motriktade, men inte alltid lika stora beroende på olika arbetsdjup och att de främre tallrikama ibland arbetar i obearbetad jord, dvs den främre raden utsätts för ett större motstånd än den bakre. Krafierna S, och S2 resp F, och F2 har dessutom olika avstånd E, resp E2 till lantbruksmaskinens dragpunkt 24.

Alla dessa faktorer bidrar till att tidigare kända lantbruksmaskiner försedda med samverkande tallriksenheter kan uppvisa obalans med sned gång eller pendling fiån sida till sida som följd.

Figur 2a - 2c visar en första uttöringsform av en sj älvstabiliserande jordbearbet- ningsenhet 32 hos en lantbruksmaskin. Jordbearbetningsenheten har försetts med en upphängningsanordning 25 innefattande främre resp bakre upphängningsorgan 26 resp 28 mellan tallriksbalkarria 4 resp 8 och rambalken 18. Dessutom har den främre none. 10 15 20 _ 25 :flfw 523 810 7 tallriksbalken 4 förbundits med den bakre tallriksbalken 8 en förbindelseanordriing 30. Upphängningsorganen 26 resp 28, har leder 34a, 34b anordnade i färdriktningen.

F örbindelseanordningen 30, som förbinder tallriksbalkaina 4 och 8 innefattar kring en horisontell led 35 svängbara främre och bakre distansorgan 36, 38, som i sin tur är förbundna med ett förbindelseorgan 40 i form av en vantskmv via leder 41. Tack vare förbindelseanordníngen överförs i huvudsak inte krafterna F, resp F 2 till ramen 16. Sidokraftema F, resp. P2 tas väsentligen istället upp av vantslcniven 40.

Figur 3a - 3c visar en självstabiliserande j ordbearbetriingsenhet, som bygger på att kraftj ämvikt mellan tallriksenhetema 6 resp 10 upprätthålls. Arbetsdjupet för den främre resp bakre radens 9, 11 tallrikar 12, 14 betecknas med 42 resp 44.

I figur 3a visas talliikarna 12, 14 vid samma arbetsdjup 42 resp 44. Tallrikarna 12 förorsakar en första sidokraft F, riktad till värister i figuren, pga tallrikamas 12 vin- kel relativt färdriktningen. Tallrikarna 14 har en mot tallrikania 12 väsentligen mot- riktad vinkel relativt färdriktningen, vilket förorsakar en andra sidokraft P2 riktad till höger i figuren. I de fall då talliikarna 12 kommer i ingrepp med jorden mer än tall- rikama 14, hamnar sidokiafterna i obalans, dvs F, > F 2. Kraftskillnaden F, - P2 för- flyttar då båda tallriksbalkama 4 och 8 åt vänster i bilden pga att dessa är förbundna med förbindelseorganet 40, se bild 3b. Upphängningsorganen 26 lyfier då samtidigt under rörelsen , pga sin mot vertikalplanet aktuella vinkel, upp de främre tallriksen- heterna 9 med tallrikama 12 till ett grundare arbetsdjup 44 varvid F, avtar. På mot- svarande sätt sänker upphängningsorganen 28 samtidigt under rörelsen, pga sin mot vertikalplanet aktuella vinkel, de bakre tallriksenhetema 1 1 med tallrikama 14 ned till ett större arbetsdjup 42, varvid krafien F, ökar. Rörelsen fortsätter till dess kraft- skillnaden har utj ärrinats och jämvikt uppnåtts.

Rörelsen av den i varje ögonblick nedersta punkten hos tallrikens 12 resp 14 har in- dikerats med M, resp M2.

Motsatt rörelse visas i figur 3c där en motsatt kraftskillnad P2 - F 1 (F 2 > Fl) har or- sakat en motsatt rörelse, åt höger i bilden vilket medför på motsvarande sätt att de 10 15 20 '=.ß ÉÃI* 30 523 810 8 bakre tallrikarna förts till ett grundare arbetsdjup och de främre till ett större arbets- djup vilket medför att F 2 avtar och F 1 ökar tills jämvikt uppstås.

