SE523491C2 - System och metod för funktionstest - Google Patents

Description

»øønn 10 15 20 25 30 szs 491 För det tredje sä kan inte testet utföras direkt när släpfordonet är anslutet till dragfordonet, anslutningen mellan släpfordonet och dragfordonet måste först kopplas isär.

För det testas inte kombinationen av Det är fullt, möjligt att fjärde så dragfordon och släpfordon. lamporna pà släpfordonet fungerar men att anslutningen mellan dragfordonet och släpfordonet är defekt.

För det femte är det avsett för släpfordon där blinkers och bromsljus använder samma lampor. Detta gör att systemet inte har någon tillämpning i t.ex. Europa.

För det sjätte sä är systemet tungt och otympligt att släpa runt pà.

För det sjunde sä är det en dyr lösning.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN: Ändamålet med uppfinningen är därför att åstadkomma ett system för att övervaka elektriska komponenter pá ett fordon eller en fordonskombination som är sä enkelt som möjligt att använda samt en metod för att pà ett sä enkelt sätt som möjligt övervaka elektriska komponenter pà ett fordon eller en fordonskombination.

Den uppfinningsenliga lösningen till denna uppgift är beskriven i den kännetecknande delen i patentkrav 1 avseende systemet och genom särdragen. i patentkrav 8 avseende metoden. De övriga patentkraven innehåller fördelaktiga utbildningar och vidareutvecklingar av det uppfinningsenliga systemet (krav 2 till 7) samt den uppfinningsenliga metoden (krav 9 till 22).

Med ett system för att övervaka funktionen hos elektriska komponenter pà ett fordon eller en fordonskombination innefattande ett styrsystem, medel o u n u vu ||.:| 1,1:- 10 15 20 25 30 szs 491 šfïff för att aktivera minst en elektrisk komponent, medel för att láta en operatör ge ett medelande till ett styrsystem, och medel för att låta styrsystemet ge ett meddelande till uppfinningen genom att systemet innefattar medel för att operatören löses uppgiften av mäta minst ett karakteristiskt värde för nämnd komponent.

Den uppfinningsmässiga metoden löser uppgiften genom att starta ett övervakningsförlopp. aktivera minst en elektrisk komponent, mäta minst ett karakteristiskt värde för nämnd komponent, láta styrsystemet ge minst ett meddelande till en operatör och låta operatören ge minst ett meddelande till styrsystemet.

Genom denna första utformning av det uppfinningsenliga systemet innefattar systemet ett styrsystem, medel för att aktivera minst en elektrisk komponent, medel för att ge minst ett meddelande till operatören, medel för en operatören att ge minst ett meddelande till styrsystemet och medel för att mäta minst ett karakteristiskt värde för komponenten i fràga. Med ett sådant systan sä kan minst en elektrisk komponent aktiveras, systemet kan ge information till operatören om komponentens funktion och operatören kan meddela systemet huruvida denna funktion är riktig eller falsk.

Vid en fördelaktig första vidareutveckling av det uppfinningsenliga systemet så innefattar systemet medel för' att spara minst ett mätt, karakteristiskt värde.

Fördelen med detta är att en operatören kan se avvikelser mellan ett mätt, karakteristiskt värde och ett sparat, nominellt värde. . n - o nu »lun- 1;;»» 5 10 15 20 25 30 523 491 šfïfif Vid en fördelaktig andra vidareutveckling av det uppfinningsenliga systemet sä innefattar systemet medel för att jämföra ett sparat nominellt värde med ett mätt Fördelen med detta är att ett mätt karakteristiskt värde och ett sparat nominellt värde. värde. detektera karakteristiskt systemet kan avvikelser mellan Vid en fördelaktig tredje vidareutveckling av det uppfinningsenliga systemet är systemet integrerat i ett befintligt styrsystem. Fördelen med detta är att systemet blir enklare att använda och systemet får en lägre kostnad.

Vid en fördelaktig fjärde vidareutveckling av det uppfinningsenliga systemet innefattar systemet medel för att spara en eller flera datamängder, där en datamängd innehåller minst ett karakteristiskt värde. En datamängd kan dà motsvara en del av en fordonskombination.

Fördelen med detta är att nominella värden för flera olika släpfordon kan sparas vilket underlättar när olika 'släpfordon används.

Vid en fördelaktig femte vidareutveckling av det uppfinningsenliga systemet innefattar systemet medel för att spara historikvärden för minst en komponent i en eller flera historikdatamängder. Syftet med detta är att kunna övervaka. hur länge och/eller ofta. en komponent varit aktiverad.

Vid en fördelaktig sjätte vidareutveckling av det uppfinningsenliga systemet innefattar systemet medel för att, med hjälp av en historikdatamängd, prediktera livslängden för en komponent. Syftet med detta är att kunna estimera när det är dags att byta komponenter. c Q ø n n. 1|;n4 10 15 20 25 30 sz: 491 En fördelaktig utföringsform av den uppfinningsenliga metoden för att testa elektriska komponenter pà ett fordon eller en fordonskombination innefattar stegen att aktivera minst en ett karakteristiskt starta ett övervakningsförlopp, elektrisk komponent, mäta minst värde för nämnd komponent, láta styrsystemet ge minst ett meddelande till en operatör och låta operatören ge minst ett meddelande till styrsystemet. Fördelen med denna metod är att den ger en operatör information om en komponentens funktion.

