SE520670C2

SE520670C2 - Andningsbart absorberande alster med konformade hålrum och metod för framställning

Info

Publication number: SE520670C2
Application number: SE0104268A
Authority: SE
Inventors: Anette Gustavsson; Solgun Drevik
Original assignee: Sca Hygiene Prod Ab
Priority date: 2001-12-18
Filing date: 2001-12-18
Publication date: 2003-08-12
Also published as: PL369413A1; MXPA04004990A; RU2303972C2; RU2303973C2; AU2002349856A1; EP1455710A1; DE60213855D1; DE60213855T2; SE0104268L; EP1455712B2; WO2003063746A1; ATE476949T1; PL369513A1; ES2269800T5; RU2004121990A; EP1455710B1; AU2002359102B2; CO5590878A2; AU2002349856B2; DE60237305D1

Description

20 25 30 520 s7o3¿¿71f' 2 tillväxt av oönskade mikroorganismer med följder såsom obehagliga lukter, hudirritationer, utslag, klåda och liknande.

Försök att åstadkomma andningsbarhet hos absorberande alster har tidigare gjorts b|.a. genom att använda så kallade andningsbara baksidor.

Exempelvis i dokumentet EP 1,040,800 A1 beskrivs ett baksidesskikt av plastfilm med perforerade hål. Detta dokument presenterar emellertid ingen fullgod lösning på problemet eftersom endast de delar av det absorberande alstret som ligger närmast baksidesskiktet kan tillgodogöra sig den andningsbara baksidan och den ökade luftighet som den sägs ge.

I dokumentet WO 00/10500 beskrivs ett absorberande alster med ett så kallat ventilationslager. Ventilationslagret uppvisar stora raka cylindriska hål som skall skapa andningsbara zoner i den absorberande artikeln. Detta gör att en stor del av absorptionskapaciteten i dessa delar av kärnan går förlorad.

Utöver detta, är dessutom hàlen ockluderade av andra skikt och ger därför bara en begränsad effekt i form av luftighet.

Således finns ett behov av att inte bara skapa andningsbarhet i en del av det absorberande alstret, utan att på ett soﬁstikerat sätt skapa ett helt andningsbart absorberande alster som kan transportera bort fuktig luft från i stort sett hela det absorberande alstret, med bibehållen läckagesäkerhet.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN: Med föreliggande uppfinning har åstadkommits ett absorberande alster av det inledningsvis omtalade slaget, vilket alster väsentligen undanröjer problemen med tidigare kända sådana alster. Ett enligt uppﬁnningen utfört alster utmärks främst av att av att det absorberande alstret uppvisar hälrum som är väsentligen konformade och vilka sträcker sig åtminstone genom en del av absorptionskroppen, samt att de nämnda hålrummen har en spetsdel och en bas varvid eller i det spetsdelen är placerad mot 10 15 20 25 30 520 670 vätskegenomsläppliga ytskiktet och basen är placerad bort från det vätskegenomsläppliga ytskiktet.

Nedan beskrivs väsentligen konformade hålrum. Begreppet väsentligen konformat hàlrum avser därvid även olika pyramid- och trattliknande former.

Med väsentligen konformade hàlrum menas vidare, förutom rent koniska hålrum, även sådana hålrum som uppvisar ﬂer sidor än en pyramidisk form.

Det noteras att ju fler sidor det väsentligen konformade hålrummet uppvisar, desto mer närmar det sig en ren konform.

Genom att göra väsentligen konformade hålrum genom åtminstone en del av absorptionskroppen, skapas ett luftigt absorberande alster utan att väsentligen försämra läckagesäkerheten. Absorptionskapaciteten i den ventilerade absorptionskroppen kan till och med regenereras i viss mån genom att vätskan torkar ut. Förutsättningen för den här formen av regenerering av absorptionskapacitet är att det absorberande alstret är mycket luftigt, dvs. andningsbart, eftersom det bör torka så fort som möjligt.

Den vätska som användaren avsöndrar vid användning av alstret kommer inte att rinna ner i de väsentligen konformade hålrummen p.g.a. av kapillärkrafterna i de mot det vätskegenomsläppliga ytskiktet vända spetsarna på hålrummen. Då hålrummen är väsentligen konformade kommer vätskan att initialt vilja stanna kvar i spetsen av konen för att sedan absorberas av absorptionskroppen och därmed inte rinna genom alstret.

Vanligtvis beskrivs approximativt kapillärkraften som en vätska utsätts för med Laplace's ekvation: Med Laplace's ekvation erhålls en uppfattning om vilken nettokraft det är som påverkar vätskan att gå från en större kapillär till en mindre kapillär. 10 15 20 25 30 520 670 APIPA _pR z }{2-cos6,, _ Z-COSGRJ G 'k pA = kapillärkraften i den mindre delen. pR = kapillärkraften i den större delen. y = ytspänningen 9 = vätvinkeln r = radien på kapillären Där A är den mindre kapillären och R är den större. Således går det att påvisa att vätskan inte kommer att rinna i riktning från spetsen till den bredare mynningen på ett konformat hålrum, utan kommer att stanna i spetsen på det väsentligen konformade hålrummet. Genom basen av det väsentligen konformade hàlrummet kan luft enkelt komma in i stora delar av absorptionskroppen och därigenom torka upp eller bara lufta det absorberande alstret och därigenom även huden som är täckt (ockluderad) av det absorberande alstret.

