SE522271C2 - Förfarande och anordning i kopplingsnod för ett telesystem - Google Patents

Description

20 25 30 .o . ;o~°*:':nv",'o: 522 271 ¥w.w=,r_.s---m Artikeln behandlar processorer som åtgår för att effektivt ta om hand ett visst arbete. närmare bestämt hur många antal processer.

Det amerikanska 6,009,507 beskriver ett datorsystem med ett antal signalprocessorer knutna till en patentet nr värddator. En av signalprocessorerna tilldelas efterhand ett antal uppgifter så att processorn utnyttjas maximalt. När den blir fullt belagd med en uppgift, utser systemet en ny processor för att slutföra uppgiften.

Den internationella patentansökningen WO 99/35773 beskriver ett samtalsuppkopplingar. system med processorer som var och en bearbetar Data för uppkopplingarna fördelas bland processorerna av en resurshanterare.

Den europeiska patentansöknignen EP 0 366 344 Bl beskriver ett system med ett flertal noder med varsin processor. Dessa skall behandla förfrågningar om att utföra vissa uppgifter.

Processorerna har en bestämd maximal kapacitet och den totala arbetsmängden fördelas med hjälp av adresser till processorerna. Adresserna antecknas på en lista och för att undvika överbelastning av processorerna stryks en processor från listan då dess belastning överskrider ett tröskelvärde och antecknas åter på listan då belastningen sjunkit under ett annat tröskelvärde.

REDoGöRELsE För. UPPFINNINGEN Ett telesystem omfattar oftast olika telenät som sammankopplas genom noder. Vid uppkoppling av en förbindelse i telesystemet via dessa kopplingsnoder inkopplas i sekventiell ordning funktioner i noden som är nödvändiga för förbindelsen. Föreliggande uppfinning angriper ett problem att utnyttja nodens processorer på ett effektivt sätt vid hanteringen av dessa funktioner. 10 15 20 25 30 n 1 v men' --l I' a . u . n ,.._v~': .ø- u. _ _", x; n g u . .u 522 271 ="-w-xx” mm-~ o f ' 3 Ett annat problem som angripes är att utnyttja processorerna i noden på ett flexibelt sätt.

Ytterligare ett problem som angripes är att även utnyttja nodens kommunikationsresurser på ett effektivt sätt.

Problemet löses genom att en processor uppsökes, som är en lämplig kandidat för att hantera åtminstone en av vfunktionerna i sekvensen för den ifrågavarande förbindelsen.

Därefter undersökes om processorn har tillräcklig kapacitet att hantera funktionen. Om så inte är fallet utses en ny processor som kandidat, vilken undersökes på motsvarande sätt.

Något närmare bestämt löses problemet genom att undersökningen omfattar huruvida processorn har tillräckligt utrymme j_ sitt instruktionsminne och j. sitt dataminne och att den har tillräcklig processorkapacitet för att expediera fallet, det vill att funktionen, laddas funktionen. Om så är säga tilldelas själva processorn kan funktionens datorkod in i processorn. Processorn behöver inte pà förhand vara avdelad att hantera vissa av funktionerna, utan processorerna i noden kan undersökas och tilldelas funktionerna efterhand som dessa skall inkopplas i förbindelsen. Problemet att utnyttja nodens interna kommunikationsresurser löses genom att välja funktionerna så att kommunikationsvägarna mellan funktionerna är korta.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är således att koppla en teleförbindelse mellan olika nät via övergripande åtminstone en kopplingsnod och därvid utnyttja nodens processorresurser effektivt vid hanteringen av funktionerna.

Ett ändamål är att kunna utnyttja nodens processorresurser pà ett flexibelt sätt. annat Noderna är uppbyggda av magasin med kretskort, vilka uppbär processorerna. Ett ytterligare ändamål är härvid att kunna ...man 10 15 20 25 522 271 utnyttja processorkapaciteten från samtliga kretskort som en gemensam resurs i noden för att hantera funktionerna. Ännu ett ändamål är att kunna utnyttja processorerna i en av noderna för att hantera funktioner från en annan av noderna.

Ytterligare ett ändamål är att utnyttja nodens interna kommunikationsresurser effektivt.

Uppfinningen har fördelen att den totala processorkapaciteten i noderna kan utnyttjas.

En annan fördel är att koden för den ifrågavarande funktionen inte behöver lagras permanent i en processor.

Koden kan istället laddas ned i processorn vid behov för en förbindelse och processorn kan sedan utnyttjas för andra funktioner eller andra ändamål. Ännu en fördel är att antalet olika typer av kretskort kan reduceras jämfört med kända lösningar.

Ytterligare en fördel är att nodens interna kommunikationsresurser utnyttjas effektivt.

Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare med hjälp av föredragna utföringsformer och med hänvisning till bifogade figurer.

FIGURBESKRIVNING Figur 1 visar en vy över ett telesystem; Figur 2 visar ett blockschema över en kopplingsnod; Figur 3 visar ett flödesdiagram över koppling av en förbindelse från en uppringande abonnent till en gateway; Figur 4 visar ett flödesdiagram över inkoppling av en telefunktion i förbindelsen enligt figur 3; 10 15 20 25 522 271 . | . Q -v . n Figur 5 visar ett flödesdiagram för koppling av förbindelsen från gatewayn till en ytterligare nod i telesystemet; Figur 6 visar ett flödesdiagram för koppling av en förbindelse över mer än en gateway i telesystemet; Figur 7 visar vyer över delar av gatewayn; Figur 8 visar ett blockschema över uppbyggnaden av en del av en gateway; Figur 9 visar ett blockschema över en alternativ uppbyggnad av en del av en gateway; Figur 10 visar ett blockschema över sekventiell inkoppling av funktioner i en förbindelse; Figur ll visar ett blockschema med en hierarkisk adress; Figur 12 visar ett blockschema med en hierarkisk adress; Figur 13 visar ett flödesdiagram för val av en funktion i en förbindelse; Figur 14 visar ännu ett flödesdiagram för val av en funktion i en förbindelse; Figur 15 visar ytterligare ett flödesdiagram för val av en funktion i en förbindelse; och Figur 16 visar ett flödesdiagram för att undersöka om en processor kan hantera en funktion.

FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER Figur l visar, såsom ett exempel, en vy över en del av ett telesystem TS. Detta innefattar ett första nät Nl, som är ett ATM-nät, ett andra nät N2, tredje nät N3, som är ett STM-nät. Beteckningen ATM står här Det andra nätet N2 är dels som är ett IP-nät och ett för Asynchronous Transfer Mode. förbundet med det första nätet Nl genom en första gateway 10 15 20 25 30 35 522 271 6 MG1, dels förbundet med det tredje nätet N3 genom en andra gateway MG2. Telesystemet innefattar också en styrserver S1 för att styra uppkoppling av förbindelser. Servern S1 är förbunden. med gatewayn MG1 via en förbindelse Cl och lned gateway MG2 via en förbindelse C2. Figuren visar också att ytterligare servrar, exempelvis servern S2, ingår i telesystemet och är i exemplet ansluten till gatewayn MG1. I nätet N1 finns en första teleabonnent Al med en mobiltelefon MP1, BSl. Basstationen är förbindelse C31. kretskopplad ansluten till Mobiltelefonen MP1 och vilken kan kopplas in på sitt nät genom en basstation förbunden med gatewayn MG1 via en I nätet N2 finns en andra abonnent Bl med POTl, televäxel VXl.

POTl kan via en vanlig, telefonapparat vilken är gatewayn MG1 via en telefonapparaten gatewayn MG1 kopplas till varandra så att abonnenterna Al och Bl kan samtala med varandra. I det tredje nätet N3 finns en tredje abonnent B2 med en telefon POT2 som är ansluten till den andra gatewayn MG2 via en växel VX2. Abonnenten B2 kan via gatewayn MG2 kopplas till de andra abonnenterna. Hur gatewayn MG1 och MG2 är uppbyggda och hur kopplingen utföres skall beskrivas närmare nedan genom några utföringsexempel.

Figur 2 visar den logiska uppbyggnaden av gatewayn MG1.