Vid en fördelaktig vidareutveckling av den uppfinningsenliga metoden så sparas minst ett karakteristiskt värde för nämnd komponent. Fördelen med detta är att en operatören kan se avvikelser mellan ett mätt karakteristiskt värde och ett sparat nominellt värde.

Vid en fördelaktig andra vidareutveckling av den uppfinningsenliga metoden sä jämförs ett mätt karakteristiskt värde med ett sparat nominellt värde och/eller med ett sparat max- och/eller min-värde.

Fördelen med detta är att systemet kan detektera avvikelser mellan ett mätt karakteristiskt värde och ett sparat nominellt värde och/eller att det blir möjligt att detektera otillàtna tillstànd, t.ex. kortslutning eller avbrott.

Vid en fördelaktig tredje vidareutveckling av den uppfinningsenliga metoden ingår steget att, om det mätta värdet skiljer sig frän det sparade nominella värdet och/eller är mindre respektive större än de sparade min- och max~värdena, ge ett meddelande till en operatör nanø; ,»,:n 10 15 20 25 30 e o | n eo n 523 491 šfïfišäšiflš och/eller spara ett felmeddelande. Fördelen med detta är att en operatör kan fä information om en komponents funktion.

Vid en fördelaktig fjärde vidareutveckling av den uppfinningsenliga metoden ingár steget att övervaka en komponent varje gàng komponenten aktiveras och/eller, dá komponenten redan är aktiverad, övervaka komponenten med ett fördefinierat tidsintervall. Detta gör det möjligt att detektera otillåtna tillstànd även under drift.

Vid en fördelaktig femte vidareutveckling av den uppfinningsenliga metoden innefattar metoden ett användarläge, mmm under' ett inställbart tidsintervall aktiverar en komponent eller flera komponenter sekventiellt. Detta ger en operatör möjligheten att okulärt inspektera komponenterna.

Vid en fördelaktig sjätte vidareutveckling av den uppfinningsenliga metoden kan användarläget initieras och/eller stegas igenom med en fjärrkontroll. Detta ger en operatör möjligheten att sköta systemet utanför fordonet.

Vid en fördelaktig sjunde vidareutveckling av den uppfinningsenliga metoden kan de komponenter som skall aktiveras i användarläget väljas av en operatör. Detta gör det möjligt för en operatör att bestämma vilka komponenter som skall testas.

Vid en fördelaktig åttonde vidareutveckling av den uppfinningsenliga metoden kan metoden delas upp i flera delmoment där ett delmoment kan testa en del av fordonet u n » | v I nu ~»;>. 10 15 20 25 30 jszs 491 eller fordonskombinationen. Detta gör det nñjligt att testa endast en del av en fordonskombination.

Vid en fördelaktig nionde vidareutveckling av den uppfinningsenliga metoden kan ett delmoment initieras automatiskt vid en speciell, fördefinierad händelse.

Detta gör det möjligt för systemet att automatiskt genomföra ett test av' ett släpfordon. när' det. kopplas till. tionde vidareutveckling av den Vid en fördelaktig uppfinningsenliga metoden ingår steget att spara karakteristiska värden för ett delmoment i en särskild datamängd. Detta gör det möjligt att spara karakteristiska värden för flera släpfordon, t.ex. alla släpfordon som ägs av ett åkeri.

Vid en fördelaktig elfte vidareutveckling av den uppfinningsenliga metoden är det möjligt att välja en av flera datamängder med sparade nominella värden för att jämföra de mätta, karakteristiska värdena med. Detta gör det möjligt att testa ett känt släpfordon pà ett enkelt sätt.

Vid en fördelaktig tolfte vidareutveckling av den uppfinningsenliga metoden sä sparas historikvärden för en komponent i en historikdatamängd. Syftet med detta är att kunna övervaka hur länge och/eller ofta en komponent varit aktiverad.

Vid en fördelaktig trettonde vidareutveckling av den uppfinningsenliga metoden sä predikteras, med hjälp av en historikdatamängd, livslängden för en komponent.

Syftet med detta är att kunna estimera när det är dags u n n - en 10 15 20 25 30 522» 491 8 att byta en komponent, dvs. byta komponenten innan den gàr sönder.

Vid en fördelaktig fjortonde vidareutveckling av den uppfinningsenliga metoden så ingàr steget att överföra minst en datamängd med karakteristiska värden för ett delmoment och/eller minst en historikdatamängd till en central databas. Syftet med detta är att kunna följa upp ett fordon även centralt.

KORT BESKRIVNING AV FIGURER Uppfinningen skall beskrivas närmare i det följande, med hänvisning till utföringsexempel som visas pá den bifogade ritningen, där FIG 1 visar ett system enligt uppfinningen.

BESKRIVNING Av UTFöRINGsExEMPEL De följande beskrivna utföringsexemplen av uppfinningen med vidareutvecklingar skall ses enbart som exempel och skall pà intet vis vara begränsande för patentkravens skyddsomfàng.

Ett system för att övervaka elektriska komponenter enligt uppfinningen är fördelaktigt integrerat i ett fordon, t.ex. en lastbil. Fordonet kan vara anpassat för att kunna koppla till och elektriskt anslutas till en eller flera extra fordon, t.ex. släpanordningar.