På detta sätt utjärrmas sidokraftema på jordbearbetningsenheten utan inverkan av aktiv reglering av yttre reglerkretsar, dvs lantbruksmaskinen är sj älvreglerande på gnmd av tallriksenhetemas upphängning i redskapets huvudram och anslutning till förbindelseorganet 40. Härigenom uppstår således kraftj åmvikt mellan den främre och den bakre radens tallriksenheter 6, 10, dvs jordbearbetningsenheten är sj älvsta- biliserande.

Det är värt att notera att i lägena visade i figur 3b och 3c kan sidokrafterna vara i balans, dvs F, = F, I figur 4a - 4c visas hur jordbearbetningsenheten blir sj älvstabiliserande genom att momentjämvikt uppnås. I enlighet med denna andra utföringsfonn är en arm 50 vridbart anordnad vid en rambalk via en led 52 på ett sådant sätt att armen i neu- tralläge är parallell med färdriktningen. Ett förbindelseorgan 40a i form av en vant- skmv förbinder armen med det främre distansorganet 36, via leder 41a. Ett ytterliga- re förbindelseorgan 40 b i form av en vantskruv förbinder armen 50 med det bakre distansorganet 38. Armens 50 neutralläge kan givetvis ha en vinkel relativt färdrikt- ningen.

Som diskuterats ovan i samband med fig 1, har krafiema S, och S, resp F, och F, olika avstånd E, resp E, till lantbruksmaskinens dragpunkt 24.

Detta ger en momentekvation med jämvikt kring dmgpunkten 24: F2*E2-F,*E, =0 dvs En momentekvation med jämvikt kring ledpunkten 52 ger: 10 15 20 :Üu Üfso 523 810 9 F2*K2-F,*K1=0 dvs F1/F2=K2/K1 Härav följ er att med kunskap om avstånden E, och Ez, anordnas vantskruvens 40a Iedpunkter 4 1 a på avståndet K, och vantskruvens 40b ledpunkter 4lb på avståndet KZ från armens 50 ledpunkt 52 (se figur 4b), med följande förhållande: Kl/Kz: E] /Ez Tack vare att momentjärnvikt uppnås med j ordbearbetningsenheten enligt den andra utföringsformen, blir lantbruksmaskinen självstabiliserande.

Tallriksbalkarrias gemensamma insvängningsrörelse går mot ett läge i jämvikt.

Detta har uppnåtts genom att tallriksenheternas i horisontalplanet projicerade för- flyttning står i proportion till resp tallriksenhets avstånd parallellt med färdriktning- en till lantbruksmaskinens dragpunkt.

I enlighet med ovanstående samband är den andra talhiksenhetens i horisontalplanet proj icerade förflyttning i huvudsak lika med den första tallriksenhetens i horisontal- planet projicerade förflyttning multiplicerat med kvoten mellan den andra talhiks- enhetens avstånd parallellt med färdriktningen till lantbruksmaskinens dragpunkt och den forsta tallrikens avstånd parallellt med färdriktningen till lantbruksmaski- nens dragpunkt.

De uppställda ekvationerna och förhållandena gällande krafter, sträckor och moment är approximationer av verkliga förhållanden och har skett med ett förenklat betrak- telsesätt för att på ett pedagogiskt sätt förklara grundtanken i uppfmningen och dess funktion. Trigonometriska förenklingar har gjorts beträffande hävarmars verkliga längd. Vidare har ej tagits hänsyn till kraftinverkan mellan ram och tallriksbalkar via upphängningsanordningama 26 resp 28 samt kraftinverkan på ramen av förbin- 10 15 20 =E.fi Üfso 523 810 m delseorgan som ex.vis. hävarmens 50 ledpunkt 52. Ovanstående förenklingar inne- bär att det optimala utförandet hos förbindelseorganen kan avvika något från det i texten beskrivna, beträffande längd- och areaförhållanden.

