SE522751C2 - Bränslekomposition - Google Patents
BränslekompositionInfo
- Publication number
- SE522751C2 SE522751C2 SE9901364A SE9901364A SE522751C2 SE 522751 C2 SE522751 C2 SE 522751C2 SE 9901364 A SE9901364 A SE 9901364A SE 9901364 A SE9901364 A SE 9901364A SE 522751 C2 SE522751 C2 SE 522751C2
- Authority
- SE
- Sweden
- Prior art keywords
- fuel
- additive
- fuel composition
- composition according
- fatty acid
- Prior art date
Links
Classifications
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C10—PETROLEUM, GAS OR COKE INDUSTRIES; TECHNICAL GASES CONTAINING CARBON MONOXIDE; FUELS; LUBRICANTS; PEAT
- C10L—FUELS NOT OTHERWISE PROVIDED FOR; NATURAL GAS; SYNTHETIC NATURAL GAS OBTAINED BY PROCESSES NOT COVERED BY SUBCLASSES C10G OR C10K; LIQUIFIED PETROLEUM GAS; USE OF ADDITIVES TO FUELS OR FIRES; FIRE-LIGHTERS
- C10L10/00—Use of additives to fuels or fires for particular purposes
- C10L10/02—Use of additives to fuels or fires for particular purposes for reducing smoke development
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C10—PETROLEUM, GAS OR COKE INDUSTRIES; TECHNICAL GASES CONTAINING CARBON MONOXIDE; FUELS; LUBRICANTS; PEAT
- C10L—FUELS NOT OTHERWISE PROVIDED FOR; NATURAL GAS; SYNTHETIC NATURAL GAS OBTAINED BY PROCESSES NOT COVERED BY SUBCLASSES C10G OR C10K; LIQUIFIED PETROLEUM GAS; USE OF ADDITIVES TO FUELS OR FIRES; FIRE-LIGHTERS
- C10L1/00—Liquid carbonaceous fuels
- C10L1/10—Liquid carbonaceous fuels containing additives
- C10L1/14—Organic compounds
- C10L1/143—Organic compounds mixtures of organic macromolecular compounds with organic non-macromolecular compounds
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C10—PETROLEUM, GAS OR COKE INDUSTRIES; TECHNICAL GASES CONTAINING CARBON MONOXIDE; FUELS; LUBRICANTS; PEAT
- C10L—FUELS NOT OTHERWISE PROVIDED FOR; NATURAL GAS; SYNTHETIC NATURAL GAS OBTAINED BY PROCESSES NOT COVERED BY SUBCLASSES C10G OR C10K; LIQUIFIED PETROLEUM GAS; USE OF ADDITIVES TO FUELS OR FIRES; FIRE-LIGHTERS
- C10L10/00—Use of additives to fuels or fires for particular purposes
- C10L10/04—Use of additives to fuels or fires for particular purposes for minimising corrosion or incrustation
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C10—PETROLEUM, GAS OR COKE INDUSTRIES; TECHNICAL GASES CONTAINING CARBON MONOXIDE; FUELS; LUBRICANTS; PEAT
- C10L—FUELS NOT OTHERWISE PROVIDED FOR; NATURAL GAS; SYNTHETIC NATURAL GAS OBTAINED BY PROCESSES NOT COVERED BY SUBCLASSES C10G OR C10K; LIQUIFIED PETROLEUM GAS; USE OF ADDITIVES TO FUELS OR FIRES; FIRE-LIGHTERS
- C10L1/00—Liquid carbonaceous fuels
- C10L1/10—Liquid carbonaceous fuels containing additives
- C10L1/14—Organic compounds
- C10L1/18—Organic compounds containing oxygen
- C10L1/185—Ethers; Acetals; Ketals; Aldehydes; Ketones
- C10L1/1852—Ethers; Acetals; Ketals; Orthoesters
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C10—PETROLEUM, GAS OR COKE INDUSTRIES; TECHNICAL GASES CONTAINING CARBON MONOXIDE; FUELS; LUBRICANTS; PEAT
- C10L—FUELS NOT OTHERWISE PROVIDED FOR; NATURAL GAS; SYNTHETIC NATURAL GAS OBTAINED BY PROCESSES NOT COVERED BY SUBCLASSES C10G OR C10K; LIQUIFIED PETROLEUM GAS; USE OF ADDITIVES TO FUELS OR FIRES; FIRE-LIGHTERS
- C10L1/00—Liquid carbonaceous fuels
- C10L1/10—Liquid carbonaceous fuels containing additives
- C10L1/14—Organic compounds
- C10L1/18—Organic compounds containing oxygen
- C10L1/192—Macromolecular compounds
- C10L1/198—Macromolecular compounds obtained otherwise than by reactions involving only carbon-to-carbon unsaturated bonds homo- or copolymers of compounds having one or more unsaturated aliphatic radicals, each having only one carbon to carbon double bond, and at least one being terminated by an acyloxy radical of a saturated carboxylic acid, of carbonic acid
- C10L1/1985—Macromolecular compounds obtained otherwise than by reactions involving only carbon-to-carbon unsaturated bonds homo- or copolymers of compounds having one or more unsaturated aliphatic radicals, each having only one carbon to carbon double bond, and at least one being terminated by an acyloxy radical of a saturated carboxylic acid, of carbonic acid polyethers, e.g. di- polygylcols and derivatives; ethers - esters
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C10—PETROLEUM, GAS OR COKE INDUSTRIES; TECHNICAL GASES CONTAINING CARBON MONOXIDE; FUELS; LUBRICANTS; PEAT
- C10L—FUELS NOT OTHERWISE PROVIDED FOR; NATURAL GAS; SYNTHETIC NATURAL GAS OBTAINED BY PROCESSES NOT COVERED BY SUBCLASSES C10G OR C10K; LIQUIFIED PETROLEUM GAS; USE OF ADDITIVES TO FUELS OR FIRES; FIRE-LIGHTERS
- C10L1/00—Liquid carbonaceous fuels
- C10L1/10—Liquid carbonaceous fuels containing additives
- C10L1/14—Organic compounds
- C10L1/22—Organic compounds containing nitrogen
- C10L1/222—Organic compounds containing nitrogen containing at least one carbon-to-nitrogen single bond
- C10L1/2222—(cyclo)aliphatic amines; polyamines (no macromolecular substituent 30C); quaternair ammonium compounds; carbamates
- C10L1/2225—(cyclo)aliphatic amines; polyamines (no macromolecular substituent 30C); quaternair ammonium compounds; carbamates hydroxy containing
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C10—PETROLEUM, GAS OR COKE INDUSTRIES; TECHNICAL GASES CONTAINING CARBON MONOXIDE; FUELS; LUBRICANTS; PEAT
- C10L—FUELS NOT OTHERWISE PROVIDED FOR; NATURAL GAS; SYNTHETIC NATURAL GAS OBTAINED BY PROCESSES NOT COVERED BY SUBCLASSES C10G OR C10K; LIQUIFIED PETROLEUM GAS; USE OF ADDITIVES TO FUELS OR FIRES; FIRE-LIGHTERS
- C10L1/00—Liquid carbonaceous fuels
- C10L1/10—Liquid carbonaceous fuels containing additives
- C10L1/14—Organic compounds
- C10L1/22—Organic compounds containing nitrogen
- C10L1/222—Organic compounds containing nitrogen containing at least one carbon-to-nitrogen single bond
- C10L1/224—Amides; Imides carboxylic acid amides, imides
Landscapes
- Chemical & Material Sciences (AREA)
- Oil, Petroleum & Natural Gas (AREA)
- Engineering & Computer Science (AREA)
- Organic Chemistry (AREA)
- Combustion & Propulsion (AREA)
- Chemical Kinetics & Catalysis (AREA)
- General Chemical & Material Sciences (AREA)
- Liquid Carbonaceous Fuels (AREA)
- Solid Fuels And Fuel-Associated Substances (AREA)
Description
annu:
1522 751'
z
Värdena är beroende av längden hos den hydrofila kedjan, typiskt en etoxylatkedja.
Kedjans längd ökar graden av löslighet p g a en större förmåga att lösa.