Denna har två huvuddelar, en telefunktionsdel TFl och ett gränssnittsblock CP2. Telefunktionsdelen innefattar ett funktionsblock F2 som har funktionsanordningar med telefunktioner F21-F28 som utnyttjas vid teleförbindelser. funktionen F21 en kodare/avkodare, funktionen F23 Enligt exempelet är funktionen F22 är en ekosläckare, är ett modem, funktionen F24 genererar en tonsignal som beordrar en ringsignal hos en abonnent, funktionen F25 är en meddelandefunktion som genererar talade standardmeddelanden, funktionen F26 lnöjliggör att en abonnent kan tala in ett funktionen F27 omvandlar mellan digital u- funktionen F28 röstmeddelande, lag och A-lag och ombesörjer 10 15 20 25 30 ansluten till funktionsanordningarna 522 271 7 konferenskoppling. Telefunktions-delen TFl innefattar också en signalbehandlingsenhet CP1, som är ansluten till servern Sl genom förbindelsen Cl, och en första styrenhet CC1 för att internt i gatewayn MG1 styra uppkopplingen av en förbindelse. Den första styrenheten CC1 är ansluten dels till signalbehandlingsenheten CPl genom ett gränssnitt 1, dels till funktionsblocket F2 Funktionsblocket F2 har en genom ett styrenhet RC2 gränssnitt 2. andra som är med telefunktionerna F21-F28 genom ett gränssnitt 6 och som styr tilldelningen av resurserna i dessa telefunktioner. De olika telefunktionerna finns i vardera flera upplagor. fysiskt C32, Gränssnittsblocket CP2 innefattar ett linjegränssnitt CP20 sonn har yttre anslutningar C31, C41 och C42. I blocket CP2 ingår en signalformatkonverterare CP29 funktionsanordningar med switch- och trunkfunktioner CP2l-CP27 för att handha signaler som transformationer av olika signalformat på utväxlas via de yttre anslutningarna. Blocket CP2 har också en tredje styrenhet BC3, CP29 genom ett gränssnitt 7, dels till den andra styrenheten vilken är ansluten dels till signalformatkonverteraren RC2 via ett gränssnitt I/02 samt är även ansluten till den första styrenheten CC1 genom ett gränssnitt 3. Enligt utföringsexemplet har gränssnittsblocket CP2 följande switch- och trunkfunktioner. Funktionen CP2l är en IP- vägväljare, funktionen CP22 terminerar IP, TCP och UDP, funktionen CP23 kopplar ATM-celler, funktionen CP24 terminerar AAL2 (ATM Adaption Layer type 2), funktionen CP25 kopplar AAL2-paket, funktionen CP26 kopplar STM-kanaler och funktionen CP27 terminerar STM-kanaler. Även switch- och trunkfunktionerna finns i vardera flera upplagor.

De ovan angivna delarna i gatewayn MG1 har följande funktioner. 10 15 20 25 30 522 271 8 Signalbehandlingsenheten CP1 utväxlar signaler M1 med Enheten handhar bland annat bekräftar att servern S1 via förbindelsen Cl. säkerhets- och behörighetsfunktioner, meddelanden. mottagits, registrerar inkommande och utgående meddelanden och tillkännager för servern när statusändringar i gatewayn ägt rum. Signalen M1 har två delar, en del med s.k.

Signalbehandlings- ett adresshuvud och en del med själva innehållet, payload, som är uppdelat i olika paket. enheten. CP1 avskiljer adresshuvudet på en. mottagen signal och sänder därför avsedda av paketen vidare till den första styrenheten CC1 via gränssnittet 1.

Den första styrenheten CC1 mottar signalpaketen, en signal M2, från signalbehandlingsenheten CPl och begär med ledning därav erforderliga av telefunktionerna F21- F28. Den första styrenheten aktiverar eller deaktiverar externa anslutningar som framgår av signalen M2 samt aktiverar eller deaktiverar interna anslutningar mellan telefunktionerna och de externa anslutningarnas ändpunkt.

RC2 hanterar de nämnda F28. Den styrenheten tidigare F21- information om hur många upplagor av en viss telefunktion Den andra andra styrenheten har telefunktionerna som är tillgängliga. Den har också information om var funktionerna är belägna i en struktur av bärare som uppbär funktionsanordningarna, det vill säga styrenheten har telefunktionernas funktionsadresser. Den första styrenheten CC1 begär genom en signal M3 en av telefunktionerna av den andra styrenheten. Den andra styrenheten avger ett meddelande M4 med en funktionsadress för telefunktionen, inkluderande en uppgift om funktionens lokalisering på bärarna, till den första styrenheten.

Telefunktionsdelen TF1 har som framgår av beskrivningen ovan de två interna gränssnitten 1 och 2. Avsikten med gränssnittet 1 är att hålla mottagandet och behandlingen av själva meddelandet M1 skilt från de operationer som 10 15 20 25 30 35 522 271 9 meddelandet förorsakar. Genom gränssnittet 2 kan den första styrenheten CCl reservera telefunktionerna F21-F28 för en förbindelse eller frigöra dem när de inte längre behövs för förbindelsen.

I gränssnittsblocket CP2 har linjegränssnittet CP20 olika typer av fysiska gränssnitt med olika överföringshastigheter 1.5, 2, 34 eller 155 Mbps. utföra funktionerna att inkoppla signalformatkonverteraren CP29 och Den tredje styrenheten BC3 kan switch- och trunkfunktionerna, att inkoppla en eller flera av telefunktionerna, samt att uppsöka en ledig utgående delförbindelse till nästa nod i förbindelsen och etablera denna. För att utföra detta mottar den tredje styrenheten en signal M5 från den första styrenheten. med uppgift om den inkommande förbindelsen och om funktionsadressen för den telefunktion som skall inkopplas.

Signalen M5 kan också innehålla uppgift om en nod till vilken en delförbindelse skall kopplas såsom fortsättning på den inkommande förbindelsen. Den tredje styrenheten BC3 avger till den första styrenheten CCl en signal M6, vilken bland annat kan innehålla information om vilken förbindelse som är etablerad till nästa nod. Signalformatkonverteraren CP29 med switch- och trunkfunktionerna CP2l-CP28 konverterar inkommande signalformat till ett gemensamt signalformat COMl och återkonverterar också från detta format till ett utgående signalformat för den etablerade förbindelsen till nästa nod.

En egenskap hos att telefunktionerna i funktionsblocket F2 nät gatewayn anslutes till. Nya funktioner kan tillkomma men gatewayn MGl är är oförändrade och oberoende av vilka funktionerna i sig skall vara oförändrade med tiden. En annan egenskap hos gatewayn är att vilka telenät som helst kan anslutas med hjälp av gatewayn och motsvarande nya switch- och trunkfunktioner kan läggas till. Det är väsentligt att telefunktionerna och switch- och trunkfunktionerna kan lagras i form av hårdvara eller 10 15 20 25 30 35 522 271 10 mjukvara och kan vara lagrade var som helst inom sitt respektive block. Gatewayn kan också lätt byggas ut för ökad kapacitet.

Gatewayn. MGl utnyttjar att signalerna på anslutningen C31 eller C32 respektive trunkfunktion CP2l-CP27 och därefter konverteras till det ansluts till sin switch- och gemensammma signalformatet COMl i konverteraren CP29. Denna vkonverterar därefter signalerna till ett signalformat som är avpassat för den av switch- och trunkfunktionerna CP2l-CP27 som utnyttjas, när signalen skall sändas vidare på en delförbindelse till nästa nod via anslutningen C41 eller C42. Mellan dessa båda konverteringar kan en eller flera av telefunktionerna F21-F28 inkopplas via anslutningen I/O2, om förbindelsen. Vidare kan en det är nödvändigt för färdiguppkopplad, pågående förbindelse mellan de två abonnenterna Al och Bl brytas upp och ytterligare en eller flera telefunktioner tillföras. Exempel på sådana funktioner som 'tillföres är konferensfunktionen F28 för att inkoppla ytterligare abonnenter i förbindelsen eller funktionen F25 med standardmeddelanden. Alla telefunktionerna arbetar på det gemensamma signalformatet COMl, vilket är det format I/oz. inträffa att signalerna har på anslutningen När en förbindelse kopplas via gatewayn MG1 kan det ingen av telefunktionerna i funktionsblocket F2 behöver kopplas in.

De överförda signalerna har dock olika format på ingången och på utgången och den inkommande signalen konverteras, signalformatet i till det såsom nämnts ovan, till det gemensamma konverteraren CP29 för att åter konverteras utgående signalformatet.

Gatewayn MG1, och även gatewayn MG2, är ur logisk synvinkel uppbyggd så som beskrivits i anslutning till figur 2 med de tre separata, samverkande styrenheterna CCl, RC2 och BC3.

