SE519533C2 - Absorberande alster med förbättrad passform och absorptionskapacitet samt metod för framställning av absorptionsskikt för detta alster - Google Patents

Description

25 30 519 535 absorbera ytterligare avgiven vätska trots att absorberande material vid alstrets ändpartier fortfarande är outnyttjat. Detta innebär att risken för läckage är stor redan då alstret absorberat relativt små mängder vätska. För att förhindra vätskeläckage förbi sidokanterna på ett absorberande alster av detta slag är det därför vanligt att förse alstret med någon typ av kantbarriärer. Sådana kantbarriärer är oftast elastiska och bildar uppresta fysiska hinder för vätskeflödet. På blöjor och inkontinensskydd av det slag som bärs som ett par absorberande underbyxor, är det vanligt att anordna elastiska organ vilka spänns åt kring användarens ben och därigenom håller alstrets kanter i tätande anliggning mot benen.

Elastiska benlinningar och uppresta barriärer brukar, på alster såsom blöjor och inkontinensskydd för tungt inkontinenta personer, kombineras med att alstret utformas med ett relativt brett grenparti för att åstadkomma tillräcklig absorptionskapacitet inom alstrets vätområde. Under användning kommer ett sådant grenparti att veckas samman mellan användarens ben, eller hänga ner som en vätskeuppsamlande påse mellan benen. En sådan utformning skapar slumpmässiga kanaler, vilket kan ge upphov till läckage, är inte särskilt bekväm eller diskret och fungerar dessutom dåligt då användaren sitter ned. För dambindor och andra absorberande alster där kravet på diskretion vid användningen är särskilt högt, är det överhuvudtaget inte acceptabelt med en så klumpig och osmidig konstruktion. Alster såsom dambindor och inkontinensskydd för lätt inkontinenta personer är dessutom tämligen små och är inte självbärande, utan fästs inuti ett par vanliga underbyxor vilka under användning häller alstret i anliggning mot användarens kropp. En konstruktion med ett nedhängande, eller hopveckat grenparti är således inte användbar för denna kategori av alster.

Det finns, såsom framgår av det föregående, ett behov av ett absorberande alster vilket har god passform, hög läckagesäkerhet, hög absorptionskapacitet vid det först vätta området, samt vilket är diskret och bekvämt att bära. Det är vidare önskvärt att kunna erbjuda ett absorberande 10 15 20 25 30 519 533§?jj}àïí V3 alster vilket har så god passform att särskilda formningselement eller läckagebarriärer, exempelvis i form av elastiska organ, kan undvaras.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN: Med föreliggande uppfinning har åstadkommits ett alster med en längdriktning och en tvärriktning och innefattande en i ett hölje innesluten absorptionskropp varvid höljet har en vätskegenomsläpplig yta och en vätsketät yta, samt varvid absorptionskroppen innefattar åtminstone ett absorptionsskikt, vilket alster har god passform, hög läckagesäkerhet, hög absorptionskapacitet, hög diskretion och bekvämlighet.

Ett enligt uppfinningen utfört alster utmärks främst av att absorptionsskiktet uppvisar en genomgående slits samt att en bàgformad vikanvisning är anordnad symmetriskt på vardera sidan om slitsen, varvid de bågformade vikanvisningarna är krökta i riktning bort från slitsen, varvid absorptionsskiktet uppvisar ett parti på vardera sidan om slitsen, mellan slitsen och respektive vikanvisning, vilket parti är vikt utmed vikanvisningen, i riktning bort från slitsen.

Genom vikningen av absorptionsskiktet utmed de krökta vikanvisningarna, Med absorptionsskiktets längdled avses därvid den riktning som är parallell med àstadkommes en längdledskrökning av absorptionsskiktet. slitsen i absorptionsskiktet. Härigenom lämpar sig det slitsade och krökta skiktet utmärkt väl som en komponent i ett absorberande alster, exempelvis en blöja, en dambinda, ett inkontinensskydd, eller liknande, eftersom den krökta formen följer kurvaturen pà användarens kropp.

Absorberande alster av detta slag uppvisar vanligen två ändpartier samt ett mellan ändpartierna beläget grenparti vilket har mindre utsträckning i tvärriktningen än ändpartiema. Det är därvid särskilt fördelaktigt att slitsen är anordnad åtminstone huvudsakligen i grenpartiet och sträcker sig i alstrets 10 15 20 25 30 519 Sššfff* ' 14 längdriktning. Lämpligen är slitsen anordnad utmed alstrets i längdriktningen sig sträckande mittlinje. _ De vikta partierna på ömse sidor om slitsen är företrädesvis helt nedvikta mot absorptionsskiktet och kan vara fixerade till absorptionsskiktet i det nedvikta läget. Sådan fixering av de nedvikta partiema kan exempelvis åstadkommas genom limning. Det är även möjligt att utnyttja värmesmältbara komponenter i absorptionsskiktet för att fästa de nedvikta partierna till resten av absorptionsskiktet. Ytterligare ett sätt att fixera de nedvikta partierna mot absorptionsskiktet är genom att anbringa ett làsorgan över de nedvikta partierna. Ett exempel på ett sådant làsorgan är ett materialskikt som fästs, exempelvis genom limning eller svetsning, över de nedvikta partierna på ömse sidor om slitsen.

Enligt en föredragen utföringsform är de utmed de krökta vikanvisningarna bildade vikkanterna sammanförda och fixerade på ett inbördes avstånd av 0- 20 mm. Det kan vara lämpligt att bibehålla ett litet gap mellan de vikta kanterna. Ett sådant gap kan i alstret tjäna som insläppskanal för vätska och dessutom utgöra en temporär reservoir för vätska som ännu inte hunnit absorberas av absorptionsmaterialet i alstret. Dessutom befrämjar gapet snabb spridning av vätska ut i alstrets ändpartier.