Enligt en utföringsform sträcker sig de väsentligen konformade hàlrummen genom hela absorptionskroppen. Detta ger en hög grad av andningsbarhet och ger det absorberande alstret och dess absorptionskärna möjligheter till att transportera bort fukt som kan finnas i absorptionskärnans olika lager.

Enligt en annan utföringsform uppvisar absorptionskroppen väsentligen konformade hålrum anordnade i speciﬁka zoner av absorptionskroppen. I de fall då extra andningsbarhet önskas i specifika zoner, kan detta åstadkommas genom att bara vissa delar av det absorberande alstret hàlgörs. Exempelvis kan hela alstret förutom vätzonen hälgöras. Med vätzon menas därvid den del av det absorberande alstret som först förväntas att ta emot vätska vid exempelvis urinering eller mens. Det är även tänkbart att anordna hålrummen i mönster såsom ränder, att anordna hålrummen med olika täthet mellan de väsentligen konformade hålrummen (dvs. antal hål per 10 15 20 25 30 520 670 areaenhet), att använda olika storlekar ex. två eller flera storlekar på de väsentligen konformade hålrummen, eller liknande. Det går även att göra olika zoner med väsentligen konformade hålrum i kombination med zoner av pyramid och/eller trattformade hålrum.

I ytterligare en utföringsform utgörs de väsentligen konformade hålrummens mantelarea helt eller delvis av baksidesskiktet. Mantelarean får då den utgörs helt eller delvis av baksidesskiktet även dettas ytegenskaper vilket kan vara mycket fördelaktigt. Exempelvis är det möjligt att med ett hydrofobt baksidesskikt erhålla en hydrofob mantelarea som hjälper de väsentligen konformade hålrummen att inte släppa genom den väsentligen hydrofila vätskan.

På liknande sätt är det möjligt att förändra ytegenskaperna på mantelarean i de väsentligen konformade hålrummen genom att behandla baksidessiktet innan det hålgörs och de väsentligen konformade hålrummen formas.

Baksidesskiktet kan även behandlas under själva perforeringen genom ex. att valsen som används vid perforeringen är belagd med ett medel som vid perforering överförs till baksidesskiktet. Det är då insidan av det väsentligen konformade hålrummet som blir delvis behandlad genom att den sida av baksidesskiktet som är vänd bort frän absorptionskroppen kommer i kontakt med perforeringsvalsen.

Baksidesskiktet kan även behandlas på den sida som ligger närmast mot absorptionskroppen, liksom det är möjligt att behandla båda sidorna.

Behandling av baksidesskiktet kan vara önskvärd för att de väsentligen konformade hålrummen sträcker sig in i åtminstone en del av absorptionskroppen och kommer i kontakt med denna. Således exponeras absorptionskroppens inre för baksidesskiktets yta och en rad möjligheter för baksidesskiktet till absorptionskroppen erbjuds därmed. En rad tänkbara behandlingar av att tillföra substanser eller liknande från 10 15 20 25 30 520 670 baksidesskiktet kan nämnas, exempelvis pH-behandling för pH-kontroll eller behandling för att ge en mera hydrofob yta. I vissa fall kan behandling för att ge en mindre hydrofob yta eller en hydrofil yta vara önskvärd. Det är även möjligt att utnyttja en indikatorbehandling för att ge indikation på olika saker såsom temperatur, fukthalt, pH, enzymaktivitet eller liknande. Vidare kan baksidesskiktet behandlas för att tillsätta bakterier i artikeln. Exempel på lämpliga bakterier är laktobakterier, men även behandling för odörhämning eller en rad liknande saker är möjliga.

Enligt en utföringsform utgörs de väsentligen konformade hålrummens mantelarea helt eller delvis av ett separat skikt, exempelvis en plastfilm eller nonwoven, placerat mellan absorptionskroppen och det vätsketäta baksidesskiktet. Ett sådant skikt gör att de väsentligen konformade hälrummen inte syns lika tydligt från utsidan, vilket kan vara psykologiskt viktigt för att en användare skall ha förtroende för det absorberande alstret.

Det gör även att det är möjligt att ge hälrummen egenskaper som kanske inte kan åstadkommas med ett baksidesskikt, eller som inte är önskvärt hos ett baksidesskikt. De väsentligen konformade hålrummens mantelarea kan även vara åtminstone delvis hydrofob.

Det finns en rad olika sätt att framställa ett andningsbart absorberande alster såsom en blöja, en byxblöja, ett inkontinensskydd, ett trosskydd, ett mikrotrosskydd, en binda, eller liknande. Exempelvis kan framställningen ske genom att; i) en absorptionskropp innefattande åtminstone ett skikt samt uppvisande en första och en andra yta placeras på ett baksidesskikt med absorptionskroppens andra yta mot baksidesskiktet, ii) baksidesskiktet och åtminstone en del av absorptionskroppen hålgörs så att baksidesskiktet och åtminstone en del av absorptionskroppen får hålrum som är väsentligen konformade och som sträcker sig 10 15 20 25 30 .- ti. 520 670 avsmalnande från baksidesskiktet och absorptionskroppens andra yta mot absorptionskroppens första yta, iii) ett vätskegenomsläppligt ytskikt placeras på den hålgjorda absorptionskroppens första yta så att absorptionskroppen ligger mellan det vätskegenomsläppliga ytskiktet och det hålgjorda baksidesskiktet, iv) det vätskegenomsläppliga ytskiktet och baksidesskiktet sammanfogas.