Här innefattar elektriska komponenter alla typer av elektriska komponenter där funktionen kan kontrolleras av en operatör, t.ex. lampor, ljusindikeringselement, signalhorn, halvledarelement, elektriska ventiler, elektriska. motorer och elektriska. magneter. I de här beskrivna exemplen kommer lampor att användas som u o n - nu I a a v v. 10 15 20 25 30 523 491 exempel på en elektrisk komponent. Med fordon förstås här inte enbart markbundna fordon, t.ex. lastbil, traktor eller släp, utan även spàrbundna fordon, t.ex. tåg eller spårvagn, och farkoster, t.ex. båtar. Med en fordonskombination förstås här en kombination av flera fordon enligt ovan, t.ex. en lastbil med ett eller flera släpfordon eller ett tunnelbanetåg bestående av ett lok och flera vagnar.

Normalt måste föraren av t.ex. en lastbil kontrollera att alla lampor på fordonet eller fordonskombinationen fungerar innan ett körpass börjar. I vissa fall så består en fordonskombination av en dragbil och ett släp ett släp bytas som aldrig byts, i vissa fall så kan flera gånger per dag. Eftersom det är föraren som är ansvarig för att lamporna fungerar även på inhyrda släp så kan det ta mycket tid i anspråk för att kontrollera att alla lampor fungerar. Normalt måste en förare gå två låsa bromsen med en stång eller liknande för att kunna göra vändor runt fordonskombinationen och dessutom kontrollen själv. Detta är förstås tidsödande och det är stor risk att kontrollen blir slarvigt utförd eller att den inte utförs över huvud taget.

I dessa exempel kan ett eller flera karakteristiska värden mätas. Av dessa karakteristiska värden kan ett värde, flera värden eller alla värden sparas i ett minne som det eller de nominella värdena för en komponent. Det eller de mätta karakteristiska värdena kan också jämföras med ett eller flera sparade, nominella värden för komponenten ifråga. För enkelhets skull refereras här till ett karakteristiskt värde. - | n n o» 10 15 20 25 30 523 491 10 sà kan systemet vara I Fig. 1 I ett första utföringsexempel integrerat i en styrenhet i t.ex. en lastbil. visas ett system l enligt det första utföringsexemplet.

Det innefattar ett instrument 2, en ljusstyrningsmodul 3, en inmatningsenhet 4, en mottagare till en fjärrkontroll 5, en fjärrkontroll 6, ett antal lampor pá lastbilen 7a-7f, en släpvagnsanslutning 8 och ett antal lampor- pá släpet 9a-9b. Instrumentet 2 innefattar en display 10 och styrenheten (ej visad).

Ljusstyrningsmodulen 3 innefattar en måtmodul 11 och en drivmodul 12.

Systemet kan förstås även bestå av en extra monterad utrustning bestående av separata enheter, fördelaktigt att men kostnadsmässigt är det integrera systemet i det befintliga elektroniska styrsystemet. Ett gäng fordonet startas, varje dag eller med en annan lämplig övervakningsförlopp kan utföras. t.ex. varje periodicitet.

Drivmodulen 12 innefattar ett eller flera drivsteg (ej visade) som vart och ett kan aktivera en elektrisk komponent. Ett sádant drivsteg kan vara t.ex. ett relä eller en effekthalvledare som styrs frán styrenheten.

Drivstegen kan antingen placeras flera i. en modul som placeras centralt, t.ex. i ljusstyrningsmodulen 3, eller sà kan de placeras separat i eller i närheten av den elektriska komponent som skall drivas. Styrningen av ett drivsteg kan 'vara antingen diskret med en styrsignal till styrsignalen är kodad pá lämpligt sätt, varje drivsteg eller via en databuss där t.ex. via en CAN-buss med lämpligt protokoll. 1:11; 10 15 20 25 30 523 491 ll till en display Displayen 10 används för att ge meddelanden operatören. Det är inte nödvändigt att används för att ge rneddelanden till operatören, utan även andra medel för att ge meddelanden är tänkbara, t.ex. en summer, en lampa, ett ljusindikeringsmedel, ett röstmeddelande, en vibrationsmodul eller andra typer av displayer. Fördelaktigt sä används en befintlig grafisk display.

Inmatníngsenheten 4 används för att operatören skall kunna ge meddelanden till styrsystemet. Ofta bestàr en sådan inmatningsenhet av ett antal strömbrytarelement, lämpligen ordnade så att de kan användas pá ett enkelt och logiskt sätt. De kan vara integrerade i t.ex. en spak som även används till andra typer av meddelanden. tänkbara, t.ex. Även andra inmatningsmöjligheter är röstigenkänning eller tangentbord.

Ljusstyrningsmodulen 3 innefattar en mätmodul ll för att mäta minst ett karakteristiskt värde för komponenten i fràga. Denna modul kan innefatta t.ex. en A/D-omvandlare eller en pulsräknare. Karakteristiska värden kan bestå av en eller flera av storheterna ström, spänning, resistans eller tid eller av en kombination av dessa storheter. T.ex. kan de karakteristiska värdena för en motor vara resistans och en funktion av strömändring per tidsenhet. I de här beskrivna exemplen används ström som karakteristiskt värde.

