SE521848C2 - Förfarande och anordning för mätning av kraftpåkänningar hos raffinörer - Google Patents

Description

25 30 521 848 2 där nämnda mätyta omfattar åtminstone delar av fler än en bom och är eftergivligt anordnad i malskivans yta. Det har emellertid visat sig att denna mätanordning är mycket känslig för temperaturvariationer, vilka ärivanliga i de aktuella användning- ama, och därför ger den ofta felaktiga värden förpåkänningen som inte är an- vändbara för att exempelvis styra malprocessen. Med mätningen erhålls också bara ett värde för kraften i en riktning. En annan nackdel är att det även förekom- mer andra krafter som påverkar malsegmenten, exempelvis nämnda normalkraf- ter, vilka den inte tar hänsyn till.

Syftet med föreliggande uppflnning är i första hand att lösa ovan nämnda problem och således att tillhandahåila ett förfarande och en mätanordning som ger ett mer fullständigt och rättvisande resultat än tidigare kända anordningar.

Syftet uppnås genom ett förfarande såsom definieras i patentkravet 1 och med de där angivna särdragen, liksom med en mätanordning såsom definieras i patentkravet 9.

Således sker, i enlighet med förfarandet enligt uppfinningen, mätningen över en mätyta som utgör en del av en malskiva, varvid nämnda mätyta omfattar åtminstone delar av fler än en bom och är eftergivligt anordnad i malskivans yta, och det kännetecknas av att mätning sker av krafter i mätytans plan och mätning sker samtidigt av både den aktuella kraftens storlek och kraftens riktning. Mätan- ordningen enligt uppfinningen innefattar organ för mätning av kraftpàkänningen över mätytan, vilka i sin tur innefattar åtminstone en första uppsättning kraftsenso- rer för samtidig mätning av både riktning och stoflek för krafter i mätytans plan.

Företrädesvis kännetecknas mätningen enligt förfarandet av att den sker med hjälp av åtminstone två kraftsensorer, varav den ena är anordnad för mätning i en X-riktning och den andra är anordnad för mätning i en Y-riktning, och att stor- lek och riktning av den kraft som påverkar mätytan bestäms som resultanten av utslagen hos de två kraftsensorerna. Det skall här påpekas att med X-riktning re- spektive Y-riktning menas inte nödvändigtvis två riktningar som bildar rät vinkel med varandra, utan dessa riktningar kan bilda vilken vinkel som helst så länge som de inte sammanfaller med varandra.

Uppfinningen gör det således möjligt att mäta skjuvkrafterna i två riktning- ar, vilket medför att det blir möjligt att bestämma såväl storlek som riktning för den resulterande skjuvkraften, med vilken riktning som helst, vilket är en fördel. 10 15 20 25 30 521 848 3 Enligt en föredragen utföringsforrn kännetecknas mätningen av att den sker med hjälp av åtminstone fyra kraftsensorer, anordnade parvis mittemot var- andra, varvid de ger parvis motriktade utslag, att nämnda par anordnas vinkelrätt mot varandra för mätning i en X-riktning och en Y-riktning, och att kraftens stortek och riktning bestäms som resultanten av utslagen, dvs de uppmätta kraftpåkän- ningarna, hos respektive par av kraftsensorer. Genom att använda parvis anord- nade sensorer, vilka ger motriktade utslag, erhålls den viktiga fördelen att det blir möjligt att få fram ett värde för kraftpàkänningen som inte påverkas av de tempe- raturvariationer som förekommer. Detta sker genom att som värde på kraftpåkän- ningen i respektive riktning används skillnaden mellan de, vid varje tillfälle, hos respektive kraftsensor i det aktuella paret uppmätta utslagen. Detta värde kan se- dan användas för att beräkna storleken och fördelningen av den på malgodset överförda effekten och dessa beräkningar kan därefter användas för att styra mal- processen. I detta sammanhang kan även hänvisas till den av samma sökanden inlämnade svenska patentansökningen med ansökningsnummer 0102845-5.

Genom användning av par av motriktade sensorer, på det sätt som anges enligt föreliggande uppfinning, erhålls även den fördelen att eventuella mätfel hal- veras för respektive riktning.

