SE523468C2 - Ortopedisk fotsula för förbättrad gång och protes, sko eller ortos innefattande sulan - Google Patents

Description

30 35 52sj4ss 2 områden med olika böjmotstånd har en kurvform som liknar ett ”S” där nämnda ”S” utsträcker sig från en lateral kant av sulan till en medial kant av sulan, så att nämnda första område utbreder sig huvudsakligen över tådelen och samtidigt över en del av den mediala sidan av nämnda sula, och att nämnda andra område utbreder sig över hälområdet och samtidigt över större delen av den laterala sidan av sulan så att när nämnda sula används av en patient förflyttas golvreaktionskraftens progressionslinje i en riktning från ett läge över lilltån till ett läge över stortån och hjälper därvid till att korrigera en olämplig gång härstammande från exempelvis en skada.

Sulan kan tillverkas i kolfiberförstärkt kompositmaterial eller liknande och med olika antal lager i olika delar av sulan, innefattande olika typer av och antal lager av väv och armering med korsande fiberriktningar av nämnda fibrer.

Uppfinningen är inte beroende av typen av använt material.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Fig 1 är en plan vy som illustrerar golvreaktionskraftens progressionslinje under foten.

Fig 2 visar ett antal altemativa avvecklingslinjer.

F ig 3 visar områden med olika böjmotstånd.

Fi g 4 visar en vy ovanifrån och från sidan som visar olika lager hos sulan.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsforrner Utvecklingen av tryckkänsliga plattor har gjort det möjligt för uppfinnarna att mäta reaktionskraftema från golvet mot fotsulan eller mot sulan på en fotbeklädnad. I fig 1 visas en sula med både en felaktig 102 och en normal 101 reaktionskraftsprogressionslinje ritade i figuren för jämförelse.

När en person med normal gång går, är resultatet en neutral progressionslinje 101. Progressionslinjen 101 börjar vid den bakre delen av hälen och flyttar sig framåt mot stortån. Vid slutpositionen är foten böjd vid metatarsofalangealledema och sulan är böjd längs en så kallad avvecklingslinje 105. En normal avvecklingslinje 105 visas i figuren och den sträcker sig längs fotbjället. Bra fotbeklädnader är byggda för att böjas längs denna normala avvecklingslinje 105.

Under normal gång finns inget behov att vrida foten vid varje steg och benet kan svingas utefter en rak linje. Ett antal altemativa avvecklingslinjer 202-205, som motsvarar olika personers patologiska gångarter, kan ses på sulan i fig 2. Den normala avvecklingslinjen 201 visas som en streckad linje.

Som ett exempel kan inte folk som lider av pares och som är delvis förlamade eller har en delvis amputerad fot gå ordentligt med normala fotbeklädnader. För en sådan person ger handikappet upphov till en 10 15 20 25 30 35 i52s_4es 3 progressionslinje 102 som kan ses i fig l. Linjen 102 viker av mot lilltån eftersom foten (eller vad som är kvar av den) inte kan stå emot belastningen. På grund av den avböjda progressionslinjen 102, det vill säga att golvreaktionskraftema angriper i en felaktig verkanspunkt, måste foten vridas under svingningsfasen och benet kan inte svingas utefter en rak linje. Vidare kommer knät att utsättas för ett ökat inåtvridande moment och personen kommer att få ett haltande mönster, vilket i sin tur kommer att ge upphov till problem med personens fot-, knä- och höftleder. Det är känt hur man bygger upp till exempel löparskor med sulor för att förebygga supination och pronation. Dessa skor byggs upp huvudsakligen runt hälen och metatarsus för att räta upp foten och luta den medialt eller lateralt. Denna lutning har överhuvudtaget inget inflytande på avvecklingslinjen, vilken är förlagd vid samma läge som i normala skor.

I fig 3 visas områden med olika böjmotstånd hos en sula i enlighet med uppfinningen. Sulan är uttänkt, konstruerad och förstärkt för att styra läget och/eller formen på avvecklingslinjen efter en patients problem. Sulan är förstärkt lateralt och i fronten jämfört med en sula på en normal sko, det vill säga delar av foten (eller vad som är kvar av den) som motsvarar lilltådelen av foten, och den laterala delen av foten ges ett styvare stöd än områdena som motsvarar stortån och den mediala främre delen av foten. Sulan understödjer på detta sätt foten och därigenom bringas golvreaktionskraftens progressionslinje tillbaka till det normala. Denna styrande och understödjande effekt gör det lättare for personen att hålla foten i ett rakt läge igenom steget och gångavvikelser vid fot-, knä- och höftledema undviks. Patienten besparas obehaget av att behöva vrida foten vid varje steg och benet kan svingas utefter en rak linje. En mer naturlig gång uppnås.