Figur 5 visar en tredje utföringsform av uppfinningen, i enlighet med vilken förbin- delseorganet 40 innefattar ett stag, som via ledema 41 förbinder distansorganen 36, 3 8.

Givetvis skulle vantskruvarna 40a resp 40b enligt den andra utföringsfonnen (se fi- gur 4a-4c) på motsvarande sätt kunna bytas ut mot ett ledat stag.

Figur 6a visar en fjärde utföringsform av uppfinningen. Enligt demia innefattar för- bindelseorganet 40 en wire. Altemativt kan förbindelseorganet utgöras av ett stag.

Figur 6b-6c visar en sjätte utföringsform vid vilken det främre upphängningsorganet 26 har i neutralläge en vertikal position mellan ledema 34a, 34b. I detta fall kommer tallriksbalken 4 i huvudsak att kunna röra sig i sidled och kommer därför att ta upp samma kraft som diskuterats ovan, medan tallriksbalken 8 kommer att röra sig i sidled och i höjdled, varför den kommer att ta upp väsentligen hela förändringen i sidokraft. Detta innebär i sin tur att arbetsdjupet för tallrikarna 14 kommer att för- ändras i större grad än vad som är fallet för tallrikama 12.

Enligt den sjunde utföringsfonnen visad i figur 7 har ramen försetts med ett par tal- jor 52, över vilka en wire 40 löper. Tack vare taljoma blir krafiema, som verkar på distansorganen 36, 38 parallella med tallriksbalkarna.

I fig 8 visas en åttonde utfönngsforrn, enligt vilken vantskmven 40 i den första utfö- ringsfonnen har bytts ut mot en reglerbar hydraulisk cylinder. Med hjälp av cylin- dern kan avståndet mellan distansorganen 36, 3 8 justeras.

I figur 9 visas användning av ett par kommunicerande cylindrar 40a, 40b, för upp- nående av momentjämvikt. canon 10 15 20 '=.ß Ifso 523 810 n Vid förskjutning av den främre tallriksbalken 4 en sträcka Axl kommer cylindern 40a att törskjutas inåt. Olj evolym ovanför kolven kommer därmed att pressas in i cylindern 40b under dess kolv, så att den förskjuts utåt en sträcka. Härvid kommer den bakre talhiksbalken 8 att törskjutas en sträcka Axl Eñersom cylindem 40b tör- binder distansorganen 36, 38, inses att An > AU.

Eftersom arbete är lika med krafi gånger väg, följer att F2/F1= AX, /Ax2= El /Ez På så sätt kan cylindramas 40a, 40b volymer eller areor anpassas så att momentjäm- vikt uppnås kring dragpunkten 24.

I figur 10 visar en tionde utföringsform, där en hydraulcylinder 40a törbundits mel- lan distansorganet 36 och en av rambalkarria 18, samt en andra hydraulcylinder 40b törbundits mellan distansorganet 38 och en annan av rarnbalkarna 18. Hydraulcylin- derns 40a ena kolvsida är förbunden via en ledning 54 med hydraulcylindems 40b ena kolvsida. Hydraulcylindmriia är riktade tvärs färdriktningen. Härigenom kom- mer kraften som verkar på distansorganen 36, 38 att vara riktad tvärs färdriktningen.

Kolvdiametern hos kolvarna i cylindrarna 40a, 40b kan anpassas på ett sådant sätt att momentj ämvikt uppnås. Vid användning av samma diameter, emås krafijämvilct (jfr ovan).