Enligt ett annat fördelaktigt särdrag kännetecknas uppfinningen av att mätningen av nämnda krafter i mätytans plan även innefattar en kompensation för eventuella excentriska normalkrafter till mätytan som nämnda mätning påverkas av.

Enligt ett yttertigare fördelaktigt särdrag kännetecknas förfarandet av att mätning även sker av krafter med riktning vinkelrätt mot mätytan. Med fördel inne- fattar detta förfarande mätning av en normalkraft som utövas av ett sammansatt tryck bestående av ångtrycket inuti raffinören och fibertrycket från malgodset. Al- temativt kan man välja att mäta en normalkraft som är ett resultat av enbart fiber- mattans tryck.

Mätanordningen enligt uppfinningen innefattar motsvarande anordningar för genomförande av förfarandet.

Enligt ett särskilt fördelaktigt utförande innefattar kraftsensorerna tràdtöj- ningsgivare. En särskild fördel med detta är att själva mätanordningen blir förhål- landevis liten och låg, vilket gör att det blir möjligt att montera den direkt i malseg- mentet. 10 15 20 25 30 521 848 ' 4 Ytterligare fördelar och kännetecken framgår av de underordnade patent- kraven.

Föreliggande uppfinning kommer nu att beskrivas med hänvisning till de utföringsexempel som illustreras i bifogade schematiska ritningar, på vilka: Figur 1 visar en perspektiwy av ett malsegment ingående i en malski- va, vilket är försett med mätanordningar enligt föreliggande uppfinning, Figur 2 visar en principskiss av en mätanordning i enlighet med förelig- gande uppfinning, Figur 3 visar en vy, i genomskärning, av en första utföringsform av en mätanordning i enlighet med föreliggande uppfinning, Figur 4 visar en principskiss över den utföringsform som illustreras i figur 3, Figur 5 visar en vy, i genomskärning, av en andra utföringsform av en mätanordning i enlighet med föreliggande uppfinning, Figur 6 visar en principskiss över den utföringsform som illustreras i figur 5, och Figur 7 visar en schematisk genomskärning av endast de tunnväggiga rörformade partierna hos den första och den andra kroppen samt de därpå anordnade trådtöjningsgivarna.

Figur 1 visar således en del av en malskiva i form av ett malsegment 1, vil- ket är försett med ett mönster innefattande ett antal bommar 3, sträckande sig hu- vudsakligen i radiell riktning. I denna figur är även mätanordningar 4, i enlighet med föreliggande uppfinning, schematiskt utritade. Dessa mätanordningar har fö- reträdesvis en cirkulär mätyta 2, exempelvis med en diameter av storleksordning- en 30 mm, men mätytan kan även ha annan geometrisk utformning. Mätanord- ningarna är företrädesvis anordnade på olika radiella avstånd från malskivans centrum, och segment på olika avstånd från centrum har företrädesvis också mät- anordningar. Dessutom kan mätanordningarna med fördel vara förskjutna periferi- ellt i förhållande till varandra, allt för att bättre kunna bestämma effektfördelningen i raffinören och därmed bättre kunna kontrollera malprocessen. När en mätanord- ning påverkas av krafter så kommer mätanordningens kraftsensorer var och en att generera en signal som är proportionell mot lasten. 10 15 20 25 30 521 848 5 Mätanordningen enligt uppfinningen fungerar enligt den princip som visas i figur 2. Vi ser här en mätyta 2 i form av en del av ett malsegments yta och vilken är försedd med ett antal bommar 6, eller åtminstone delar därav. I mätanordningen ingår ett fästelement i form av en stång 10, med hjälp av vilken de olika delarna i anordningen är fastsatta och som även förbinder de olika delarna i mätanordning- en med varandra och med mätytan 2. Stàngen tillhandahåller två ledpunkter, en första övre ledpunkt 8 för en första kropp 5, och en andra nedre ledpunkt 9 för en andra kropp 7, jämför även figur 3 och figur 5. Den första kroppen 5 är försedd med en första uppsättning kraftsensorer (12 i figur 3 resp. 5). Denna första kropp förbinder mätytan 2 med stången 10 så att, när malskivan utsätts för en skjuvkraft Fs, så kommer momentet M1 iden första ledpunkten 8, eller momentpunkten, att vara: M1= FS ' l1 (1) där l1 är avståndet mellan mätanordningens mätyta 2 och ledpunkten 8. l anslutning till den andra nedre ledpunkten 9 är den andra kroppen 7 med en andra uppsättning kraftsensorer anordnad (22 ifigur 3 resp. 5). Denna andra kropp är förbunden med stången 10 så att, när malskivan utsätts för en skjuvkraft FS, så kommer momentet M2 i den andra ledpunkten 9, eller momentpunkten, att vara: M2 = Fs ' lz (2) där lg är avståndet mellan mätanordningens mätyta 2 och ledpunkten 9.