Med hänvisning åter till fig 3 har sulan områden med olika böjmotstånd.

Som ett exempel i fig 3, är området märkt I det mest böjbara. Området märkt II är något mindre böjbart än området I. Området märkt III är lite mindre böjbart än området II. Området märkt IV är det styvaste området. En annan positiv sida med denna konstruktion är den fjädringseffekt som produceras när tån lämnar golvet, vilket bevarar energi.

Ett område av sulan begränsas av antingen en ytterkontur till sulan och en eller flera begränsningslinjer 301 , 302, 303 eller enbart av begränsningslinjer. I figurerna ritas begränsningslinjerna som tunna linjer, men i en verklig produkt kan dessa linjer ha en bredd av upp till ett par millimeter innefattande ett område med mellanliggande böjmotstånd.

Två begränsningslinjer 301, 302 hos en föredragen utföringsfonn av uppfinningen som visas i fig 3 börjar vid en lateral kant av sulan, utbreder sig mot en mittlinje av sulan (ej visad), utbreder sig samtidigt i riktning bakåt på sådant sett att när den når en medial kant på sulan kommer en slutpunkt för nämnda 10 15 20 25 30 35 is2z_4es 4 begräsningslinjer att vara belägen avgjort längre bak än vad som var startpunkten för nämnda linje. På detta sätt kommer progressionslinjen att flyttas i en riktning mot stortån. Avvecklingslinjen kommer samtidigt att flyttas eller lutas mot en mer normal eller pronerad position. En tredje begränsningslinje 303 utbreder sig utefter en rak linje.

Såsom kan ses i fig 3 kan begränsningslinjema anta en kurvig form som påminner om ett ”S” eller kan också vara böjda på annat sätt eller vara raka. Tester har visat att former på begrånsningslinjer som liknar ett långsträckt ”S” i allmänhet, och som också liknar funktionsgrafen för den hyperboliska tangenten, grafen för si gmoidfunktionen, integraltecknet eller liknande är väl lämpade för att uppnå vederbörlig funktion. Sulan kan tillverkas av kolfiberfórstärkt kompositmaterial eller liknande. Uppñnningen är emellertid inte beroende på material som används.

Varje material med en lämplig flexibilitet kan användas, såsom glasfiberfórstärkt plast, andra plaster, trä, stål eller andra metaller. Föredragna material innefattar KEVLAR® (aramid)fiber, kolfiber, glasfiber, stål, termoplastharts.

Ett föredraget sätt för att åstadkomma områdena med olika böjmotstånd är att tillverka sulan av ett antal lager av ett material. Med hänvisning till fig 3 kan sulan konstrueras med ett lager material i område I, två lager material i område II, tre lager material i område III, och fyra lager material i område IV.

I en föredragen utföringsfonn, är område I emellertid sammansatt av två lager kolfiberväv med korsande fiberriktningar tillsammans med två lager med material med kolfiber i endast en riktning. Område II är sammansatt av två lager av material med fiber i en riktning tillsammans med två lager av material med korsade fiber och sedan igen med två lager material med fiber i en riktning. Område III är sammansatta av detsamma som område II, men med ett extra lager med material i en riktning. Område IV är sammansatt av tre lager av material med fiber i endast en riktning tillsammans med tre lager av material med korsande fiber tillsammans med två lager av återigen material med fiber i endast en riktning.

I fig 4 visas en annan utfóringsfonn. Sulan visas från ovan och från sidan.

Motsvarande lägen och linjer, C 1, C2 och C3 är markerade i båda vyema. Olika lager med olika utsträckning och material visas. Det översta lagret 401 utbreder sig i sulans fulla utsträckning och består av 45° KEVLAR® (45° mellan varp och väft).