Enligt en utföringsform av processen hålgörs baksidesskiktet och absorptionskroppen så att baksidesskiktet och absorptionskroppen får helt genomgående hàlrum som är väsentligen konformade och som sträcker sig avsmalnande från baksidesskiktet till absorptionskroppens första yta.

Ett annat sätt att framställa ett andningsbart absorberande alster såsom en blöja, en byxblöja, ett inkontinensskydd, ett trosskydd, ett mikrotrosskydd, en binda, eller liknande är att; i) en absorptionskropp innefattande åtminstone ett skikt samt uppvisande en första och en andra yta placeras på ett baksidesskikt med absorptionskroppens andra yta mot baksidesskiktet, ii) ett vätskegenomsläppligt ytskikt placeras på absorptionskroppens första yta så att absorptionskroppen ligger mellan ytskiktet och baksidesskiktet, iii) baksidesskiktet och åtminstone en del av absorptionskroppen hålgörs så att baksidesskiktet och åtminstone en del av absorptionskroppen får hàlrum som är väsentligen konformade och som sträcker sig från 10 15 20 25 30 520 670 baksidesskiktet och absorptionskroppens andra yta avsmalnande mot absorptionskroppens första yta, iv) det vätskegenomsläppliga ytskiktet och baksidesskiktet sammanfogas.

Vid en utföringsform av just nämnda process hålgörs baksidesskiktet och absorptionskroppen så att baksidesskiktet och absorptionskroppen får helt genomgående hàlrum som är väsentligen konformade och som sträcker sig avsmalnande från baksidesskiktet till absorptionskroppens första yta.

Ett annat sätt att framställa ett andningsbart absorberande alster såsom en blöja, en byxblöja, ett inkontinensskydd, ett trosskydd, ett mikrotrosskydd, en binda, eller liknande är att; i) en absorptionskropp innefattande åtminstone ett skikt, samt uppvisande en första och en andra yta, hålgörs så att åtminstone en del av absorptionskroppen får hàlrum som år väsentligen konformade och som sträcker sig från absorptionskroppens andra yta avsmalnande mot absorptionskroppens första yta, ii) absorptionskroppens andra yta placeras mot ett vätsketätt baksidesskikt, iii) ett vätskegenomsläppligt ytskikt placeras på absorptionskroppens första yta så att absorptionskroppen ligger mellan det vätskegenomsläppliga ytskiktet och baksidesskiktet, iv) det vätskegenomsläppliga ytskiktet och baksidesskiktet sammanfogas.

Vid en utföringsform av just nämnda process hålgörs absorptionskroppen så att absorptionskroppen får helt genomgående hàlrum som är väsentligen 10 15 20 25 30 520 670 konformade och som sträcker sig avsmalnande från absorptionskroppens andra yta till absorptionskroppens första yta.

Ett annat sätt att framställa ett andningsbart absorberande alster såsom en blöja, en byxblöja, ett inkontinensskydd, ett trosskydd, ett mikrotrosskydd, en binda, eller liknande är att; i) en absorptionskropp innefattande åtminstone ett skikt, samt uppvisande en första och en andra yta tillhandahålls, ii) absorptionskroppens andra yta placeras mot ett vätsketätt baksídesskikt, iii) ett vätskegenomsläppligt ytskikt placeras på absorptionskroppens första yta så att absorptionskroppen ligger mellan ytskiktet och baksidesskiktet, det vätskegenomsläppliga ytskiktet och baksidesskiktet sammanfogas, iv) baksidesskiktet och åtminstone en del av absorptionskroppen hålgörs så att baksidesskiktet och åtminstone en del av absorptionskroppen bibringas hålrum som är väsentligen konformade och som sträcker sig avsmalnande från baksidesskiktet och absorptionskroppens andra yta mot absorptionskroppens första yta. l en utföringsform av just nämnda process hålgörs baksidesskiktet och absorptionskroppen så att baksidesskiktet och absorptionskroppen får helt genomgående får hålrum som är väsentligen konformade och som sträcker sig avsmalnande från baksidesskiktet och absorptionskroppens andra yta till absorptionskroppens första yta.

I alla ovan just nämnda metoder för framställning av ett absorberande alster i enlighet med uppfinningen, kan hålgörning ske exempelvis med hjälp av en 10 15 20 25 30 520 670 10 varmnålsperforator, kallnålsperforator, genom stansning, medelst konade skärverktyg, laser, frimärksperforator, fräsning eller liknande.

KORT BESKRIVNING AV FIGURER: Uppfinningen skal! i det följande beskrivas närmare under hänvisning till de figurer som visas på bifogade ritningar.

Därvid visar: Fig. 1 ett trosskydd.

Fig. 2a en del av ett snitt utefter linjen ll-ll genom trosskyddet i Fig. 1.