Denna uppbyggnad möjliggör att gatewayn får de ovan angivna Det gemensamma signalformatet COM1 kan vara fallet i egenskaperna. ett inom teknikområdet känt format och så är 10 15 20 25 30 522 271 11 föreliggande utföringsexempel. Här utnyttjas formatet AAL2, vilket står för ATM Adaption Layer type 2, där ATM i sin tur Transfer Mode. står för Asynchronous I anslutning till figurerna 3, 4, 5 och 6 skall med några utföringsexempel förklaras hur gatewayn MG1 eller MG2 fungerar.

Koppling av en förbindelse från abonnent A1 till gateway MGl I anslutning till figur 1 nämndes inledningsvis att de två abonnenterna A1 och Bl anslutes till varandra så att de kan samtala. En första del i denna förbindelse är en samtalsbegäran från abonnenten Al och koppling av förbindelsen till gatewayn MG1 med en signalkonverterare och inkopplande av åtminstone en av telefunktionerna. I figur 3 visas ett flödesschema över denna första del av förbindelsen.

Abonnenten Al slår på konventionellt sätt, på sin mobil MP1, enligt block 41 telefonnumret till abonnentens Bl telefonapparat POT1 och kopplas via basstationen BS1 till förbindelsen C31 block 42.

Signaleringen från abonnenten A1 kopplas över förbindelsen block 43. gatewayn MGl över enligt Denna server känner av detta fall Cl till styrservern S1, vilket signalformat abonnenten Al har, i komprimerat tal, och känner också av att nätet Nl är ett ATM-nät, allt enligt block 44.

Vid uppringningen från abonnenten A1 får servern vissa uppgifter om abonnenten Bl, så att servern kan fastställa nodadressen för nästa nod som måste inkopplas. Servern S1 har härigenom de uppgifter som behövs för att sammankoppla abonnenterna Al och Bl. Servern sänder, över förbindelsen C1, styrsignaler i form av meddelandet M1 till gatewayn MGl bestämt till Meddelandet M1 är ett standardprotokoll och närmare signalbehandlingsenheten CPl enligt block 45. med ett adresshuvud och en informationsdel uppdelad i olika 10 15 20 25 30 35 . n n- u. n~.n' .O .~'.,'°, n n u 0 o nu u 2 u v v 0 v * " I. u. »n IH' 1 :j , .

I o : 2 , . a. nu ' 12 datapaket. Signalbehandlingsenheten CPl avskiljer adresshuvudet och sänder informationsdelen av styrsignalerna med meddelandet M2 till den första styrenheten CC1 enligt block 46. Denna informationsdel analyseras av den första styrenheten bland annat med avseende på uppgifter om vilka telefunktioner som fordras och på uppgifter om signalformat och en nätverksadress ADR2 för förbindelsen från abonnenten Al, allt enligt block 47.

.Den, första styrenheten CC1 sänder med meddelandet M3 en till den andra styrenheten RC2 om en av block 48. Mobiltelefonen MP1 hos abonnenten A1 sänder kodat tal, vilket måste avkodas för POTl hos begäran telefunktionerna, att kunna uppfattas med telefonapparaten abonnenten Bl. Meddelandet M3 innehåller sålunda en begäran om telefunktionen F21 med en kodnings/avkodnings-funktion. av dessa Den andra en ledig styrenheten RC2 uppsöker funktioner enligt block 49 och sänder dess funktionsadress ADRll med meddelandet M4 till den första styrenheten CC1 enligt block 50. Den första styrenheten sänder nu, med meddelandet M5, funktionsadressen ADRl1 för den lediga funktionen F21 samt nätverksadressen ADR2 för den inkommande förbindelsen till den tredje styrenheten BC3 enligt block 51. Med meddelandet M5 styrenheten också en begäran att den tredje styrenheten skall koppla nätverksadressen ADR2 till adressen ADR1l för -sänder den första den valda, lediga kodnings/avkodnings-funktionen F21 enligt block 52. block 53, mot nätverksadressen ADR2, Den tredje styrenheten BC3 inkopplar, enligt den av switch- och trunkfunktionerna som svarar i detta exempel funktionen CP23 CP23 En talsignal TS1, för ATM-switchning. Funktionen sammankopplas med telefunktionen F21 enligt block 54. som senare inkommer på anslutningen C31 från abonnenten Al, kan sålunda tas emot av switchfunktionen CP23 och transformeras till det COMl i signalformatkonverteraren CP29. gemensamma signalformatet Talsignalen TS1 kan sedan avkodas via telefunktionen F21, som arbetar på det 10 15 20 25 30 . n! .. .I (b , nu n n cl . a a u ---~°.°:t%% - °..'2 v I' °' .n c ° '..' t 2% - ~ 4 |n uu , o o a 'I 13 gemensamma signalformatet, innan denna talsignal kopplas vidare.

Inkoppling av ytterligare telefunktion i gatewayn MGl endast en av telefunktionerna, F21. Ofta inkopplas och så är fallet I exemplet ovan inkopplas kodnings/avkodnings-funktionen måste flera telefunktioner även här.

Abonnenten Bl har telefonen POTl som måste ha en ringsignal ekon i förbindelsen. och dessutom kan det uppstå Tongenereringsfunktionen F24 och ekosläckaren F22 måste alltså inkopplas.

När abonnenten A1 ringde upp gick meddelande till servern S1 om den uppringda abonnenten Bl. Servern har därigenom uppgifter om abonnentens Bl- nodadress NODl och att denne kräver ringsignal och ekosläckning. Dessa uppgifter fördes vidare till gatewayn MGl med meddelandet M1 och vidare med meddelandet M2 och analyserades i den första styrenheten CCl. I skall beskrivas hur de ytterligare telefunktionerna inkopplas i anslutning till flödesdiagrammet i fig 4 förbindelsen.

Enligt block 47 i figur 3 analyserar den första styrenheten CCl meddelandet M2. Denna styrenhet begär nu enligt block 61 telefunktion av den andra med nästa styrenheten RC2 meddelandet M3. Denna andra telefunktion är enligt exemplet telefunktionen F24 för tongenerering. Den andra styrenheten uppsöker ett ledigt exemplar av denna funktion enligt block 62 och sänder, block 63, funktionsadress ADR3 med meddelandet M4 enligt funktionens F24 till den första Denna styrenhet sänder med meddelandet M5 F24 funktionsadress ADR3 till den styrenheten BC3 enligt block 64 och sänder också block 65 telefunktionen F24 i förbindelsen. styrenheten CCl. telefunktionens tredje enligt en begäran att inkoppla Den tredje styrenheten BC3 inkopplar enligt block 66 denna telefunktion i förbindelsen, vilken enligt 10 15 20 25 30 522 271 14 ovan är i ett stadium där den redan är konverterad till det gemensamma signalformatet COMl. Den första styrenheten fortsätter analysen av meddelandet M2 och förfarandet enligt figur 3 upprepas om fler telefunktioner skall inkopplas. Så är fallet i även telefunktionen F22 för ADR4 detta exempel, ekosläckning med en funktionsadress inkopplas i förbindelsen då den är på det gemensamma COMl. signalformatet Det bör noteras att kopplingsförfarandet i gatewayn MG1 blir även om den skulle från någon annan nod än basstationen BS1 med adressen NOD2. detsamma som beskrivits i de två exemplen ovan, inkommande förbindelsen på anslutningen C31 komma Exempel på en sådan alternativ nod är en_ annan gateway, exempelvis gatewayn MG2 med en nodadress NOD3. Switch- och trunkfunktioner och telefunktioner kan behöva väljas annorlunda men själva kopplingsförfarandet är oförändrat.

Koppling från gatewayn MGl till abonnenten Bl Som nämnts ovan har servern uppgift om den uppringde abonnenten Bl och kan därigenom fastställa nästa nod, till vilken förbindelsen från abonnenten A1 skall kopplas. Nästa nod skulle enligt ett exempel kunna vara nästa gateway MG2, men är enligt föreliggande utföringsexempel växeln VX1 med nodadressen NODl, till vilken abonnenten Bl är ansluten. Hur förbindelsen från abonnenten Al kopplas vidare med en delförbindelse till växeln VX1 beskrives nedan i anslutning till figur 5.

Servern S1 har uppgift onl att växeln VX1 har nodadressen NODl och sänder denna med meddelandet M1 till signalbehandlingsenheten CP1. Denna sänder i sin tur nodadressen NOD1 till den första styrenheten CC1 med meddelandet M2 enligt ett block 71. nodadressen NOD1 till den tredje Den första styrenheten sänder, med meddelandet M5, styrenheten BC3 tillsammans med en begäran att uppsöka en 10 15 20 25 30 35 522 271 15 ledig förbindelse till till noden, allt enligt ett block 72.