Normalt är en blandning av ytaktiva medel föredragen, företrädesvis genom att välja
ett lämpligt HLB för bränslet, tex 10-18 för för kolvätebränslen, och allra helst 13.
Vad gäller en alkohol ligger HLB-värdet hos det ytaktiva medlet på mellan 3 och 7,
och allra helst omkring 4. Men tillsats av ytaktiva medel skapar normalt förhållan-
den på l:l för emulsioner med stor volym eller förhållanden på 5:1 då löslighet er-
fordras i ett förhållande av 11100.
Uppfinningen har förmåga att göra HLB-kraven på varje vätskefonnigt bränsle lik-
forrniga vilket i sin tur gör det möjligt att använda en dos i vilket bränsle som helst
med kolkedjor från C5 och uppåt. Fördelen är att mängden tillsats direkt häriför sig
till samlöslighetsfórrnågan (se bifogade scheman). Schemana visar tre olika kombi-
nationer av tillsats som möjliggör en kostnadsjärnförelse för prestandakraven.
Enkelskiktsaspekten av uppfinningen kräver att koncentrationen av tillsatsen är
mycket låg, typiskt i storleksordningen 0,5-1:1 000, företrädesvis omkring 1:1 000,
ännu hellre 1:1 200 och det verkar inte finnas några tekniska eller ekonomiska för-
delar med att tillsätta mer om inte en dubbelverkan av ett samlösningsmedel erford-
ras, då dosering prioriteras framför prestanda.
Tillsatsen omfattar företrädesvis en av följande:
- en oljelöslig etoxylerad alkohol
- en superdietanolamid
- en etoxylerad fettsyra med 7 kolatomer
De tre ingredienserna måste tillsåttas enskilt med avseende på bränslet och fram-
ställning av molekylema.
lišrnJ-n: g _. sn .,,H.._ s: ut:
un: nu
Företrädesvis utgör fettsyraetoxylatet upp till omkring 25 volym-% av tillsatsen och
vidare omfattar alkoholetoxylatet företrädesvis 50 volym-% av tillsatsen.
En tillsats enligt uppfinningen kan sättas till ett kolvätebränsle, exempelvis diesel eller
bensin eller alkohol, som eventuellt är kontaminerad med vatten. Uppfinningen synes
ha särskilt stor verkan då den tillsatts till syntetiska bränslen baserade på lågkokande
oljefraktioner.
I en annan aspekt tillhandahåller uppfinningen en bränslekomposition omfattande en
lätt fraktion och innefattar en tillsats som är blandbar med bränslet och som är valt att
lösa bränslet och tillsatsen och eventuellt vatten för att bilda en klar homogen
komposition.
Närvaron av tillsatsen enligt uppfinningen säkerställer att bränslekompositionen bildar
en sammanhållande stabil homogen komposition och samtidigt skapar ett enkelskikt
vilket leder till ett resultat som ger en bättre och mer fullständig förbränning som
reducerar föroreningar och ökar antalet mil per liter.
Som ett resultat har ett blandat, i synnerhet alkoholbaserat, bränsle fönnåga att
förbrännas mer exakt med kylbelastning för att minska de jämforrnater som
förekommer efter reaktioner med aldehydpersyror och peroxidreaktioner som normalt
är orsak till maskinskador.
I en annan aspekt tillhandahåller uppfinningen ett förfarande för att bilda en stabil
komposition vilket omfattar tillsats av de tre angivna ingredienserna, exempelvis i
form av en tillsats som definierats till ett bränsle i ett volymförhållande på omkring
0,5-1:1 000. F öreträdesvis är tillsatsförhållandet omkring 1:1 000, och allra helst
omkring 1:1 200.
»sura
'52 2 745 1
»se e:
Ett förfarande för drift av en maskin som är anpassad för att utnyttja ett alkoholba-
serat bränsle, omfattar tillsats till bränslet av en blandbar tillsats som är vald så att
den löser bränslet och tillsatsen för att eliminera avsättning av biprodukter som bil-
das under förbränningen av bränslet.
Bränsleproduktionsförfarande
1. Kontrollera vattenkontaminering med hjälp av Karl Fischer och uppskatta voly-
men av H20 i slutanvändarens tank.
2. Välj med hjälp av stabiliseringsschemana den korrekta formen och ta samtidigt
hänsyn till kostnader och behandlingsförhållanden.
3. Då andelen stabilisator fastställts skall nödvändiga komponenter blandas enligt
schemat och dosera enligt detta då molekylen blandas i bränslet och mixa inte.
Molekvlnroduktionsförfarande
1. Blanda vid P.I.T. (Phase Inverse Tension, omvänd fasspänning) (55-58°C) alko-
holen och etenoxiden efter korrekt val av Superamid.
2. Blanda 1 med den *Superamid som valts vid P.I.T.
. Blanda fettsyra med etenoxid och blanda med 2 vid P.I.T.
4. Resultatet är en helblandning av alkoholetoxylat. Alkoholetoxylat måste utgöra
åtminstone 50% av totalvikten av molekylen med lika andelar snperamid och fett-
syraetoxylat för att uppnå 100%.*
b)
* Trots att en blandning på 50/25/25 teoretiskt inte kanske blir den korrekta balan-
sen för en polymer måste marginaler övervägas p g a främmande komponenter så-
som fria amider, fritt PEG, fria estrar och isomerer som alla förekommer under detta
förfarande. Molekylvikten hos de två kedjorna balanserar varandra vid detta förfa-
rande.
Trots att lagerlösningen i exemplet lämpar sig för minimala vattenkontamine-
ringsproblem är det föredragna alkoholetoxylatet rakkedjat och företrädesvis lin-
jär och 3 mol E0 per mol alkohol då precisionen i beräkningen är mycket mer
exakt och absorptionsförmågan hos micellen ökar med extra tillsats av etoxylater.
Den primära och linjära alkoholen måste utgöra minst 80% (vikt) då resterna av
dominerande isomerer anses som föroreningar och inte utgör nagon hjälp för
etoxyleringsjörfarandet.
I Superamid MÅSTE blandas med antingen fettsyraetoxylat eller alkoholetoxylat
:vana
»vann
g o
nu nu
522 vsiea
Dietanolimiden bör vara en superamid som är identifierbar då den har ett för-
hållande av I:I (fettsyra till dietanolamin) då förhållandet 2:1 innehåller 10%
fria aminestrar och processens natur möjliggör denna kontaminering vilken inte
underlättar balanserandet av polymeren.
F ettsyran är företrädesvis en C14-syra och framställs inte genom polyetvlengly-
kol/brfarandet då fria PE G inhiberar etoxyleringsjörfarandet och rubbar HLB-
balansen.
För att underlätta förståelsen av uppfinningen kommer den nu att beskrivas med
hjälp av följande illustrativa exempel.
Exempel I
oljelösligt primärt alkoholetoxylat (medelvärde 2,75 mol
etenoxid; mol alkohol) tillgänglig som NEODOL 91/2,5,
l liter
företrädesvis Cg-Cl 1; molvikt omkring 270
laurinsyradietanolamid
500 ml
en fettsyra med 7 etoxylater per mol fettsyra
(tillgänglig som ATLAS G5507) molvikt omkring 506
500 ml
Lagerlösningen uppvärmdes till 55-58°C enligt diagrammet för att bilda en 2 1 la-
gerlösning.
Olika fordon med diesel- och bensinmotorer, undersöktes vid en lokal teststation
tillhörande Ministry of Transport. Bränsletanken i varje fordon fylldes, och fordonet
kördes omkring 112 km med en genomsnittlig hastighet av 96 km/h. En dos avla-
gerlösningen sattes till tanken i varje fordon i ett volymförhållande på 1:1 000. Vi-
1:11:
ago q»
522 6751 i
suell inspektion visade att en klar homogen lösning bildades. Tanken återfylldes och
fordonet kördes återigen samma sträcka. MOT-testet upprepades.
Resultaten visade en minskning i bränsleförbrukning som sträcker sig från ll till
%, och de största besparingarna erhölls för större motorer.
