SE521424C3 - System för att tilldela serviceresurser till användare samt anordning för att upprätthålla minst en kö - Google Patents

Description

521 fill/lf 2 En kvarvarande nackdel är dock att kunden fortfarande måste uppsöka servicestället för att erhålla en kölapp, trots att den är elektronisk. Detta innebär att tid och möda ändå måste offras helt i onödan. Till detta hör också nackdelen att servicestället måste hålla med utrustning för den elektroniska kölappen.

Ett ytterligare problem är om man har fler än ett ärende i t.ex. ett köpcentrum, att man då måste besöka fler ställen för att erhålla sina turnummer.

Således återstår ännu problem att lösa.

Kortfattad beskrivning av uppfinningen Ändamålet med uppfinningen är att lösa tidigare nämnda problem. Detta åstadkoms genom att tilldela serviceresurser till kunder, varvid kunderna erhåller ett kö-/tur-nummer utan att ännu ha besökt ett serviceställe för betjäning vid ett eller flera tillhörande betjäningsställen.

Detta åstadkoms genom ett system för att tilldela serviceresurser till användare därav, såsom kunder, vilka serviceresurser är avsedda att ges vid ett serviceställe för betjäning vid ett eller flera därtill hörande betjäningsställen, vilket system innefattar: en anordning, kallad ”Q-server”, anordnad att upprätthålla minst en kö och information och uppgifter om denna, köinformation, såsom uppmärksamhetsmeddelande, senast betjänade nummer, uppskattad väntetid, antal väntande, typ av service, och medel för att erhålla ett könummer; minst en användarterminal. Systemet är kännetecknad av att anordningen och nämnda minst ena användarterrninal är uppkopplingsbara mot ett första kommunikationsnätverk, t.ex. Internet och att andra kommunikationsnätverk, t.ex. ett mobiltelefonnät, vilka kommunikationsnätverk är sammanlänkade genom en gateway; och att anordningen är anordnad att kommunicera med en Web-server ansluten till det första kommunikationsnätverket och åtminstone en nod för meddelandehantering ansluten till det andra kommunikationsnätverket, varvid köinformationen kan göras allmänt tillgänglig och överföras till nämnda minst ena användarterrninal.

En gateway får två olika kommunikationssystem att samarbeta med varandra genom att konvertera och översätta mellan de olika systemens standarder, t.ex. deras kommu- nikationsprotokoll.

Lämpligen är nämnda minst ena terminal en mobilterminal, såsom en mobiltelefon, en s.k.

Personal Digital Assistant (PDA), vilket är en liten dator med trådlös kom- munikationsmöj lighet, etc.

Lämpligen är nämnda minst ena kommunikationsnätverk ett publikt sådant, t.ex. Internet eller ett mobiltelenätverk, företrädesvis med s.k. ”mobildatatjänsfï Enligt en annan föredragen utföringsform av uppfinningen innefattar systemet ett konventionellt kösystem med vilket det integreras så att användare kan erhålla tumummer genom att bege sig till servicestället och hämta en kölapp eller via sin mobila terminal.

Lämpligen görs köinformationen allmänt tillgänglig, så att Q-servern kan fås att besvara anrop från mobilterrninaler genom textmeddelanden, genom att lägga ut köinformationen på en s.k. ”websida” på Intemet om Q-servern ansluts till, eller blir, en s.k. ”Webserver” och/eller med hjälp av WAP (Wireless Application Protocol), vilket är ett sätt att skicka och hämta information till och från mobila terminaler via Internet, eller på ett liknande sätt.

Med en webserver menas en dator ansluten till Internet, avsedd att besvara anrop från (serva) klienter (användare) på Internet och skicka dem begärd information. Med en websida avses information, s.k. länkar, avsedd att visa och referera till ytterligare information (text, bilder, ljud, video) som kan läsas eller hämtas via ett grafiskt användargränssnitt, en s.k. webläsare.

För att göra det enkelt för användarna att hitta rätt nummer (identitet) till servicestället är det också lämpligt/möjligt att koppla en katalogtjänst där information om serviceställen kan hittas på Internet på serviceställets hemsida eller på en s.k. portal, där de serviceställen som vill vara med finns. Där skulle även beläggningen för serviceställena kunna presenteras och kontrolleras i anslutning till att numret eller länken slås upp. 521 424 4 För att ytterligare göra det bekvämt för användarna är det möjligt att ställa in sin mobila terminal från ovanstående katalogtjänst på Intemet och därifrån skicka numret till terminalen.

Lämpligen implementeras viss funktionalitet i programvara, tex kopplad till SMSC, Short Message Service Center, som är ett exempel på ett Service Center/Support Nod om SMS används som bärare förtjänsten.