Den tredje styrenheten BC3 uppsöker en ledig förbindelse, enligt exemplet förbindelsen C41, och etablerar denna enligt ett block 73. Den med ett meddelande M6 uppgifter om den etablerade förbindelsen C41 till den styrenheten CC1, block 74. Den styrenheten sänder, enligt block 75, meddelande till den styrenheten BC3 att tredje styrenheten sänder första första tredje inkoppla den av switch- och trunkfunktionerna som svarar mot den etablerade förbindelsen C41. Den tredje styrenheten uppsöker funktionen CP21 för IP- routing med en adress ADR21 och inkopplar denna funktion till den enligt block 76. det gemensamma signalformatet COM1 till ett signalformat för den etablerade IP-förbindelsen enligt block 77. VX1 senast inkopplade telefunktionen i förbindelsen Signalformatkonverteraren CP29 konverterar Växeln är nu ansluten och alstrar på signal från telefunktionen F24 till POT1 block 78.

Abonnenten Bl tar samtalet lyfta sin telefonlur, block 79. en ringsignal telefonen enligt emot genom att Koppling av förbindelse via ytterligare en gateway I anslutning till ett flödesschema i figur 6 skall koppling av en förbindelse mellan den första abonnenten A1 och den tredje abonnenten B2 i nätet N3 beskrivas översiktligt. Vid den första delen av förbindelsen fràn abonnenten Al till gatewayn MG1 inkopplas endast switch- och trunkfunktionen CP23 för ATM-switchning och förbindelsen konverteras till det gemensamma signalformatet COM1. Detta första steg anges med block 81. vidare till gateway MG2 via nätet N2 enligt block 82. Denna som kopplingen till Skillnaden Gateway MG1 kopplar därefter förbindelsen koppling utföres på liknande sätt abonnenten Bl enligt beskrivning till figur 5. är att inga av telefunktionerna inkopplas i gatewayn MG1 och att servern S1 ger order om koppling till nodadressen NOD3 i stället för nodadressen NOD1. En annan ledig IP- förbindelse uppsökes och etableras också av den tredje 10 15 20 25 30 35 522 271 16 styrenheten BC3. Funktion CP21, som svarar mot förbindelsen, inkopplas och en återkonvertering av signalformatet till förbindelsens IP-format utföres.

Förbindelsen mottages därefter i gatewayn MG2 enligt block 83. Härvid konverteras förbindelsen från IP-formatet till signalformatet COM1 och de tre telefunktionerna F21, F22 och F24 inkopplas. Det bör noteras att denna inkoppling av telefunktionerna göres först nu i gateway MG2. Förbindelsen kopplas vidare till växel VX2 med nodadressen NOD4, enligt block 84, på liknande sätt som beskrivits i anslutning till Förbindelsen konverteras härvid till STM-format CP26 figur 5. och switch- och trunkfunktionen inkopplas. Den återgående förbindelsen kopplas därefter från abonnenten B2 till gatewayn MG2 enligt block 85, F21 för signalformatet COMl efter konverteringen från STM-formatet. varvid telefunktionen kodning/avkodning inkopplas pà det gemensamma En ledig förbindelse till gatewayn MGl med en nodadress NOD5 uppsökes av den tredje styrenheten i gatewayn MG2 och switchfunktionen CP2l inkopplas för konvertering till IP- allt enligt block 86. enligt block 87 en konvertering av signalformatet från IP- formatet, I gatewayn MGl utföres formatet till det gemensamma signalformatet COMl. En ledig förbindelse till basstationen BSl uppsökes och etableras av och trunkfunktionen till den tredje styrenheten BC3, switch- CP23 ATM-format, inkopplas och åter block 88. respektive gateway framgår mera i signalformatet konverteras De omkopplingar i exemplet ovan som utföres i detalj av föregående utföringsexempel.

Det skall noteras att i exemplen har de olika funktionerna F21-F28 och CP2l-CP27 hämtats inom den gateway som just är i färd med att koppla förbindelsen. Det är emellertid möjligt för en gateway att hämta en upplaga av en funktion från en annan gateway' onn alla de egna upplagorna av den funktionen är upptagna. Exempelvis kan gatewayn MG1 hämta funktionen F21 för kodning/avkodning hos gatewayn MG2 då 10 15 20 25 30 522 271 17 gatewayn MG1 kopplar förbindelsen mellan abonnenterna A1 och Bl enligt block 49 i figur 3.

I beskrivningen ovan har ett exempel på gatewayns MG1 logiska uppbyggnad angivits. Några exempel på uppkoppling av förbindelser i denna gateway har också beskrivits. Det framgår att denna uppkoppling kräver> många steg och i de flesta fall sammankoppling av ett flertal av 'funktionsanordningarna med varandra för att förbinda telefunktionerna och switch- och trunkfunktionerna. Denna sammankoppling kan göras effektiv och resursbesparande. Det är därvid viktigt att de funktionsanordningar som sammankopplas i en gateway ligger nära varandra i den meningen att endast små resurser åtgår för att utnyttja funktionerna tillsammans. Gatewayns rent fysiska uppbyggnad är således väsentlig. Det är också väsentligt att i gatewayn på ett enkelt sätt verkligen kunna finna dessa funktionsanordningar när de skall inkopplas i förbindelsen.

I anslutning till figurerna 7A, 7B och 7C skall hårdvaruuppbyggnaden för gatewayn MG1 beskrivas översiktligt, d.v.s. de bärare som uppbär gatewayns funktionsanordningar skall beskrivas. Figur 7A visar hårdvarans struktur i ett magasin. Detta har ett bakplan 101, till vilket olika kretskort är anslutna. Som exempel på kretskorten kan nämnas ett kort med växelkärna 102 (SCB Switch Core Board), ett huvudkort 103 med huvudprocessor (GPB General Purpose Board) eller kort 104 med de ovan nämnda telefunktionerna F21-F28. Korten är på vanligt sätt, enligt figur 7B, inskjutna i ett magasin SR1, vars baksida innehåller bakplanet 101. Gatewayn MG1 är uppbyggd av ett eller flera magasin, enligt exemplet magasinen SR1, SR2, SR3 och SR4, vars olika bakplan är förbundna med varandra. vilka är samlade till en enhet enligt figur 7C och Figur 8 visar ett exempel på hur funktionsanordningarna för telefunktionerna och switch- och trunkfunktionerna är 10 15 20 25 30 35 522 271 18 arrangerade på kretskorten i magasinen SR1-SR4. Ett kretskort CBET1 för funktionen CP21 för switch- och trunkfunktioner uppbär ett kretskort CBET23 båda Figuren visar också IP-routing och CP23 för kretskort är placerade i magasinet SR1. uppbär funktionen ATM-switchning. Dessa något mer detaljerat hur funktionen CP23 är förbunden med CP21 är I samma magasin SRl är kretskort CB1 CB9 anslutningen C31 och funktionen förbunden med anslutningen C41. placerade. Kretskortet CB1 uppbär funktionsanordningar med ett antal upplagor av kodaren/avkodaren F21 i figur 2 och kretskortet CB9 uppbär funktionsanordningar med ett antal Kretskorten upplagor av ekosläckarfunktionen F22. sammankopplas av en paketväljare PS1, vilket visas med en paketväljaren. detalj. heldragen linje 105 mellan kretskorten och Figuren visar också några av kretskorten mera i Kretskortet CB1 är visat med fem signalprocessorer DSP11- DSPl5 med förbindelser 106.

SAP11 - Signalprocessorn DSP11 är visad SAPl4. En i exemplet kodaren/avkodaren med fyra accesspunkter eller flera upplagor av en telefunktion, F21, accesspunkten är åtkomliga via en av dessa accesspunkter, exempelvis SAP13. Kretskortet CB9 har signalprocessorer DSP91- DSP94, fyra signalprocessorn DSP91 har fyra accesspunkter SAP91- SAP94 och ett antal upplagor av ekosläckaren F22 kan nås via accesspunkten SAP92.

Signalprocessorer med accesspunkter visas inte på kretskorten CBETl eller CBET3.