Genom att de krökta vikkanterna är sammanförda, bibringas absorptionsskiktet en krökt, tredimensionell form. Eftersom absorptionsmaterialet i de utvikta partierna på ömse sidor om slitsen är tillgängligt för absorption av kroppsvätska, ger det ett bidrag till absorptionskapaciteten inom området kring slitsen utan att det bildas en nedhängande ”påse", eller att absorptionsskiktet veckas samman på ett okontrollerat sätt. De vikta partierna av absorptionsskiktet tjänar dessutom till att minska bredden av absorptionsskiktet på ömse sidor om slitsen. Detta kan utnyttjas vid utformningen av ett anatomiskt anpassat smalare grenområde och gör det möjligt att utgående från ett plant rektangulärt 10 15 20 25 30 519 535 absorptionsämne erhålla en tredimensionellt formad absorptionskropp med inåtkrökta sidokanter.

Fixeringen av absorptionsskiktet i den förutbestämda krökta formen, företrädesvis med de vikta kanterna på ömse sidor om slitsen förda helt eller delvis samman, åstadkommes lämpligen medelst ett stabiliseringsmedel.

Ett sådant stabiliseringsmedel kan, såsom tidigare omtalats i samband med läsningen av de nedvikta partierna på vardera sidan om slitsen, vara ett stabiliseringsskikt vilket är fast förbundet med absorptionsskiktet, exempelvis genom limning, eller svetsning.

Stabiliseringsskiktet kan vara anordnat så att det utgör distansskikt mellan absorptionskroppen och höljets vätskegenomsläppliga yta. Ett distansskikt kan fylla flera funktioner och kan exempelvis vara ett poröst vätskemottagningsskikt, ett vätskeöverföringsskikt, ett mjukt polstringsskikt, en återvätningsspärr, ett maskeringsskikt, eller fylla en kombination av två eller flera funktioner.

Ett stabiliseringsskikt kan vara anordnat över ena eller båda ytorna på absorptionsskiktet och är därvid fäst på ömse sidor om slitsen. Om två stabiliseringsskikt används kan det ytterligare stabiliseringsskiktet exempelvis vara ett vätskegenomsläppligt höljesskikt eller ett vätsketätt höljesskikt, eller ett skikt som i ett färdigt absorberande alster fungerar som ett förstärkningsskikt, som ett vätskemottagningsskikt, ett vätskespridningsskikt, eller ett ytterligare absorptionsskikt. Det stabiliserande skiktet fästs över de vikta partiema i absorptionsskiktet antingen på samma sida som de vikta partiema, eller på den motstående sidan.

Stabiliseringsmedlet kan även innefatta ett i absorptionsskiktet ingående bindemedel, exempelvis i form av termoplastiska fibrer eller partiklar, såsom fibrer eller partiklar av polyeten, polypropen, polyester, bikomponentfibrer, 10 15 20 25 30 519 553 'e eller liknande. En kombination av ett eller två stabiliseringsskikt och ett bindemedel kan även användas. De vikta partierna kan fixeras i nedvikt läge genom anbringande av ett adhesiv mellan vardera nedvikta partiet och absorptionsskiktet.

De vikta partierna kan innefatta en del av alstrets hölje. Därvid kan de vikta partierna innefatta en del av ett i alstret ingående vätskegenomsläppligt höljesskikt, en del av ett i alstret ingående vätsketätt höljesskikt, eller båda delarna. Om de vikta partierna innefattar en del av ett vätsketätt höljesskikt, är det i allmänhet lämpligt att tillse att alstret ändå har en vätsketät yta på den sida av alstret som vid användning är avsedd att vändas bort från användaren. Sådan vätsketäthet kan åstadkommas genom att de vikta kanterna på ömse sidor om slitsen är förda helt ihop och vätsketätt förseglade i det hopförda läget.

Ett lämpligt absorptionsmaterial för användning i absorptionsskiktet är ett skikt av torrformad cellulosafluffmassa cellulosafluffmassa, exempelvis av det slag som beskrivs i beskrivs i WO 94/10956 och med en densitet av 0,2-1,0 g/cma. Andra lämpliga material är högkomprimerad cellulosafluffmassa, med tissueskikt, densitet i samma storleksordning som angivits ovan, nonwovenskikt och absorberande skummaterial. Absorptionsskiktet kan innefatta ett eller flera lager av samma eller olika material och innefattar med fördel även superabsorberande material, dvs. polymera material i form av fibrer, partiklar, eller liknande med förmåga att absorbera kroppsvätska motsvarande flera gånger sin egen vikt, under bildande av en vätskehaltig gel. Materiallagren i absorptionsskiktet kan vara sammanbundna exempelvis genom limning eller svetsning, eller mekaniskt, exempelvis genom prägling, nålning eller komprimering.

För att ett absorptionsmaterial skall vara lämpligt för slitsning och vikning i enlighet med uppfinningen måste materialet ha tillräcklig sammanhållningsförmàga för att kunna hanteras som ett sammanhängande 10 15 20 25 30 ». ~;.| 519 533 47 skikt. Detta kan åstadkommas exempelvis genom att i en absorberande fiberstruktur, skikt cellulosafluffmassa, blanda in en viss mängd bindemedel som aktiveras för såsom “ett huvudsakligen bestående av sammanhållning av absorptionsskiktet. Exempel på bindemedel är termoplastiska fibrer. Tillräcklig sammanhållning av en absorberande fiberstruktur kan även åstadkommas genom inblandning av längre fibrer och/eller komprimering av fiberstrukturen. Ytterligare sätt att åstadkomma sammanhållningsförmága är genom att använda armeringsskikt, exempelvis nät, nonwovenskikt, tissue-skikt, genom komprimering, prägling, nålning eller liknande. Absorberande skummaterial har i allmänhet tillräcklig egen sammanhållningsförmága för att kunna vara direkt användbara i ett absorptionsskikt i enlighet med uppfinningen.