Figur 1 la - llb visar en elfie uttöringsform, som till skillnad från uttöringsforrnen visad iifigur 6 har ett fórbindelseorgan 40 i form av en wire. I figur 1 la är wirens ena ände anordnad vid en tapp 55a vid det ena av de fiärnre upphängningsorganens led 34b, dvs vid anslutningen till den främre balken. Wirens andra ände infäst på en tapp 55b på den diagonalt befintliga bakre upphängningsorganen 28. För uppnående av momentjämvikt är upphängningsorganets 26 längd Yloch tappens 55b läge Y, på upphängningsorganet 28 proportionellt mot kvoten av avstånden E, och E24 canon 10 15 20 °=.ß *if 30 523 810 12 I figur 11 b har istället wiren 40 anordnats vid tappar 55a, 55b på tallriksbalken 4 resp 8, diagonalt i förhållande till färdriktningen.

I figur 12a är ett stag 40a resp en vantskruv 40b anordnat vid resp tallriksbalk 4, 8, via tappar 55a, 55b och vid hävannar 42a, 42b, som är vridbara kring leder 41a, 41b anslutna till balken 18. Hävarmaina är ledbart förbundna med en länk 43c. Härige- nom erhålles självstabilisering genom kraftjämvikt.

Figur l2b visar en variant som är sj älvstabiliserande genom momentjämvilct. En vantskruv 40a förbinder distansorganet 36 och en rambalk 18 via leder 41a. Ett stag 40b förbinder på motsvarande sätt staget 36 med rambalken 18 via leder 41b. En hävarrn 42a resp 42b är anordnad vid leden 41a resp 4 lb. Hävarmarna 42a, 42b är fast förbundna med varsitt kuggsegment, 43 a, 43b via varsin led 44a, 44b, som är fast anordnad vid rambalken 18.

Kuggsegmentens delningsdiameter och hävarmarnas 42a, 42b längd anpassas för lämpligt utväxlingsfórhållande för erhållande av momentj ämvikt.

Givetvis kan vantskruven i fig 12a och l2b bytas ut mot ett stag, och vice versa. De kan även bytas ut mot armat lämpligt förbindelseorgan enligt någon av de övriga be- skrivna utföringsfonnerna.

Figur 13 visar en trettonde utföringsform, vilken motsvarar den i figur 4a - 4c visa- de andra utiöringsfonnen, men med förbindelseorgan 40a, 40b i form av ett par wi- Iaf.

Figur l4a och 14b visar en fjortonde utíöringsform, vid vilken upphängningsorga- nen 26, 28 har vinklade leder 34a, 34b tvärs färdriktningen. Detta innebär att när tallriksenheterna 6 resp 10 skär ned i jorden resp lyts upp eller vice versa, kommer rörelsen att ske utmed en kurva 58a resp 58b, som beror på ledemas 34a, 34b vinkel relativt ett vertikalplan 57 i färdriktningen. 10 15 20 '=.fi 3125 so 523 810 ß Kurvan M, resp M2 (projektionen i fig l4b gör att kurvan visas som en linje, eñer- som kurvan har konstant lutriing) illustrerar den bana längs vilken den vid varje ögonblick nedersta punkt 59a, 59b hos tallriken 12 resp 14 rör sig utmed vid kombi- nerad sido- och höjdförflyttriing.

I figur l5a och 15b visas en femtonde utföringsfonn, vid vilken upphängningsorga- nen 26, 28 innefattar en styrskena 60 fast anordnad vid rambalken 18 och en rulle 62 som samverkar med styrskenan 60. Styrskenan är vinklad, vilket medför en rörelse hos de frärnre och bakre tallriksenheterna 6, 10 i likhet med vad som angivits i sam- band med figur l4a och 14b, förutom att rörelsen är helt linjär, dvs kurvorna 58a, 58b är i denna utfóringsfonn raka linjer.

Figur 16 a - 16 d visar altemativa utfóringsfonner av de ovan beskrivna utförings- formerna.