Informationen hämtas medelst en användarterminal, såsom en mobiltelefon, företrädesvis genom att utnyttja mobildatatjänster, genom att ”ringa” eller ”länka” (anropa) sig till ett serviceställes Q-server med en unik identitet och därmed lämna ett meddelande, såsom ett textmeddelande via Short Message Service, SMS, eller utnyttjande av ett paketbaserat radionätsystem såsom GPRS (General Paket Radio Service, GSM utvidgat med paketdata) eller hämta information från Intemet med hjälp av WAP- protokollet (Wireless Application Protocol) om att köinformation önskas till mobilterminalen med lämnad angiven identitet.

Uppfmningen avser även ett förfarande för att tilldela serviceresurser till användare därav, vilka serviceresurser är avsedda att ges vid ett serviceställe för betjäning vid ett eller flera därtill hörande betjäningsställen, vilket förfarande innefattar att: - från en till användaren hörande användarterminal, via minst ett mellanliggande kommunikationsnätverk, anropa en anordning, kallad en Q-server, anordnad att upprätthålla minst en kö för därtill hörande servicetyp och information och uppgifier om denna, köinformation, såsom senast betj anade nummer, uppskattad väntetid, antal väntande, typ av service och därtill hörande köidentitet och medel för att erhålla ett könummer, varvid en unik terrninalidentitet ges, företrädesvis genom att lämna ett meddelande, varvid köinformationen kan göras allmänt tillgänglig och överföras till användarterminalen.

Uppñnningens fördelar ligger framförallt i att på ett enkelt sätt kunna tilldela serviceresurser till användare, varvid användarna erhåller ett kö-/turnummer utan att ännu ha besökt ett serviceställe för betjäning vid ett eller flera betjäningsställen. 521 flf24 5 Systemet och 'förfarandet tar liten kapacitet av kommunikationsnätverken, sk. "bandbredd”, i anspråk då det är små datamängder per meddelande alternativt session som används.

Om systemet används t.ex. på ett nöjesfält kommer kunderna att generera större intäkter i form av mer tid for annan konsumtion t.ex. av mat och dryck istället for att stå i köer. - «- Man kan kontrollera och få en uppfattning om ett serviceställes beläggning, erhålla ett tumummer oberoende var man befinner sig (kommunikationssystemet måste naturligtvis ha sin täckning där man befinner sig) och därmed spendera den värdefialla väntetiden fritt utan att känna sig bunden till servicestället.

Vidare kommer servicestället inte se så belagt ut då trafiken till servicestället minskar genom att man ej behöver gå dit for att erhålla sitt tumummer. Detta att ha lite kunder på servicestället medför att servicestället visar upp att de ger god service och dessutom minskar också pressen på personalen.

Har man flera ärenden kan man relativt samtidigt hämta flera tumummer från olika serviceställen for att på så sätt planera sin värdefulla tid.

Det är också möjligt att servicestället kan komplettera köinfonnationen som sänds med annan information, t.ex. reklam.

Genom att en mobiltelefon innehåller ett sk smartcard/SIM-koit, som är personligt kan information användas i säkerhetssyfie (dvs att ge åtkomst) och/eller for att förbereda besöket hos servicestället.

Det är även möjligt att ångra sig under hela förloppet och därmed avstå från sin köplats.

Ytterligare vidareutvecklingar och särdrag hos uppfinningsidén framgår av underkraven.

Figirbeskrivning Uppfinningen beskrivs närmare nedan i form av exemplifieringar med hänvisningar till bifogade ritningsfigurer, av vilka: Fig. 1 visar enfschematisk vy av ett system enligt uppfinningen, vilket innefattar en Q- server; Fig. 2 visar en förstorad vy av en utföringsform av Q-servern som visas i Fig. 1; Fig. 3 visar ett sekvensschema av en utföringsform av förfarandet enligt uppfinningen.

Fig. 4 visar ett flödesschema som beskriver fimktionen hos en användalterminal, i detta fall en mobilterminal.

Fig. 5 visar ett flödesschema som beskriver fiinktionen hos Q-servern, vid tumummerbegäran.

Fig. 6 visar ett flödesschema som beskriver fiinktionen hos Q-servern, vid meddelandehantering.

Fig. 7 visar en tillståndsmaskin som beskriver funktionen hos Q-servem.

Fig. 8 visar en dator, enhet 80, som är anordnad i eller i anslutning till Q-servem.