Ett absorberande alster enligt uppfinningen kan vara försett med flera slitsar omgivna av vikta partier och anordnade i samma eller olika materialskikt.

Exempelvis kan ett absorberande materialskikt uppvisa tvà slitsar vilka är anordnade symmetriskt på ömse sidor om en i alstrets längdriktning sig sträckande mittlinje. Det är vidare möjligt att tänka sig en centralt i längdriktningen sig sträckande slits, samt tvà eller flera veck anordnade i alstrets ändpartier. Kurvaturen på de krökta vikanvisningarna, liksom avståndet mellan de krökta vikkanterna kan anpassas så att formen ansluter till kurvaturen på användarens kropp. Exempelvis kan det vara lämpligt att vikanvisningar som är anordnade i alstrets grenparti har större krökning än vikanvisningar som är anordnade i ändpartierna.

För barnblöjor är det lämpligt att slitsen har en längd av 15-40 centimeter, företrädesvis kring 25 centimeter och de vikta partierna en maximal bredd av 1-5 centimeter, företrädesvis kring 3 centimeter. För blöjor och andra typer av kroppsomslutande inkontinensskydd för vuxna är det lämpligt att slitsen har en längd av 20-60 centimeter, företrädesvis kring 30 centimeter och de vikta partierna en maximal bredd av 1-7 centimeter, företrädesvis kring 4 centimeter. Med slitsens längd avses därvid avståndet mellan slitsens båda 10 15 20 25 30 _ :-':~. ~ . , :I i c _; :f 1 . , =. , t t.. .. ' ' * ' r , _ * ~ i . .s . _ z i 1 , . ~ . s _ ., . . ' ' ' ändpunkter. Med de vikta partiernas bredd avses avståndet mellan den vid slitsen bildade skurna, eller klippta kanten och den vid vikanvisningen bildade vikkanten. För dambindor, eller inkontinensskydd för lätt inkontinenta personer har slitsen lämpligen en längd mellan ändpunkterna av 10-40 centimeter, företrädesvis kring 15 centimeter och de vikta partierna en bredd av 1-5 centimeter, företrädesvis 2,5 centimeter.

Absorptionsskiktet kan vara bildat av ett plant och rektangulärt ämne, vilket efter slitsning och vikning förlänats en tredimensionellt krökt timglasform. lämpligen av kontinuerliga eller brutna Vikanvisningarna utgörs komprimeringslinjer. Det är emellertid även möjligt att använda punktkomprimeringar anordnade utmed krökta viklinjer eller andra typer av vikanvisningar såsom materialförsvagningar och skär, eller perforeringar anordnade utmed krökta viklinjer.

Genom uppfinningen är det således möjligt att utgående från ett väsentligen plant och rektangulärt materialskikt, åstadkomma en absorptionskropp med ett smalare grenparti och bredare ändpartier, och med hög absorptionskapacitet och förmåga att ta emot vätska i grenpartiet. Det absorberande alstret uppvisar en form som ytterligt väl ansluter till krökningen i en användares grenområde. Samtidigt ger absorptionsmaterialet i de vikta partierna på ömse sidor om slitsen ett formmässigt och kapacitetsmässigt förutsägbart tillskott till absorptionskapaciteten i alstrets grenparti.

Det är emellertid inte nödvändigt att absorptionsskiktet från början är rektangulärt. Exempelvis kan ovala skikt användas, eller skikt som redan från början har en timglasform som förstärks genom slitsning och vikning av absorptionsskiktet. 10 15 20 25 30 519 555 Det är ofta fördelaktigt om slitsen är något förskjuten i riktning mot ett ändparti på alstret. Exempelvis kan det vara lämpligt att anordna slitsen närmare det ändparti som vid användning är avsett att vändas framåt på användaren, eftersom vätområdet i ett absorberande alster i allmänhet är beläget något framför Om absorptionskapaciteten önskas vid alstrets bakparti, exempelvis om alstret är en dambinda avsedd för nattbruk, eller en blöja eller ett inkontinensskydd som alstrets tvärgående mittlinje. emellertid extra skall absorbera lös avföring, kan slitsen vara förskjuten något bakåt på alstret.

Självfallet är det, såsom tidigare omtalats, möjligt att anordna tvà eller flera slitsar i ett och samma alster. Ytterligare slitsar kan därvid vara anordnade i samma skikt som den första slitsen, eller vara placerade i något annat, inte nödvändigtvis absorberande, materialskikt. Slitsen i absorptionsskiktet kan även utnyttjas för att bilda en kroppsanslutande upphöjning. Det är exempelvis vanligt att dambindor förses med sådana upphöjningar vilka därvid bör vara placerade så att de kan fånga upp avgiven kroppsvätska så snart den lämnar användarens kropp. En annan vanligt funktion för sådana upphöjningar, är att Vid en utföringsform där slitsen och de vikta partiema utnyttjas för att skapa en bilda en läckagetätning bakåt, mellan användarens skinkor. upphöjning på alstrets vätskemottagande yta, kan det vara en fördel om de vikta partiema är anordnade vid denna yta. l annat fall är det vanligen lämpligast att de vikta partierna är anordnade närmast den yta av alstret som vid användning är avsedd att vara vänd bort från användaren. Ett sådant utförande ger en slät och behaglig yta mot användarens kropp.