Figur 17a och l7b visar en sextonde utíöringsform, vid vilken ett flertal talhiksbal- kar 61 är anordnad längs färdriktningen. Varje tallriksbalk 61 är upphängd via en led 60 riktad i huvudsak i färdriktningen. Varje tallriksbalk 61 är försedd med en främre och en bakre tallriksenhet 6, 10, med samverkande tallrikar 12, 14. Den främre resp. bakre tallriken 12 resp. 14 utsätts för sidokrafterna S, och S2, då tallri- kama arbetar i jorden. I detta fall om obalans skulle uppstå sa att exempelvis S, > S2 motverkas detta genom att summan av tallrikamas moment kring leden 60 vill vrida båda tallriksenhetema i laaftens S, riktning, till dess kraftj ämvikt uppstår..

Leden 60 skulle kunna anordnas på ett sådant sätt att den i färdriktningen lutar ned- åt. Härvid gäller där H, är hävarmen från S, vinkelrätt mot leden 60 och H2 är hävarmen från S2 vin- kelrätt mot leden 60. Härav följer att för erhållande av momentj ämvikt for den lo- kala jämvikten hos tallriksparet gäller :vann 10 15 20 25 :if 20 523 810 14 F2/F1=H]/H2=E|/E2=S2/S1 I figur l8a visas en sjuttonde utföringsfonn, i enlighet med vilken den främre och den bakre tallriksenheten 6, 10 är försedda med momentarmar 62, 64, som är för- bundna med ett stag 70 via leder 71. Momentarmarna 62, 64 är anslutna till rarnbal- ken 18 via leder 66, 68 parallellt med tallriksbalkarna 4, 8. Detta innebär att då den främre tallriksenheten 6 lyfts, pressas den bakre tallriksenheten 10 ned, och vice versa. Givetvis kan tallriksbalkarna 4 och 8 vara försedda med ett flertal sarnver- kande tallriksenheter 12, 14, antingen stelt anordnade vid resp tallriksbalk, eller se- parat ledade kring axlar 66, 68 förbundna med varsitt stag.

I figur l8b är staget 70 ersatt av en hydraulcylinder 70.

Figur 19a - l9d visar en utföringsform med fast till varandra förbundna tallriksbal- kar 4, 8. Rambalken 18 är fast förbunden med en horisontell axel 99 tvärs körrikt- ningen kring vilken tallriksbalkarna är lagrade med hylsor 98. Då hela enheten av tallriksbalkar förskjuts, av kraftskillnaden mellan Fl resp. F2, utmed axeln påtving- as en samtidig vridningsrörelse av en stymingsanordning 97. Stymingsanordriingen kan utformas på olika sätt t. ex. med en tapp 96 på axeln och ett snett spår 95 i hyl- san 98 (se fig l9b) eller med en gänga 94 med stor stigning på axeln och en motsva- rande invändig gänga i hylsan (se fig l9c). En förflyttning av tallriksbalkama till vänster i bilden medför att de frärnre tallrikarna 12 lyfts till ett grundare arbetsdjup samt att de bakre tallrikarna sänks till ett större arbetsdjup eller vice versa, se kur- voma M1, M2. I enlighet med tidigare behandlade utförandeforrner skapas en kraft- jämvikt mellan sidokraftema Fl och F2, Figur 20a resp 20b visar en variant på den i figur 4a - 4c resp figur 10 visade utfö- ringsfonnen. I enlighet med figur 20a och 20b är tallriksbalken 4 vinklad åt ett håll relativt färdriktningen, medan tallriksbalken 8 är vinklad åt motsatt håll och intar en V-form. I figur 20a och 20b har visserligen endast två uttöringsforrner visats, men samtliga ovan beskrivna förbindelseorgan och upphängningsorgan är tillämpliga. 10 15 20 . 25 523 810 15 I figur 21 visar en variant med två uppsättningar tallriksbalkar 4 och 8, som är spe- gelvänt anordnade i V-forrn, och således bildar en X-forrn. Förbindelseorganen har uteslutits av tydlighetsskäl, men vilken som helst av de ovan beskrivna förbindelse- organen är tillämpliga. Likaledes är samtliga ovan beskrivna upphängningsorgan tillämpliga.