Med hjälp av kraftsensorernas utslag fås momenten i ledpunkterna fram och utgående från dessa kan skjuvkraften FS framräknas. l och med arrangemanget med en andra uppsättning kraftsensorer blir det möjligt att kompensera de erhållna värdena för skjuvkraften FS med avseende på eventuella asymmetriska eller excentriska normalkrafter, dvs krafter i normalrikt- ningen, vinkelrätt mot mätytan, som genom att de inte angriper i mätytans 2 cent- rum utan är förskjutna från centrum påverkar kraftsensorerna som om de vore skjuvkrafter. Följande samband erhålls: 10 15 20 25 30 521 848 6 M1=F5'|1+FN'|N M2=Fs' lg +FN' lN (4) där FN i detta fall är en excentrisk normalkraft och IN är avståndet mellan mätytans centrumaxel och den excentriska normalkraftens angreppspunkt.

Sambanden (3) och (4) ger följande uttryck för skjuvkraften, vilket utnyttjas av mätanordningen: M2- M1 FS = (5) lg- |1 Om det inte skulle förekomma någon excentrisk normalkraft som påverkar mätytan så skulle det räcka med endast en uppsättning kraftsensorer och en kropp.

Figur 3 visar en föredragen utföringsform av en mätanordning, i enlighet med föreliggande uppfinning. Mätanordningen 4 innefattar en mätyta 2 försedd med bommar 6, eller delar av bommar, vilken mätyta utgör en del av ett malseg- ment, på det sätt som illustreras i figur 1. Såsom framgår även av figur 1, har mät- anordningen företrädesvis en cirkulär mätyta. Mätanordningen och mätytan är rör- ligt anordnade i malsegmentet 1, i alla riktningar.

Mätytan 2 anligger direkt mot en första, övre kropp 5 som sträcker sig inuti anordningen. På sin undersida är denna första kropp utformad som ett tunnväggigt rör 15. Materialet är valt så att det är något eftergivligt. Ett tvärsnitt genom det tunnväggiga rörpartiet kan därför liknas vid en fjäder, såsom illustreras i figur 4. På det tunnväggiga rörpartiets utsida sitter trådtöjningsgivare anordnade, vilka bildar en första uppsättning kraftsensorer 12. Egentligen är det tunnväggiga, något fjäd- rande rörpartiet som tillsammans med trådtöjningsgivarna bildar kraftsensorer, men för enkelhets skull används uttrycket kraftsensor i denna beskrivning främst som beteckning för trådtöjningsgivarna eller motsvarande organ. Trådtöjningsgi- varna är företrädesvis axiellt anordnade och när det tunnväggiga röret utsätts för en last så deformeras det något, vilket påverkar trådtöjningsgivarna. De äri sin tur kopplade till någon lämplig trådtöjningsbrygga som alstrar en motsvarande signal. 10 15 20 25 30 521 848 7 För att det tunnväggiga rörformade partiet 15 inte skall riskera att kollapsa när det utsätts för belastning så är det förspänt med en dragkraft.