Absorberande alster såsom dambindor är ofta försedda med fastsättningsflikar, vilka är anordnade vid alstrets sidokanter och vilka vid användning viks kring benkanterna på användarens underbyxor och fästs på utsidan av underbyxorna. Sådana fastsättningsflikar bidrar till att hålla alstret utsträckt mellan underbyxornas benkanter och utgör ett extra skydd mot sidokantläckage. Absorberande alster såsom dambindor och inkontinensskydd enligt uppfinningen, kan med fördel förses med sådana fastsättningsflikar. 10 15 20 25 30 < v - . , . 519 553§flÜÜfff§¿:mH' 010 Uppfinningen avser även en metod för framställning av ett absorptionsskikt för användning i ett absorberande alster. I enlighet med uppfinningen förses ett absorptionsskikt med åtminstone en genomgående slits. En bågformig vikanvisning anordnas symmetriskt på vardera sidan om slitsen, varvid de bågformade vikanvisningarna är krökta i riktning bort från slitsen. Därefter viks ett parti på vardera sidan om slitsen, mellan slitsen och respektive vikanvisning, utmed vikanvisning, varefter de utmed vikanvisningarna bildade vikta kanterna förs i riktning mot varandra och fixeras på ett inbördes avstånd av 0-20 mm.

Absorptionsskiktet framställs företrädesvis i en kontinuerligt löpande bana från vilken enskilda absorptionsskikt avskiljs. Sammanförningen av de vikta kanterna kan därvid åstadkommas genom att den löpande banan förs över en konkav roterande vals.

Efter slitsning och vikning kan absorptionsskiktets form fixeras genom sammanbindning av absorptionsskiktet med åtminstone ett stabiliseringsskikt.

Sammanbindningen kan därvid ske medelst adhesiv, eller genom att mekaniskt binda absorptionsskiktet till stabiliseringsskiktet medelst nålning, prägling eller nitning.

Ett annat användbart sätt att fixera absorptionsskiktets form efter slitsning och vikning är genom aktivering av ett i absorptionsskiktet ingående bindemedel. Ett lämpligt bindemedel innefattar därvid termoplastiska fibrer varvid absorptionsskiktets form kan stabiliseras genom värmning och åtföljande avsvalning av absorptionsskiktet. 10 15 20 25 30 -1 :'_:" = o m u _ e» , a i i. v -f v i . , , , _ u. «.= , , _ I - v .. , , l , ' ' * - . u F11 FIGURBESKRIVNING: Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare under hänvisning till de utföringsexempel som visas på de bifogade ritningarna. Därvid visar: Figur 1 Figur 2a Figur 2b Figur 3 Figur 4 Figur 5 Figur 6 Figur 7 Figur 8 Figur 9 en blöja enligt uppfinningen, ett snitt utefter linjen lla-lla genom blöjan i figur 1 enligt en första utföringsform av uppfinningen, ett snitt utefter linjen llb-Ilb genom blöjan i figur 1 enligt en andra utföringsform av uppfinningen, ett inkontinensskydd enligt uppfinningen ett snitt utefter linjen IV-IV genom inkontinensskyddet i figur 3, ett absorptionsskikt för användning i en absorptionskropp enligt uppfinningen, absorptionsskiktet i figur 5 såsom det ter sig efter ett första viksteg, ett sätt att forma ett absorptionsskikt enligt uppfinningen, ett färdigformat absorptionsskikt enligt uppfinningen och ett absorptionsskikt med en upphöjning. 10 15 20 25 30 5 1 9 5 3 '5 '12 BESKRNNING Av UTFÖIMNGSEXEMPEL; Den i figurerna 1 och 2 visade blöjan 101, innefattar ett första, vätskegenomsläppligt höljesskikt 102, ett andra vätsketätt höljesskikt 103, samt en mellan höljesskikten 102,103 anordnad absorptionskropp 104. De båda höljesskikten 102,103 har större utsträckning i planet än absorptionskroppen 104 och skjuter ut förbi absorptionskroppen 104 kring hela dennas periferi.

Höljesskikten 102,103 är inbördes förbundna inom de utskjutande partiema 105, exempelvis medelst limning eller svetsning med värme eller ultraljud.

Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102 kan utgöras av vilket som helst för ändamålet lämpligt material såsom skikt av nonwoven-material, perforerad plastfilm, nätmaterial, tow, eller liknande. Höljesskiktet 102 kan naturligtvis även bestå av ett laminat av två eller flera skikt av samma eller olika material. Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102 behöver emellertid, inom ramen för uppfinningen, inte vara en separat komponent, utan kan vara en integrerad del av absorptionskroppen 104. l en sådan utföringsform ingår inte det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102 med nödvändighet i den utskjutande kanten 105 kring absorptionskroppen 104. Exempel på material som både kan vara höljesskikt 102 och ingå i absorptionskroppen 104 år skum, fibervadd, nonwovenmaterial, eller liknande.

Det vätsketäta höljesskiktet 103 kan bestå av en vätsketät plastfilm, ett nonwovenskikt som belagts med ett vätskespärrande material, eller något annat lättböjligt materialskikt som har förmåga att motstå vätskepenetration.

Det kan emellertid vara en fördel om det vätsketäta höljesskiktet 103 uppvisar viss andningsbarhet, dvs. tillåter passage av vattenånga genom skiktet 103.