Detalierad beskrivning av upptinninge_n Fig. 1 visar en schematisk vy av ett system 100 enligt uppfinningen. En eller flera användartenninaler 30, som kan tillhöra en och samma användare 20, eller olika, är via minst ett mellanliggande kommunikationsnätverk 40 anslutna till en anordning 13, fortsättningsvis kallad ”Q-server”, anordnad att upprätthålla minst en kö och information och uppgiñer om denna, fortsättningsvis kallat ”köinformation”, vilken t ex innefattar: uppmärksamhetsmeddelande, senast betjänade nummer, uppskattad väntetid, antal väntande, typ av service, köidentitet och medel för att erhålla ett könummer. Mellan Q- servern 13 och nämnda minst ena kommunikationsnätverk 40, kan ytterligare nätverk 41, såsom ett eller flera datanätverk vara anordnat. Detta eventuella ytterligare nätverk är av konventionell typ och beskrivs därför inte närmare. 521 11211 7 Q-servern 13 Kan i sin tur vara ansluten till en anordning 12 av konventionellt slag, som visar köinformation såsom aktuellt könummer, m, betjäningsställets nummer, bi.

Anordningen 12 kan t ex vara utformad som en bildskärm.

Kommunikationsnätverket 40 ärt ex Intemet och/eller ett eller flera mobiltelenät. I figuren visas två mellanliggande nätverk 40, Intemet och ett mobiltelenät, vilka är sammanbundna med varandra genom en gateway 50. Lämpligen innefattar mobiltelenätet mobildatafurilctionalitet. Telenätet förutsätts vara kopplat till mobilnäten.

Mobiltelenätet kan t ex vara ett GSM-nätverk (General System Mobile), innefattande meddelandetjänster såsom Short Message Service (SMS). Detta visas i figuren genom att ett Service Center/Support Nod (SC/ SN) 60 är anslutet till det ena kommunikationsnätverket 40. Naturligtvis kan flera SC/ SN 60 eller andra enheter för meddelandehantering vara anslutna.

Ett annat exempel är att utnyttja en så kallad paketförmedlad mobildatatjänst över radio som bärare for meddelandena, ett sådant skulle kunna vara GPRS (General Packet Radio Service) som kan/kommer att kunna användas i GSM-systemet. Detta GSM-nätverk har då stöd i SC/ SN 60 for dirigering (routing) av paketen och upprätthållande av sessioner liksom även debiteringsfimktioner. Detta kräver också att mobilterminalerna är anpassade for paketfönnedlad datatrafik.

Ett paketförmedlat kommunikationssystem skiljer sig från ett så kallat kretskopplat kommunikationssystem genom att information skickas i paket endast när data finns tillgängligt for förmedling och mellan dessa paket skickas ingenting då dessa data (informationen) vanligtvis är skurartade. I dessa paket finns vanligtvis också de kommunicerande partemas identiteter (käll- och destinationsadresser).

Ett kretskopplat kommunikationsystem är uppkopplat hela tiden mellan de som kommunicerar, denna teknik är vanlig när det gäller ett vanligt telefonsamtal då tal och ljud är kontinuerligt till sin karaktär.

En skillnad mellan SMS och GPRS är att SMS är endast ett envägsmeddelande och information om vem som sände meddelandet måste inkluderas i själva meddelandet. För 521 119.4 8 att utnyttja SlVïS i uppfinningen, måste de kommunicerande partema alltså tillföra sin identitet, källadressen, då hela förfarandet kräver en sekvens av meddelanden som hör ihop, en sk. ”session”.

SMS kan inte garantera maximifordröjningar i näten, dock kan meddelanden ges olika' <- prioriteter. Ett altemativ till höga prioriteter är att Q-servern kan göra tidmätningar Lex. till användarterminaler och/eller en referens(Q-)server för att uppskatta fördröjningarna i näten och använda denna information när tumummer ges och/eller uppmärksamhetsmeddelanden sänds. I GPRS är de maximala fördröjningarna specificerade och mycket låga.

I GPRS kommer systemet att hålla reda på respektive kommunicerande parters identiteter (källadresser), det finns alltså stöd inbyggt för att upprätthålla en session när parterna kopplar upp sig.

Ytterligare ett exempel är att utnyttja t ex WAP-protokollet, som möjliggör att information på t ex Intemet kan hämtas till en mobilterminal, förutsatt att den är en sk ”WAP- mobilterminal”. WAP-protokollet kan använda flera olika bärartjänster för att utbyta information, t.ex. både SMS och GPRS.

Systemet kan även integreras med befintliga ”manuella” kösystem, där en kund först måste bege sig till servicestället för att hämta en kölapp. Anordningen 12 utgör lämpligen en del, dvs bildskärmen, av ett sådant befintligt ”manuellt” kösystem. Då fiinktionen hos ett sådant är välkänd, beskrivs det inte närmare.