Systemet innefattar ocksä vissa komponenter som är välkända för fackmannen och som inte beskrivs närmare, t.ex. minnen, komparatorer, busskretsar mm. :nu e: av annu: 10 15 20 25 30 523 491 12 När systemet har aktiverat en elektrisk komponent sä mäter systemet minst ett karakteristiskt värde för denna komponent. Ett karakteristiskt värde är ett värde som beskriver momentanvärdet för komponenten. Ett karakteristiskt värde kan jämföras med ett sparat värde för denna komponent. Sparade värden kan vara t.ex. nominellt värde, maximalt tillàtet värde och minimalt tillàtet värde. Ett nominellt värde är det värde som beskriver en korrekt elektrisk funktion för komponenten.

I det första utföringsexemplet sä kan t.ex. den elektriska komponenten vara lampkretsen för höger körriktningsvisare. Systemet aktiverar höger körriktningsvisare och mäter t.ex. hur mycket ström som lamporna i denna lampkrets drar. T.ex. sä kan en lampkrets för körriktningsvisare pà ett typiskt dragfordon bestá av tre 21 wattslampor 7a-7c, en fram, 7a, och tvä bak, 7b-7c. Det medför att lampkretsen drar ungefär 2.3 A vid 28 volts systemspänning. Eftersom detta är det teoretiska värdet för denna lampkrets, dvs. det värde med vilket ett mätt karakteristiskt värde skall jämföras, kan detta värde sparas som det nominella värdet för denna komponent.

Ett sparat nominellt värde kan fäs pá nägra olika sätt.

Ett sätt är att förprogrammera värdet vid slutstationen i produktionen. Detta gär bra dä fordonet levereras direkt till skick. Ofta gär fordonet först till en pábyggare som monterar extra slutkunden i färdigt utrustning innan det levereras till slutkunden. Systemet innefattar därför ocksä ett läroläge där en elektrisk komponent aktiveras, ett eller flera karakteristiska värden lnäts och. där operatören godkänner detta eller dessa värden som det eller de nominella värdena, vilket f . | . en |>||| 10 15 20 25 30 . I e u nu 523 491 13 dá sparas som det eller de nominella värdena i ett minne.

Ett minimalt tillåtet värde kan t.ex. vara ett värde som motsvarar t.ex. den minsta tillàtna strömförbrukning som är möjlig för att fordonet skall motsvara vissa lagkrav.

T.ex. sá kan det minimalt tillátet värdet för körriktningsvisare för ett dragfordon vara 1.3 A. Detta motsvarar tvà stycken 21 wattslampor, en fram och en bak, vilket är vad som minst krävs i Europa. det värde som 10 A för en Maximalt tillåtet värde kan vara t.ex. drivsteget maximalt kan belastas med, t.ex. effekthalvledare.

Om skillnaden mellan det mätta karakteristiska värdet och det sparade nominella värdet inte är större än en 10-20%, sà kan systemet godkänna funktionen. Systemet kan då ge lämplig faktor, t.ex. av det nominella värdet, ett meddelande om att komponenten är funktionsduglig. År det mätta karakteristiska värdet utanför gränsen för att godkännas så ger systemet ett felmeddelande om att komponenten inte är funktionsduglig. Operatören kan då undersöka komponenten. Är komponenten defekt kan han/hon átgärda felet, t.ex. byta den felaktiga lampan. När defekten är åtgärdad så kommer systemet att mäta ett karakteristiskt värde som ligger inom gränsen för att godkänna komponenten.

T.ex. kan det. mätta karakteristiska värdet för höger körriktningsvisare vid en systemspänning pà 24 volt i detta exempel bli 2.6 A. Dá det sparade nominella värdet är 2.3 A blir skillnaden 0.3 A. Eftersom alla lampor är avvikelsen mellan det mätta hela i detta exempel, karakteristiska värdet och det sparade nominella värdet u. s- 10 15 20 25 30 523 491 14 skall karakteristiska värdet godkännas. I detta fall måste den faktor det beror på en spänningsvariation, det mätta som sätter gränsen för när mätta karakteristiska värdet skall godkännas vara större än 13%. Det är lämpligt att ta hänsyn till t.ex. spånningsvariationer, lampavvikelser mm när denna faktor bestäms.

Ett specialfall inträffar då en komponent inte kan åtgärdas direkt. År fordonet fortfarande trafiksäkert så kan operatören godkänna det mätta karakteristiska värdet inträffa då fordon har flera lampor för samma funktion, för den defekta funktionen. Detta kan t.ex. ett t.ex. två lampor för körriktningsvisare 7b-7c på en sida bak.

Går t.ex. 7b, fortfarande trafiksäkert. en av dessa lampor sönder, är fordonet Detta kan också inträffa om den testade komponenten inte är en komponent som är obligatorisk, t.ex. belysning på vindavvisaren. Systemet kan då detta nominella eller behålla det nominella värdet det hade antingen spara mätta värde som det tidigare.