Det vätsketäta höljesskiktet 103 kan, liksom det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102, vara en integrerad del av absorptionskroppen och kan exempelvis utgöras av en vätsketät skinnliknande yta på ett absorberande skummaterial. 10 15 20 25 30 519 535 13 Blöjan 101 har långsträckt form, med bredare fram- och bakpartier106,107 och ett smalare, mellanliggande grenparti 108. Frampartiet 106 är därvid den del av blöjan 101 som är avsedd att vara vänd framåt på användaren då blöjan används och bakpartiet 107 är den del av blöjan som vänds bakåt på användaren. Vidare har blöjan 101 två längsgående, inàtkrökta sidokanter 109,110, en framkant 111 och en bakkant 112.

Blöjan 101 är av det slag som vid användningen fästs samman, så att den på ett byxliknande vis omsluter den nedre delen av användarens bål. För detta ändamål är en tejpflik 117,118 anordnad utskjutande från vardera sidokanten 109,110, invid blöjans bakkant 112. Tejpflikarna 117,118 är avsedda att samverka med ett mottagningsområde 119 anordnat på det vätsketäta höljesskiktet 103, på blöjans 101 framparti 106. Ett sådant mottagningsområde 119 innebär lämpligen någon form av förstärkning av det vätsketäta höljesskiktet 103, exempelvis i form av ett extra plastskikt, eller en beläggning anbragt på det vätsketäta höljesskiktet 103. Naturligtvis är det altemativt möjligt att tänka sig att använda andra typer av hopfästningsanordningar för blöjan 101, såsom knappar och knapphål, hyskor och hakar, tryckknappar, kardborreförslutningar eller liknande. Ytterligare ett altemativ är att blöjan är en så kallad byxblöja, vilket innebär att den levereras till användaren som en sammanhängande absorberande byxa. En annan vanligt förekommande blöjtyp fästs samman medelst ett bälte i vilket blöjan är fast eller löstagbart upphängd.

Blöjan 101 år vidare försedd med förspänt anbragta, längsgående elastiska organ 120,121, anbragta utmed blöjans sidokanter 109,110. De elastiska organen 120,121 bidrar till att under användning kröka blöjan 101 efter användarens kropp och utgör samtidigt blöjans benelastik. Härigenom tjänar de elastiska organen 120,121 till att hålla blöjans sidokanter 109,110 i tätande anliggning mot användarens ben, för att motverka att det under användningen uppkommer glipor mellan blöjan och användarens kropp genom vilka kroppsvätska kan läcka ut ur blöjan. De elastiska organen är inte nödvändiga 10 15 20 25 30 för uppfinningen, utan kan uteslutas, eftersom en absorptionskropp 104 enligt uppfinningen och därigenom även blöjan 101 har mycket god passform och ansluter väl tili användarens kropp, även utan elastiska organ 120,121.

Absorptionskroppen 104 kan vara uppbyggd av ett eller flera skikt av absorberande material, såsom cellulosafluffmassa, tissue, absorberande skum, etc. Det är även vanligt att absorptionskroppen innehåller superabsorbenter, dvs. polymera material som kan absorbera kroppsvätska motsvarande flera gånger sin egen vikt under bildande av en hydrogel.

Sådana superabsorbenter föreligger vanligen i form av partiklar, men även fibrer, flingor, granulat och film förekommer. Vidare kan absorptionskroppen 104 innefatta ickeabsorberande komponenter såsom förstyvningselement, formningselement, bindemedel, etc. Även olika typer av vätskemottagande porösa strukturer såsom fibervaddar eller liknande kan ingå i blöjan 101.

Absorptionskroppen 104 innefattar i enlighet med uppfinningen ett absorptionsskikt 124 vilket har huvudsakligen samma form i X-Y-planet, dvs i blöjans 101 båda 102,103.

Absorptionsskiktet 124 är lämpligen utformat av ett skiktmaterial med god huvudplan, som de höljesskikten sammanhållningsförmåga, exempelvis det torrformade cellulosafluffmaterial som beskrivs i WO 94/10956. Andra lämpliga material är högkomprimerad cellulosafluffmassa, tissueskikt, nonwovenskikt och absorberande skummaterial. Absorberande fibermaterial bör därvid ha en densitet, med avseende på den fibrösa strukturen, av 0,2-1,0 g/cm3.

I absorptionsskiktet 124 är anordnat en slits 125, med en längdriktning, varvid slitsens 125 längdriktning är huvudsakligen parallell med blöjans 101 längdriktning. Slitsen 125 är företrädesvis bildad genom att ett enkelt skär, eller klipp är anordnat genom absorptionsskiktet 124. l en sådan utföringsform har slitsen 125 initialt ingen utsträckning i breddriktningen. Det är emellertid möjligt att anordna slitsen som en smal genomgående öppning i absorptionsskiktet 124. Därvid har slitsen givetvis även en mätbar 10 15 20 25 30 519 533 -15 breddutsträckning. Slitsen har två ändpunkter 134,135 och en längd, l, mellan ändpunkterna 134,t135. På ömse sidor om slitsen 125 är anordnat ett utvikt parti 126, vilket är vikt i riktning bort från slitsen 125 och fäst mot absorptionsskiktet 124. De utvikta partierna 126 är vikta utefter krökta vikningslinjer 129 varvid bildas krökta vikkanter 127, vilket beskrivs närmare i samband med figurerna 5-8. Efter utvikning av de utvikta partierna 126, har de krökta vikkantema 127 förts samman utmed blöjans längsgående mittlinje 128, varigenom blöjan förlänats en i längdriktningen krökt form och vikkanterna 127 kröks ut ur absorptionsskiktets 124 plan, dvs i Z-riktningen.

De utvikta partierna 126 uppvisar vardera en fri kant 123 vilken efter utvikning av de på ömse sidor om slitsen 125 belägna partierna 126 och sammanförande av de krökta vikkanterna 127 förlänats krökt form, såsom framgår av figur 1.