Innanför rörpartiet sträcker sig en stång 10 med sfärisk topp, vilken stång bildar det tidigare nämnda fästelementet. Nämnda första kropp 5 är lagrad på den sfäriska toppen, vilken således fungerar som en ledpunkt för kroppen 5 och bildar förut nämnda första ledpunkt 8. Enligt denna utföringsform är sensorerna fyra till antalet och de är symmetriskt anordnade iförhållande till en centrumlinje som sträcker sig genom mätytan 2 och genom stången 10. Företrädesvis är de anord- nade med mellanrum på 90°, se även figur 7. Sensorerna 12 är anordnade parvis mittemot varandra, så att sensorerna i ett par kommer att ge motriktade utslag när de påverkas av en kraft. När tryckkraften på mätytan 2 ökar så kommer således lasten att öka på den ena sensorn samtidigt som den kommer att avta på den and- ra sensorn i ett par. Kraftpåkänningen kan därför beräknas på basis av skillnaden mellan de, vid varje tillfälle, hos respektive kraftsensor i ett par uppmätta utslagen.

Naturligtvis vore det möjligt att anordna sensorerna på andra sätt i förhållande till varandra och ändå ordna så att deras respektive utslag blir motríktade. Dessutom är nämnda par av sensorer anordnade vinkelrätt mot varandra för mätning i en X- riktning och en Y-riktning, dvs i ett plan parallellt med mätytan 2. Härigenom kan mätning ske av krafter i alla riktningari ett plan som är parallellt med mätytan, på så sätt att kraftens storlek och riktning bestäms som resultanten av utslagen hos respektive par av kraftsensorer (se även figur 4).

Under den första, övre kroppen 5 och utanför dess rörformade parti 15 är en andra, undre kropp 7 anordnad. Även denna andra kropp har ett tunnväggigt rörformat parti 17, anordnat utanför och koncentriskt med den första kroppens 5 rörformade parti 15 och med stången 10, och fungerande på motsvarande sätt, dvs som en fjäder. På det andra tunnväggiga rörforrnade partiets 17 utsida sitter även trådtöjningsgivare bildande en andra uppsättning kraftsensorer 22 anordna- de. Även dessa trådtöjningsgivare är företrädesvis axiellt anordnade. De är fyra till antalet och de är symmetriskt anordnade i förhållande till en centrumlinje som sträcker sig genom mätytan 2 och genom stången 10. För övrigt är de anordnade på samma sätt och fungerar på samma sätt som sensorerna 12 hos den övre kroppen 5, dvs de är anordnade parvis och mäter krafter i X- och Y-riktning, se även figur 7. Ledpunkten 9 för den undre kroppen 7, i det illustrerade exemplet, bildas däremot av centrumpunkten hos en fjädrande plåt eller platta 18 anordnad 10 15 20 25 30 i 521 848 8 under den undre kroppen 7 och förbunden med stången 10, så att stången sträck- er sig genom plattans centrum.

Alternativt kan ledpunkten 9 vara utformad som en midja på stången 10, företrädesvis anordnad strax över det ställe där plattan 18 är belägen, se även figur 5.

Stången 10 är företrädesvis en gängad stång och den första, övre kroppen 5 gängas företrädesvis på stången. Den andra, undre kroppen 7 kan lämpligen fästas vid stången med hjälp av en mutter.

Mätanordningen i det illustrerade utföringsexemplet innefattar även organ för mätning av krafter som är vinkelräta mot mätytan, dvs normalkrafter, dvs kraf- teri Z-riktningen såsom illustrerat i figur 4. Normalkraften är en resultant av ång- trycket i raffinören och det tryck som utövas mot mätytan (och malsegmentet) av den av malgodset bildade fibermattan. För detta ändamål är mätytan fjädrande upplagrad i en riktning vinkelrätt mot mätytan, såsom även illustreras schematiskt i figur 4. Enligt en utföringsform kan normalkrafterna mätas med hjälp av härför av- sedda ytterligare trådtöjningsgivare bildande kraftsensorer 32 anordnade på ende- ra av de rörforrnade partierna 15 eller 17, företrädesvis axiellt mellan de redan be- fintliga sensorerna, vilket illustreras schematiskt i figur 7. För att få en någorlunda rättvisande mätning bör åtminstone tre kraftsensorer användas för mätningen av normalkraften och dessa skall vara jämnt fördelade. Det är dock att föredra att an- vända fyra stycken, såsom visas i figur 7, eller eventuellt flera.