Fig. 2b en del av ett snitt utefter linjen ll-ll genom trosskyddet i Fig. 1 för en alternativ utföringsform av uppfinningen.

Fig. 2c en del av ett snitt utefter linjen ll-ll genom trosskyddet i Fig. 1 för en alternativ utföringsform av uppﬁnningen.

Fig. 2d en del av ett snitt utefter linjen ll-ll genom trosskyddet i Fig. 1 för en alternativ utföringsform av uppﬁnningen.

Fig. 2e en del av ett snitt utefter linjen ll-ll genom trosskyddet i Fig. 1 för en alternativ utföringsform av uppﬁnningen.

F ig 3a-b väsentligen konformade volymer.

Fig 3c ett X-Y diagram där en rotationsfunktion med tillhörande avgränsningar är plottad. 10 15 20 25 30 520 670 11 BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMERI Uppfinningen kan tillämpas på en rad olika absorberande alster ex. blöjor, byxblöjor, inkontinensskydd, inkontinensprodukter med bälte, trosskydd, mikrotrosskydd, bindor, eller liknande. Nedan kommer emellertid endast ett trosskydd att beskrivas.

Trosskyddet 1 i figurerna 1 och 2 a-e har en huvudsakligen Iângsträckt form med en längdriktning och en tvärriktning och uppvisar tvâ långsidor 2, 3, två kortsidor 4, 5, ett första ändparti 6, ett andra ändparti 7 och ett grenparti 8 placerat mellan det första ändpartiet 6 och det andra ändpartiet 7, en i trosskyddets längdriktning sig sträckande längsgående centrumlinje 9 och en i trosskyddets tvärriktning sig sträckande tvärgående centrumlinje 10. Med centrumlinje menas en linje som löper i längd- respektive tvärriktningen och som befinner sig pá lika stort avstånd fràn trosskyddets 1 långsidor, 2,3 respektive kortsidor 4,5. Trosskyddet 1 har en ovansida 11 som vid användning är avsedd att vara vänd mot användaren och en undersida 12 avsedd att vara vänd från användaren.

Trosskyddet 1 innefattar ett vätskegenomsläppligt ytskikt 13 anordnat pà ovansidan 11 så att det är vänt mot användaren vid användningen och ett vätskespärrande baksidesskikt 14 på undersidan 12. Mellan ytskiktet 13 och baksidesskiktet 14 är en absorptionskropp 15 anordnad. Ytskiktet 13 och baksidesskiktet 14 är lämpligen förbundna med absorptionskroppen 15 med lim och vid tillverkning av trosskyddet kan de olika skikten vid limningen pressas samman med en präglad vals exempelvis kring trosskyddets kant 16. Det är också möjligt att vid tillverkningen prägla in mönster i alstret.

Innanför kanten 16 är alstret väsentligen jämntjockt, vilket innebär att det har 10 15 20 25 30 .w fw 520 670 12 en plan form för att en god anliggning mot de yttre delarna av användarens underliv skall erhållas.

På undersidan 12 av trosskyddet kan det ﬁnnas fästorgan (ej visat på ﬁgur) i form av ex. tryckkänsligt lim. Limmet kan täcka hela undersidan, läggas i parallella strängar utefter undersidan eller läggas på undersidan i ett annat lämpligt mönster som exempelvis rutmönster eller prickar. Det är dock av vikt att man inte lägger på så mycket lim att trosskyddet inte längre blir andningsbart. Över limmet kan det finnas ett löstagbart skyddsskikt anordnat.

Skyddsskiktet tas bort av användaren före applicering av trosskyddet i användarens underkläder. Skyddsskiktet kan exempelvis vara ett så kallat releasepapper som kan utgöras av ett pappersskikt belagt med silikon, men kan även vara av ett annat material med releaseegenskaper, exempelvis ett förpackningsmaterial. Det är också möjligt att använda andra fästorgan som kardborrar eller friktionsfastsättning.

Ytskiktet 13 kan bestå av vilket konventionellt material som helst, till exempel ett eller flera nonwoven, en eller flera plastﬁlmer, perforerad nonwoven, perforerad plastfilm, laminat av ovan just nämnda material eller kombinationer därav.

Baksidesskiktet 14 består lämpligen av ett väsentligen vätskeogenomträngligt material som exempelvis en tunn vätsketät plastfilm, eller av ett material som i sig är vätskegenomsläppligt men som belagts med ett skikt av plast, harts eller något annat vätsketätt material. Baksidesskiktet 14 kan således bestå av vilket som helst material som uppfyller kriteriet på vätskeogenomtränglighet så att läckage från undersidan förhindras samt uppvisar för ändamålet tillräcklig ﬂexibilitet och hudvänlighet. Exempel på lämpliga material är plastﬁlmer av polyeten, polyester eller polypropen, skum, nonwoven och laminat av nonwoven och plastﬁlmer. Ett baksidesskikt som består av ett laminat av ett vätskeogenomträngligt plastskikt, vänt mot absorptionskroppen, och ett nonwoven vänt mot användarens underkläder 10 15 20 25 30 520 670 13 ger ett läckagesäkert spärrskikt med textil känsla. Det är också möjligt att utforma baksidan av trosskyddet med ett andningsbart baksidesskikt av till exempel SMS (spunbond-meltblown-spunbond-nonwoven) eller av en andningsbar plastfilm av till exempel polyeten.