Blöjan 101 innefattar vidare ett vätskeöverföringsskikt 122, vilket är anordnat mellan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102 och absorptionsskiktet 124. Vätskeöverföringsskiktet 122 har i det visade utföringsexemplet, efter vikning, samma form och storlek som det slitsade och formade absorptionsskiktet 124, något som självfallet inte är nödvändigt för uppfinningen. Således kan vätskeöverföringsskiktet 122 vara mindre eller större än absorptionsskiktet 124 och ha annan form än absorptionsskiktet 124.

Vätskeöverföringsskiktet 122 mellan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102 och absorptionsskiktet 124 har absorptionsskiktet 124 och har god förmåga att ta emot vätska och fördela lämpligen högre porositet än vätska över absorptionsskiktet 124, samt förmåga att ge ifrån sig vätska till absorptionsskiktet. Vätskeöverföringsskiktet 122 utgör även ett distansskikt mellan vätska som absorberats i absorptionsskiktet 124 och användarens kropp och förhindrar därigenom ätervätning, dvs. att redan absorberad tillbaka ut höljesskiktet 102. Det är i allmänhet en fördel om vätskeöverföringsskiktet kroppsvätska tränger genom det vätskegenomsläppliga 10 15 20 25 30 . | « « .- 519 553 16 122 innefattar en termoplastisk komponent, vilken kan utnyttjas för att sammanbinda vätskeöverföringsskiktet 122 med det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102 ochleller absorptionsskiktet 124.

De utvikta partierna 126 har en bredd, b, vinkelrätt mot slitsens 125 längd, varvid bredden, b, utgörs av avståndet mellan respektive krökta vikkant 127 och fria kant 123. Vardera utvikta partiet 126 har därvid en största bredd mellan slitsens 125 ändpunkter 134,135 vilken största bredd överstiger bredden vid ändpunktema 134,135. Detta innebär att de utvikta partierna 126 har krökt form med ett breddmaximum mellan ändpunktema 134,135.

Genom att de utvikta partierna 126, är vikta utefter krökta viklinjer och är nedvikta mot absorptionsskiktet 124, samt genom att vikkanterna 127 förts samman utmed blöjans 101 längsgående mittlinje 128, bibringas blöjan 101 en tredimensionellt krökt form, huvudsakligen genom krökning i blöjans längdriktning.

Den i absorptionsskiktet 124 anordnade slitsen 125 och de på ömse sidor därom anordnade utvikta partiema 126 tjänar dels till att ge blöjan 101 en krökt, kroppsanpassad form i grenpartiet 108, dels till att tillhandahålla absorptionskapacitet i grenpartiet 108. Genom att slitsen 125 och de utvikta partierna 126 är förformade i absorptionsskiktet 124, erhålls på ett kontrollerat sätt ett tjockare, mera absorberande parti vid det område av blöjan 101 som förväntas först vätas av kroppsvätska samtidigt som grenpartiet 108 kan göras betydligt smalare än vad som är möjligt vid konventionella blöjor. Den extra mängden absorptionsmaterial är lokaliserad till ett litet, förhållandevis smalt område av grenpartiet 108, vilket gör blöjan bekväm att bära trots den ökade absorptionskapaciteten. De utvikta partierna 126 innebär även en Stabilisering och förstyvning av grenpartiet 108 och motverkar därigenom okontrollerad deformation och veckbildning, något som också bidrar till förhöjd bekvämlighet, samt till att blöjan är diskret att bära och läckagesäker. / 10 15 20 25 30 519 533 217 Figurerna 2a och 2b visar olika utföringsformer av blöjan 101 i figur 1. l figur 2a sträcker sig vätskeöverföringsskiktet 122 över slitsen 125 i det formade absorptionsskiktet 124. Absorptionsskiktets 124 form är låst genom sammanbindning av absorptionsskiktet 124 med vätskeöverföringsskiktet 122. Vätskeöverföringsskiktet 122 är bundet till absorptionsskiktet 124 på ömse sidor om slitsen 125 i absorptionsskiktet 124 och håller därigenom samman de krökta vikkanterna 127 utmed blöjans 101 längsgående mittlinje 128. Sammanbindningen, kan vara utförd på vilket som helst lämpligt sätt, exempelvis genom Iimning, nålning eller svetsning.

I figur 2b är vätskeöverföringsskiktet 122 slitsat och vikt tillsammans med 124. De 127 är sammanbundna, exempelvis genom Iimning, eller sammansmältning av absorptionsskiktet sammanförda vikkanterna termoplastiska komponenter i vätskeöverföringsskiktet 122. Det är även möjligt att fixera blöjans form genom sammanbindning av det slitsade och vikta vätskeöverföringsskiktet 122 och absorptionsskiktet med det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102 och/eller det vätsketäta höljesskiktet 103.

En fördel med den i figur 2b visade utföringsformen är att det slitsade och vikta vätskeöverföringsskiktet 122 bildar en vätskeinsläppskanal 130 för snabb transport av vätska in i absorptionskroppen 104. Det kan vara en fördel att inte binda de vikta kanterna 127 till varandra, eller att sammanbinda kanterna med ett vattenlösligt bindemedel. Vid en sådan utföringsform kan nämligen vätskeinsläppskanalen 130 vidgas något och därigenom ytterligare 101, tillhandahålla ett reservoirliknande utrymme för vätska som ännu inte hunnit absorberas av förhöja insläppsförmàgan i blöjan samt absorptionsskiktet 124. Vidare bidrar vätskeinsläppskanalen 130 till att underlätta att vätska sprids i blöjans 101 längdriktning.