De ovan beskrivna inre delarna av måtanordningen är anordnade i ett skyddande sensorhus 20. Detta hus har en öppning upptill, angränsande mot om- givande malsegment, vilken är tillsluten, mot malgodset, genom nämnda mätyta 2 och en fjädrande tätning 16 mellan mätytan och sensorhusets sidoväggar. Huset är även tillslutet nertill, in mot raffinörens stator eller segmenthållare, om sådan används, genom ett lock 11. Tätningen 16 är av ett särskilt lämpligt, något eftergiv- ligt material, exempelvis gummi, så att den kan tillåta de små rörelser som skjuv- krafterna ger upphov till hos mätytan, och ändå åstadkomma en god tätning som förhindrar att ånga och massa tränger in i anordningen. Tätningen har företrädes- vis även en dämpande verkan avseende bl a de vibrationer som uppkommer vid drift. l sammanhanget kan nämnas att lasten kan variera kraftigt över malzonen, exempelvis från av storleksordningen 20N till av storleksordningen 150N. Vid ett 10 15 20 25 30 521 848 9 uppskattat medelvärde på ca 40N erhålls i det aktuella fallet förskjutningar av mät- ytan som kan mätas i storleksordningen hundradels millimeter. l figurerna 5 och 6 illustreras en andra utföringsform av uppfinningen där även en kompensation kan ske för det ångtryck som existerar i raffinören och som utgör en del av det normaltryck mot mätytan som uppmäts med mätanordningen enligt den första utföringsformen. Såsom nämnts tidigare, innefattar den normal- kraft FN som påverkar mätytan både kraften från det s k fibertryck Fm som utövas av den fibermatta som malgodset bildar i raffinören och kraften från det ångtryck FÅ som existerar inne i raffinören. Ofta är man intresserad av att få ett mått på fi- bertrycket för sig. Delar i dessa figurer som motsvaras av delar i figurerna 3 och 4 har givits samma hänvisningsnummer. Således innefattar även denna utförings- form enförsta kropp 5 och en andra kropp 7, vardera försedda med tunnväggiga rörformade partier 15, resp. 17, på vilka en första resp. en andra uppsättning kraft- sensorer, 12 resp. 22, är anordnade. Det andra rörformade partiet 17 är härförsett med särskilda kraftsensorerför mätning av normalkraften, i form av trådtöjningsgi- vare 32 anordnade företrädesvis axiellt mellan de redan befintliga sensorerna, så- som illustreras schematiskt i figur 7. Alternativt skulle dessa sensorer för mätning av normalkraften kunna sitta på det rörformade partiet 15 hos den första kroppen 5. Vidare innefattar den en stång 10 och en fjädrande plattliknande organ 18, före- trädesvis i form av fyra kryssben, vars funktion här är att fasthålla de ingående delarna i mätanordningen underifrån. Vidare är mätanordningens inre delar beläg- na i ett skyddande sensorhus 20. Till skillnad mot utföringsformen i figur 3 så är emellertid det lock som tillsluter sensorhuset mot statorn eller segmenthållaren utformat så att det finns en förbindelse med mätytans och det omgivande mal- segmentets ovansida, via en öppen kanal 13 anordnad mellan sensorhusets 20 sidoväggar och det omgivande malsegmentet 3. Avsikten är att en kompensation skall kunna ske för det existerande ångtrycket när beräkning görs av den normal- kraft som mätytan 2 påverkas av. För detta ändamål skall det existerande ång- trycket även påverka de delar av mätanordningen som mäter det vinkelräta trycket i den riktning som är motsatt normaltrycket, dvs underifrån. Locket 11 kan således vara gjort i två delar, en yttre del 23 försedd med kanaler och en inre rörlig del 24 som uppvisar en spalt mot statorn/segmenthållaren. Även stången 10 är utformad så att det finns en spalt mellan den och statorn/segmenthållaren. Således kan ånga tränga fram till nämnda spalt 25 bildad över statorn/segmenthållaren och där 10 15 521 848 10 påverka den inre delen 24, stången 10 och kraftsensorerna 32 pà partiet 17, eller de eventuellt andra organ som nämnts och som kan bilda nämnda organ för mät- ning av vinkelräta krafter. Ångkraften som verkar på mätytan och ångkraften som verkar underifrån tar således ut varandra och en mätning av själva fibertrycket kan erhållas.