Bensinmotor
CO reducerades med i genomsnitt 80%
kolväten reducerades med i genomsnitt 40%
Dieselmotor
Dieselröken reducerades med i genomsnitt 50%
Exempel II
En testmotor modell Mercedes M1 1 1 rengjordes och förbereddes för en undersök-
ning för att registrera eventuella förändringar vad gäller referensbensin utan tillsats
och med tillsats med ett behandlingsförhâllande på 1:1 000.
Norrnala mätförfaranden användes enligt NAMAS anvisningar, särskilt intresse fo-
kuserades på LAMBDA då motoms anpassning inte uppmuntrade järnförbara resul-
tat. LAMBDA ställdes in till I = 0,05.
Grundförsöket inleddes och motom kördes varm och varvtalet föll därefter från
4 500 vpm WOT till 1 800 vpm PT och detta fall i varvtal avbröts under olika för-
hållanden för att möjliggöra jämförelser. LAMBDA utfördes med l = 0,05. Vid slu-
tet av den första undersökningen rengjordes cylinderhuvudet och försöket upprepa-
des på nytt med tillsats på 1:1 000. C02 reducerades med i genomsnitt l4,08% vid
2 500 vpm PT och 20,64% maximalt.
:snar
nu av
522 7s1»§
7
Exempel III -
Ett bänkförsök utfördes under kontrollerade laboratorieförhållanden för att fastställa
bränsleförbrukningen och emissionsprestanda vid 1 800 vpm och 2 500 vpm med
halv gas och samtidig uppmätning av effektkurva och vridmomentskurva genom att
utnyttja RF83-referensen europeiskt bränsle utan tillsats, där alla mätningar utförs
enligt NAMAS-kriterier. Motom var en Mercedes 2 1 M1 11 bänkmotor som lämpar
sig för blyfritt bränsle, och som är utrustad med en katalysatoromvandlare. (Alla
siffror som citeras gäller mätningar före katalysatoromvandlaren). Resultaten visar
en minskning av CO-halten med i genomsnitt ll,3% vid 2 500 vpm PT och maxi-
malt l4,34%.
Exempel IV
Ett försök utfördes för att mäta eventuell minskning av Nox då Nox direkt hänför sig
till förbränningsegenskapema och år en risk som det är omöjligt att försurnma i
motorer då blandningen av luft och bränsle alltid innehåller kväve. Resultaten visa-
de att Nox minskade i genomsnitt med 38,2% vid 2 500 vpm PT och maximalt 39%.
Det finns tre sätt att minska Nox:
a) Ju mindre luft desto mindre kväve
b) Ju lägre förbrärmingstemperatur ju mindre Nox
c) Ju bättre bränsletillförsel desto mindre Nox
De bifogade kurvoma visar den välgörande effekten av att tillsätta tillsatsen enligt
uppfinningen.
Effektkurvan visar en effektkurva som reproducerbart mäter upp samma effekt
med mindre luft och mindre bränsle vilket minskar CO; och Nox
i 1522* 751 ansa
o so: uu.-
, I
8
Vridmomentskurvan visar en vfidmomentskurva som är reproducerbart upp-
mätt som visar samma effekt med mindre bränsle och mindre luft vilket minskar
C02 och Nox
Samlöslighetstest
Exempel
En särskild variant av bränslen frän högsta bensinkvalitet, dieselolja enligt industristandard och olika alkohol-
blandade bränslen valdes och om var och en överfördes 100 ml till var och en av tolv 200 ml mätcylindrar fór att
jämföra den fasseparation som fórorsakas av mättnad av vatten i förhållande till polymeren. Det optimala är tvä
titreringar fóre fasen.
man;
Exempel 1.
Bränsle Nr. Vatteninnehàll Tillsats Kommentarer
Bensin 1 0% 0% Klar vätska
Bensin 2 l0'/u 0°/. Fasseparation
Bensin 3 10% 10% Klar vätska
Bensin 4 10% 9% Klar vätska
Bensin 5 10% 8% Klar vätska
Bensin 6 10% 7% Klar vätska
Bensin 7 10% 6% Klar vätska
Bensin 8 10% 5% Klar vätska
Bensin 9 10% 4% Fasseparation
Bensin 10 10% 3% Fasseparation
Bensin 11 10% 2% Fasseparation
Bensin 12 10% 1% Fasseparation
Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen försiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten
bestämdes efter 10 minuter och då registrerades synliga resultat.
Exempel 2. -
Gasohol
Bestående av 90% vanlig blyfri bensin med 10% denaturerad etanol
Bränsle Nr. Vatteninnehàll Tillsats Kommentarer
Gasohol 1 0% 0% Klar vätska
Gasohol 2 10% 0% Fasseparation
Gasohol 3 10% 10% Klar vätska
Gasohol 4 10% 9% Klar vätska
Gasohol 5 10% 8% Klar vätska
Gasohol 6 10% 7% Klar vätska
Gasohol 7 10'/- 6% Klar vätska
Gasohol 8 10% 5% Klar vätska
Gasohol 9 10% 4% Klar vätska
Gasohol 10 10% 3% Fasseparation
Gasohol ll 10% 2% Fasseparation
Gasohol 12 10% 1% Fasseparation
Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen försiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten
s22 7s1Ü. ;:
9 .
bestämdes efter 10 minuter och då registrerades synliga resultat.
Exempel 3. -
Bränsle
Dieselolj a
Dieselolja
Dieselolj a
Dieselolj a
Dieselolj a
Dieselolj a
Dieselolja
Dieselolja
Dieselolja
Dieselolja
Dieselolja
Dieselolja
Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen försiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten
Dieselolj a
2
f'
\O®~lO\UlAlaIN|-\
Vatteninnehåll
0°/ø
%
%
%
°/o
107.
%
l0'/.
1 0'/u
%
%
l 0%
Tillsats
0°/n
0 %
1 0"/.
9°/.
8%»
7"/«
6 %
S'/n
4%»
37.
2°/.
1 %
Kommentarer
Klar vätska
Fasseparation
Klar vätska
Klar vätska
Kla r vätska
Fasseparation
Fasseparation
Fasseparation
Fasseparation
F asseparation
Fasseparation
Fasseparation
bestämdes efter 10 minuter och då registrerades synliga resultat.
Exempel 4. -
Den altemativa bensinen består av alkohol och en blandning av kolväten och där huvuddelen utgörs av alkohol
Bränsle
Alt. bensin
Alt. bensin
Alt. bensin
Alt. bensin
Alt. bensin
Alt. bensin
Alt. bensin
Alt. bensin
Alt. bensin
Alt. bensin
Alt. bensin
Alt. bensin
Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen försiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten
Alternativ bensin
2
f*
@&~lG\Ul«Blalh)i-
Vatteninnehàll
0 %
%
%
°/a
1 0 %
1 0 °/o
l 0 %
%
l 0 %
°/o
°/o
l 0 °/u
Tillsats
0 %
0 "/ø
%
9 %
8 %
7 °/o
6 %
S %
4 °/o
3 %
2 %
1 'ln
Kommentarer
Klar vätska
Fasseparation
Klar vätska
Klar vätska
Klar vätska
Klar vätska
Klar vätska
Klar vätska
Klar vätska
Klar vätska
Fasseparation
Fasseparation
bestämdes efter 10 minuter och då registrerades synliga resultat.
Exempel 5.
Bränsle
Bensin
Bensin
Bensin
Bensin
Bensin
Bensin
Bensin
Bensin
Bensin
Bensin
Bensin
Bensin
Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen försiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten
2
f'
WQQQUIàOJNF-fl
Vatteninnehäll
lP/n
V0
°/o
./o
Va
'/ø
Va
°/a
°/o
V0
0/0
./n
Tillsats
0 %
0°/ø
%
4,5 %
4 °/«
3, 5 %
3 'l-
2 , 5 %
2 %
1 ,5 °/ø
l %
0,5 %
Kommentarer
Klar vätska
Fasseparation
Klar vätska
Klar vätska
Klar vätska
Klar vätska
Klar vätska
Klar vätska
Fasseparation
Fasseparation
Fasseparation
Fasseparation
bestämdes efter 10 minuter och då registrerades synliga resultat.
Exempel 6.