Ligger det mätta karakteristiska värdet under det minimalt tillåtna värdet för en komponent så måste felet Detta kan annars leda till att fordonet inte att åtgärdas. är trafiksäkert eller fordonet skadas om det framförs. Ligger det mätta värdet över det maximalt tillåtna så är det antingen en kortslutning eller en överbelastning och felet måste också åtgärdas. Det är möjligt att koppla denna information till t.ex. en startspärr eller att skicka ett meddelande till ett call-center. 10 15 20 25 30 523 491 15 De komponenter som skall testas finns sparade i en lista. Systemet aktiverar en komponent i taget till dess att hela listan är genomgången. Det är möjligt att låta en operatören välja vilka komponenter som skall ingä i testet. Det är också möjligt att viktiga komponenter, t.ex. komponenter som är viktiga för trafiksäkerheten eller komponenter vitala för fordonets drift, mäste ingä i listan.

När ett känt fordon eller en. känd fordonskombination skall kontrolleras sá kan tiden som varje komponent är aktiverad vara kort, t.ex. 0,5 - 2 sek per komponent.

Det är viktigt att aktiveringstiden är så läng så att komponenten som testas hinner uppnä ett stadigt drifttillstànd, värdet att vara felaktigt. Aktiveringstiden anpassas för annars kommer det mätta karakteristiska den komponent som skall testas, systemet kan alltså ha olika aktiveringstider för olika komponenter. För t.ex. lampor, som har en väldigt hög startström, är det viktigt att denna tid är sä läng sä att lamporna hinner en motor som driver en pump bli uppvärmda. För t.ex. mäste ett jämnviktsläge uppnås, vilket kan medföra att aktiveringstiden. behöver 'vara längre än för t.ex. en lampa.

I en vidareutveckling av det första utföringsexemplet sá innefattar systemet ett användarläge som kan användas dä ett nytt fordon eller en ny fordonskombination skall kontrolleras. I användarläget kan aktiveringstiden för varje komponent väljas av en operatör till t.ex. 4 - 10 sek. I användarläget sä aktiveras varje komponent under den förutbestämda aktiveringstiden och hela listan med komponenter gàs igenom sekventiellt. Operatören kan dä samtidigt gà runt fordonet och inspektera att alla us-nn 10 15 20 25 30 . u o n s: o 523 491 ä äñš 16 komponenter är funktionsdugliga. Ãr komponenterna funktionsdugliga sá kan operatören, efter det att alla komponenter har varit aktiverade, ge ett godkännande till systemet. Systemet kan då spara dessa värden som de nominella värdena för denna fordonskombination. Det är fördelaktigt att inte tillåta nominella värden som ligger utanför max och min värden.

I användarläget är det möjligt att välja ett särskilt tillstànd för att stega igenom listan med komponenter. I detta tillstànd är en komponent aktiverad ända tills det att operatören själv antingen stänger av komponenten eller stegar till nästa komponent i listan. Detta kan göras antingen med det vanliga inmatningsmedlet 4 eller med t.ex. en fjärrkontroll 6 som kommunicerar med styrsystemet via en. mottagare 5. Detta tillstànd kan också användas till felsökning pà en komponent. vidareutveckling av det första Vid en andra utföringsexemplet sä är det fördelaktigt att spara nominella värden för varje fordon i separata datamängder. Pâ detta sätt så sparas de nominella värdena för dragfordonet i en datamängd och de nominella värdena för ett eller flera släpfordon i var sin datamängd. Detta gör att dragfordonets funktioner kan kontrolleras separat t.ex. varje gäng fordonets startar utan att föraren behöver gá runt fordonet för att kontrollera komponenterna.

I denna vidareutveckling gàr det att spara flera datamängder som 'var och en lnotsvarar ett släpfordon.

Detta medför t.ex. att alla dragfordon pá ett àkeri kan ha de nominella värden för varje släpfordon sparade.

Föraren av ett dragfordon kan dá, när han/hon kopplat nunun 10 15 20 25 30 ~ a a ø no o 523 491 17 till ett släpfordon, välja det släpfordonet i en lista.

Detta val sker i en meny. Det valda släpfordonet kan dà testas snabbt och enkelt utan att föraren behöver gå runt fordonskombinationen. De nominella värdena för varje släpfordon kan vara sparade i var sin datamängd i en databas pà àkeriet. De datamângder som motsvarar de släpfordon som ett dragfordon skall kunna koppla till kan överföras till dragfordonet fràn databasen.

Ett test av ett pàkopplat släpfordon kan initieras antingen automatiskt eller via ett menyval. Det är möjligt att ställa in systemet sà att det känner av om ett släpfordon har kopplats till. Detta kan t.ex. göras sà att en test görs varje gäng dragfordonet backat för att kontrollera om en ny elektrisk krets kopplats till.

Systemet kan också övervaka strömförbrukningen i de som driver drivsteg släpfordonet och pá det viset initiera ett test av släpfordonet.

Vid en första tredje vidareutveckling av det utföringsexemplet sà är övervakningsfunktionen igång även när fordonet är i drift. T.ex. kan systemet jämföra det mätta karakteriserade värdet för en komponent med det nominella sparade värdet för den komponenten varje gäng komponenten aktiveras och/eller, då komponenten redan är aktiverad, jämföra det mätta karakteristiska värdet för komponenten med det nominella sparade värdet tidsintervall som är för komponenten med jämna fördefinierade. Upptäcks en avvikelse sä kan ett felmeddelande genereras som t.ex. kan visas via fordonets vanliga meddelandesystem pá en display.