Figur 22a visar en X-formad jordbearbetningsenhet, medan figur 22b visar en kord- bearbetningsenhet med 4 parallella tallriksbalkar. För båda utfórandena gäller att ena halvan av j ordbearbetningsenheten är en spegling ett vertikalt centrumplan längs färdriktningen av andra halvan. I båda fallen är tallriksbalkarna på ena sidan ledat förbundna via fórbindelseorgan 90, 91 med sin motsvarighet på andra sidan närrmda centrumplan. I enlighet med ovan uppnås kraftj ärnvikt resp momentj ärnvikt mellan de bakre talhiksenhetema för sig , och mellan de främre tallriksenhetema fór sig.

Kända lantbruksmaskíner med X- formade jordbearbetningsenheter har i och for sig en stabilare gång än lantbruksmaskiner med V-forrn eller med parallella tallriksbal- kar, men blir än mer självstabiliserande med en jordbearbetningsenhet i enlighet med uppfinningen.

Det bör noteras att upphängningsorganen och fórbindelseorganen i de ovan beskriv- na utforingsformerna kan ersätta varandra i de olika utfóringsfonnema. Den ovan beskrivna wiren kan även bytas ut mot en kätting.

De ovan beskrivna hydraulcylindrama kan, om inget annat angivits, styras fiån en manöverpanel på lantbruksmaskinen eller i dragfordonet.

Claims (31)

ocn~n 10 15 20 zs .. .H O CU --w W Û _. 523 810 w KRAV

1. l. En jordbearbetningsenhet innefattande åtminstone en första tallriksenhet (6) med en första tallrik (12) och åtminstone en andra tallriksenhet (10) med en andra tallrik (14) för jordbearbetning, varvid tallriksenheterna (6, 10) är anordnade vid en lant- bruksmaskin vända i olika riktning på ett sådant sätt, att de horisontella kraftkompo- santema(F1, FZ; S1, S2) ortogonalt mot färdriktningen härrörande från tallrikar-nas bearbetning i jorden har motsatt riktning, kännetecknad av att den första tallriksenheten (6) och den andra tallriksenheten (10) är associerade med varandra och är avsedda att anordnas en ram (16) medelst en upphångningsan- ordning (25) på ett sådant sätt att de horisontella kraftkomposantema ortogonalt mot färdriktningen väsentligen tar ut varandra.

2. En j ordbearbetningsenhet innefattande åtminstone en forsta tallriksenhet (6) med en första tallrik (12) och åtminstone en andra tallriksenhet (10) med en andra tallrik (14) för jordbearbetning, varvid tallriksenheterna (6, 10) är anordnade vid en lant- bruksmaskin vända i olika riktning på ett sådant sätt, att de horisontella kraftkompo- santerna (Fl, F 2; 8,, S2) ortogonalt mot färdriktningen härrörande från tallrikarnas bearbetning i jorden har motsatt riktning, kännetecknad av att den första tallriksenheten (6) och den andra tallriksenheten (10) är associerade med varandra och är avsedda att anordnas relativt en ram (16) medelst en upphäng- ningsanordning (25) på ett sådant sätt att de horisontella kraftkomposantema för resp tallriksenhet (6, 10) väsentligen ej orsakar ett vridande moment omkring en vertikal axel, vars läge är förutbestämt.

3. En jordbearbetningsenhet enligt krav 2, varvid de nämnda horisontella kraftkom- posanterna har en förutbestämd vinkel relativt färdriktningen.

