SE522920C2 - Slamavskiljare med två utlopp och flödesreglerare - Google Patents

Description

vara» annu: 10 15 20 25 30 35 522 920 2 ra antalet komponenter som ingår i en reningsanläggning, vilket höjer kostna- derna för reningsanläggningen vid anskaffningen av komponenter och orsakar mycket arbete vid installering av systemet.

Avsikten med denna uppfinning är_ att åstadkomma en slamavskiija- re av en ny typ.

Den uppfinningsenliga slamavskiijaren kännetecknas av att slamav- skiijaren uppvisar åtminstone två utloppsanslutningar för avledning av vätska från slamavskiijaren och att flödesreglerare är anordnade i samband med ut- loppsanslutningarna för reglering av den från utloppsanslutningarna ström- mande vattenmängden och att flödesregleraren är anordnad i samband med utloppsanslutningens övre del och omfattar en stomme och en i stommen be- fintlig flödesöppning.

Uppfinningens väsentliga idé är att slamavskiijaren uppvisar åt- minstone en inloppsanslutning för avledning av vätska till slamavskiijaren och åtminstone två utloppsanslutningar för avledning av vätska från slamavskiija- ren och att flödesreglerare är anordnade i samband med utloppsanslutningar- na för reglering av den från utloppsanslutningarna strömmande vattenmäng- den. Enligt en förmånlig utföringsform för uppfinningen är utloppsanslutningen formad som en T-förgrening. Enligt en andra förmånlig utföringsform för upp- finningen är flödesregleraren anordnad i samband med utloppsanslutningen på slamavskiljarens insida. Enligt en tredje förmånlig utföringsform för uppfin- ningen är flödesregleraren en från utloppsanslutningens övre del in i utlopp- sanslutningen anordnad hylsa, som uppvisar en stomme och i stommen en flödesöppning. Enligt en fiärde förmånlig utföringsform för uppfinningen uppvi- sar den som flödesreglerare använda hylsan åtminstone en nedanför flöde- söppningen belägen skåra som är riktad mot insidan av flödesreglerarens stomme.

Fördelen med uppfinningen är att när flödesreglerarna placeras i samband med slamavskiijaren kan fördelningsbrunnen utelämnas i renings- anläggningen i marken, varvid anskaffningskostnaderna för systemet och mängden av installeringsarbete minskar. När flödesreglerarna placeras på in- sidan av slamavskiijaren är användningen av flödesreglerare även efter in- stallering av slamavskiijaren lätt. Den till strukturen hylsformade flödesreglera- ren som placeras inne i utloppsanslutningen är lätt att använda och utrymme behöver inte reserveras för den inne i behållaren. Tack vare urtag placerade nedanför flödesöppningen i den hylsformade flödesregleraren är det lätt att '.»|;; sina; 10 15 20 25 30 35 522 920 kontrollera vattenytans nivå.

Uppfinningen beskrivs närmare i bifogade ritningar i vilka figur 1 schematiskt visar en utföringsform för den uppfinningsenliga slamavskiljaren från sidan sett och delvis i tvärsnitt, figur 2 schematiskt visar en slamavskiljare enligt figur 1 framifrån sett och delvis i tvärsnitt, figur 3 schematiskt visar en utföringsform för en flödesreglerare som används i samband med en slamavskiljare enligt figur 1 sett framifrån, figur 4 schematiskt visar en flödesreglerare enligt figur 3 sett från sidan, figur 5 schematiskt visar en flödesreglerare enligt figur 3 sett från framifrån i dess grundläge och figur 6 schematiskt visar en flödesreglerare enligt figur 3 sett ovani- från och i tvärsnitt. l figur 1 är en slamavskiljare 1 enligt uppfinningen schematiskt visad från sidan sett och delvis i tvärsnitt och i figur 2 framifrån sett och delvis i tvär- snitt. Slamavskiljaren 1 uppvisar kammare 3 och 4 som är avskilda av en mellanvägg 2. Slamavskiljaren 1 uppvisar i övre delen på kammarens 3 sida en inloppsanslutning 5, till vilken markavloppet från fastigheten ansluts. För klarhetens skull är mellanväggen 2 och inloppsanslutningen 5 inte visade i fi- gur 2. Vidare uppvisar slamavskiljaren 1 en tömningsöppning 6 via vilken slamavskiljaren 1 kan tömmas. Tömningsöppningen 6 täcks med slamavskilja- rens 1 lock som för klarhetens skull inte är visat i figurerna 1 och 2. Efter varje tömning fylls slamavskiljarens 1 kammare 3 och 4 med vatten. Den övre delen av mellanväggen 2 uppvisar ett eller flera hål genom vilka avloppsvattnet som kommer från inloppsanslutningen 5 till kammaren 3 strömmar från kammare 3 till kammare 4. Avloppsvattnet är avsett att strömma möjligast långsamt från kammare 3 till kammare 4 så att de största partiklarna hinner sjunka till kam- marens 3 botten i ett slamutrymme. I kammare 4 fortsätter reningen av av- loppsvattnet från fasta partiklar dvs. de fasta partiklar som överförts från kam- mare 3 till kammare 4 sjunker till botten av kammare 4 i ett slamutrymme.