Samtidigt kan ett meddelande sparas i en särskild feldatamängd. a » ~ | n ca nnøan 10 15 20 25 30 523 491 18 Vid en fjärde vidareutveckling av det första utföringsexemplet så sparas ett flertal värden för en Denna komponent i en historikdatamängd. historikdatamängd innehåller information om driftförhållandena för komponenten. Detta kan vara t.ex. tidpunkt då komponenten byttes, komponentens drifttid, antal aktiveringar, maximal systemspänning under drift, fordonets drifttid, etc. Denna information kan användas för att prediktera livslängden för en komponent.

Vid ett servicetillfälle används historikdatamängden för att beräkna drifttiden för komponenterna. Beroende på komponent så kan den. beräknade drifttiden 'viktas med något eller några av de andra värdena i historikdatamängden, t.ex. antal aktiveringar, eller med andra värden som kan påverka komponentens livslängd, t.ex. 'var' och. hur fordonet används. T.ex. så är det fördelaktigt att vikta drifttiden för en halvljuslampa eller bakljuslampa med systemspánningen, drifttiden för en körriktningslampa eller ett bromsljus är fördelaktigt att vikta med antal aktiveringar, Det kan dessutom vara fördelaktigt att ta hänsyn till fordonets användningsområde, t.ex. så är det betydligt större risk att en lampa skakar sönder på ett anläggningsfordon än på ett dragfordon som kör på landsväg. Den viktade, beräknade drifttiden för en komponent jämförs sedan med statistiska värden för t.ex. livslängd och standardavvikelse för den komponenten. Denna jämförelse görs för att beräkna en sannolikhet för' när en viss komponent kommer att gå sönder.

Sannolikheten för när en komponent kommer att gå sönder jämförs sedan med serviceintervallet för fordonet ifråga. T.ex. så kan ett typiskt dragfordon ha 30000 km annu; 10 15 20 25 30 523 491 19 som serviceintervall vilket kan betyda att fordonet är pá service varannan mànad. Är sannolikheten för att en komponent kommer att gå sönder före nästa planerade servicetillfälle större än en fördefinierad sannolikhet sä byts komponenten ifrága.

Med ett predikteringssystem enligt ovan kommer oönskade stopp att minska avsevärt samtidigt som ett fordons trafiksäkerhet och tillförlitlighet kommer att öka.

Dessutom kan fordonets servicekostnader minska.

Historikdatamängden kan också sparas i t.ex. en central databas pá ett ákeri. Detta gör att även historiken för släpfordon som dras av flera dragfordon kan övervakas.

Det är också möjligt att överföra historikdatamängden till t.ex. ett ákeri via t.ex. ett fleet manegement- system.

I ett första utföringsexempel av den uppfinningsenliga metoden för att övervaka funktionen hos elektriska komponenter pä ett fordon eller en fordonskombination så minst en elektrisk aktiveras komponent, ett karakteristiskt värde mäts för komponenten, det karakteristiska värdet jämförs med ett sparat nominellt värde och ett meddelande ges till en operatör huruvida komponentens funktion är korrekt eller ej.

Detta utföringsexempel innefattar stegen: att aktivera en elektrisk komponent, - mäta ett karakteristiskt värde för komponenten, - jämföra det karakteristiska värdet med ett sparat nominellt värde. År värdet inom en fördefinierad felmarginal så godkänns denna komponent, är 'värdet o . e « ~ n. unna; n-nul 10 15 20 25 30 . ; u . u» . » - zu' n' .v _", .ß . - u .n- .

I . . . . . v I v - ' ', _ . » . . .- -. e -I 'Z :_ _ 2 i I '.' n u. .. :- 20 utanför sparas information om detta i en feldatamängd.

Dessa steg upprepas tills det att alla komponenter testats. Därefter ges ett meddelande till operatören. Är alla komponenterna godkända meddelas detta, är en eller flera komponenter felaktiga meddelas detta, t.ex. genom att Visa innehållet i feldatamängden. Operatören kvitterar meddelandet med inmatningsenheten. Är en komponent felaktig så kan operatören undersöka och åtgärda felaktigheten.

Vid en första vidareutveckling av metoden så innefattas även steget att jämföra det mätta karakteristiska värdet med ett sparat max- och/eller min-värde. Är det mätta karakteristiska värdet mindre respektive större än de och max-värdena till felmeddelande i. en feldatamängd. sparade min- så ger systemet ett och/eller Detta medför att ett meddelande operatören sparar ett detekterat fel genererar ett felmeddelande som dels kan visas för en operatör av fordonet och dels kan sparas för att användas vid service eller för uppföljning av fordonet. I fall detektera tillstànd hos en detta sä kan systemet otillátna komponent eller hos anslutningarna till komponenten, t.ex. avbrott eller kortslutning.

Vid en andra vidareutveckling av metoden så innefattar metoden även ett användarläge, som under en fördefinierad aktiveringstid aktiverar en funktion eller flera funktioner sekventiellt. Denna aktiveringstid kan definieras av operatören och gör det möjligt att anpassa eller den sä tar det testproceduren för det fordon fordonskombination som skall testas. T.ex. längre tid att gà runt en lång fordonskombination än en 10 15 20 25 30 523 49 1 Iš.-f..2-.1=~.,:1§2I= 21 kort, tidsintervallet som en komponent är aktiverad behöver dä anpassas pà lämpligt sätt.