Den i figur 8 beskrivna fördelningen av telefunktionerna pà kretskorten benämnes distribuerad fördelning då varje kretskort telefunktion. På uppbär endast en typ av motsvarande sätt finns en integrerad fördelning som visas i och trunkfunktionerna där kretskortet figur 9. Liksom ovan är switch- arrangerade på kretskorten i magasinet SR1, CBET1 uppbär funktionen CP21 och kretskortet CBET3 uppbär funktionen CP23. I magasinet SR2 är kretskort CB10-CB19 placerade. Kretskortet CB10 uppbär, liksom kretskortet CB19, 10 15 20 25 30 35 522 271 19 ett antal upplagor av kodaren/avkodaren F21 tillsammans med ekosläckarefunktionen F22. Kretskorten uppbär signal- och dessa har SAPlOl Kretskorten är förbundna med varandra via paketväljaren PS1. processorer, av vilka processor DSP101 visas, accesspunkter, av vilka accesspunkten visas.

De ovan ' beskrivna fördelningarna av funktionerna på kretskorten kan utföras som en statisk fördelning sà att ett visst kretskort alltid har ett visst antal upplagor av en av Den integrerade fördelningen kan också utföras detta fall kan funktionerna. som en dynamisk fördelning. I antalet upplagor av en av telefunktionerna pà ett kretskort variera och detta antal bestäms av det behov som föreligger. Detta är möjligt eftersom kretskorten kan ha standardprocessorer, med kod i sitt minne för flera olika av telefunktionerna.

Resurshanteringen blir mera komplicerad och styrenheterna måste hantera resurserna från flera kretskort som en pol av telefunktioner. Styrenheterna har en lista med tillgängliga och upptagna resurser och listan är inte knuten till någon specifik av telefunktionerna.

Som nämnts ovan är det väsentligt att sammankopplingen av de olika funktionsanordningarna utföres på ett resursbesparande sätt. de kommunikationsresurser som fordras för att sammankoppla Det är härvid väsentligt att begränsa utnyttjandet av funktionsanordningarna. När två konsekutiva av dessa funktionsanordningar är belägna inom samma gateway, är det gatewayns interna kommunikationsresurser som utnyttjas. förbindelsen i sekventiell ordning så som exemplifieras i figur 10. Enligt och trunkfunktionen CP23, Funktionsanordningarna inkopplas i block 91 anslutes först switch- därefter telefunktionen F21 enligt block 92, efter denna anslutes enligt block 93 telefunktionen F22 och slutligen anslutes enligt block 94 switch- och trunkfunktionen CP21.

Närmare detaljer kring liknande kopplingar har beskrivits i 4 och 5. De två blocken 92 och funktionsanordningarna för anslutning till figurerna 3, 93 inkopplar de konsekutiva 10 15 20 25 522 271 20 telefunktionerna F21 och F22. För att göra denna koppling resursbesparande och snabb väljes enheter i gatewayn enligt föjande förstahandsvalet är prioritetslista, där enligt punkt 1, andrahandsvalet enligt punkt 2 o.s.v.: 1. Funktionsanordningarna nås via samma accesspunkt. 2. Funktionsanordningarna hanteras av samma signalprocessor. 3. Funktionsanordningarna hanteras av signalproccessorer på samma kretskort. 4. Kretskorten sitter i samma magasin.

I de fall en gateway tillàtes hämta funktioner fràn en annan gateway i telenätet TS tillkommer ytterligare följande steg i prioritetslistan: 5. Magasinen tillhör samma gateway. switch- och trunkfunktionerna och en av telefunktionerna skall enligt blocken 91 och 92 eller enligt blocken 93 och 94 När en av väljas efter varandra, exempelvis utnyttjas följande prioritetslista: 1. Funktionsanordningarna tillhör samma magasin. 2. Funktionsanordningarna tillhör samma gateway.

Denna senare prioritetslista kan på ett självklart sätt utvidgas att också innehålla exempelvis ett försök att välja ett gemensamt kretskort som första steg. 5 och 6 nämndes att de CP27 och F21-F28 har exempelvis ADR2l och ADR3, som CCl, RC2 och BC3 förbindelse. hitta de I anslutning till figurerna 3, 4, olika funktionsanordningarna CP2l- adresser, adresserna styrenheterna utnyttjar för att sammankoppla _funktionerna i en Adresserna användes närmare bestämt för att kunna olika funktionsanordningarna och kunna välja enligt de 10 15 20 25 30 35 .detta magasin exempelvis kortet CB1, 522 271 21 förutbestämda prioritetslistorna ovan. Funktions- anordningarnas adresser är därför hierarkiskt anordnade såsom skall beskrivas i anslutning till figurerna 11 och 12.

Figur 11 visar ett blockschema med en struktur för en adress 110 till telefunktionerna F21 - F28. Ett block 111 anger i vilken nod funktionen är lagrad, exempelvis i gateway MG1.

Ett block 112 anger ett av magasinen i denna nod exempelvis magasinet SR1, ett block 113 anger ett av kretskorten i ett block 114 anger en av processorerna på detta kort exempelvis processorn DSP11 och ett block 115 anger en av accespunkterna exempelvis SAPl1. telefunktionerna, accesspunkten Adresserna för exempelvis adresserna ADR3 och ADR11, har denna struktur.

Figur 12 visar ett blockschema med en struktur för en adress 120 till switch- och trunkfunktionerna CP21-CP27. Ett block vilken nod funktionen är lagrad exempelvis block 122 exempelvis magasinet SR1 och ett block 123 anger ett av kretskortet CBET3. 121 anger i gateway MGW1, ett anger ett av magasinen kretskorten i detta magasin exempelvis Förutom funktionernas placering anger adressen också genom ett block 124 en av de anknytningar som kan finnas till den ifrågavarande funktionsanordningen. och genonl ett block 125 Den tidigare använda anges en användare på denna länk. adressen ADR21 har denna struktur. till adresserna användes för att koppla upp en förbindelse. I och 15 uppbyggnad utnyttjas för att I anslutning figurerna 3-6 har förklarats hur anslutning till figurerna 13, 14 skall närmare förklaras hur adressernas hierarkiska enligt figurerna 11 och 12 ansluta funktionsanordningarna enligt ovanstående prioritetslistor.

Figur 13 utgår från ett fall då en av telefunktionerna skall inkopplas i förbindelsen, exempelvis då en upplaga av telefunktionen F22 enligt block 93 i figur 10 inkopplas.

Förfarandet börjar med att den andra styrenheten RC2 i ett steg 130 får en begäran från den första styrenheten CC1 att 10 15 20 25 30 35 522 271 22 koppla in funktionen F22. Denna begäran innehåller föregående adress i kedjan, d.v.s. adressen för telefunktionen F21 i block 92. Den andra styrenheten undersöker i ett telefunktionen F21, steg 131 om block 115 i figur ll, undersöker accesspunkten för kan utnyttjas.

Styrenheten härvid om någon upplaga av telefunktionen F22 är tillgänglig från denna accesspunkt och om tillräcklig processorkapacitet för att hantera funktionen jakande svar Y1 erhålles också är tillgänglig. Om ett reserveras processorkapaciteten och adressen för accesspunkten levereras till den första styrenheten CC1 i ett block 136.

RC2, i Om svaret är nekande N1 undersöker den andra block 132, pà signalprocessorn har en upplaga av telefunktionen F21, block 114 i reserveras på styrenheten motsvarande sätt om figur 11, som får utnyttjas. Vid jakande svar Y2 motsvarande sätt processorkapacitet och nu med en annan accesspunkt, levereras till den blocket 136. Vid upprepas proceduren i ett block 133 med en undersökning av adressen, första styrenheten, nekande svar N2 huruvida en upplaga av telefunktionen F22 finns tillgänglig block 113 i figur 11, Vid på kretskortet, och om nödvändig processorkapacitet är tillgänglig. jakande svar Y3 reserveras kapacitet och adressen levereras, denna gàng med Vid nekande svar N3 ett block 134, med en accesspunkt hos annan processor. upprepas proceduren ännu en gång enligt varvid den andra styrenheten undersöker om magasinet för telefunktionen F21 har en upplaga av telefunktionen F22 tillgänglig, med adress enligt block 112, och om processorkapacitet finns. Vid ett jakande svar Y4 levereras liksom tidigare adressen enligt block 136 till den första styrenheten och processorkapaciteten reserveras. Den adress som levereras denna gång är adressen för en accesspunkt för en processor på ett kretskort i det magasin som uppbär funktionen F21. Vid ett nekande svar N4 undersöker den andra styrenheten slutligen om det i hela noden, med adressen 111, tillgänglig funktionen F22 och finns en upplaga av 10 15 20 25 30 35 o o oo: o o oo oo o oo o o o o -o o o o o oo o oo o o q o :o oo oo o oo o o o o oo o o o o n. nu n; o no oo o n o o o o o o o e: o oo o o o o o o o o o» oo ono mo: s oo u o o 23 tillräcklig processorkapacitet. Vid ett jakande svar Y5 levereras, liksom beskrivits ovan, adressen för en påträffad accesspunkt i noden enligt blocket 136. Om ett nekande svar N5 erhålles avvisas begäran från den första styrenheten om telefunktionen F22 enligt ett block 137. Förfarandet har alltså resulterat i antingen en adress enligt blocket 136 eller ett avvisande enligt block 137 och en ny förfrågan kan behandlas enligt ett block 138.