Till Q-servern 13 är andra konventionella komponenteri kösystem anslutna, såsom könummerknappar 14, vid respektive betj äningsställe, medelst vilka t ex kassörskan kan trycka fram nästa könummer. Inte heller dessa kommer att beskrivas mera detaljerat då deras funktion är välkänd.

Q-servern 13, innefattar åtminstone funktionema: ta tumummer, T (och en knapp om systemet är integrerat med ett konventionellt kösystem), och nuvarande nummer, ni, och eventuellt uppskattad väntetid ,tw, och antal väntande, nw. Hur dessa funktioner är implementerade och hur dessa fungerar kommer nu att beskrivas mera detaljerat nedan, med hänvisniñš till Fig. 2, som är en detaljerad vy av en utforingsform av Q-servern 13.

Den streckade linjen i Fig. 1 visar hur vyn i F ig. 2 tagits.

Q-servern 13 innefattar en forsta dataport 21 for kommunikation med minst en användare 20 via minst ett mellanliggande kommunikationsnätverk 40. Detta sker genom att _ -- användarterminaler 30 kopplas upp mot kommunikationsnätverket 40. Vidare finns organ 22 for inställning av ett av minst två driitmod. Lämpligen finns minst tre driftmod.

Organen 22 for inställning av drifimod implementeras lämpligen medelst programvara i samverkan med mikroprocessorer i Q-servem 13 och användarterminalen 30. Funktionen förklaras nedan.

Ett forsta drifimod är så anordnat att en användare 20, via en användarterminal 30, kan ta ett tumummer. För detta är Q-servem 13 forsedd med en anropsmodul 23, och organ 24 for att sköta forfarande for att handha begäran om tumummer. Vidare finns organ 25 for att kontrollera köstatus och organ 26 for att sända information till aktuell användarterminal 30. Organ for att ta emot finns även och kant ex vara sammanbyggda med organ for att sända 26, Vidare finns organ 27 for att registrera köidentitet , reservera tumummer och eventuellt uppskatta väntetid. Ett andra drifimod används sedan for ”bevakning av köplatsen”. Därtill finns beräkningsorgan 28 som noterar när önskat meddelande ska sändas och placerar användarterminalen i rätt meddelandelista. Eventuellt finns även organ 29 for att ”skriva ut och sända kvitto”. De olika organens samverkan beskrivs med hjälp av de olika drifimodens fimktion, vilket beskrivs nedan.

De olika driflmodens funktion kommer att beskrivas mera i detalj nedan, men forst hänvisas till Fig. 3, som är ett sekvensschema for ett övergripande forfarande enligt en utforingsform av uppfinningen, vilket kommer att forklaras närmare nedan. Parallellt hänvisas även till Fig. 1, for hänvisningsbeteckningar.

Kommunikation mellan användarterminal och Q-server: Sekvensschemat i Fig. 3 visar en sekvens mellan en användarterminal 30, i detta fall en mobilterminal, och Q-servern 13. Referensriktning är från mobilterminal till Q-server. Fem steg visas. 521 424- 10 Det är även nfljjligt att användaren ångrar sig och avslutar hela sekvensen. Detta förutsätts kunna göras när som helst under sessionen (i sekvensen av meddelanden). Detta kommer beskrivas något med en tillståndsmaskin där flödesscheman förklaras och med hjälp av Pig. 7.

Likaså kan det vara så att en tidtagning måste ske mellan varje meddelande för att inte Q- servern ska vänta i evighet på ett meddelande i sekvensen. Om då tiden löper ut kan Q- servern anse att anropet har avslutats och därmed ta bort terminalens data individ ur systemet. Detta kommer dock inte att beskrivas .

I ett första steg 301 ”anropas” serviceställets 10 Q-server 13 från mobilterminalen 30, varvid en unik terminal-/användaridentitet idc ges. Med ”anropas” avses att ringa eller länka sig, och därmed lämna ett meddelande, med t ex SMS eller GPRS som bärare av meddelandena, om att information (om kön) önskas Överförd till mobilterminalen 30 med identitet ide.

Stegen då en användare 20 av terminalen 30 aktiverar och accepterar att identiteten, dvs ”numret” (källadressen) sänds visas inte, men förutsätts ha utförts altemativt får identiteten eventuellt läggas till manuellt i meddelandet om SMS används.

I ett andra steg 302 erhålls information från Q-servern 13 om aktuellt betjänat nummer, nt, köidentitet, ids, och eventuellt uppskattad väntetid, tw, och antal väntande, nw, för alla köer internt, dvs. de olika servicetyper som finns på det aktuella servicestället.