Det i figur 3 och 4 visade inkontinensskyddet 301 har samma principiella uppbyggnad som blöjan i figur 1 och 2 a,b och innefattar således ett första, / f 10 15 20 25 30 18 vätskegenomsläppligt höljesskikt 302, ett andra vätsketätt höljesskikt 303, samt en mellan höljesskikten 302,303 anordnad absorptionskropp 304. De båda höljesskikten 302,303 har större utsträckning i planet än absorptionskroppen 304 och skjuter ut förbi absorptionskroppen 304 kring hela dennas periferi.

Höljesskikten 302,303 är inbördes förbundna inom de utskjutande partierna 305, exempelvis medelst Iimning eller svetsning med värme eller ultraljud. De material som används för de olika i lnkontinensskyddet 301 ingående komponenterna kan väljas på samma sätt som vid den i figurerna 1 och 2 a,b visade blöjan. lnkontinensskyddet 301 är huvudsakligen timglasformat, med bredare ändpartier 306,307 och ett smalare, mellanliggande grenparti 308. Vidare har inkontinensskyddet 301 två huvudsakligen längsgående, inåtkrökta sidokanter 309,310 och två huvudsakligen tvärgående ändkanter 311,312. lnkontinensskyddet 301 är av det slag som är avsett att bäras inuti en användares underbyxor och är för detta ändamål försett med ett fastsättningsorgan 331 i form av ett rektangulärt, längsgående område av självhäftande lim. Den visade utformningen av fastsättningsorganet 331 är enbart avsedd som ett exempel. Således är det möjligt att använda andra former på ett adhesivt fastsättningsorgan, exempelvis andra mönster, eller placeringar för fastsättningsorganet. Aven andra typer av fastsättningsorgan, såsom friktionsbelägg, mekaniska fastsättningsorgan såsom kardborrebelägg, klämmor, tryckknappar, fastsättningsflikar, eller liknande kan användas ensamma eller i kombination med adhesiva fastsättningsorgan, eller med varandra. Adhesiva fastsättningsorgan 331 skyddas vanligen innan användning av någon typ av lösgörbart skyddsskikt, exempelvis ett silikonbehandlat pappersskikt, eller liknande.

För att ge lnkontinensskyddet 301 en i längdriktningen krökt form och för att på ett kontrollerat sätt forma ett smalt grenparti 308 med krökta sidokanter 309,310 och samtidigt tillhandahålla tillräcklig absorptionskapacitet vid / 10 15 20 25 30 grenpartiet 308, är en slits 325 anordnad i ett absorptionsskikt 324, varvid ett parti 326 sträckande sig mellan slitsens ändpunkter 334,335 på ömse sidor om slitsen 325 är vikta utmed en initialt i X-Y-planet krökt vikanvisning 329 och bildar en inre vikkant 327 utmed inkontinensskyddets 301 längsgående mittlinje 328 och en fri kant 323 på ett avstånd från vikkanten 327 motsvarande det utvikta partiets 326 bredd b. Efter sammanförning av vikkanterna 327, kröks dessa i Z-riktningen.

Till skillnad från den i figurerna 1 och 2 a,b visade blöjan, är de i Z-riktningen krökta vikkantema 327 på inkontinensskyddet 301 inte förda helt samman, utan är låsta på ett litet inbördes avstånd, så att det bildas en vätskeinsläppskanal 330 mellan vikkanterna 327. l det vätskeinsläppskanalen fri från material. Det är emellertid möjligt att tänka sig att visade utföringsexemplet är vätskeinsläppskanalen 330 är helt eller delvis fylld av ett poröst material, exempelvis vadd, eller skum.

Ett inkontinensskydd 301 hålls under användning i nära anliggning mot användarens kropp genom trycket från användarens underbyxor. För att undvika att användaren därvid upplever att inkontinensskyddets 301 yta genom förekomsten av slitsen 325 och kanalen 330 i absorptionskroppen 304 känns genom det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 302, är ett distansskikt 322 anordnat höljesskiktet 302 och absorptionskroppen 304. Ett sådant distansskikt 322 kan fylla flera funktioner. mellan det vätskegenomsläppliga Exempelvis är det vanligt att anordna porösa, gäma spänstiga materialskikt som vätskemottagande skikt med hög momentan vätskeupptagningsförmåga.

Vidare kan skiktet 322 tjäna som vätskespridnings- och vätskeöverföringsorgan mellan den vätskemottagande ytan på ett absorberande alster och alstrets absorptionskropp. Distansskiktet 322 kan bestå av ett enda skikt eller av flera skikt, exempelvis med inbördes olika sammansättning och/eller olika funktion.

Exempel på material som vanligen används i distansskikt är polyestervadd, bulkiga nonwovenmaterial, olika typer av laminat, tvärbundna cellulosafibrer, eller liknande. Ett distansskikt skall företrädesvis ha högre porositet än det 10 15 20 25 30 5323 519 320 innanförliggande absorptlonsskiktet och bör vara mjukt och behagligt mot användarens kropp. Dessutom är det i allmänhet fördelaktigt om distansskiktet har lägre hydrofilicitet än det innanförliggande absorptlonsskiktet 324.

Absorptionskroppen 304 innefattar vidare, i det visade utföringsexemplet, ett lagringsskikt 344, vilket är placerat mellan absorptlonsskiktet 324 och det vätsketäta höljesskiktet 303. Lagringsskiktet 344 har absorptionskapacitet och god vätskespridningsförmäga och kan absorbera och lämpligen hög lagra vätska som överförs genom vätskeinsläppskanalen 330 och 324. Det är superabsorberande material, för att tillhandahålla absorptionskapacitet och för absorptlonsskiktet vanligt att lagringsskikt innefattar att hålla kvar vätska som absorberats av lagringsskiktet. Även lagringsskiktet 344 kan utnyttjas som ett stabiliseringsskikt och således vara bundet till absorptlonsskiktet 324.