Sonl ett alternativ till avvisningen i. blocket 137 kan en annan nod i nätet uppsökas, vilken kan ha en upplaga av den Adressen för dess till den efterfrågade funktionen tillgänglig. accesspunkt, inkluderande nodens adress, lämnas berörda styrenheten.

Ett alternativ till förfarandet i figur 13 skall beskrivas kort i anslutning till flödesschemat i figur 14. Förfarandet börjar med förfrågan om telefunktionen F22 från den första styrenheten CCl till den andra styrenheten RC2 i ett block block 141 om den efterfrågade funktionen F22 finns i samma nod som den F21. Vid ett Vid ett 140. Den andra styrenheten undersöker enligt föregående telefunktionen nekande svar N6 avvisas begäran enligt block 147. jakande svar Y6 undersökes om funktionen finns i samma magasin enligt block 142. Om det härvid erhålles ett nekande svar N7 levereras den adress som påträffades vid det föregående steget 141 och erforderlig processorkapacitet reserveras, såsom anges med ett block 146. block 143 om funktionen finns på samma kretskort.

Vid ett jakande svar Y7 undersökes enligt Vid ett nekande svar N8 levereras adressen från det föregående steget, vid ett jakande svar Y8 undersökes enligt block 144 Ett nekande svar N9 steget 143 om funktionen finns på samma processor. medför att från det levereras. Ett jakande svar Y9 medför en undersökning enligt adressen föregående ett block 145 av om en upplaga av den efterfrågade telefunktionen F22 finns på samma som den Vid ett nekande accesspunkt föregående telefunktionen F21. svar N10 10 15 20 25 30 35 nn onn n o »n :n nn n n n no n o n o nn n nn o o n nu n nn n o n o nn n n n n nn: nn« .p n on on o a o n n n nn n nn o n n n o n o no no - n n o 24 levereras den i föregående steget funna adressen och vid ett svar Y1O levereras den just funna adressen och processorkapacitet blocket 146. En ny förfrågan kan behandlas enligt ett block 148. I det fall att jakande IGSEIVEIEIS, Se telefunktionen kan hämtas från en annan nod inleds förfarandet med en motsvarande förfrågan.

I anslutning till figur 15 skall översiktligt beskrivas ett exempel på hur prioritetslistan utnyttjas för att finna en och trunkfunktionen lämpligt placerad upplaga av switch- CP21 i figur 10, vilken har en hierarkisk adress med en struktur son: visats i figur 12. I detta fall är det den tredje styrenheten BC3 som får en förfrågan från den första styrenheten CC1 om en adress till den efterfrågade funktionen. Denna skall ligga så nära den föregående funktionen, dvs telefunktionen F22, som möjligt. Förfarandet börjar med förfrågan från den tredje styrenheten i ett block 150. I ett block 151 undersöker den tredje styrenheten BC3 om det finns någon tillgänglig upplaga av funktionen CP21 i samma nod som telefunktionen F22 är belägen och om det finns erforderlig processorkapacitet. Vid ett nekande svar N11 avvisas förfrågan enligt ett block 157. Vid ett jakande svar Y11 undersöker styrenheten BC3 enligt ett block 152 om det finns någon tillgänglig upplaga av funktionen CP21 i samma nekande svar N12 enligt block 156 adressen för den upplaga av funktionen CP21 som påträffades i block 151.

CC1. magasin som telefunktionen. Vid ett levererar den tredje styrenheten BC3 Mottagare är som tidigare den första styrenheten Vid ett jakande svar Y12 undersöker den tredje styrenheten enligt ett block 153 om det finns en upplaga av funktionen CP21 på samma kretskort som uppbär telefunktionen F22. Vid ett nekande svar N13 levererar den adressen till den Vid ett jakande svar Y13 tredje upplaga som påträffades enligt blocket 152. styrenheten BC3 levereras den enligt blocket 153 påträffade adressen till den första syrenheten CC1 tillsammans med uppgift om 10 15 20 25 30 522 271 25 reserverad processorkapacitet, blocket 156. Enligt ett block 158 kan en ny förfrågan hanteras.

I anslutning till figur 2 beskrevs gatewayn MG1, vilken utnyttjades som ett exempel på en kopplingsnod som kan ha uppbyggda kopplingsnoden kan vara utförd på annat sätt. Ett exempel på hierarkiskt bärare. Det bör observeras att en sådan utformning är att konverteraren CP29 i figur 2 är utformad som en av telefunktionerna i funktionsblocket F2.

Ett annat exempel pà utformningen av kopplingsnoden är att alla funktionerna, såväl telefunktionerna F21-F28 som och trunkfunktionerna CP21-CP27 , är samlade j_ en switch- enhet och styrs från en enda central styrenhet. Detta ger en enklare mindre flexibel uppbyggnad av nàgot men kopplingsnoden.

Ovan har beskrivits hur telefunktionerna samt switch- och trunkfunktionerna väljes ut för en förbindelse. Det har också visats hur en lämplig kandidat bland processorerna väljes för att hantera funktionerna. Det är viktigt att den totala processorkapaciteten i en nod utnyttjas effektivt.

Valet av processorkandidat utföres därför på ett flexibelt kontrolleras om den valda kandidaten har sätt, varefter tillräcklig kapacitet i olika avseenden. Om kandidatens kapacitet är otillräcklig utses en ny kandidat som i sin tur kontrolleras. Detta skall beskrivas närmare nedan.

I anslutning till figur 8 och figur 9 har kretskorten CB1- CB9 och CBl0-CBl9 beskrivits, vilka vart och ett kan hantera flera av telefunktionerna F21-F28 samtidigt. Varje kretskort har flera processorer, exempelvis processorerna DSP9l-DSP94, och varje processor kan hantera flera av telefunktionerna.

Den totala processorkapaciteten från alla kretskorten i exempelvis noden MG1 kan användas effektivt om denna processorkapacitet utnyttjas som en gemensam, flexibel resurs i noden. Ett kretskort i noden kan därför inte ha ett bestämt antal upplagor av en viss telefunktion lagrade. 10 15 20 25 30 522 271 26 a . Q . n Fördelningen av telefunktionerna på vissa kretskort och dess heller nämligen inte att på förhand veta hur många upplagor av var processorer kan inte vara oförändrad. Det går och en av telefunktionerna som behövs i noden och behovet därför inte i datorkod för istället Processorerna är laddade med kan variera med tiden. allmänhet på förhand telefunktionerna, utan processorerna hanteras vanligen som gemensamma resurser på följande sätt. 1. lïnstruktionsminnet i varje processor hanteras som en resurs, eftersom varje processor kan hantera att antal av telefunktionerna men i de flesta fall inte alla av dessa. En processor som skulle hantera alla telefunktionerna skulle behöva ett stort instruktionsminne, vilket är dyrt och tar upp stort utrymme på kretskortet. 2. Processorkapaciteten, uttryckt i exempelvis MIPS (megainstruktioner per sekund) för varje processor, hanteras som en resurs. Detta möjliggör att kapaciteten utnyttjas helt och samtidigt undviks att den tillgängliga kapaciteten överskrides. 3. Dataminnet för varje processor hanteras som en resurs för att kunna utnyttja detta minne helt och samtidigt undvika att tillgänglig minneskapacitet överskrides.

Både av datakoden för telefunktionerna och antalet upplagor av varje telefunktion i noden beror på det fördelningen behov som föreligger vid ett visst tillfälle. Ett förfarande för att fördela totala processorkapaciteten i noden utnyttjas kommer att beskrivas telefunktionerna så att den nedan i anslutning till flödesschemat i figur 16. första styrenheten CC1 skall tilldela en av F21-F28 till förbindelsen begäran därom till den andra styrenheten RC2 enligt tidigare När den telefunktionerna sänder den en beskrivning. startpunkt för förfarandet enligt ett steg 160.