Absorptionskroppen 15 framställs lämpligen av naturliga ﬁbrer som exempelvis cellulosamassa, absorberande syntetﬁbrer eller blandningar av naturliga ﬁbrer och syntetﬁbrer. Företrädesvis består absorptionskroppen 15 av en så kallad airlaid, det vill säga en luftlagd cellulosakropp. Det är också möjligt att blanda in så kallade superabsorbenter i absorptionskroppen. En superabsorbent är en polymer med en förmåga att absorbera flera gånger sin egen vikt av vätska. Absorptionskroppen 15 kan också innehålla ytterligare komponenter som formstabiliserande organ, vätskespridande organ eller bindemedel. Det är också möjligt att i absorptionskroppen använda olika typer av absorberande skummaterial. Absorptionskroppen kan självklart vara uppbyggd av ett eller ﬂera olika skikt, exempelvis kan även åtminstone ett insläppsskikt innefattas i absorptionskroppen. I följande figurer beskrivs absorptionskroppen och insläppsskiktet var för sig, detta är dock endast för att visa på en rad olika utföringsformer som är möjliga inom ramen för uppﬁnningen och är inte avsett att begränsa definitionen av absorptionskropp till en kropp utan insläppsskikt.

Mellan ytskiktet 13 och absorptionskroppen 15 är ett insläppsskikt 17 anordnat. lnsläppsskiktet 17 har till uppgift att dra in vätska i det absorberande alstret, sprida vätskan och att transportera ned vätskan till absorptionskroppen 15. lnsläppsskiktet 17 kan till exempel vara av ett nonwovenmaterial med låg densitet, en vadd eller liknande.

I figur 2a visas del av ett snitt genom trosskyddet i figur 1 utefter linjen ll-ll i Figur 1. Snittet visar ytskiktet 13, baksidesskiktet 14 samt insläppsskiktet 17 och absorptionskroppen 15. insläppsskiktet 17 är placerat mellan ytskiktet 13 och absorptionskroppen 15. Absorptionskroppen 15 är placerad mellan 10 15 20 25 30 520 670 14 insläppsskiktet 17 och baksidesskiktet 14. Trosskyddet 1 i ﬁgur 1 och 2 uppvisar väsentligen konformade hälrum 20 som i den i Figur 2a visade utföringsformen sträcker sig genom hela absorptionskroppen 15 och en liten bit in i insläppsskiktet 17. De väsentligen konformade hàlrummen 20 uppvisar en spets 21 och en bas 22 varav spetsen 21 harr mindre omkrets än basen 22. Spetsen är enligt figur 2 a-e placerad närmare ytskiktet 13 än basen 22.

De konformade hàlrummen 20 uppvisar även vardera en innervägg 23 eller mantelarea som utgörs helt eller delvis av baksidesskiktet 14 som vid tillverkningen hjälper till att forma de väsentligen konformade hàlrummen 20. lnnerväggen 23 hjälper även till att efter tillverkningen hålla formen på de väsentligen konformade hàlrummen 20. lnnerväggen 23 på de väsentligen konformade hàlrummen 20 kan även utgöras helt eller delvis av absorptionskroppen 15 på ett i ﬁguren ej visat sätt. l figur 2b visas del av ett snitt av en annan utföringsform. Snittet visar ytskiktet 13, baksidesskiktet 14 absorptionskroppen 15. Insläppsskiktet 17 är placerat mellan ytskiktet 13 och absorptionskroppen 15. Absorptionskroppen 15 är insläppsskiktet 17 och baksidesskiktet 14. Trosskyddet i ﬁgur 2b uppvisar väsentligen konformade hålrum 20 som i denna utföringsform sträcker sig samt insläppsskiktet 17 och placerad mellan genom hela absorptionskroppen 15 och genom hela insläppsskiktet 17. De väsentligen konformade hàlrummen 20 uppvisar en spets 21 och en bas 22 varvid hàlrummet har mindre omkrets vid spetsen 21 är än vid basen 22.

Spetsen 21 är i ﬁgur 2b placerad närmare ytskiktet 13 än basen 22. De konformade hàlrummen 20 uppvisar även vardera en innervägg 23 som utgörs helt av baksidesskiktet 14.

I figur 2c visas del av ett snitt av ytterligare en utföringsform av ett trosskydd.

Snittet visar ytskiktet 13, baksidesskiktet 14 samt insläppsskiktet 17 och absorptionskroppen 15. insläppsskiktet 17 är placerat mellan ytskiktet 13 och absorptionskroppen 15. Absorptionskroppen 15 är placerad mellan insläppsskiktet 17 och baksidesskiktet 14. Trosskyddet i ﬁgur 2c uppvisar 10 15 20 25 30 520 670 15 väsentligen konformade hålrum 20 som i denna utföringsform sträcker sig genom hela absorptionskroppen 15 och genom en del av insläppsskiktet 17.

De väsentligen konformade hålrummen 20 uppvisar en spets 21 och en bas 22 varvid omkretsen på hålrummen är mindre vid spetsen 21 än vid basen 22. De konformade hålrummen 20 uppvisar även vardera en innervägg 23 eller mantelarea som delvis utgörs av baksidesskiktet 14 samt av absorptionskroppen 15 och i viss màn insläppsskiktet 17.