4. En jordbearbetningsenhet enligt något av krav l till 3, varvid en i varje ögonblick väsentligen nedersta punkt hos åtminstone den första tallriksenheten (6) är fritt rör- lig längs en mot ett relativt ramen fixt horisontalplan lutande första linje eller kurva, 10 15 20 OI .. 30 523 810 17 samt varvid en i varje ögonblick väsentligen nedersta punkt hos den andra tallriks- enheten (10) är fritt rörlig längs en andra linje eller kurva, varvid den andra tallriks- enheten (10) är associerad med nämnda första tallriksenhet (6) på sådant sätt att när den första tallriksenheten (6) relativt horisontalplanet förflyttas upp längs närrmda första linje eller kurva, förflyttas den andra tallriksenheten (10) utmed nämnda andra linje eller kurva samt varvid när den första tallriksenheten (6) relativt horisontalpla- net förflyttas nedåt längs nämnda första linje eller kurva, förflyttas den andra tall- riksenheten (10) utmed nämnda andra linje eller kurva i motsatt riktning.

5. En jordbearbetníngsenhet enligt krav 4, varvid den andra tallriksenheten (10) är associerad med nänmda första tallriksenhet (6) på sådant sätt att den första tallriks- enheten (6) förflyttas väsentligen tillsammans med den andra tallriksenheten (10) relativt ett vertikalplan längs färdriktningen.

6. En jordbearbetníngsenhet enligt krav 4 eller 5, varvid nämnda andra linje eller kurva är i huvudsak parallell med nämnda horisontalplan.

7. En jordbearbetníngsenhet enligt krav 5 eller 6, varvid nämnda andra linje är lu- tande relativt horisontalplanet, och varvid närnnda andra tallriksenhet (10) är associ- erad med nämnda första tallriksenhet (6) på sådant sätt att när den första tallriksen- heten relativt horisontalplanet förflyttas upp längs nämnda första linje eller kurva, förflyttas den andra tallriksenheten relativt horisontalplanet ned längs nämnda andra linje eller kurva eller vice versa.

8. En jordbearbetníngsenhet enligt något av krav 4 - 7, varvid den första tallriksen- hetens (6) i horisontalplanet proj icerade förflyttning är väsentligen lika stor som den andra tallriksenhetens (10) i horisontalplanet projicerade förflyttning.

9. En jordbearbetníngsenhet enligt något av krav 4 - 7, varvid den andra tallriksen- hetens (10) i horisontalplanet projicerade förflyttning är proportionell mot den första tallriksenhetens (6) i horisontalplanet proj icerade förflyttning. snuva 10 15 20 00. . 30 523 810 18

10. En jordbearbetningsenhet enligt krav 9, varvid tallriksenheternas (6, 10) i hori- sontalplanet projicerade fórflyttning står i proportion till resp tallriksenhets avstånd parallellt med färdriktningen till lantbruksmaskinens dragpunkt (24).

11. En jordbearbetningsenhet enligt krav 9 eller 10, varvid den andra tallriksenhe- tens (10) i horisontalplanet projicerade förflyttning är i huvudsak lika med den for- sta tallriksenhetens (6) i horisontalplanet proj icerade forflytming multiplicerat med kvoten av den andra tallriksenhetens (10) avstånd (Ez) parallellt med färdriktningen till lantbniksmaskinens dragpunkt (24) och den forsta tallrikens avstånd (El) paral- lellt med färdriktningen till lantbruksmaskinens dragpunkt (24).

12. En jordbearbetningsenhet enligt något av krav 4 - 1 1, varvid den forsta linjens eller kurvans resp den andra linjens eller kurvans utsträckning proj icerade mot ett horisontalplan har en vinkel relativt ett vertikalplan längs färdriktningen.

13. En jordbearbetningsenhet enligt krav 12, varvid åtminstone den ena av nämnda vinklar är väsentligen rät.

14. En jordbearbetrxingsenhet enligt krav 12 eller 13, varvid båda vinklarna är vä- sentligen räta.

15. En jordbearbemingsenhet enligt något av krav 4 - 11, varvid åtminstone den ena av den forsta och den andra linjens eller kurvans utsträckning projicerad mot ett ho- risontalplan har en vinkel relativt ett vertikalplan tvärs färdriktningen.