Denna begäran är Datorkoden för telefunktionen kan vara 10 15 20 25 30 35 522 271 27 . . . n »- o n lagrad på exempelvis ett av kretskorten CB1-CB9, men också alternativt i en central processor i noden MG1 eller i en annan nod i telesystemet TS. Enligt ett steg 161 väljer den andra styrenheten RC2 en av processorerna, exempelvis enligt den tidigare beskrivna prioritetslistan med punkterna 1-5.

Den andra styrenheten kontrollerar, enligt ett steg 162, dels hur stor processorkapacitet som finns tillgänglig i den valda processorn, dels hur stor processorkapacitet som krävs lförg att behandla den aktuella telefunktionen. Därefter jämför styrenheten cxn processorns kapacitet är 'tillräcklig steg 163. Om enligt ett enligt ett svaret är negativt alternativ NO, väljer den andra styrenheten RC2 en ny processor i steget 161. Om svaret är positivt enligt ett alternativ YES, kontrollerar den andra styrenheten dels hur mycket dataminne som åtgår för den aktuella telefunktionen, dels hur tillhandahålla, 165 jämför den mycket minneskapacitet processorn kan allt enligt ett steg 164.

RC2 därefter till.

Enligt ett steg andra styrenheten om den tillgängliga minneskapaciteten räcker Om svaret är negativt enligt ett alternativ NO, väljer styrenheten en ny processor enligt steget 161. Om svaret är positivt enligt ett alternativ YES, undersöker den andra styrenheten i ett steg 166 om datakoden för den aktuella telefunktionen är tillgänglig på processorn. Om så inte är fallet enligt ett alternativ NO kontrollerar den andra styrenheten RC2 enligt ett steg 169 om datakoden får plats i instruktionsminnet. Om svaret pà denna fråga är nekande enligt ett alternativ NO steget 161. Är en ny processor i svaret jakande alternativ YES väljes bokas processorkapaciteten, enligt ett dataminnet och instruktionsminnet i ett steg 170. Därefter 171 och tilldelningen av klar enligt ett laddas datakoden enligt ett steg telefunktionen till förbindelsen är 168. I datakoden för den aktuella telefunktionen var tillgänglig på steg steget 166 undersökte den andra styrenheten om processorn. Om så är fallet enligt ett alternativ YES, bokar den andra styrenheten RC2 processorkapaciteten och 10 15 20 25 30 522 271 28 dataminnet enligt ett steg 167. Tilldelningen av telefunktionen till förbindelsen är därmed klar enligt steget 168. förfarandet har till För att kunna genomföra det ovan beskrivna den andra styrenheten RC2 tillgång följande information, som bland annat rör processorerna på de olika kretskorten. 1. Den hierarkiska adressen för processorerna. 2. Vilka telefunktioner de olika kretskorten kan tillhandahålla. 3. Hur mycket ledig processorkapacitet de olika processo- rerna kan tillhandahålla. 4. Hur mycket dataminne som. är tillgängligt för de olika pICOCeSSOIeIna . 5. Hur mycket instruktionsminne som är tillgängligt för de olika processorerna. 6. Hur“ mycket processorkapacitet som fordras för de olika telefunktionerna. 7. Hur mycket dataminne som fordras för de olika telefunktionerna. 8. Hur mycket instruktionsminne som fordras för de olika telefunktionerna.

I anslutning till figur 9 har kretskorten CB1O och CBl9 kodaren/avkodaren F21 Enligt ett beskrivits. Dessa kretskort uppbär tillsammans med ekosläckarfunktionen F22. alternativ till förfarandet i figur 16 hanteras inte endast en telefunktion i taget när en processor skall uppletas som har tillräcklig kapacitet. Istället hanteras åtminstone två av telefunktionerna tillsammans, exempelvis funktionerna F21 och F22. Dessa två funktioner kan förväntas bli utnyttjade 522 271 29 vid många samtalsuppkopplingar. Om de två funktionerna exekveras tillsammans åtgår mindre processorkapacitet än om de exekveras var för sig.

Enligt ett ytterligare alternativ jämföres den uppsökta processorns kapacitet med tröskelvärden i stället för att jämföras med erforderlig kapacitet för den aktuella funktionen. Tröskelvärdena är satta så att om. processorns kapacitet når upp till tröskelvärdena räcker denna kapacitet för var och en av funktionerna.

Claims (1)