Gasohol består av 90% vanlig blyfri bensin och 10% denaturerad alkohol
Bränsle
Gasohol
Gasohol
Gasohol
Gasohol
Gasohol
Gasohol
Gasohol
Gasohol
Gasohol
Gasohol
Gasohol
Gasohol
Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen försiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten
2
T'
ßßflälllàbàlål-l
Vatteninnehåll
Û .fo
°/o
./o
V0
°/0
°/o
V;
°/o
'Å
'/o
'yo
u/o
Tillsats
0 %
0 °/.
%
4,5 %
4 'A
3,5 %
3 °/.
2, S °/.
2 %
1 ,5 %
1 %
0, 5 %
Kommentarer
Klar vätska
Fasseparation
Klar vätska
Klar vätska
Klar vätska
Klar vätska
Klar vätska
Klar vätska
Klar vätska
Fasseparation
Fasseparation
Fasseparation
bestämdes efter 10 minuter och då registrerades synliga resultat.
Exempel 7. -
Bränsle
Dieselol ja
Dieselol j a
Dieselol j a
Dieselolja
Dieselolja
Dieselolja
Dieselol j a
Dieselol j a
Dieselolj a
Dieselolj a
Dieselolj a
Dieselolj a
2
:1
\O®~lO\U|-BUINt-n
Dieselol j a
Vatteninnehàll
0%
%
S %
“la
%
%
'%
%
%
%
%
°/«
Tillsats Kommentarer
0% Klar vätska
0% Fasseparation
% Klar vätska
4,5% Klar vätska
4% Klar vätska
3,5% Fasseparation
3% Fasseparation
2,5% Fasseparation
2% Fasseparation
l.5% Fasseparation
1% Fasseparation
0,5% Fasseparation
. »
-.case
s
uu.-
.
521217151
Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen försiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten
bestämdes efter 10 minuter och då registrerades synliga resultat.
Exempel 8. - Alternativ bensin
Den alternativa bensinen består av alkohol och en blandning av kolväten där huvuddelen utgörs av alkohol
Bränsle Nr. Vatteninnehâll Tillsats Kommentarer
Alt. bensin 1 0% 0% Klar vätska
Alt. bensin 2 5% 0% Fasseparation
Alt. bensin 3 5% 5% Klar vätska
Alt. bensin 4 5% 4,5% Klar vätska
Alt. bensin 5 5% 4% Klar vätska
Alt. bensin 6 5% 3,S% Klar vätska
Alt. bensin 7 5% 3% Klar vätska
Alt. bensi 8 5% 2,5% Klar vätska
Alt. bensin 9 5% 2% Klar vätska
Alt. bensin 10 5% 1,5% Klar vätska
Alt. bensin 11 5% 1% Fasseparation
Alt. bensin 12 5% 0,5% Fasseparation
Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen ñrsiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten
bestämdes efter 10 minuter och dä registrerades synliga resultat.
För att registrera de visuella aspekterna av fasseparation fir 1% vatten och 0,1% titreringar bestämdes det för
att skala upp volymerna 10 gånger för att möjliggöra noggranna avläsningar, och därför överfördes 1 l av varje
bränsle till var och en av tolv 2 l mätcylindrar.
n»
Exempel 9.
Bränsle Nr. Vatteninnehàll Tillsats Kommentarer
Bensin 1 0% 0% Klar vätska
Bensin 2 1% 0% Fasseparation
Bensin 3 1% 1% Klar vätska
Bensin 4 1% 0,9% Klar vätska
Bensin 5 1% 0,8% Klar vätska
Bensin 6 1% 0,7% Klar vätska
Bensin 7 1% 0,6% Klar vätska
Bensin 8 1% 0,5% Fasseparation
Bensin 9 1% 0,4°/o Fasseparation
Bensin 10 1% 0,3% Fasseparation
Bensin 11 1% 0,2% Fasseparation
Bensin 12 1% 0,1% Fasseparation
Efter införsel av varje titrering om rördes lösningen försiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten
bestämdes efter 10 minuter och dä registrerades synliga resultat.
2522 751
12 . _.
Exempel 10. - Gasohol
Bestående av 90% vanlig blyfri bensin med 10% denaturerad etanol
Bränsle Nr. Vatteninnehall Tillsats Kommentarer
Gasohol 1 0% 0% Klar vätska
Gasohol 2 1 % 0% Fasseparation
Gasohol 3 1% 1% Klar vätska
Gasohol 4 1% 0,9% Klar vätska
Gasollol 5 1% 0,8% Klar vätska
Gasohol 6 1% 0,7% Klar vätska
Gasohol 7 1% 0,6% Klar vätska
Gasohol 8 1% 0,5% Kla r vätska
Gasohol 9 1% 0,4 % Fassepa ration
Gasohol 10 1 % 0,3% Fasseparation
Gasohol 11 1 % 0,2% Fasseparation
Gasohol 12 1 % 0,1 % Fasseparation
Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen försiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten
bestämdes efter 10 minuter och då registrerades synliga resultat.
Exempel 11. - Dieselolja
Bränsle Nr. Vatteninnehåll Tillsats Kommentarer
Dieselol j a 1 0% 0% Klar vätska
Dieselolja 2 1% 0% Fasseparation
Dieselolja 3 1% 1% Klar vätska
Dieselolj a 4 l°/ø 0,9°/o Klar vätska
Dieselolja 5 1% 0,8 % Klar vätska
Dieselolja 6 1% 0,7% Fasseparation
Dieselolja 7 1% 0,6% Fasseparation
Dieselolj a 8 1% 0,5 % Fasseparation
Dieselolja 9 1% 0,4% Fasseparation
Dieselolja 10 1% 0,3% Fasseparation
Dieselolja 11 1% 0,2% Fasseparation
Dieselolja 12 1% 0,1% Fasseparation
Efter införsel av varje titrering om rördes lösningen ßrsiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten
bestämdes efter 10 minuter och då registrerades synliga resultat.
»rusa
tr..-
s22 7sr:a
13
Exempel 12. - Alternativ bensin
Den alternativa bensinen består av alkohol och en blandning av kolväten där huvuddelen utgörs av alkohol
Bränsle Nr. Vatteninnehâll Tillsats Kommentarer
Alt. bensin l 0% 0% Klar vätska
Alt. bensin 2 1% 0% Fasseparatíon
Alt. bensin 3 l % 1% Klar vätska
Alt. bensin 4 l % 09% Klar vätska
Alt. bensin 5 1% 0,8% Klar vätska
Alt. bensin 6 1% 0,7% Klar vätska
Alt. bensin 7 1% 0,45% lGar vätska
Alt. bensin 8 1% 0,5% Klar vätska
Alt. bensin 9 1% 0,4% Klar vätska
Alt. bensin 10 1% 0,31% Klar vätska
Alt. bensin l 1 l % 0,2 % Fassepa ration
Alt. bensin 12 1 % 0, l % Fassepa ration
Efter införsel av varje titrering omrördes lösningen firsiktigt under 20 sekunder. Den resulterande effekten
bestämdes efter l0 minuter och då registrerades synliga resultat.
FöRsöK - USA
Undersökning av avgasutsläpp genom att utnyttja indo-
linbränsle med behandling med en tillsats som är känd
för att vara en viktig komponent för att stabilisera bräns-
le.
Introduktion
I samband med utfasningen av bränsle med blytillsats har det blivit viktigt att möj-
liggöra maximal förbränning från det tillgängliga bränslet för att maximera prestan-
da och minimera föroreningar genom att så fullständigt som möjligt förbrärma så
mycket bränsle som möjligt. De försök som sätts upp för att jämföra resultat av be-
handlade och obehandlade bränslen utfördes under extrem kontroll och indolin an-
vändes som kolbalans i detta bränsle och detta är mycket mer reproducerbart än
oblyad bensin.
ivnøn
.ißys
-522 751
14
Experimentdetalier
Det använda fordonet var en Califomien-registrerad Mercury Cougar, årsmodell
1993 som gått 26 333 miles. Detta fordon är utrustat med en 3,8 l motor med ett
SFl-bränslesystem och har en tjänstevikt på 38 875 pund, och detta fordon tillhan-
dahölls av försökslaboratoriema vid Roush Laboratories, Los Angeles, Calífomien
och förbereddes av dem med avseende på försöket.
En chassidynamometer liknande en Clayton Water Break-modell användes enligt
det federala testförfarandet CFR40 som även är känt som LA4-testet.