Det skall framhållas att förfarandet och anordningen för mätning av vinkel- räta krafter eller normalkrafter, med eller utan kompensation för àngtrycket, kan användas som en separat uppfinning och eventuellt kombineras med andra an- ordningar för mätning av skjuvkrafter.

Vidare är det fullt möjligt att utesluta kompensationen för excentriska nor- malkrafter och bara ha en uppsättning kraftsensorer, en kropp och en ledpunkt i anordningen.

Det skall även nämnas att det är fullt möjligt att använda andra typer av kraftsensorer än tràdtöjningsgivare i kombination med tunnväggiga fjädrande rör.

Uppfinningen skall ej anses begränsad till det illustrerade utföringsexemp- let, utan kan modifieras och ändras pà màngahanda sätt av fackmannen, inom ramen för de bifogade patentkraven.

Claims (21)

10 15 20 25 30 521 848 11 PATENTKRAV

1. Förfarande vid mätning av kraftpåkänningar hos raffinörer med malskivor som mellan sig avgränsar en malspalt för raffinering av malgods mellan på malskivorna anordnande bommar (3), där mätningen sker över en mätyta (2) som utgör en del av en malskiva och nämnda mätyta omfattar åtminstone delar av fler än en bom (3) och är eftergivligt anordnad i malskivans yta, kännetecknat av att mätning sker av krafter i mätytans plan och mätning sker samtidigt av både den aktuella kraftens storlek och kraftens riktning.

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att mätningen sker med hjälp av åtminstone två kraftsensorer (12; 22), varav den ena är anordnad för mätning i en X-riktning och den andra är anordnad för mätning i en Y-riktning, och att storlek och riktning av den kraft som påverkar mätytan bestäms som resultanten av utsla- gen hos de två kraftsensorerna.

3. Förfarande enligt krav 2, kännetecknat av att mätningen sker med hjälp av åtminstone fyra kraftsensorer (12; 22), anordnade parvis mittemot varandra, varvid de ger parvis motriktade utslag, att nämnda par anordnas vinkelrätt mot varandra för mätning i en X-riktning och en Y-riktning, och att kraftens storlek och riktning bestäms som resultanten av utslagen hos respektive par av kraftsensorer.

4. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att mätningen av nämnda krafter i mätytans plan även innefattar en kompensation för eventuella excentriska normalkrafter till mätytan som nämnda mätning påverkas av.

5. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat och att mätning även sker av krafter med riktning vinkelrätt mot mätytan.

6. Förfarande enligt krav 5, kännetecknat av att mätningen av krafter med rikt- ning vinkelrätt mot mätytan innefattar mätning av den normalkraft som utövas av ett sammansatt tryck bestående av ångtrycket inuti raffinören och fibertrycket från malgodset. 10 15 20 25 30 521 848 12

7. Förfarande enligt krav 5, kännetecknat av att mätningen av krafter med rikt- ning vinkelrätt mot mätytan innefattar mätning av den normalkraft som utövas av endast fibertrycket hos malgodset, genom att kompensation för det àngtryck som existerar inuti raffinören sker.

8. Förfarande enligt något av föregående krav, kännetecknat av att storleken och fördelningen av den på malgodset överförda effekten beräknas på basis av de hos respektive kraftsensor uppmätta utslagen och att dessa beräkningar sedan an- vänds för att styra malprocessen.