Kammare 4 uppvisar två utloppsanslutningar 7 och 7' i form av T-förgreningar genom vilka det från fasta partiklar renade avloppsvattnet strömmar ut ur slamavskiljaren 1. Utloppsanslutningarna 7 och 7' är i lodrät riktning dimensio- nerade så att de i sin nedre ända hela tiden befinner sig under vattenytan i slamavskiljaren 1 och i sin övre ända ovanför vattenytan. Således strömmar .sauna 10 15 20 25 30 35 522 920 n nu ~4n 4 avloppsvattnet in i utloppsanslutningarna 7 och 7' endast i deras nedre ända.

Utloppsanslutningarna 7 och 7' uppvisar väsentligen vågrätt belägna rörblock 8 och 8' som är anordnade att luta nedåt så att vattnet strömmar från utlopp- sanslutningarna 7 och 7' ut ur slamavskiljaren 1. Eftersom avloppsvattnet, som strömmar bort från slamavskiljaren 1, avleds nedanför vattenytan förflyttas inte de på ytan flytande fasta partiklarna via utloppsanslutningarna 7 och 7' ut ur slamavskiljaren 1. Inne i utloppsanslutningarna 7 och 7' är flödesreglerare 9 och 9', som är visade närmare i figurerna 3 och 4, anordnade, med hjälp av vilka mängden avloppsvatten som via utloppsanslutningarna 7 och 7' ström- mar ut ur slamavskiljaren 1 kan regleras så att den är lika stor i båda utlopp- sanslutningarna 7 och 7”. Eftersom flödesreglerarna 9 och 9' är anordnade i samband med slamavskiljaren 1, kan fördelningsrören, genom vilka avlopps- vattnet strömmar till absorberingsrören i reningsfältet i reningsanläggningen i marken anordnas direkt i slamavskiljarens 1 utloppsanslutningar 7 och 7”. Där- vid kan fördelningsbrunnen, i vilken flödesreglerarna tidigare varit placerade, utelämnas som obehövlig, varvid anskaffningskostnaderna för reningssyste- met minskar. Även det arbete som krävs för installeringen minskar, eftersom man inte behöver göra ett schakt för en fördelningsbrunn. Tack vare flödes- reglerarna 9 och 9' i samband med slamavskiljaren 1 kan vattenmängderna som strömmar via utloppsanslutningarna 7 och 7' till absorberingsrören vidare regleras så att de är lika stora, varvid reningsfältet kan belastas jämnt, vilket är en förutsättning för lång brukstid för reningsanläggningen i marken och hög reningseffekt. l figur 3 är en flödesreglerare 9 som används i en slamavskiljare enligt uppfinningen schematiskt visad framifrån sett och i figur 4 schematiskt från sidan sett. Flödesregleraren 9 är i figurerna 3 och 4 anordnad inne i ut- loppsanslutningen 7. Flödesregleraren 9 är en hylsa, vars stomme 10 uppvisar en flödesöppning 11. Den i figur 3 visade flödesöppningen 11 är droppformad, men flödesöppningen 11 kan utformas på många olika sätt. Flödesregleraren 9 uppvisar i den övre ändan en fläns 12 vars yttre diameter är större än den yttre diametern för flödesreglerarens 9 stomme 10. Flänsens 12 yttre diameter är även större än utloppsanslutningens 7 inre diameter. Flödesregleraren 9 anordnas från utloppsanslutningens 7 övre ända på insidan så att flödesöpp- ningen 11 och rörblocket 8 hamnar på samma ställe på det i figur 5 visade sättet, när flödesregleraren 9 är i sitt lägsta möjliga läge dvs. i sitt grundläge.