Först förbereddes fordonet med indolin och denna sekvens följde dessa
steg:
1/ Torkning och uppfyllning av tanken till 40% kapacitet med indolin
2/ Borttagande av anslutningen till fordonsbatteriema för att eliminera eventuella
felavläsningar av en bränsledator
3/ Köra fordonet en sträcka av 10 miles i dynamometem under särskilda kontrolle-
rade förhållanden och låta den blötas under minst 12 timmar till maximalt 24 tim-
mar
Särskilda kontrollfórhållanden:
Försöket med modifierat bränsle i förhållande till basbränsle utfördes först med bas-
bränslet.
Blötningstiden från förbehandling till försök var 15 timmar, blötniiigstemperatliren
var 76°F och trycket var 29,85 tum kvicksilver.
»»»~n
mus:
52257512;
Intressanta kontrollfórhållanden:
Det modifierade testet ägde inte rum förrän ett armat förbehandlingstest var komp-
lett.
Blötningstiden från förbehandling till försök var 20,5 timmar, blötningstemperaturen
var 76°F och trycket var 29,82 tum kvicksilver.
Då de intressanta resultaten eventuellt resulterade i minskning av utsläppen av kol-
väte och kolmonoxid användes ett flamjoniseringsdetektionssystem efter uppsamling
av de utspädda avgasema i Tedlar-påsar och dessa bakgrundspâsar analyserades in-
om 1 timme för att inte förlora eventuella känsliga beståndsdelar som är nödvändiga
för att bestämma den totala kolvätehalten.
Då en mer fullständig förbränning förväntades var CO-detektom såsom anges för
LA4-CVS 1 l-testet enligt rekommendationer från California Air Resources Board.
Testkriterier:
Förbehandlingen utgjordes av en LA4-testkörning som varade 505 sekunder plus
873 sekunder.
Basbränsletestet bestod av en kallstart under 505 sekunder, en kall övergångstid un-
der 873 sekunder, en inkubation under 10 minuter och en varm övergångstid under
505 sekunder. Totaltid = 1 883 sekunder.
Testet för bränslet med tillsats utgjordes av en kallstart under 505 sekunder, en kall
övergångstid under 873 sekunder, en inkubation under 10 minuter och en varm
övergång under 505 sekunder. Totaltid = 1 883 sekunder.
i
»vips
3-1,»
n
1.: f~
522 751
16
Resultat och diskussion:
Kolväte Kolväte _(_É_Q QQ
Basbränsle Basbränsle Basbränsle Basbränsle
med tillsats med tillsats
PÅSE 1 53-228 47-832 212-617 160-591
PÅsE 2 o-641 0-549 24-888 22-699
PÅSE 3 4.356 2-842 39-765 14-449
Alla sifiror anger Qgm
GENOMSNITT % Kolväte QQ
FÖRBÄTTRING 27-1 39-07
Det kan konstateras att en reduktion vad gäller kolväten och kolmonoxid
uppnåddes. Fastän detta var uppmuntrande medförde det faktum att kon-
trollfórhållandena inte möjliggjorde några aktiviteter vid rumstempera-
tur visade detta att teorin att man genom att skapa ett enkelskikt gör det
möjligt för bränslet att administreras under bättre förhållanden med
mindre motstånd.
De största förbättringarna mättes för PÅSE 3. Detta bekräftar att den
varma övergångsfasen i testet gjorde det möjligt för några temperaturdif-
ferenser att även möjliggöra en samlösningsmedelreaktion.
Det uppmuntrande i dessa resultat ledde oss att fortsätta försöken men att
vara mer exakta med mätningarna och att skapa en bränsletank som mot-
svarar normala omgivningsförhållanden.
Platsen för detta var the Associated Octel Co., Milton Keynes, England.
min:
iøiøn
s22 7s1~;
17
FöRsöK - STORBRITANNIEN
Att generera fler kilometer per liter av en oblyad refe-
rensbensin som kompletterats med en bränslekomponent
i ett behandlingsförhållande på 1:1 000. Bränslekompo-
nenten är en viktigare bidragande orsak till bränslets sta-
bilisering. Minskningen av C02 visade att mätningen av
bränsleförbrukning med avseende på vikt stämmer över-
ens med våra krav.
Introduktion
I samband med utfasning av bränsle med blytillsats har det krävts att tillåta den
maximala förbränningen från det tillgängliga bränslet att maximera prestanda och
minimera föroreningar genom att så fullständigt som möjligt förbränna så mycket
bränsle som möjligt. De försök som utförts för att jämföra resultat för behandlat och
obehandlat bränsle utfördes under kontroll och referensbensinen RFOS användes för
en bänktestmotor modell Mercedes M11l och dessa resultat uppnåddes före kataly-
tisk omvandling.
Experimentella detaljer
Den använda motorn var en Mercedes M111 och tillhandahölls av försökslaborato-
riema och the Associated Octel Co. och resultaten registrerades enligt N.A.M.A.S.-
standardförfaranden.
tue;
»nvrn
522 751 ,.,,._: H
18
Först fórbehandlades fordonet med basbränsle och dessa steg var följan-
de:
l/ Preparera en 55 1 tunna med RFOS-bensin och låt utsidan stå i laboratoriet för att
simulera en vanlig bränsletank
2/ Rengör och putsa cylinderhuvudet och kör det grundläggande försöksprogrammet
från full gas 4 500 vpm ner till tomgång
Efter grundkörningen kompletteras bränslet med en tillsats på 1:1 000
och därefter förbereds fórsöksanordningen såsom fór basbränslet.
Särskilda kontrollförhållanden:
Försöket med kompletterat bränsle i förhållande till basbränsle kördes i ordningen
basbränslet först.
Kontrollförhållanden fór kompletterat bränsle:
Försöket med kompletterat bränsle ägde inte rum innan ett annat förbehandlingsför-
sök fullbordats.
Då de intressanta resultaten innebar potentiell minskning vad gäller kolväte- och
kolmonoxidutsläpp användes ett flamjoniseringsdetektionssystem efter uppsamling
av de utspädda avgasema i Tedlar-påsar och dessa bakgrundspåsar analyserades in-
om l timme från försöket för att inte förlora eventuella känsliga beståndsdelar som
är nödvändiga för att kunna beräkna totalhalten kolväten.
Då en mer fullständig förbränning utfördes CO-detektionen enligt N.A.M.A.S. re-
kommendationer.
»;=»|
522 75í=e
19
Bränsleförbrukning uppmättes med vägd kontroll vilken matades från den simulera-
de bränsletariken och var noggrann för 100 ml.
De visade resultaten avser försök vid 2 500 vpm i augusti 1995 och vid en full-
ständig omtestning i november 1995 där de visade resultaten är utfiirda vid
1 800 vpm genom att utnyttja RF83-bränsle vilken har en mer begränsad sam-
mansättning än RF08.
;522 7s1.
RESULTAT (bänktest MED MERCEDES M1 1 I)
MAXIMALA RESULTAT
.nu .-
Enheter - g/Kwh
C_0 9.91 H_C 1:12.. :BSFC
1 800 vpm P.T. 48.7 1620.36 9.20 10.11 555.01
Basbränsle
2 500 vpm P.T. 41.3 1221.6 5.4 12.99* 403.78
Basbränsle
1 800 vpm P.T. 33.01 1l79.74 7.02 5.91 381.91
Kompletterat bränsle
2 500 vpm P.T. 36.12 l012.6 5.53 8.096* 337.4
Kompletterat bränsle
*WOT
Enheter - g/h
QQ C_02 HQ Ng.. B.__SFC
1 800 vpm P.T. 218.5 7225.2 41.03 45.05 2453
Basbränsle
2 500 vpm P.T. 450.3 14267.9 63.15 349.6 4716
Basbränsle
1 800 vpm P.T. 147.18 5262.8 31.22 26.31 1703.72
Kompletterat bränsle
2 500 vpm P.T. 416.12 1l668.6 63.76 137.26 3888
Kompletterat bränsle
11,1:
5225751 é
21
RESULTAT (bänktest MED MERCEDES M1 1 I)
GENOMSNITTLIGA RESULTAT
Enheter - g/Kwh
QQ QQ: EQ P19.. ____BSFC
1 800 vpm P.T. 48.1 1565.8 8.81 9.15 527.5
Basbränsle
1 800 vpm P.T. 37.2 1285.3 7.81 7.14 423.59
Kompletterat bränsle
2 500 vpm P.T. 40.2 ll54.9 5.465 13.045 384.74
Basbränsle
2 500 vpm P.T. 36.13 1012.6 4.91 8.10 337.46
Kompletterat bränsle
Enheter - g/h
Q Q: H_C NQX ____MFC
1 800 vpm P.T. 214.53 6967.8l 39.20 40.72 2347.38
Basbränsle
1 800 vpm P.T. 165.54 5719.59 34.75 31.77 1884.58
Kompletterat bränsle
2 500 vpm P.T. 462.98 13300.98 62.94 150.24 4431.05
Basbränsle
2 500 vpm P.T. 415.99 11661.61 56.09 93.24 3885.84
Kompletterat bränsle
522 751
22
n
'ua au
FÖRSÖK - Diesel i Storbritannien
Beroende på framgången hos ovan angivna resultat tog vi ett slumpmässigt diesel-
fordon och använde en dos på 1:1 000 för ett röktest före och efter.