9. Mätanordning för mätning av kraftpåkänningar hos raffinörer innefattande mal- skivor som mellan sig avgränsar en malspalt för raffinering av malgods mellan pà malskivorna anordnande bommar (3), vilken mätanordning innefattar organ för mätning av kraftpåkänningen över en mätyta (2) som utgör en del av en malskiva och där nämnda mätyta omfattar åtminstone delar av fler än en bom (3) och är eftergivligt anordnad i malskivans yta, kännetecknad av att nämnda organ för mätning av kraftpàkänningen över mätytan innefattar åtminstone en första upp- sättning kraftsensorer (12) för samtidig mätning av både riktning och storlek för krafter i mätytans plan.

10. Mätanordning enligt krav 9, kännetecknad av att den innefattar en anord- ning för kompensation av eventuella excentriska normalkrafter som nämnda mät- ning av krafter i mätytans plan påverkas av.

11. Mätanordning enligt något av kraven 9-10, kännetecknad av att den även innefattar organ (32) som mäter krafter med riktning vinkelrätt mot mätytan.

12. Mätanordning enligt något av kraven 9-11, kännetecknad av att nämnda första uppsättning kraftsensorer innefattar åtminstone två kraftsensorer (12), varav den ena är anordnad för mätning i en X-riktning och den andra är anordnad för mätning i en Y-riktning, och att storlek och riktning av den kraft som påverkar mät- ytan bestäms som resultanten av utslagen hos de två kraftsensorema. 10 15 20 25 30 521 848 13

13. Mätanordning enligt kravet 12, kännetecknad av att nämnda första uppsättning kraftsensorer innefattar åtminstone fyra kraftsensorer (12), anordnade parvis mittemot varandra, varvid de ger parvis motriktade utslag när mätytan på- verkas av nämnda kraftpåkänning och att nämnda par av kraftsensorer är anord- nade vinkelrätt mot varandra för mätning i en X-riktning och en Y-riktning, och att kraftens storlek och riktning bestäms som resultanten av utslagen hos respektive par av kraftsensorer.

14. Mätanordning enligt något av kraven 9-13, kännetecknad av att den inne- fattar en första kropp (5) som förbinder kraftsensorerna (12) hos den första upp- sättningen kraftsensorer med mätytan (2), att nämnda första kropp innefattar ett fjädrande rörformat parti (15) anordnat runt mätytans centrumaxel och att kraft- sensorerna är anordnade på nämnda rörformade parti.

15. Mätanordning enligt något av kraven 9-14, kännetecknad av att nämnda organ för mätning av kraftpåkänningen över mätytan även innefattar en andra uppsättning kraftsensorer (22).

16. Mätanordning enligt kravet 15, kännetecknad av att den innefattar en andra kropp (7) som förbinder kraftsensorerna hos den andra uppsättningen kraft- sensorer med mätytan (2), att nämnda andra kropp innefattar ett fiädrande rörfor- mat parti (17) anordnat runt mätytans centrumaxel och att kraftsensorerna (22) är anordnade på nämnda andra rörformade parti (17) på motsvarande sätt som den första uppsättningen kraftsensorer (12) är anordnade på det första rörformade par- tiet (15).

17. Mätanordning enligt något av kraven 16, kännetecknad av att nämnda andra uppsättning kraftsensorer (22) och nämnda andra kropp (7) bildar anord- ningen för kompensation av excentriska normalkrafter.

18. Mätanordning enligt kravet 14, kännetecknad av att nämnda organ för mätning av vinkelräta krafter innefattar åtminstone tre kraftsensorer anordnade axiellt på nämnda första kropps (5) rörformade parti (15). 10 521 84-8 14

19. Mätanordning enligt kravet 16, kännetecknad av att nämnda organ för mätning av vinkelräta krafter innefattar åtminstone tre kraftsensorer (32) anordna- de axiellt på nämnda andra kropps (7) rörformade parti (17).

20. Mätanordning enligt något av kraven 11, eller 18-19, kännetecknad av att nämnda organ för mätning av vinkelräta krafter innefattar medel för att mäta den normalkraft som utövas mot mätytan, med eller utan kompensation för det ång- tryck som existerar inuti raffinören.

21. Mätanordning enligt något av kraven 9-20, kännetecknad av att nämnda kraftsensorer innefattar trådtöjningsgivare.