I ett tredje steg 303 accepteras OK nästa turnummer för minst en av köerna av användaren av mobilterminalen, altemativt anges önskat könummer, n,, eller önskad beräknad väntetid, t,_ Vidare accepteras att erhålla ett uppmärksamhetsmeddelande av standardtyp som kan vara förderinierat, tex. att meddelandet om att turnumret närmar sig skickas när 10 nummer före betjänas. Alternativt anges önskad differens till accepterat/angivet könummer för uppmärksamhetsmeddelande, d_.,_ I ett fjärde 304 steg tas det erhållna tumumret emot tillsammans med information om vilken kö det tillhör och behålls som ett kvitto. 21 ÅÉ-fåll ll I ett femte steš305 tas sedan från Q-servern 13 till användarterminalen 30 med köidentitet ids, ett uppmärksamhetsmeddelande om att användarens könummer, ne, alternativt tiden, tc, närmar sig, då så är fallet.

Det är även möjligt att låta Q-servern repetitivt sända köstatusmeddelanden, alltså efter att varje nytt nummer stegas fram for betjäning, till en grupp som har aktiva elektroniska könummer, sk. multicasting, med köidentiteten, ids. Med multicasting menas allmänt att en bestämd grupp (”multi-”) får sig meddelanden tillsända (”-casting”). I detta fall att alla de som hittills har tagit ett tumummer mobilt i denna aktuella kö får ett meddelande for varje nummer som stegas fram for betjäning.

Om enbart ett uppmärksamhetsmeddelande har valts avslutas sekvensen.

Användarterminal: Funktionen av ovannämnda forsta driftmod, beskrivs med ett flödesschema, vilket visas i Fig. 4_ I varje steg när information sänds mellan terminal och server förutsätts terminalidentitet och köidentitet (källadresser) vara kända for varandra, om de inte är det så måste de tillforas. Detta for att upprätthålla en forbindelse en sk ”session”, for att meddelandena ska komma till rätt individer i systemet.

I ett forsta steg 401 inmatas serviceställets adress/telefonnummer av användaren 20. Detta kan sket ex genom att slå ett telefonnummer på en mobilterminal 30.

I ett andra steg 402 anropas servicestället 10, varvid även en källadress anges, dvs användarens adress, ide, till mobilterminalen 30, for att kunna upprätthålla sessionen.

I ett tredje 403 steg avvaktas/inhämtas information från serviceställets Q-server 13, I ett fjärde steg 404 visas informationen, dvs aktuellt betjänat nummer och köidentitet, eventuellt uppskattad väntetid och antal väntande, for varje service-/kötyp på detta serviceställe. 52l 4124 12 I ett femte steg405 väljs kö-/servicetyp (om flera än en finns).

I ett sjätte steg 406 ges eller nekas accept att ta nästa tumummer för vald kö.

Om JA, i ett sjunde steg 407b, notera/markera att nästa tumummer önskas.

Om NEJ, i ett sjunde steg 407a, inmatas på mobilterminalen önskat tumummer alternativt önskad tid.

I ett därpå följande steg 408 väljs om kontinuerlig köstatus önskas (multicasting), dvs en indikation ges för varje nummer som matas fram.

Om JA, så notera/markera att kontinuerlig köstatus önskas, steg 409b, gå sedan vidare till steg 411.

Om NEJ, ange i steg 409a om standard uppmärksamhetsmeddelande (t ex tio nummer före) önskas.

Om JA, gå till steg 4ll.

Om NEJ, i steg 410 anges när uppmärksamhetsmeddelande ska sändas (antal nummer före).

I steg 4ll sänds den i tidigare steg inmatade informationen till Q-servern.

I ett därpå följande steg 412 avvaktas och ett kvitto eller uppmärksamhetsmeddelande tas emot.

I steg 413 visas detta och kan sparas (läggas på minnet), därefter är användaren/terminalen återigen redo att ta emot ett uppmärksamhetsmeddelande i steg 412 eller att starta på nytt från steg 401.

Användaren av terminalen kan själv hålla reda på var i sekvensen han eller hon befinner sig då man först endast skickar en begäran om köinformation, erhåller denna och sedan gör 521 424 13 ett val om önslšat turnummer. Därefter kommer endast ett eller eventuellt flera uppmärksamhetsmeddelanden att tas emot av terminalen. Även om en mobilterminal beskrivits ovan är uppfinningen inte begränsad till en sådan.

Användarterminalen kan istället t ex vara en dator eller liknande, somt ex kan kopplas upp via Internet, även en vanlig telefon över det ordinära telenätet skulle kunna användas.