Resultaten är mycket uppmuntrande och återigen bekräftar de de två aspekterna av
uppfinningen med ett behandlingsförhållande vid 1:1 000 utgör den dominerande
kraften uppkomsten av ett enkelskikt.
De två grafema visar en total procentuell minskning av svart rök på 66% och an-
vändning av ett schema för rökomvandling minskar partikelhalten med 7l,7%.
DIESELFÖRSÖK
Fordon: FORD ”Fiesta” Diesel
Försök: Som för M.O.T.-standarder
Kriterier: Dieselavgasutsläpp ligger under 2-5m 'l(k)
Förfarande: Förbehandling (oljetemperaturkontroll)
Snabbt tomgångstest nr. 1
Snabbt tomgångstest nr. 1
y Snabbt tomgångstest nr. 3
i 25 Snabbt tomgångstest nr. 4
Tomgång upp till föraravbrott och därefter en avläsning
Datom bestämmer hur många avläsningar som är
nödvändig innan den kan ge ett medelvärde på ”k”
wei»
Claims (52)
1. Bränslekomposition som utgörs av en kombination av bränsle och en mindre andel av en bränsletillsats där tillsatsen innehåller en fettsyramonoetanolamid, eller en fettsyradietanolamid, ett alkoholetoxylat och ett etoxylat av en fettsyra, där etoxyleringsgraden väljs så att en långtidsstabil bränslekomposition erhålles, där volymsmängdema fettsyradietanolamid och fettsyraetoxylat är väsentligen lika stora.
2. Bränslekomposition som utgörs av en kombination av bränsle och en mindre andel av en bränsletillsats där tillsatsen innehåller en fettsyramonoetanolamid, eller en fettsyradietanolamid, ett alkoholetoxylat och ett etoxylat av en fettsyra, där etoxyleringsgraden väljs så att en långtidsstabil bränslekomposition erhålles, där fettsyraetoxylatet utgör upp till omkring 25 volymprocent av tillsatsen.
3. Bränslekomposition som utgörs av en kombination av bränsle och en mindre andel av en bränsletillsats där tillsatsen innehåller en fettsyramonoetanolamid, eller en fettsyradietanolamid, ett alkoholetoxylat och ett etoxylat av en fettsyra, där etoxyleringsgraden väljs så att en långtidsstabil bränslekomposition erhålles, där tillsatsen förekommer i ett förhållande mellan tillsats och bränsle på från 0,5:1000 till 111000 med avseende på volym.
4. Bränslekomposition enligt något av krav 1 - 3 där tillsatsen är en nonj onisk detergent.
5. Bränslekomposition enligt något av föregående krav där tillsatsen har ett HLB-värde på omkring 8.
6. Bränslekomposition enligt krav 5, där bränslet är en alkohol och tillsatsen har ett HLB-värde på omkring 8. 2 g I nu ve- n v -ø o: n av n wave ' ' ' , .n n. u u, n . .I o vc o u o: en u n a c n n u: o | »nu o o o o n n n u n om nu o o u w ; I c en v o q o nu c o n I [7 . g q a n fru: ro v! mot :I
7. Bränslekomposition enligt krav 3, där tillsatsen förekommer i ett viktsförhållande på omkring l:1000.
8. Bränslekomposition enligt krav 3, där ingredienserna i tillsatskompositionen förekommer i ett totalfórhållande på omkring 0,5 till 121000 med avseende på volymen.
9. Bränslekomposition enligt krav 8, där förhållandet mellan tillsats och bränsle är omkring 111200 med avseende på volymen.
10. Bränslekomposition enligt krav 9, där förhållandet mellan tillsats och bränsle är omkring l:1000 med avseende på volymen.
1 1. Bränslekomposition enligt något av krav 1 - 3, vilket omfattar en lättviktsfraktionsbränsle och där tillsatsen är blandbar med bränslet och som löser bränslet och tillsatsen och eventuellt förekommande vatten for att bilda en klar homogen komposition.
12. Bränslekomposition enligt krav ll, där lättviktsfraktionsbränslet är en olja , såsom bensin.
13. Bränslekomposition enligt krav 11, där lättviktsfraktionsbränslet är alkohol.
14. Bränslekomposition enligt krav 1 1, där lättviktsfraktionsbränslet har en kolkedja med 5 - 15 kolatomer.
15. Bränslekomposition enligt krav ll, där lättviktsfraktionsbränslet har en kolkedja med 5 - 20 kolatomer.
16. Bränslekomposition enligt krav 11, där lättviktsfraktionsbränslet är ett aromatiskt kolväte. non .o 7 '§' n, ,,, , a a. au nu va' .z III: , .. .. n .. z z z-n , _ , .. -. .. . .. - . n. o n o: II _ __»- .n :g ', . - 1 - . .. a v26 g , . . . u.. .. .-
17. Bränslekomposition enligt krav 11, där lättviktsfraktionsbränslet har en kolkedja med 10 ~25 kolatomer.
18. Bränslekomposition enligt krav 17, där lättviktsfraktionsbränslet har en kolkedja med 10 ~ 20 kolatomer.
19. Bränslekomposition enligt krav 1 1, där lättviktsfraktionsbränslet har en kolkedja med 5 - 30 kolatomer.
20. Bränslekomposition enligt krav 19, där lättviktsfraktionsbränslet har en kolkedja med 15 - 30 kolatomer.
21. Bränslekomposition enligt krav 1 1, där lättviktsfraktionsbränslet är ett samlösningsmedel.
22. Förfarande for att driva en motor anpassad för att använda ett alkoholbaserat bränsle, vilket omfattar tillsats till bränslet av en blandbar tillsats enligt något av krav 1 - 3 som är vald så att den löser bränslet och tillsats for att eliminera avsättning av biprodukter som bildas under förbränningen av bränslet.