I figur 2d visas del av ett snitt av ytterligare en utföringsform av ett trosskydd.

Snittet visar ytskiktet 13, baksidesskiktet 14 samt insläppsskiktet 17 och absorptionskroppen 15. lnsläppsskiktet 17 är placerat mellan ytskiktet 13 och absorptionskroppen 15. Absorptionskroppen 15 är insläppsskiktet 17 och baksidesskiktet 14. Trosskyddet i ﬁgur 2d uppvisar väsentligen konformade hålrum 20 som i denna utföringsform sträcker sig placerad mellan genom hela absorptionskroppen 15 och genom hela insläppsskiktet 17 samt genom ytskiktet 13. De väsentligen konformade hålrummen 20 uppvisar en spets 21 och en bas 22 varvid hàlrummens 20 omkrets är mindre vid spetsen 21 än vid basen 22. De konformade hålrummen 20 uppvisar även vardera en innervägg 23 eller mantelarea som delvis utgörs av baksidesskiktet 14 samt av absorptionskroppen och i viss màn insläppsskiktet 17 och ytskiktet 13.

I figur 2e visas del av ett snitt av ytterligare en utföringsform av ett trosskydd.

Snittet visar ytskiktet 13, ett första baksidesskiktet 24 samt insläppsskiktet 17 och absorptionskroppen 15. insläppsskiktet 17 är placerat mellan ytskiktet 13 och absorptionskroppen 15. Absorptionskroppen 15 är placerad mellan insläppsskiktet 17 och det första baksidesskiktet 24. Trosskyddet i figur 2e uppvisar även väsentligen konformade hålrum 20 som i denna utföringsform sträcker sig genom hela absorptionskroppen 15 och genom hela insläppsskiktet 17 samt genom ytskiktet 13. De väsentligen konformade hålrummen 20 uppvisar en spets 21 och en bas 22 varav spetsen 21 är mindre än basen 22. De konformade hålrummen 20 uppvisar även vardera en innervägg 23 eller mantelarea som delvis utgörs av det första 10 15 20 25 30 520 670 16 baksidesskiktet 24 samt viSS mån insläppsskiktet 17 och ytskiktet 13. Trosskyddet i figur 2c uppvisar även ett andra, yttre, baksidesskikt 14 som är placerat mot det första baksidesskiktet av absorptionskroppen och i 24 så att de väsentligen konformade hålrummen 20 ej syns, eller ej blir direkt i iögonfallande. Det första baksidesskiktet 24 och det andra baksidesskiktet 14 kan utgöras av samma material men kan även utgöras av olika material.

Företrädesvis är åtminstone det andra baksidesskiktet 14 gjort av ett väsentligen andningsbart material.

Det är möjligt att beskriva det väsentligen konformade hålrummet 20 med exempelvis en vanlig kon enligt figur 3a med en höjd h, en basradie r, en sida s, en basarea B = m2, en mantelarea M = rc-r-s och en volym V = (n-r2-h)/3 samt en spetsdel P.

I figur 3b ses en alternativ utföringsform av ett väsentligen konformat hålrum.

Spetsdelen P är trubbig och uppvisar en platt yta motstående till basen. Den här formen är givetvis applicerbar på pyramidformade hålrum.

Enligt en annan utföringsform kan man beskriva hela eller del av det väsentligen konformade hålet genom att rotera en funktion f (X) runt X-axeln i ett X-Y diagram som visas i figur 3c. Volymen V erhålls då genom formeln: b b rrejﬂ-Yﬂ -dxwfjfïxj-dx Detta gäller då Ya< Yb dvs. då f(Xa) < f(Xb) dvs. funktionens värde Y i punkten a skall vara mindre än funktionens värde Y i punkten b samt att a sa2< b.

Utöver detta skall funktionen Y = f (X) som beskriver det väsentligen kX + m i intervallet X=a och X=b samt att funktionen Y = f (X) skall vara sådan att konformade hålet vara sådan att värden för Y skall vara Y s värden .ör Y skall var" Y > m i intervallet X=a och X=b (a definierar spetsen och b basen på konen). 10 15 20 25 30 520 670 17 Där Y = kX+m är den räta linjens ekvation, k är lutningen på linjen och m är skärningen med Y-axeln då X=0. Vid rotation av Y = kX + m i intervallet X=a och X=b och att a 3a.

Enligt en annan utföringsform kan det väsentligen konformade hålet ha en mera trattliknande form. Det väsentligen konformade hålet beskrivas då genom att värden för Y skall vara Y = m i intervallet X=a och X=a2 och att den resterande delen beskrivs genom att funktionen Y = f(X) skall vara sådan att värden för Y skall vara Y s kX + m i intervallet X=a2 och X=b samt att funktionen Y = f(X) skall vara sådan att värden för Y skall vara Y > m i intervallet X=a; och X=b och a Det bör noteras att Y-axeln motsvarar den absorberande artikelns längsgående och tvärgående plan och att X-axeln motsvarar den absorberande artikelns tjocklek dvs. avståndet mellan den absorberande artikelns vätskegenomsläppliga ytskikt baksidesskikt. och väsentligen vätsketäta l en utföringsform har hålrummen en höjd på ca 05-30 mm företrädesvis 0,5- 5 mm. De väsentligen konformade hålrummen kan ha en basradie på ca 0,5- 10 mm företrädesvis 0,5-5 mm allra helst 0,5-2 mm.