Avståndet mellan flödesöppningens 11 nedre kant och lflänsen 12 dimensione- -:»~| ;|aau 10 15 20 25 30 35 522 920 o nu u: 5 ras så att flödesöppningens 11 nedre kant är på det i figur 5 visade sättet vä- sentligen i plan med rörblockets 8 nedre kant, när flödesregleraren 9 är i sitt lägsta möjliga läge. Genom att flytta flödesregleraren 9 uppåt flyttas den vid rörblocket 8 belägna flödesöppningens 11 nedre kant uppåt, varvid den till rör- blocket 8 strömmande vattenmängden minskar. Den yttre diametern för flödes- reglerarens 9 stomme 10 dimensioneras i förhållande till utloppsanslutningens 7 inre diametern så att flödesregleraren 9 på grund av friktionskraften mellan ytterytan av flödesreglerarens 9 stomme 10 och utloppsanslutningens 7 inner- yta inte av sig själv flyttas i förhållande till rörblocket 8, men flyttning av flödes- regleraren 9 lyckas lätt utan verktyg, varvid det är enkelt att reglera den till rör- blocket strömmande vattenmängden via tömningsöppningen 6.

Vid fabriken ställs flödesreglerarna 9 och 9' i grundläge på det i fl- gur 5 visade sättet så att flödesöppningens 11 nedre kant är i plan med de nedre kanterna av rörblocken 8 och 8'. När slamavskiljaren 1 tas i bruk lyfts den ena flödesregleraren så att vattenmängden som strömmar till båda rör- blocken 8 och 8' är lika stor. Därvid hindrar inte slamavskiljarens 1 något sne- da position i schaktet regleringen av den från utloppsanslutningarna 7 och 7' strömmande vattenmängden så att den blir lika stor. Man strävar dock till att placera slamavskiljaren 1 i schaktet i ett så rakt läge som möjligt. Kontroll och återrreglering av flödesreglerarnas 9 och 9' läge är lätt att utföra i samband med tömning av slamavskiljaren 1 till exempel en gång om året.

En eller flera skåror 13 kan på det i figur 3 visade sättet utformas i flödesreglerarens 9 stomme 10 nedanför flödesöppningen 11, vilka skåror rik- tar sig mot stommens 10 insida. Skårorna 13 är närmare visade i figur 6 som schematískt visar en flödesreglerare 9 ovanifrån sett och i tvärsnitt längs den i figur 3 visade snittlinjen A-A. Skårorna 13 kan även utformas genom att öka materialet på stommens 10 insida, varvid stommen 10 är enhetlig från utsidan med undantag av flödesöppningen 11. Tack vare skåroma 13 är det enkelt och lätt att ovanifrån kontrollera vattenytans nivå i utloppsanslutningarna 7 och 7' samt reglera flödesreglerarna 9 och 9' till vattenytans nivå. Avvikande från figurerna 1 och 2 kan utloppsanslutningarna 7 och 7' även dimensioneras så att de sträcker sig genom slamavskiljarens 1 vägg eller lock, varvid flödesreg- lerarna 9 och 9'kan regleras utan att öppna slamavskiljarens 1 lock.