1. 5 10 15 20 25 30 35 2.Kopplingsnod vid 522 271 30 PATENTKRHV Kopplingsnod vid telesystem för koppling av förbindelser (TS), vilken nod (MG1) (C3l,C4l) för för en server (Sl); (CP2l-CP27;F2l-F28) förbindelserna avsedda funktioner, uppburna av bärare; i telesystemet innefattar: anslutningar förbindelserna och en anslutning (Cl) - funktionsanordningar med för - processorer (DSPll-DSP15) uppburna av bärarna; och (CCl,RC2,BC3;PSl) (M1) åtminstone en första av funktionerna, vilken är anordnad (S1) - en väljareanordning att efter signal från servern inkoppla kännetecknad därav att väljareanordningen är anordnad att dels SOm är en en av funktionerna (DSPl1-DSP15) dels undersöka om den vid inkopplingen av åtminstone uppsöka en första av processorerna kandidat för hantering av funktionen, uppsökta processorn har resurser i form av tillräckligt fritt utrymme i sitt dataminne och sitt instruktionsminne och tillräcklig processorkapacitet för hanteringen. patentkrav 1, (CCl,RC2,BC3;PSl) telesystem enligt kännetecknad därav att väljaranordningen har uppgifter om vilka resurser som fordras för hanteringen av funktionen och är anordnad att jämföra de nämnda resurserna hos den (DSPll- DSP15) funktionen. uppsökta processorn med de motsvarande resurserna för hanteringen av Kopplingsnod vid telesystem enligt patentkrav 1 eller 2, (CCl,RC2,BC3;PSl) (DSPll- saknar kännetecknad därav att väljaranordningen är anordnad att uppsöka en andra av processorerna DSP15) resurserna för hanteringen. om den nämnda första av processorerna 10 15 20 25 30 35 4. 5. 522 271 31 Kopplingsnod vid telesystem enligt patentkrav 1,2 eller 3 kännetecknad därav att funktionsanordningarna är genom bärarna arrangerade i en hierarkisk struktur; kopplingsnoden innefattar interna kommunikationsresurser (101, 105, 106) för funktionsanordningarna; funktionsanordningarna har varsin hierarkisk adress (110, 120), svarande mot den hierarkiska strukturen hos funktionsanordningarna, och väljareanordningen är anordnad att med hjälp av de hierarkiska adresserna (110, 120) (F21,F22; F22,CP2l) förbindelsen konsekutiva av de nämnda funktionerna på sådant sätt att (I/O2, som. utnyttjas för att förbinda de nämnda tvâ utvälja två av funktionsanordningarna för en av förbindelserna med i mängden av de interna kommunikationsresurserna 105,l06) funktionsanordningarna begränsas. Kopplingsnod enligt patentkrav 4, kännetecknad därav att bärarna för funktionsanordningarna innefattar minst ett (SR1) (CB1-CB9) med varandra via ett bakplan (101) (DSPl1-DSP15) magasin med kretskort vilka är förbundna i magasinet och vilka uppbär med accesspunkter (SAP11-SAP14), (CC1,RC2,BC3;PS1) är anordnad att utvälja de två funktionsanordningarna i prOCeSSOIerDa varvid väljareanordningen ett och samma magasin (SR1). kännetecknad därav att (F21-F28, CP21-CP27) med kretskort (CB1-CB9) (101) i magasinet och vilka uppbär processorerna (DSPl1-DSP15) med (SAP11-SAP14), Kopplingsnod enligt patentkrav 4, bärarna för funktionsanordningarna innefattar minst ett magasin (SR1) vilka är förbundna med varandra via ett bakplan accesspunkter varvid väljareanordningen är anordnad att utvälja de två funktionsanordningarna på ett och samma kretskort. 10 15 20 25 30 35 7. 10. 522 271 32 kännetecknad därav att (F21-F28, CP2l-CP27) med kretskort (CB1-CB9) (101) i (DSP11~DSP15) Kopplingsnod enligt patentkrav 4, bärarna för funktionsanordningarna innefattar minst ett magasin (SR1) vilka är förbundna med varandra via ett bakplan magasinet och vilka uppbär processorerna med accesspunkter (SAP11-SAP14), varvid väljareanordningen är anordnad att utvälja de två funktionsanordningarna hos en OCh Samma aV PIOCGSSOISITIG. Kopplingsnod enligt patentkrav 4, kännetecknad därav att (F21-F28, CP21-CP27) med kretskort (CB1-CB9) vilka är förbundna med varandra via ett bakplan (101) i (DSP11-DSP15) bärarna för funktionsanordningarna innefattar minst ett magasin (SR1) magasinet och vilka uppbär processorererna med accesspunkter (SAP11-SAP14), varvid väljareanordningen är anordnad att utvälja de två funktionsanordningarna så att de har hos en av signal- samma accesspunkt pIOCESSOIêIna . kännetecknad därav att (F21-F28, CP21-CP27) med kretskort (CB1-CB9) vilka är förbundna med varandra via ett bakplan (101) i (DSP11-DSP15) varvid väljareanordningen är Kopplingsnod enligt patentkrav 4, bärarna för funktionsanordningarna innefattar minst ett magasin (SR1) magasinet och vilka uppbär processorer med (SAP11-SAP14), de första hand på samma kretskort och i andra hand i samma accesspunkter anordnad att utvälja tvâ funktionsanordningarna i magasin. kännetecknad därav CP21-CP27) ((CBl- Kopplingsnod enligt patentkrav 4, att bärarna för funktionsanordningarna(F21-F28, (SR1) med kretskort vilka är förbundna med varandra via ett bakplan (DSP11- innefattar minst ett magasin CB19) (101) DSP15) i magasinet och vilka uppbär processorerna med accesspunkter, varvid. väljareanordningen är anordnad att utvälja de två funktionsanordningarna i 10 15 20 25 30 35 522 271 33 första hand så att de nås via samma accesspunkt hand så att de (DSPlOl), av processorerna på samma kretskort (SAPll), i andra hanteras av en och samma av i tredje hand så att de hanteras (CBl0) processorerna och j. fjärde hand att kretskorten sitter i samma magasin (SRI). ll. Kopplingsnod enligt något av patentkraven 5-10, kännetecknad därav att ett av kretskorten (CB1) uppbär funktionsanordningar (F21) med endast en typ av funktioner. 12. Kopplingsnod enligt något av patentkraven 5-10, kännetecknad därav att ett av kretskorten (CBlO) uppbär funktionsanordningar (F2l,F22) med åtminstone två olika typer av funktioner. 13. Förfarande vid en kopplingsnod i ett telesystem (TS)för koppling av en förbindelse, vilken nod (MGl) innefattar: anslutningar (C3l,C4l) för förbindelserna och en anslutning (Cl) för en server (S1); - funktionsanordningar (CP2l-CP27;F2l-F28) med för förbindelserna avsedda funktioner uppburna av bärare (SRl,CB1); och - processorer (DSP1l-DSPl5) uppburna av bärarna, varvid förfarandet innefattar val av åtminstone en av funktionerna efter signal från servern, förfarandet innefattar följande kännetecknat därav att förfarandesteg: (131-135) för hantering av den nämnda funktionen; och (l63,l65,l59) har tillräckligt fritt utrymme i sitt dataminne och sitt - uppsökande av en första av processorerna såsom kandidat - undersökning av om den uppsökta processorn instruktionsminne och tillräcklig processorkapacitet för den nämnda hanteringen. 5 10 15 20 25 30 35 14. w. V14, 16. 17. 522 271 34 Förfarande vid kopplingsnod enligt patentkrav 13, kännetecknat väljaranordningen (CC1,RC2,BC3;PS1) (DSP11-DSP15) fordras för hanteringen av funktionen. av jämförelse i av de nämnda resurserna hos den uppsökta processorn med de motsvarande resurserna som Förfarande vid kopplingsnod enligt patentkrav 13 eller kännetecknat av uppsökande genom väljaranordningen (CCl,RC2,BC3;PS1) (DSP11- DSPl5) resurserna för hanteringen. aV en andra aV prOCeSSOIeITla om den nämnda första av processorerna saknar Förfarande vid en kopplingsnod enligt patentkrav 13, 14 15, att innefattar interna kommunikationsresurser kopplingsnoden (101, 105, 106) förfarandet innefattar eller kännetecknat därav för funktionsanordningarna och följande förfarandesteg: arrangera funktionsanordningarna i en hierarkisk struktur (SR1,CB1-CB9, DSP11-DSP15, SAP11-SAP14) funktionsanordningarna, tilldela varsin hierarkisk adress genom bärarna för funktionsanordningarna (F21-F28, CP21-CP27) (110, 120), hierarkiska strukturen hos funktionsanordningarna; och välj med hjälp av de hierarkiska adresserna (110, 120) (F21,F22; F22,CP21) för en av förbindelserna :ned i förbindelsen konsekutiva av de svarande mot den två av funktionsanordningarna nämnda funktionerna på sådant sätt att mängden av de (I/O2,105,lO6) de kommunikationsresurserna som att interna utnyttjas för förbinda nämnda två funktionsanordningarna begränsas. kännetecknat därav (F21-F28, CP21- med kretskort Förfarande enligt patentkrav 16, funktionsanordningarna (SR1) att bärarna för CP27) (CBl-CB9) innefattar minst ett magasin vilka är förbundna med varandra via ett bakplan 10 15 20 25 30 35 18. 522 271 35 (101) i magasinet och vilka uppbär processorer (DSP11- DSPl5) med accesspunkter (SAPll-SAPl4), varvid förfarandet innefattar val av de två funktionsanordningarna i samma magasin (SR1). kännetecknat därav (F21-F28, CP2l- Förfarande enligt patentkrav 16, att bärarna för funktionsanordningarna CP27) innefattar minst ett magasin (SR1) med kretskort '(CBl-CB9) vilka är förbundna med varandra via ett bakplan (101) i magasinet och vilka uppbär processorer (DSP11- 19. 20. 21. (SAPll-SAPl4), varvid förfarandet innefattar val av de två funktionsanordningarna på samma DSP15) med accesspunkter kretskort. kännetecknat därav (F21-F28, CP2l- Förfarande enligt patentkrav 16, att bärarna för funktionsanordningarna CP27) innefattar minst ett nmgasin (SR1) med kretskort (CB1-CB9) vilka är förbundna med varandra via ett bakplan (101) i magasinet och vilka uppbär processorer (DSP11- (SAP1l-SAPl4), varvid förfarandet innefattar val av de två funktionsanordningarna hos samma DSP15) med accesspunkter signalprocessor. kännetecknat därav (F21-F28, 'cP21- Förfarande enligt patentkrav 16, att bärarna för funktionsanordningarna CP27) innefattar minst ett magasin (SR1) med kretskort (CB1-CB9) vilka är förbundna med varandra via ett bakplan (101) i magasinet och vilka uppbär processorer (DSP11- DSPl5) med accesspunkter (SAPll-SAPl4), varvid förfarandet innefattar val av de tvâ funktionsanordningarna så att de har samma accesspunkt hos en av processorerna. kännetecknat därav (F21-F28, CP21- med kretskort Förfarande enligt patentkrav 16, funktionsanordningarna (SR1) vilka är förbundna med varandra via ett bakplan att bärarna för CP27) (CB1-CB9) innefattar minst ett magasin 10 15 20 25 30 522 271 36 (101) (DSP11- DSPl5) med accesspunkter (SAP11-SAP14), varvid förfarandet i magasinet och vilka uppbär processorer innefattar val av de två funktionsanordningarna i första hand (153) på samma kretskort och j. andra hand (152) i samma magasin. Förfarande enligt patentkrav 16,' kännetecknat därav _att bärarna för funktionsanordningarna(F21-F28, CP21-CP27) (SR1) ((CB1- vilka är förbundna med varandra via ett bakplan (DSPl1- innefattar minst ett magasin med kretskort CB19) (101) DSP15) med innefattar val av de två ningarna i första hand (131) accesspunkt (SAPl1), i andra hand (132) så att de hanteras i magasinet och vilka uppbär processorer (SAP11-SAP14), funktionsanord- accesspunkter varvid förfarandet så att de nås via samma av samma processor (DSP101), i tredje hand (133) så att de (CB10) fjärde hand (134) att kretskorten sitter i samma magasin (SR1). hanteras av processorer på samma kretskort och i 17-22, uppbär patentkraven (CB1) Förfarande enligt något av kännetecknat därav att ett av kretskorten funktionsanordningar (F21) med endast en typ av funktioner. Förfarande enligt något av patentkraven 17-22, kännetecknat därav att ett av kretskorten (CB10) uppbär funktionsanordningar (F2l,F22) med åtminstone två olika typer av funktioner.