Detta användarläge kan användas av en operatör dä ett fordon eller en fordonskombination skall kontrolleras första gängen eller dä en komponent är ändrad eller detta läge, dá komponenterna aktiveras sekventiellt, kontrollera att nymonterad. Operatören kan i alla komponenter är funktionsdugliga. År alla komponenter funktionsdugliga ger operatören ett godkännande till systemet, som då kan spara det mätta värdet för en karakteristiska komponent som det nominella värdet för komponenten i en datamängd.

Det är möjligt att välja ett manuellt aktiveringstidstillstánd, då en komponent är aktiverad ända tills operatören stänger av komponenten eller stegar till nästa komponent i listan. Detta kan göras antingen med den vanliga inmatningsenheten eller med t.ex. en fjärrkontroll. Användarläget kan också användas till felsökning pà en komponent.

Vid en tredje vidareutveckling av metoden sä kan metoden delas upp i flera delmoment där ett delmoment kan testa en del av fordonet eller fordonskombinationen. Detta är användbart t.ex. dä ett dragfordon drar flera olika släpfordon. De nominella värdena för varje släpfordon kan antingen sparas i en datamängd första gängen släpfordonet kopplas till dragfordonet eller överföras till dragfordonet frán en databas. Varje datamängd sparas lämpligen under ett användardefinierat namn i en lista sà att den blir lätt att hitta nästa gäng samma släpfordon Testet av kopplas till dragfordonet. släpfordonet gär dä snabbt och lätt utan att operatören anno: 10 15 20 25 30 523 491 UÄÉ.~ï,}-.I=~É=:ɧ1I= 22 behöver kontrollera alla komponenter själv. Ett test av ett släpfordon kan initieras automatiskt t.ex. då släpfordonet kopplas till dragfordonet eller det kan initieras av operatören via ett menyval.

Vid en fjärde vidareutveckling av' metoden sä kan en operatör välja vilka komponenter som skall ingà i den lista med komponenter som skall testäs. Detta gör att operatören kan anpassa testproceduren för t.ex. det fordon eller' den fordonskombination som. skall testas. endast påverkar T.ex. sä kan komponenter som trafiksäkerheten ingá i en lista, eller så kan komponenter som endast krävs i vissa länder ingä i en lista. Det är nójligt att ha flera olika listor att välja mellan.

Vid en femte vidareutveckling av metoden så övervakas en komponent varje gäng komponenten aktiveras och/eller, dä komponenten redan är aktiverad, övervakas komponenten med en fördefinierad periodicitet. Detta medför att komponenter inte bara kan övervakas när systemet initieras utan också under drift.

Vid en sjätte vidareutveckling innehåller metoden också steget att övervaka historikvärden om en komponent, t.ex. komponentens drifttid eller antal aktiveringar.

Detta gör att systemet kan ge ett meddelande till föraren när en komponents uppskattade livslängd närmar sig eller är överskriden. Detta medför att föraren kan byta en komponent vid ett lämpligt tillfälle istället för att vara tvungen att göra det när komponenten gàtt sönder. T.ex. kan föraren fä besked om att en framlampa bör bytas inom en vecka. 10 15 20 25 30 523 491 n ; ø ø u: 23 Vid en sjunde vidareutveckling innehäller metoden också steget att spara historikvärden om en komponent i en Historikvärden kan t.ex. historikdatamängd. vara tidpunkt dà komponenten byttes, komponentens drifttid, antal aktiveringar, maximal systemspänning under drift, systemets drifttid, etc. Detta gör att en komponent, I bytas dä sannolikheten för att komponenten skall gá sönder före t.ex. vid ett servicetillfâlle, kan nästa inplanerade servicetillfâlle är högre än en fördefinierad sannolikhet. Detta kan göra servicen både enklare och billigare samtidigt som oplanerade stopp för fordonet reduceras betydligt.

Vid en åttonde vidareutveckling innehåller metoden också steget att historikdatamängden överförs till och sparas i t.ex. en central databas pä ett åkeri. Detta gör att även historiken för släpfordon som dras av flera dragfordon kan övervakas. Överföringen av historikdatamängden kan ske t.ex. med en kabelanslutning, ett trådlöst radiosystem eller via ett fleet manegement-system.

Uppfinningen skall inte anses vara begränsad till de ovan. beskrivna utföringsexemplen, utan en rad. ytter- ligare 'varianter och lnodifikationer är tänkbara inom ramen för efterföljande patentkrav. Systemet kan t.ex. användas inte bara till lastbilar utan även till alla typer av fordon, t.ex. personbilar, anläggningsmaskiner, båtar, täg, osv. Det är även möjligt att använda metoden för t.ex. gatubelysning eller för olika funktioner i byggnader.