16. En jordbearbetningsenhet enligt krav 15, varvid åtminstone den ena av nämnda vinklar är väsentligen rät.

17. En jordbearbetningsenhet enligt krav 15 eller 16, varvid båda vinklarna är vä- sentligen räta. 10 15 20 gmzs ÉÅI* 30 523 810 w

18. En j ordbearbetningsenhet enligt något av krav 4 - 17, varvid den första tallriks- enheten (6) är anordnad vid en första tallriksbalk (4) och varvid den andra tallriks- enheten (10) är anordnad vid en andra tallriksbalk (8), varvid nämnda första linje eller kurva sträcker sig i huvudsak i ett vertikalplan parallellt med den första tall- riksbalkens longitudinella utsträckning, och varvid den andra linjen eller kurvan sträcker sig i huvudsak i ett vertikalplan väsentligen i den andra tallriksbalkens lon- gitudinella utsträckning.

19. En jordbearbetningsenhet enligt något av krav 4 - 18, varvid förbindelseanord- ning (30) innefattar en fast förbindelse.

20. En jordbearbetningsenhet enligt krav 19, varvid nämnda förbindelseanordning (3 0) innefattar en stel förbindelse, såsom en balk.

21. En jordbearbetningsenhet enligt krav 19, varvid nämnda förbindelseanordning (3 0) innefattar en lös förbindelse, såsom en wire.

22. En jordbearbetningsenhet enligt krav 19, varvid nämnda förbindelseanordning (3 0) innefattar ett justerbar förbindelseorgan, såsom en vantskruv eller en hydraul- cylinder.

23. En jordbearbetningsenhet enligt krav 19, varvid nämnda förbindelseanordning (3 0) innefattar ett svängbart törbindelseorgan.

24. En jordbearbetningsenhet enligt krav 19, varvid nämnda förbindelseanordning (3 0) innefattar ett justerbar törbindelseorgan, såsom en vantskruv eller en hydraul- cylinder, varvid det justerbara förbindelseorganet är svängbart förbundet med tall- riksbalkama.

25. En j ordbearbetningsenhet enligt kraven 23 eller 24, varvid närrmda förbindelse- anordning (3 0) innefattar åtminstone ett ytterligare förbindelseorgan, som är sväng- bart, och är anordnat mellan en av tallriksbalkarna och förbindelseorganet. 10 15 20 3.25 523 810 20

26. En j ordbearbetningsenhet enligt något av kraven 23 - 25, varvid nämnda fór- bindelseanordning (30) innefattar två ytterligare svängbara fórbindelseorgan anord- nade mellan resp tallriksbalk och fórbindelseorganet.

27. En jordbearbetningsenhet enligt något av kraven 23 - 26, varvid nänmda for- bindelseanordning (30) innefattar en arm (50) anordnad att förbindas ledbart med rambalken och att förbindas mellan nämnda svängbara fórbindelseorgan.

28. En lantbruksmaskin innefattande en rambalk kännetecknad av att den innefat- tar en jordbearbetningsenhet (3 2) enligt något av föregående krav samt en upphäng- ningsanordning (25) for att svängbart upphänga tallriksenhetema i nämnda rambalk.

29. En lantbruksmaskin enligt krav 28, varvid nämnda upphängningsanordning (25) innefattar åtminstone ett upphängningsorgan, som är ledbart kring åtminstone en led.

30. En lantbruksmaskin enligt krav 28 eller 29, varvid upphångningsanordningen innefattar åtminstone en ledskena (60) for förskjutning av upphängningsorganet.

31. En lantbruksmaskin något av kraven 28 - 30, varvid närrmda upphängníngsan- ordning innefattar åtminstone ett upphängningsorgan, som är svängbart kring åtmin- stone en pivå.