I vissa utföringsformer kan det vara fördelaktigt att beskriva basarean istället för en radie, speciellt när en pyramid eller ett trattliknande hälrum beskrivs Basarean på hålrummen är då ca 0,78-315 mm2 företrädesvis 0,78-79 mmz allra helst 0,78-51 mm2.

Exemgel 10 15 520 670 18 Ett trosskydd enligt uppﬁnningen tillverkades med följande uppbyggnad, i tur och ordning; ett ytskikt av kardad nonwoven med en ytvikt av 26g/m2.

Ytskiktet fästs med ett hotmelt lim med en ytvikt av 7 glmz mot ett distributionslager i form av ett airlaid nonwovenpapper med en ytvikt av 80 g/mz som i sin tur fästs med ett hotmeltlim med en ytvikt av 9 g/mz mot en absorptionskropp av kemisk termo-mekanisk massa (CTMP) med en ytvikt av 200 g/mz. Absorptionskroppen har inblandade superabsorbenter (SAP) med en ytvikt av 5Og/m2. Absorptionskroppen fästs med ett hotmeltlim med en ytvikt av 5 g/mz till ett polypropylene nonwoven med en ytvikt av 30 g/m2.

Hela alstret kallnålsperforerades för att skapa väsentligen konformade hålrum i enlighet med uppﬁnningen. Därefter lades ett skikt av spunbond- nonwoven på som baksidesskikt, med en ytvikt av 22 g/mz. Ett hotmeltlim med en ytvikt av 35 g/mz applicerades därefter mot baksidesskiktet varefter ett release-papper (skyddspapper för fastsättningslimmet) med en ytvikt av 43 g/mz applicerades över limmet.

Claims

10 15 20 25 30 ,, n. 520 670 19 PATENTKRAV

1. Absorberande alster första väsentligen vätskegenomsläppligt ytskikt (13), ett väsentligen vätsketätt baksidesskikt uppvisande ett (14) samt en absorptionskropp (15), innefattande åtminstone ett skikt, placerad mellan sagda vätskegenomsläppliga ytskikt (13) och sagda vätsketäta baksidesskikt (14), absorberande alstret uppvisar hålrum (20) som är väsentligen konformade, vilka sträcker sig åtminstone genom en del av absorptionskroppen ( 15), samt att de nämnda hàlrummen (20) har en spetsdel (21) och en bas (22), varvid spetsdelen (21) är placerad mot eller i det vätskegenomsläppliga ytskiktet (13) och basen (22) är placerade bort från det vätskegenomslåppliga ytskiktet (13). kånnetecknat av att det

2. Absorberande alster enligt krav 1, varvid hàlrummen (20) sträcker sig genom hela absorptionskroppen (15).

3. Absorberande alster enligt krav 1, varvid absorptionskroppen (15) uppvisar hålrum (20) i specifika zoner.

4. Absorberande alster enligt något tidigare krav, varvid absorptionskroppen (15) uppvisar hålrum (20) av olika storlekar.

5. Absorberande alster enligt något tidigare krav, varvid hålrummens (20) mantelarea (23) utgörs helt eller delvis av baksidesskiktet (14; 24).

6. Absorberande alster enligt något tidigare krav, varvid hålrummens (20) mantelarea (23) utgörs helt eller delvis av ett separat skikt (24) placerat mellan absorptionskroppen (15) och det vätsketäta baksidesskiktet ( 14). 10 15 20 25 30 .. f., 520 670 20

7. Absorberande alster enligt något tidigare krav, varvid hålrummens (20) mantelarea (23) utgörs helt eller delvis av en plastfilm (24) placerad mellan absorptionskroppen (15) och det vätsketäta baksidesskiktet (14).

8. Absorberande alster enligt något tidigare krav, varvid hålrummens (20) mantelarea (23) är åtminstone delvis hydrofob.

9. Absorberande alster enligt något tidigare krav, varvid baksidesskiktet (14) är behandlat med ett eller flera medel för att ändra egenskaperna hos baksidesskiktet varvid medlet eller medlen är medel för: pH kontroll, för att ge en mer hydrofob yta, för att ge en mindre hydrofob yta eller en hydrofil yta, för att ge indikation på temperatur, fukthalt, pH, enzym aktivitet, odörhämning eller för att tillsätta bakterier i alstret ex lacto- bakterier.

10. Absorberande alster enligt något tidigare krav, varvid de väsentligen konformade hålrummen (20) uppvisar en höjd på ca 05-30 mm företrädesvis o,5-s mm een en baeerea på ea 049-79 mmz företrädesvis 04940 mmz eiire neiet 0,194 mm?