I F ig. 5 visas nu hur turnummerbegäran hos Q-servern sker i nämnda forsta driñmod.

Q-server (forsta drifimod-tumummerbegäran) I ett forsta steg 501 initieras anropsmodulen 23.

I ett andra steg 502 inväntas begäran om tumummer via kommunikationsnätverket. Organ 26 for att ta emot används.

I ett tredje steg 503 skapas en individuell datapost for det forfarande som handhar begäran for terminal med dess identitet. Detta sker medelst organ 24 for att sköta forfarande for att handha begäran om turnummer.

Samtidigt inväntas på eventuella anrop från terminaler for begäran av ytterligare tumummer i steg 502. Detta sker på samma sätt i ytterligare driflmod.

I ett därpå foljande steg 504 initieras data for tumummerbegäran.

I steg 505 kontrolleras status for alla kötyper. Detta åstadkoms medelst organ 25 for att kontrollera köstatus.

I steg 506 sänds information till aktuell användarstation 30, medelst organ 26.

I steg 507 inväntas användarens val av kö (servicetyp), önskat tumummer alternativt önskad tid eller om användaren godtar nästa aktuella könummer (när meddelandet ankommer till Q-servem), samt val om önskat uppmärksamhetsmeddelande. 14 I steg 508 resèfrveras tumummer medelst organ 27 for att registrera köidentitet, reservera tumummer och eventuellt uppskatta väntetid.

I ett därpå följande steg 509 ges eller nekas accept av nästa tumummer.

Om JA, steg 510b, ta nästa tumummer vilket lämpligen sker i samverkan med eventuellt befintligt konventionellt kösystem.

Om NEJ, steg 510a, reservera ett turnummer. Om användaren önskar en viss tid så kan detta uppskattas till ett tumummer (i eventuell samverkan med befintligt konventionellt kösystem).

I ett därpå följande steg 511 ges eller nekas accept av standard uppmärksamhetsmeddelande.

Om JA, gå vidare till steg 514.

Om NEJ, steg 512, ges eller nekas accept om kontinuerlig köstatus önskas.

Om J A, steg 513b, markera for kontinuerlig köstatus (multicasting).

Om NEJ, steg 513a, notera när (skillnad i tumummer) önskat meddelande ska sändas.

I steg 514 placeras användarterminalens identitet (individen) i rätt meddelandelista, dvs. for rätt servicetyp.

I steg 515 sänds ett ”kvitto” med tillhörande köidentitet for erhållet tumummer. Detta sker medelst organ 29 for att ”skriva ut och sända kvitto” I Fig. 6 visas nu hur meddelandehantering sker i nämnda andra driftmod.

Q-server (andra driñmod-meddelandehantering): Samtliga steg utom 608 kan åstadkommas medelst organ 28. 521 424 15 I ett forsta steg60l, initieras data och meddelandelistan att vara tom for en kotyp.

Förfarandet kan handha en service(kö-)typ. Man får alltså ha fler identiska 2:a driftmoder om det finns flera servicetyper.

I ett andra steg 602, ny kund till betjäning, dvs. tumummer stegas fram.

I ett tredje steg 603 kontrolleras om meddelandelistan år tom. Så länge den är tom finns ingen anledning att göra något.

Om JA, gå då tillbaka till steg 602 och invänta nästa frarriräkning av tumummer.

Om NEJ, steg 604, ta fram forsta användarindivid i meddelandelistan for efierfoljande behandling.

I ett folj ande steg 605 avgörs om hela meddelandelistan är kontrollerad.

Om JA, återgå till steg 602 och vänta på nästa tumummeruppräkning.

Om NEJ, i steg 606, avgörs om uppmärksamhetsmeddelande ska sändas till denna användarindivid.

Detta kan göras genom att jämfora aktuellt betjänat nummer med denna individs tumummer subtraherat med differensen till uppmärksamhetsmeddelandet.

Om NEJ, steg 607, ta fram nästa individ i meddelandelistan, upprepa därefter från steg 605.

Om JA, gå till steg 608, varvid meddelande sänds till denna användarindivid, medelst organ 26.

Meddelandet innehåller aktuellt betjänat nummer och köidentitet.

I steg 609 kontrolleras om denna terminal, dvs. individ, har kontinuerlig köstatus.

Om NEJ, gå vidare till steg 612. 521 424 16 Om JA, steg 6.10, kontrolleras om denna individs turnummer är detsamma som det som ska betjänas.

Om JA, gå vidare till steg 612.