I stället för en i figurerna 1-6 visad flödesreglerare 9 kan man i samband med utloppsanslutningarna 7 och 7' använda en flödesreglerare som bildas på ett i och för sig känt sätt av en rörformig anslutningsdel och en reg- stan: »iazn 10 15 20 25 522 920 a: u: 6 lerplatta som är försedd med en flödesöppning. En dylik flödesreglerare kan anordnas i samband med rörblocken 8 och 8' antingen på insidan eller utsidan av slamavskiljaren 1. När flödesreglerarna placeras på utsidan av slamavskil- jaren 1 är det mycket besvärligt att utföra regleringsåtgärder i efterhand, efter- som slamavskiljaren 1 placeras under markytan så att väsentligen endast tömningsöppningen 6 sträcker sig ovanför markytan. Användningen av en flö- desreglerare som bildas av en rörformig anslutningsdel och en reglerplatta är jämfört med den hylsformiga flödesregleraren 9 mycket besvärligare även då, när den är installerad på insidan av slamavskiljaren 1. Vidare är den hylsfor- miga flödesregleraren 9 till sin struktur enklare, billigare att tillverka samt lätta- re att installera på plats.

Ritningarna och beskrivningen i anslutning till dem är endast av- sedda att illustrera uppfinningens idé. I sina detaljer kan uppfinningen variera inom ramarna för patentkraven. Således kan slamavskiljarens utseende eller form variera på många sätt. Vidare kan slamavskiljaren omfatta endast en kammare eller slamavskiljaren kan med en mellanvägg delas i fler än två kammare. Slamavskiljaren kan omfatta mer än en inloppsanslutning, varvid avloppsvattnet från flera fastigheter eller från flera rör från samma fastighet kan avledas till samma slamavskiljare. Vidare kan slamavskiljaren uppvisa fler än två utloppsanslutningar, varvid flera adsorberingsrör kan placeras i re- ningsfältet. Flödesreglerarna 9 och 9' kan även utformas utan en fläns 12 eller i stället för en fläns 12 kan en skåra användas, som riktar sig utåt från stom- men 10 eller ett annat motsvarande spärrorgan. Flödesregleraren 9 kan även användas i samband med en dräneringsbrunn, golvbrunn, ett vattenlås under en bassäng samt med olje- och fettavskiljare.

Claims (8)

10 15 20 25 30 522 920 Patentkrav

1. Slamavskiljare med åtminstone en inloppsanslutning (5) för av- ledning av vätska till slamavskiljaren (1) och åtminstone två utloppsanslutning- ar (7) för avledning av vätskan från slamavskiljaren (1), k ä n n e t e c k n a d av att flödesreglerare (9, 9') är anordnade i samband med utloppsanslutning- arna (7, 7') för reglering av den från utloppsanslutningarna (7, 7') strömmande vattenmängden och att flödesregleraren (9, 9') är anordnad i samband med utloppsanslutningen (7, 7') i utloppsanslutningens (7, 7') övre del och omfattar en stomme (10) och en i stommen (10) befintlig flödesöppning (11).

2. Slamavskiljare enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d av att utloppsanslutningen (7, 7') är formad som en T-förgrening och sträcker sig i sin nedre ända under vattenytan i slamavskiljaren och i sin övre ända ovanför vattenytan.

3. Slamavskiljare enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att flödesreglerarna (9, 9') är anordnade på insidan av slamavskiljaren (1 ).

4. Slamavskiljare enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e - te c k n a d av att utloppsanslutningen (7, 7') sträcker sig genom slamavskil- jarens (1) vägg eller lock så att flödesregleraren (9, 9') kan regleras utan att öppna slamavskiljarens (1) lock.

5. Slamavskiljare enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e - te c k n a d av att flödesregleraren (9, 9') är anordnad inne i utloppsanslut- ningen (7, 7').

6. Slamavskiljare enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a d av att flödesreglerarens (9, 9') stomme (10) uppvisar åtminstone en skåra (13) ned- anför flödesöppningen (11), vilken skåra riktar sig mot insidan av flödesregle- rarens (9, 9') stomme (10).

7. Slamavskiljare enligt patentkrav 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a d av att när flödesregleraren (9, 9') är i sitt grundläge är flödesöppningens (11) nedre kant i plan med den nedre kanten av utloppsanslutningens (7, 7') vä- sentligen vågräta rörblock (8, 8').

8. Slamavskiljare enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e - te c k n a d av att flödesreglerarens (9, 9') flödesöppning (11) är droppfor- mad.