23. Förfarande enligt krav 22, där biprodukten är järnforrnat.
24. Förfarande enligt krav 22, där biprodukten är aldehyder.
25. Förfarande enligt krav 22, där biprodukten är persyror.
26. Förfarande enligt krav 22, där biprodukten är peroxider.
27. Förfarande enligt krav 22, vid vilket biproduktema vid förbränning i en motor minskas och att biprodukten är kolmonoxid. I ' I IIOU i u» sun a n. -I..". ,", ,"ø on a ' " :: o e u o u o u I v ' f: , . Q . n s u u o e n . c ' : V' i I I Ü
28. Förfarande enligt krav 22, vid vilket en biprodukt minskas och att biprodukten är ett kolväte.
29. F örfarande enligt krav 22, vid vilket en biprodukt minskas och att biprodukten är Nox.
30. F örfarande enligt krav 22, vid vilket en biprodukt minskas och att biprodukten är C02.
31. Förfarande enligt krav 22, vid vilket en biprodukt minskas och att biprodukten är avgasutsläpp.
32. Bränslekomposition enligt krav l, 2, 3 eller ll, där bränslet är diesel.
33. Bränslekomposition enligt krav 32, där bränslet är diesel och alkohol.
34. Bränslekomposition enligt krav 32, där bränslet är diesel och kerosen.
35. Bränslekomposition enligt krav 32, där bränslet är diesel och en kolkedja med 5 - 40 kolatomer.
36. Bränslekomposition enligt krav 32, där bränslet är diesel och en lättviktsfraktion.
37. Bränslekomposition enligt krav 32, där bränslet är diesel och ett samlösningsmedel.
38. Bränslekomposition omfattande bränsle tilsammans med en bränsletillsats där tillsatsen omfattar en mindre andel av var och en av en fettsyradietanolamid, ett alkoholetoxylat, och ett fettsyraetoxylat, där etoxyleringsgraden väljs så att en långtidsstabil bränslekomposition bildas, där tillsatsen förekommer i ett viktsfórhållande tillsatszbränsle på från 11500 till l:lO00. . .n- ^~*' "' 1 I "- .". ."« ."- v ' 12 2. .. u v . - n : -, :ua-u ooIUI: j: I' .vu . :z-f ',',;.. .. u .u .. »
39. Bränslekomposition enligt krav 3, där tillsatsen förekommer i ett viktsförhållande tillsatszbränsle på 12500.
40. Bränslekomposition enligt krav 3, där tillsatsen Förekommer i ett viktsförhållande tillsats:bränsle på 1:400.
41. Bränslekomposition enligt krav 3, där tillsatsen förekommer i ett viktsförhållande tillsatszbränsle på l:300.
42. Bränslekomposition enligt krav 3, där tillsatsen förekommer i ett viktsförhållande tillsatszbränsle på l:200.
43. Bränslekomposition enligt krav 3, där tillsatsen förekommer i ett viktsförhållande tillsatszbränsle på 1:100.
44. Bränslekomposition enligt krav 38, där tillsatsen förekommer i ett viktsförhållande som är tillräckligt för att inte framkalla MAC (Maximal tillsatskoncentrering).
45. Bränslekomposition enligt något av krav l- 3, där användningen av bränslet minskar C02, vilket ger bättre bränsleförbrukning.
46. Bränslekomposition enligt något av föregående krav, där etoxyleringsgraden inte inhiberar ytspänningen.
47. Bränslekomposition enligt något av föregående krav, i vilket ett enkelskikt skapas.
48. Bränslekomposition enligt något av föregående krav som skapar ett oleofobt förhållande vid inloppet.
49. Bränslekomposition enligt något av föregående krav, som minskar RVP (Reid- ångtfyck). 52k? 7 5 1
50. Bränslekomposition enligt något av föregående krav, där ytspänningen vätska mot vätska, vätska mot fast fas och vätska mot luft ändras.
51. Bränslekomposition enligt något av föregående krav, som skapar adsorption och vätning.
52. Bränslekomposition enligt något av föregående krav, där förfarandet stabiliserar polymeren med PIT (fasomvandlingstemperatur).
Applications Claiming Priority (2)
| Application Number | Priority Date | Filing Date | Title |
|---|---|---|---|
| GBGB9621753.4A GB9621753D0 (en) | 1996-10-18 | 1996-10-18 | Fuel composition |
| PCT/GB1997/002763 WO1998017745A1 (en) | 1996-10-18 | 1997-10-20 | Fuel composition |
Publications (3)
| Publication Number | Publication Date |
|---|---|
| SE9901364D0 SE9901364D0 (sv) | 1999-04-16 |
| SE9901364L SE9901364L (sv) | 1999-04-16 |
| SE522751C2 true SE522751C2 (sv) | 2004-03-02 |
Family
ID=10801643
Family Applications (1)
| Application Number | Title | Priority Date | Filing Date |
|---|---|---|---|
| SE9901364A SE522751C2 (sv) | 1996-10-18 | 1999-04-16 | Bränslekomposition |
Country Status (10)
| Country | Link |
|---|---|
| JP (1) | JP2001502374A (sv) |
| CN (1) | CN1134530C (sv) |
| AU (1) | AU4710097A (sv) |
| BR (1) | BR9711430B1 (sv) |
| CA (1) | CA2267864C (sv) |
| CH (1) | CH694206A5 (sv) |
| DE (2) | DE19782068T1 (sv) |
| GB (5) | GB9621753D0 (sv) |
| SE (1) | SE522751C2 (sv) |
| WO (1) | WO1998017745A1 (sv) |
Families Citing this family (30)
| Publication number | Priority date | Publication date | Assignee | Title |
|---|---|---|---|---|
| US6074445A (en) | 1997-10-20 | 2000-06-13 | Pure Energy Corporation | Polymeric fuel additive and method of making the same, and fuel containing the additive |
| AU761457B2 (en) | 1998-01-12 | 2003-06-05 | Deborah Wenzel | An additive composition also used as a fuel composition comprising water soluble alcohols |
| GB2336119A (en) * | 1998-04-09 | 1999-10-13 | Coval Technologies Limited | Solubilising water and petrol |
| GB2336120A (en) * | 1998-04-09 | 1999-10-13 | Coval Technologies Limited | Solubilising water and fuel oil |
| CN1216969C (zh) * | 1998-11-23 | 2005-08-31 | 纯能源公司 | 柴油机燃料组合物 |
| GB9827592D0 (en) * | 1998-12-15 | 1999-02-10 | Hamelin Holdings Limited | Fuel composition |
| GB9906214D0 (en) * | 1999-03-18 | 1999-05-12 | Hamelin Holdings Limited | Surfactants |
| HU222559B1 (hu) * | 1999-05-14 | 2003-08-28 | András Bertha | Adalékkompozíció víztartalmú üzemanyagok stabilizálására, az így stabilizált üzemanyagok és ezek felhasználása |
| GB9912333D0 (en) * | 1999-05-27 | 1999-07-28 | Aae Tech Ltd | Waste tre atment |
| GB9927563D0 (en) | 1999-11-23 | 2000-01-19 | Williamson Ian | A process and method for blending a fuel containing a high molecular weight compound |
| AU1927901A (en) * | 1999-11-23 | 2001-06-04 | Clifford J. Hazel | Fuel additive, additive-containing fuel compositions and method of manufacture |
| GB9929622D0 (en) * | 1999-12-15 | 2000-02-09 | Aae Holdings Plc | Compositions |
| PL357416A1 (en) * | 2000-02-26 | 2004-07-26 | Aae Technologies International Plc. | Fuel additive |
| GB0004518D0 (en) * | 2000-02-26 | 2000-04-19 | Aae Holdings Plc | Compositions |
| GB0004522D0 (en) * | 2000-02-26 | 2000-04-19 | Aae Holdings Plc | Compositions |
| WO2001083649A1 (en) * | 2000-05-02 | 2001-11-08 | Interfacial Technologies (Uk) Limited | Fuel combustion |
| GB0027274D0 (en) * | 2000-11-08 | 2000-12-27 | Aae Technologies Internat Ltd | Fuels |
| ES2240249T3 (es) * | 2001-01-29 | 2005-10-16 | Aae Technologies International Plc | Aditivos para combustibles. |
| GB0110354D0 (en) | 2001-04-27 | 2001-06-20 | Aae Technologies Internat Ltd | Fuel additives |
| WO2002090469A1 (en) * | 2001-05-07 | 2002-11-14 | Victorian Chemicals International Pty Ltd | Fuel blends |
| EP1408101A1 (en) | 2002-10-04 | 2004-04-14 | Infineum International Limited | Additives and fuel oil compositions |
| JP2004210985A (ja) * | 2003-01-06 | 2004-07-29 | Chevron Texaco Japan Ltd | 燃料油組成物および燃料添加剤 |
| EP1512736B2 (en) | 2003-09-05 | 2025-12-17 | Infineum International Limited | Stabilised diesel fuel additive compositions |