Det andra lagret 402 utbreder sig till linjen Cl och består av 45° kolfiberväv. Det tredje lagret 403 utbreder sig till linjen C2 och består av raka kolfiber. Det fjärde lagret utbreder sig till linjen Cl och består av 45° kolfiberväv. Det femte lagret 405 utbreder sig över hela sulan och består också av 45° kolfiberväv. Det sjätte lagret utbreder sig till linjen C3 och består av raka kolfiber. Det sjunde lagret utbreder sig till Cl och består av 45° kolfiberväv. Det åttonde lagret utbreder sig till C2 och består av raka kolfiber. Det nionde lagret utbreder sig till Cl och består av 45° 523_46s 5 kolfiberväv. Det tionde och understa lagret utbreder sig längs hela sulan och består av 45° KEVLAR®-väv.

Claims (15)

10 15 20 25 30 35 52z_4es 6 PATENTKRAV

1. En sula (300) att placeras under en patients fot inuti en sko eller utgörandes en del av ett ortopediskt hjälpmedel, innefattande material anordnat för att tillhandhålla nämnda sula med ett första böjmotstånd vid ett första ornråde av nämnda sula och ett andra böjmotstånd vid ett andra område av nämnda sula, kännetecknat av att en begränsningslinje (302) som åtskiljer nämnda områden med olika böjmotstånd har en kurvform som liknar ett ”S” (302) där nämnda ”S” (302) utsträcker sig från en lateral kant av sulan till en medial kant av sulan, så att nämnda första område utbreder sig huvudsakligen över tådelen och samtidigt över en del av den mediala sidan av nämnda sula, och att nämnda andra område utbreder sig över hälområdet och samtidigt över större delen av den laterala sidan av sulan så att när nämnda sula används av en patient förflyttas golvreaktionskraftens progressionslinje i en riktning från ett läge över lilltån (102) till ett läge över stortån (101) och hjälper därvid till att korrigera en olämplig gång resulterande från exempelvis en skada.

2. En sula enligt krav l, kännetecknad av att det innefattar tre eller flera områden I-IV med olika böjmotstånd (I-IV) som separeras av begränsningslinjer (301-303) av vilka linjer åtminstone en är kurvformad.

3. En sula enligt krav 2, kännetecknad av att en eller flera av begränsningslinjerna utsträcker sig från en lateral kant (310) av sulan (300) till en medial kant (320) av sulan.

4. En sula enligt krav 3, kännetecknad av att en slutpunkt (331) av en begränsningslinje vid nämnda mediala kant (320) av sulan är belägen tydligt längre bort från tåänden av sulan än en startpunkt (341) av nämnda linje vid den laterala kanten (310) av sulan.

5. En sula enligt krav 2, 3 eller 4, kännetecknad av att en eller flera av begränsningslinjerna (303) hos nämnda sula har formen av en rak linje.

6. En sula enligt krav 2, 3 eller 4, kännetecknad av att en eller flera av begränsningslinjerna (301,302) hos nämnda sula böjer sig vid åtminstone ett läge (351-354) längs linjen.

7. En sula enligt krav 6, kännetecknad av att i en eller flera av begränsningslinjerna hos nämnda sula böjer sig mot tåänden vid ett läge (351) och 10 l5 20 25 _ 523 i 468 7 mot häländen vid ett annat läge (352).

8. En sula enligt krav 2, 3 eller 4, kännetecknad av att en eller flera av begränsningslinjema (30l,302) av nämnda sula har en form som liknar grafen for den hyperboliska tangenten eller grafen för den spegelvända hyperboliska tangenten.

9. En sula enligt krav 1, kännetecknad av att nämnda första område (I) har mindre böjmotstånd, det vill säga är mer böjbart än resten av sulan (II-IV).

10. En sula enligt något av kraven 2-9, kännetecknad av att nämnda sula innefattar ett eller flera av följande material; kompositmaterial, kolfibermaterial, glasfibennaterial, aramid till exempel KEVLAR® fibermaterial, plastmaterial eller metall.

11. ll. En sula enligt krav 2-9, kännetecknad av att den innefattar sandwichlager (401-410) av alternerande aramidfiber och kolfiber med olika fiberriktningar och olika typer av väv.

12. En sula enligt krav ll, kännetecknad av att olika lager (401-410) har olika utsträckning vad gäller hur mycket av hela sulans area som de omfattar.

13. En protes innefattande en sula enligt något av ovanstående krav.

14. l4. En sko som innefattar en sula enligt något av kraven 1-12.

15. En ortos innefattande en sula enligt något av kraven 1-12.