Om NEJ, steg 611, ta fram nästa individ i meddelandelistan, gå sedan vidare till steg 605:- I steg 612 tas denna användarindivid bort från meddelandelistan, upprepa därefter från steg 605.

Tillståndsmaskin: Figur 7 visar en tillståndsmaskin for en terininalindivid i Q-servern.

För att ytterligare beskriva Q-servern visas hur en sk. ”tillståndsmaskin” kan användas for att hålla i minne var i sekvensen Q-servern befinner sig. För flera användarindivider behövs lika många tillståndsmaskiner som det för närvarande finns användarindivider i systemet. Dessa kan implementeras i Q-servern i dess läs- och skiivminne for data med en tillståndsvariabel till varje individ.

I figur 7 representerar varje pil en tillståndsövergång, från nuvarande tillstånd till nästa tillstånd, och varje cirkel ett tillstånd, varvid för varje individuell tillståndsmaskin det finns tre tillstånd.

Q-servern antas vara i ett initialtillstånd, I, när den har startats och har skapat och initierat datastrukturer for sin vidare funktion.

Tillståndsövergång 701 från I till Bid utlöses av händelsen; Begäran om tumummer från terminal ide. Åtgärden blir; Initiera och skapa data för användarindivid ide, ta fram köinformation och sänd den till användarterminal ide.

Tillståndsövergång 702 från Bid tillbaka till Bid utlöses av händelsen; Tumummer stegas fram. Åtgärden blir; Ingen.

Tillståndsövergång 703 från Bid till I utlöses av händelsen; användarterminal ide avslutar. 17 Åtgärden blirfÉTa bort data för individ ide, detta gäller alla övergångar till tillstånd I ).

Tillståndsövergång 704 från Bid till Nid utlöses av händelsen; val från användarterminal ide inkommer. Åtgärden blir; Beräkna och tilldela turnummer, sänd detta som kvitto och placera användarindivid ide i korrekt meddelandelista.

Tillståndsövergång 705 från Nid tillbaka till Nid utlöses av händelsen; Tumummer stegas fram, OCH att villkoren; betjänat nummer inte framme vid nummer då uppmärksamhetsmeddelande ska sändas OCH användarindivid ide ej har valt kontinuerlig köstatus; är uppfyllda. Åtgärden blir; Ingen.

Tillständsövergång 706 från Nid till I utlöses av händelsen; användarterminal ide avslutar. Åtgärden blir; Ta bort användarindivid ide ur meddelandelistan.

Tillståndsövergång 707 från Nid till I utlöses av händelsen; Tumummer stegas fram, OCH att villkoren; betjänat nummer är framme vid nummer då uppmärksamhetsmeddelande ska sändas OCH användarindivid ide ej har valt kontinuerlig köstatus; är uppfyllda. Åtgärden blir; Ta bort användarindivid ide ur meddelandelistan och sänd uppmärksamhetsmeddelande till användarterminal ide.

Tillståndsövergång 708 från Nid till Mid utlöses av händelsen; Tumummer stegas fram, OCH att villkoren; användarindivid ide har valt kontinuerlig köstatus OCH betjänat nummer är skilt ifrån tumummer för användarindivid ide; är uppfyllda. Åtgärden blir; sänd uppmärksamhetsmeddelande till användarterminal ide.

Tillståndsövergång 709 från Mid tillbaka till Mid utlöses av händelsen; Tumummer stegas fram, OCH att villkoren; användarindivid ide har valt kontinuerlig köstatus OCH betjänat nummer är skilt ifrån tumummer för användarindivid ide; är uppfyllda. Åtgärden blir; sänd uppmärksamhetsmeddelande till användarterminal ide.

Tillständsövergång 710 från Mid till I utlöses av händelsen; användarterminal ide avslutar. Åtgärden blirfI a bort användarindivid ide ur meddelandelistan.

Tillståndsövergång 711 från Mid till I utlöses av händelsen; Turnummer stegas fram, OCH att villkoren; användarindivid ide har valt kontinuerlig köstatus OCH betjänat nummer är lika med tumummer for användarindivid ide; är uppfyllda. ~ i- Åtgärden blir; sänd sista uppmärksamhetsmeddelande till användarterrninal ide och ta bort användarindivid ide ur meddelandelistan.

I Fig. 8 visas enhet 80.

Organen 23-25, 27 och28 implementeras lämpligen genom att innefattas i en enhet 80 som i sin tur innefattar ett program- och dataminne 82a-b, en processorenhet 83, en tidskrets 84 och minst ett in-/utorgan 21 (dataport) for kommunikation med omvärlden, vilka är anslutna till varandra på konventionellt sätt med adressbuss 90, databuss 91 och kontrollbuss 92, Detta kommer därför inte att beskrivas mera detaljerat.