| JP2007526363A (ja) | 2004-02-09 | 2007-09-13 | オー2ディーゼル コーポレーション | ディーゼル酸化触媒と合わせてエタノール/ディーゼル燃料を使用する、ディーゼルエンジン排気からの粒子状物質の排出を減少させる方法 |
| WO2007036678A1 (en) * | 2005-09-30 | 2007-04-05 | International Fuel Technology, Inc. | Fuel compositions containing fuel additive |
| BRPI0919227A2 (pt) * | 2008-09-16 | 2017-05-30 | Lubrizol Corp | aditivo solúvel em álcool combustível para a remoção de depósitos em sistemas de abastecimento |
| DE102009005356A1 (de) | 2009-01-16 | 2010-07-22 | Voith Patent Gmbh | Verfahren und Vorrichtung zum Betrieb eines Dieselmotors mit einem Mischkraftstoff |
| CN103320184A (zh) * | 2012-03-20 | 2013-09-25 | 上海四埃美微科技有限公司 | 一种含有聚乙二醇双油酸酯的多组分燃料添加剂 |
| GB2582540B (en) * | 2019-03-08 | 2023-07-26 | Sulnox Group Plc | Emulsifier and Emulsions |
| US20220370965A1 (en) * | 2019-11-05 | 2022-11-24 | Joao Carlos Fernandes Serodio | Method, system, apparatus and formulations for producing oil-based blends and microemulsions and nanoemulsions |
Family Cites Families (6)
| Publication number | Priority date | Publication date | Assignee | Title |
|---|---|---|---|---|
| GB738749A (en) * | 1952-04-18 | 1955-10-19 | Exxon Research Engineering Co | Emulsifiable oleaginous composition |
| AT337333B (de) * | 1973-11-21 | 1977-06-27 | Mohnhaupt Dietrich | Flussiger treibstoff fur verbrennungsmotoren und zusatzmittel hiefur |
| US4110283A (en) * | 1977-05-10 | 1978-08-29 | Chemische Fabriek Servo B.V. | Crystallization inhibitor for paraffin |
| FR2403381A1 (fr) * | 1977-06-07 | 1979-04-13 | Prod Indls Cie Exploit | Produit pour l'amelioration de la combustion des produits petroliers |
| DE2854437A1 (de) * | 1978-12-16 | 1980-06-26 | Bayer Ag | Kraftstoffe, verfahren zu ihrer herstellung und ihre verwendung |
| GB2217229B (en) * | 1988-04-25 | 1992-07-29 | Enersolve Chemical Company Lim | Solubilising composition |
-
1996
- 1996-10-18 GB GBGB9621753.4A patent/GB9621753D0/en active Pending
-
1997
- 1997-04-03 GB GBGB9706747.4A patent/GB9706747D0/en active Pending
- 1997-04-03 GB GBGB9706799.5A patent/GB9706799D0/en active Pending
- 1997-04-03 GB GBGB9706746.6A patent/GB9706746D0/en active Pending
- 1997-10-20 AU AU47100/97A patent/AU4710097A/en not_active Abandoned
- 1997-10-20 JP JP10519064A patent/JP2001502374A/ja active Pending
- 1997-10-20 BR BRPI9711430-8A patent/BR9711430B1/pt not_active IP Right Cessation
- 1997-10-20 CH CH00718/99A patent/CH694206A5/fr not_active IP Right Cessation
- 1997-10-20 CN CNB971988927A patent/CN1134530C/zh not_active Expired - Fee Related
- 1997-10-20 DE DE19782068T patent/DE19782068T1/de active Pending
- 1997-10-20 WO PCT/GB1997/002763 patent/WO1998017745A1/en not_active Ceased
- 1997-10-20 GB GB9905763A patent/GB2334964B/en not_active Expired - Lifetime
- 1997-10-20 DE DE19782068A patent/DE19782068B4/de not_active Expired - Fee Related
- 1997-10-20 CA CA002267864A patent/CA2267864C/en not_active Expired - Fee Related
-
1999
- 1999-04-16 SE SE9901364A patent/SE522751C2/sv not_active IP Right Cessation
Also Published As
| Publication number | Publication date |
|---|---|
| HK1024259A1 (en) | 2000-10-05 |
| CN1240471A (zh) | 2000-01-05 |
| SE9901364D0 (sv) | 1999-04-16 |
| BR9711430B1 (pt) | 2008-11-18 |
| CH694206A5 (fr) | 2004-09-15 |
| WO1998017745A1 (en) | 1998-04-30 |
| CN1134530C (zh) | 2004-01-14 |
| CA2267864A1 (en) | 1998-04-30 |
| GB9706799D0 (en) | 1997-05-21 |
| CA2267864C (en) | 2002-07-23 |
| GB9706746D0 (en) | 1997-05-21 |
| GB2334964B (en) | 2000-07-26 |
| JP2001502374A (ja) | 2001-02-20 |
| GB9706747D0 (en) | 1997-05-21 |
| SE9901364L (sv) | 1999-04-16 |
| GB9621753D0 (en) | 1996-12-11 |
| GB9905763D0 (en) | 1999-05-05 |
| GB2334964A (en) | 1999-09-08 |
| DE19782068T1 (de) | 1999-11-11 |
| AU4710097A (en) | 1998-05-15 |
| BR9711430A (pt) | 2000-10-31 |
| DE19782068B4 (de) | 2006-04-20 |
Similar Documents
| Publication | Publication Date | Title |
|---|---|---|
| SE522751C2 (sv) | Bränslekomposition | |
| Simsek et al. | Improving the combustion process by determining the optimum percentage of liquefied petroleum gas (LPG) via response surface methodology (RSM) in a spark ignition (SI) engine running on gasoline-LPG blends | |
| Sierens et al. | Variable composition hydrogen/natural gas mixtures for increased engine efficiency and decreased emissions | |
| Singh et al. | Emissions and fuel consumption characteristics of a heavy duty diesel engine fueled with hydroprocessed renewable diesel and biodiesel | |
| Koc et al. | Performance and NOx emissions of a diesel engine fueled with biodiesel-diesel-water nanoemulsions | |
| Dhahad et al. | Performance, regulated and unregulated exhaust emission of a stationary compression ignition engine fueled by water-ULSD emulsion | |
| Hernandez et al. | Fuel economy and emissions of light-duty vehicles fueled with ethanol–gasoline blends in a Mexican City | |
| Topgül | The effects of MTBE blends on engine performance and exhaust emissions in a spark ignition engine | |
| Aakko-Saksa et al. | Renewable methanol with ignition improver additive for diesel engines | |
| US6695890B1 (en) | Fuel composition | |
| Martínez-Martínez et al. | Experimental analysis of real-world emissions using ultra-low carbon intensity biodiesel for a light-duty diesel vehicle in Monterrey metropolitan area | |
| Tan et al. | Effects of commercial ethanol-blended gasoline on emissions of a blended plug-in hybrid electric vehicle | |
| Lu et al. | The effects of ethylhexyl nitrate on the performance of diesel engine fueled with diesel and gasoline blends: from engine bench test to vehicle driving cycle test | |
| Wang et al. | Characteristics of particle and particle-bound PAHs emissions from gasoline vehicles: Influence of gasoline properties (aromatics, olefins and T90) | |
| Bhattacharya et al. | Performance of a constant speed CI engine on alcohol-diesel microemulsions | |
| Gis | Assessment of exhaust emissions from vehicles in real traffic conditions | |
| Labeckas et al. | Influence of fuel additives on performance of direct-injection Diesel engine and exhaust emissions when operating on shale oil | |
| EP1227143B1 (en) | Fuel additives | |
| How et al. | Performance and exhaust gas emission of biodiesel fuel with palm oil based additive in direct injection compression ignition engine | |
| WO2001010982A1 (en) | Compositions | |
| Ahmed | Effect of Methanol–Gasoline Blends on SI Engines Performance and Pollution | |
| Vojtisek-Lom et al. | Effects of current and prior operating conditions on particulate matter emissions from a diesel engine operated on heated rapeseed oil | |
| Bielaczyc et al. | The effect of various petrol-ethanol blends on exhaust emissions and fuel consumption of an unmodified light-duty SI vehicle | |
| Purwadi | Analysis of compositions and fuel specifications of the aqueous emulsion fuels of gasoline (RON 90)-ethanol-water in stable emulsions at low temperatures | |
| Payne et al. | Use of Butane as an Alternative Fuel-Emissions from a Conversion Vehicle Using Various Blends |
Legal Events
| Date | Code | Title | Description |
|---|---|---|---|
| NUG | Patent has lapsed |