11. Absorberande alster enligt något tidigare krav, varvid volymen av de väsentligen konformade hålrummen kan beskrivas genom att rotera en funktion Y = f (X) runt X-axeln i ett X-Y diagram, volymen V erhålls genom formeln: »ein-W -dXWíffQQ-dx då a < b, utöver detta skall funktionen Y = f (X) som beskriver det väsentligen kX + m i intervallet X=a och X=b samt att funktionen Y = f (X) skall vara sådan att konformade hålet vara sådan att vården för Y skall vara Y s värden för Y skall vara Y > m i intervallet X=a och X=b, 10 15 20 25 30 520 670 v1;f§¿>u:a:f~fﬁ 21 där Y = kX+m är den räta linjens ekvation, k är lutningen på linjen och m är skärningen med Y-axeln då X=O samt att a definierar spetsen och b basen på konen.

12. Metod för att tillverka ett andningsbart absorberande alster, kännetecknat av att; iv) en absorptionskropp innefattande åtminstone ett skikt samt uppvisande en första och en andra yta placeras på ett baksidesskikt, baksidesskiktet och åtminstone en del av absorptionskroppen hålgörs så att baksidesskiktet och åtminstone en del av absorptionskroppen bibringas hàlrum som är väsentligen konformade och sträcker sig avsmalnande från baksidesskiktet mot absorptionskroppens första sida, ett vätskegenomsläppligt ytskikt placeras på den perforerade absorptionskroppens första yta så att absorptionskroppen ligger mellan ytskiktet och det perforerade baksidesskiktet, det vätskegenomsläppliga ytskiktet och baksidesskiktet sammanfogas,

13. Metod enligt krav 12, varvid baksidesskiktet och absorptionskroppen hålgörs så att baksidesskiktet och absorptionskroppen bibringas helt genomgående hàlrum som är väsentligen konformade och som sträcker sig avsmalnande från baksidesskiktet till absorptionskroppens första yta.

14. Metod för att tillverka ett andningsbart absorberande alster, kännetecknat av att; 10 15 20 25 30 iv) 520 670 22 en absorptionskropp innefattande åtminstone ett skikt samt uppvisande en första och en andra yta placeras på ett baksidesskikt med absorptionskroppens andra yta mot baksidesskiktet, ett vätskegenomsläppligt ytskikt placeras på absorptionskroppens första yta så att absorptionskroppen ligger mellan ytskiktet och baksidesskiktet, baksidesskiktet och åtminstone en del av absorptionskroppen hàlgörs så att baksidesskiktet och åtminstone en del av absorptionskroppen får hålrum som är väsentligen konformade och som sträcker sig avsmalnande från baksidesskiktet och absorptionskroppens andra yta mot absorptionskroppens första yta, det vätskegenomsläppliga ytskiktet och baksidesskiktet sammanfogas.

15. Metod enligt krav 14, varvid baksidesskiktet och absorptionskroppen hàlgörs så att baksidesskiktet och absorptionskroppen får hålrum som är väsentligen konformade och som sträcker sig avsmalnande från baksidesskiktet till absorptionskroppens första yta.

16. Metod för att tillverka ett andningsbart absorberande alster, kånnetecknat av avatt; en absorptionskropp innefattande åtminstone ett skikt samt uppvisande en första och en andra yta, hàlgörs så att åtminstone en del av absorptionskroppen bibringas hålrum som är väsentligen konformade och som sträcker sig avsmalnande från absorptionskroppens andra yta mot absorptionskroppens första yta, absorptionskroppens andra yta placeras mot ett vätsketått baksidesskikt, 10 15 20 25 30 iv) 520 670 23 ett vätskegenomsläppligt ytskikt placeras på absorptionskroppens första yta sà att absorptionskroppen ligger mellan ytskiktet och baksidesskiktet, det vätskegenomsläppliga ytskiktet och baksidesskiktet sammanfogas.

17. Metod enligt krav 16, varvid absorptionskroppen hàlgörs så att absorptionskroppen får hàlrum som är väsentligen konformade och som sträcker sig avsmalnande från absorptionskroppens andra yta till absorptionskroppens första yta.

18. Metod för att tillverka ett andningsbart absorberande alster, kännetecknat av avatt; en absorptionskropp innefattande åtminstone ett skikt samt uppvisande en första och en andra yta tillhandahålls, absorptionskroppens andra yta placeras mot ett vätsketätt baksidesskikt, ett vätskegenomsläppligt ytskikt placeras på absorptionskroppens första yta så att absorptionskroppen ligger mellan ytskiktet och baksidesskiktet, det vätskegenomsläppliga ytskiktet och baksidesskiktet sammanfogas, baksidesskiktet och åtminstone en del av absorptionskroppen hàlgörs sá att baksidesskiktet och åtminstone en del av absorptionskroppen bibringas hàlrum som är väsentligen konformade och som sträcker sig avsmalnande från baksidesskiktet och absorptionskroppens andra yta mot absorptionskroppens första yta. 10 520 670 24

19. Metod enligt krav 18, varvid baksidesskiktet och absorptionskroppen hàlgörs så att baksidesskiktet och absorptionskroppen får helt genomgående väsentligen konformade hål som sträcker sig avsmalnande från baksidesskiktet och absorptionskroppens andra yta till absorptionskroppens första yta.

20. Metod enligt något av kraven 12-19, varvid hålgörningen sker med hjälp av exempelvis en varmnålsperforator, kallnàlsperforator, genom stansnlng eller med konade skärverktyg.