Claims (22)

1. 0 15 20 25 30 . n . . ,. 523 491 24 l343OSEKrav2.doc PATENTKRAV l. System (1) för att övervaka funktionen hos elektriska komponenter' pà. ett fordon. eller* en fordonskombination (2). (3) för att aktivera minst en elektrisk komponent (7, 9), medel (4) medelande till styrsystemet, innefattande ett styrsystem, ett instrument medel för att làta en operatör ge ndnst ett (10) för att láta styrsystemet ge minst ett meddelande till operatören, och medel (ll) värde för nämnd elektrisk komponent (7, 9), där systemet (1) är det i styrsystemet, medel för att mäta minst ett karakteristiskt integrerat i fordonet befintliga k ä n n e t e c k n a t därav, sekventiellt aktiverar varje elektrisk skall ett fördefinierat tidsintervall. att systemet (l) komponent (7, 9) som övervakas under

2. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att systemet innefattar medel för att spara minst ett mätt, karakteristiskt värde.

3. System enligt nàgot av kraven 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att systemet innefattar medel för att jämföra minst ett med minst ett värde sparat mätt, karakteristiskt nominellt värdet.

4. System enligt nágot av kraven 1 till 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att systemet innefattar medel för att spara minst ett karakteristiskt värde i en eller flera datamängder, där 10 15 20 25 30, 523 491 i 25 nu .ha en datamängd inneháller minst ett karakteristiskt värde och där de karakteristiska värdena i en datamängd motsvarar de karakteristiska värdena för ett fordon.

5. System enligt nágot av kraven 1 till 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att systemet innefattar medel för att spara minst ett en komponent i minst en historikvärde för minst historikdatamängd.

6. System enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att systemet innefattar medel för att, med hjälp av en livslängden för en historikdatamängd, prediktera komponent.

7. System enligt krav 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att systemet innefattar medel för att överföra en eller flera historikdatamängder till en central enhet.

8. Metod för att övervaka funktionen hos elektriska komponenter pà ett fordon eller en fordonskombination, innefattande stegen: - starta ett övervakningsförlopp, - sekventiellt aktivera ett flertal elektriska komponenter, - mäta minst ett karakteristiskt värde för varje enskild nämnd komponent, - làta styrsystemet ge minst ett meddelande till en operatör, ett meddelande till - láta en ge minst styrsystemet. operatör u. non 10 15 20 25 30 523 491 26

9. Metod enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att metoden även innefattar steget att: - spara minst ett mätt, karakteristiskt värde för nämnd komponent.

10. Metod enligt nàgot av kraven 8 till 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att metoden även innefattar steget att: - jämföra minst ett mätt, karakteristiskt värde med minst ett sparat nominellt värde för nämnd komponent och/eller - jämföra minst ett mätt, karakteristiskt värde med minst ett sparat max- och/eller min-värde för nämnd komponent.

11. ll. Metod enligt nàgot av kraven 8 till 10, k ä n n e t e c k n a d därav, att metoden även innefattar steget att: - om minst ett mätt, karakteristiskt värde skiljer sig frán minst ett sparat nominellt värde med mer än en fördefinierad faktor och/eller är mindre än minst ett sparat min-värde och/eller är större än minst ett sparat max-värde, ge ett eller flera meddelanden till en operatör och/eller spara ett eller flera felmeddelanden.

12. Metod enligt nàgot av kraven 8 till 11, k ä n n e t e c k n a d därav, att metoden även innefattar steget att: - övervaka en komponent varje gang komponenten aktiveras och/eller, då komponenten redan är 10 15 20 25 30 n n o n av n 523 491 27 a ; u ø n ø o nu aktiverad, övervaka komponenten med ett fördefinierat tidsintervall.

13. Metod enligt nàgot av kraven 8 till 12, k ä n n e t“e c k n a d därav, att metoden även innefattar ett användarläge, där tidsintervallet som komponenterna aktiveras kan ställas in.

14. Metod enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d därav, att användarläget kan initieras och/eller stegas igenom med en inmatningsenhet och/eller fjärrkontroll.

15. Metod enligt nàgot av kraven 13 till 14, k ä n n e t e c k n a d därav, att de komponenter som skall aktiveras i användarläget kan väljas av en operatör.

16. Metod enligt nàgot av kraven 8 till 15, k ä n n e t e c k n a d därav, att metoden kan. delas upp i flera delmoment där ett övervaka en del av fordonet eller delmoment kan fordonskombinationen.

17. Metod enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d därav, automatiskt vid en att ett delmoment kan initieras speciell fördefinierad händelse.

18. Metod enligt nàgot av kraven 16 till 17, k ä n n e t e c k n a d därav, att metoden även innefattar steget att: 10 15 20 25 u n o ~ | u ø n o I II . . u - a o o ø ø I OI 523 491 šfïüf 28 - spara karakteristiska värden för ett delmoment i en datamängd.

19. Metod enligt nagot av kraven 16 till 18, k ä n n e t e c k n a d därav, att metoden även innefattar steget att: - välja en av flera datamängder med sparade nominella jämföra det karakteristiska värdena med.

20. Metod enligt nagot av kraven 8 till 19, k ä n n e t e c k n a d därav, att metoden även innefattar steget att: en historikdatamängd.

21. Metod enligt krav 20, k ä n n e t e c k n a d därav, att metoden även innefattar steget att: prediktera - med hjälp av en historikdatamängd, livslängden för en komponent.

22. Metod enligt nagot av kraven 18 till 21, k ä n n e t e c k n a d därav, att metoden även innefattar steget att: datamängd med karakteristiska och/eller historikdatamängd till en central databas. - överföra minst en värden för ett delmoment minst en