Programminnet i sin tur innefattar ett upptagningsmedium 82c och maskinavläsningsbar kod 82d upptagen på upptagningsmediet 82c, for att styra enheten 80 att utföra önskade steg, dvs enligt vad som beskrivs i Fig. 4, 5 och 6.

Uppñnningen är inte begränsad till de beskrivna utföringsexemplen, utan omfattas av allt som framgår av patentkraven. Flera utföringsformer är tänkbara då olika standarder och system används för telefoni, mobiltelefoni och datakommunikation i olika delar av världen. De här beskrivna utföringsformerna baserade på GSM- standarden med SMS eller GPRS som bärare för meddelandena är dominerande i Europa men finns även på andra håll i världen.

Lista över använda förkortningar Ni = nästa från kö med servicetyp i Nj = nästa från kö med servicetyp j bl: betjaningsstálle k 3 | w " antal väntande i I nuvarande nummer (senaste till betjáning) I w 1 estimerad väntetid @ bk = vid betjaningsställe k Di = display för kö med servicetyp i Kan finnas flera, tex. en för varje servicetyp vilket indikeras med Dj för service typ j eller alla servicetyper samlade på en display Ti = ta tumummer till kö med servicetyp i (knapp) Tj = ta tumummer till kö med servicetyp j (knapp)

Claims (8)

10 15 20 30 521 424 zo Patentkrav

1. System, (100) for att tilldela serviceresurser till användare (20) därav, såsom kun- der, vilka servioeresurser är avsedda att ges vid ett serviceställe for betj äning vid ett eller flera därtill hörande betj äningsställen (1 l), vilket system ( 100) innefattar: Å en anordning (13), anordnad att upprätthålla minst en kö och information och uppgifter om denna, köinformation, såsom uppmärksamhetsmeddelande, senast betjänade nummer, uppskattad väntetid, antal väntande, typ av service, och medel fór att erhålla ett könummer; - minst en användarterminal (30); kännetecknad av att anordnin gen (13) och nämnda minst ena användarterrninal (30), är uppkopplings-i bara mot ett första kommunikationsnätverk (40), Lex. Internet och ett andra kommunkationsnätverk Lex. ett mobiltelefonnät, vilka kommunikationsnätverk (40) är sammanlänkade genom en gateway (50); och att anordningen (13) är anordnad att kommunicera med en Web-server ansluten till det första kommunikationsnätverket och åtminstone en nod for meddelandehantering ansluten till det andra kommunikationsnätverket, varvid köinformationen kan göras allmänt tillgänglig och överföras till nämnda minst ena användarterminal (30).

2. System enligt krav 1, kännetecknat av att nämnda minst ena användarterminal (30) är en mobil användarterminal, såsom en mobiltelefon eller en kommunikator. _

3. System enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att nämnda minst ena kommunika- tionsnätverk (40) är Internet.

4. System enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att nämnda minst ena kommunika- tionsnätverk (40) är ett mobiltelenätverk.

5. System enligt något av kraven l-4, kännetecknat av att anordningen (13) är anordnad att kommunicera med WAP. 10 15 20 521 424 ll

6. System enligt något av föregående krav 1-5, kännetecknat av att anordningen (13) är anordnad vid en anordning (12) av konventionellt slag, Lex. en som visar köinforrnation och/ell er ett system där man kan ta turnummer och få kölapp.

7. Anordning (13), anordnad att upprätthålla minst en kö och information och upp- gifter om denna, köinforrnation, såsom uppmärksamhetsmeddelande, senast betjä- nade nummer, uppskattad väntetid, antal väntande, typ av service, och medel för att erhålla ett könummer, kännetecknad av att anordningen är uppkopplingsbar mot ett forsta kommunikationsnätverk (40), t._ex. Internet och ett andra kommunikationsnätverk, t.ex. ett mobiltelefonnät, vilka kommunikationsnätverk (40) sammanlänkade genom en gateway (5 0); och att anordningen (13) är anordnad att kommunicera med en Web-server ansluten till det första kornmunikationsnätverket och åtminstone en nod för meddelandehantering ansluten till det andra kommunikationsnätverket, varvid köinformationen kan göras allmänt tillgänglig och överföras till minst en användarterniinal (30), vilken är uppkopplingsbar mot nämnda minst ena kommu- nikationsnätverk (40).

8. Anordning (13) enligt krav 7, kännetecknad av att anordnin gen ( 13) är anordnad att besvara anrop från mobila användarterminaler (30) genom textmeddelanden, såsom SMS eller WAP.