Figurerna 5-8 visar schematiskt hur ett absorptionsskikt 524 enligt uppfinningen slitsas och formas. I figur 5 visas ett rektangulärt, plant absorptionsskikt 524 med längsgående sidokanter 509,510 och tvärgàende ändkanter 511,512 och i vilket är anordnat en genomgående slits 525. Slitsen 525 är anordnad parallellt med sidokanterna 509,510. På ömse sidor om slitsen 525 har skapats krökta vikanvisningar i form av komprimeringslinjer 529 som är krökta i riktning bort från slitsen 525. Komprimeringslinjerna 529 avgränsar ett parti 526 på vardera sidan om slitsen 525, vilket parti 526 är beläget mellan slitsen 525 och respektive komprimeringslinje 529.

Partierna 526 mellan slitsen 525 och komprimeringslinjema 529 bildar tillsammans ett område som har formen av en bàt, eller ett blad, med tvà spetsiga ändar 534,535 en längd, l, mellan ändpunkterna samt en bredd, b, på vardera partiet 526 mellan slitsen och respektive komprimeringslinje 529.

Genom att komprimeringslinjema 529 är konvext krökta mellan ändarna 534,535, har partierna 526 mellan slitsen 525 och komprimeringslinjema 529 10 15 20 25 30 u .ff- 519 555 I 21 större bredd, b, på ett avstånd från de spetsiga ändarna 534535 än invid ändarna. Komprimeringslinjerna 529 är företrädesvis symmetriskt anordnade kring slitsen 525, såväl i längdriktningen som i tvärriktningen, såsom visas i figurerna. Det är emellertid tänkbart att anordna komprimeringslinjer 529 med olika krökningsradie utmed olika delar av slitsen 525. Exempelvis kan krökningsradien vara större vid slitsens 525 ena ände 534 än vid den andra änden 535. Komprimeringslinjema 529 behöver inte heller vara kontinuerliga, utan brutna linjer eller punktkomprimeringar anordnade utmed krökta viklinjer kan alternativt användas som vikanvisningar. Det är givetvis även möjligt att använda andra typer av vikanvisningar såsom materialförsvagningar och skär, eller perforeringar anordnade utmed viklinjema.

I figur 6 visas absorptionsskiktet 524 såsom det ter sig då partiema 526 på ömse sidor om slitsen 525 vikts upp ur absorptionsskiktets 524 plan utmed komprimeringslinjema 529. Uppvikningen av partiema 526 kan exempelvis utföras genom att absorptionsskiktet 524 får passera en roterande vals med en uppåtstående del som viker upp partierna 526 vid sidan av slitsen 525 rakt upp från komprimeringslinjerna 529.

Därefter viks de uppvikta partiema 526 ner mot absorptionsskiktets 524 plan, exempelvis medelst en plogformad vikplåt. För vissa utföringsformer av uppfinningen kan nedvikningsmomentet uteslutas. Exempelvis kan de uppvikta partierna 526, efter sammanförande av de krökta vikkanterna 527, tillsammans bilda en smal upphöjning, en så kallad hump, på en dambinda eller liknande.

I figur 7 visas ett sätt att föra samman de vid komprimeringslinjerna 529 bildade krökta vikkantema 527. Ett flertal sammanhängande absorptionsskikt 524 matas som en kontinuerlig materialbana 540 över en roterande konkav vals 541. l figuren visas hur vikkantema 527 förs helt samman. Alternativt kan ett litet glapp, upp till ca. 20 mm lämnas mellan vikkanterna 527. f' 10 15 20 25 30 5 l 9 5 23 5 i 522 De enskilda slitsade och formade absorptionsskikten 524 avskiljs från den löpande materialbanan 540 utmed tvärgående delningslinjer 542, vilka markerats med punktlinjer i figur 7. l figur 8' visas hur de fårdigformade absorptionsskikten 524 ter sig då de avskiljts från den i figur 7 visade materialbanan 540. Absorptionsskikten 524 har genom slitsningen, vikningen och sammanförningen av de krökta vikkanterna 527 förlänats en i längdled krökt form. Dessutom har absorptionsskiktets 524 sidokanter 509,510 krökts inåt, i riktning mot slitsen 525, så att absorptionsskiktet 524 är i det närmaste timglasformat i planet.

Det är vanligen lämpligt att fixera absorptionsskiktets 524 i det formade tillståndet och med de på vardera sidan om slitsen 525 belägna partierna 526 nedvikta mot absorptionsskiktet 524. Fixeringen kan exempelvis åstadkommas eller eller absorptionsskiktet ingående bindemedel, exempelvis termoplastiska flbrer. genom limning, svetsning, genom aktivering av ett i Stabilisering av absorptionsskiktets 524 form kan även åstadkommas genom att ett ytterligare materialskikt fästs, exempelvis genom limning, eller svetsning mot det utvikta absorptionsskiktet 524. Ett sådant ytterligare materialskikt kan exempelvis vara ett vätskegenomsläppligt höljesskikt eller ett vätsketätt höljesskikt, eller ett skikt som i ett fårdigt absorberande alster fungerar som ett förstärkningsskikt, som ett vätskemottagningsskikt, ett vätskespridningsskikt, eller ett ytterligare absorptionsskikt. Ett stabiliserande skikt kan fästas antingen över slitsen 525 i absorptionsskiktet, på samma sida som de utvikta partiema 526, och/eller på den motstàende sidan.

Absorptionsskiktet 524 kan ha annan ursprungsform än den visade rektangulära formen, ex, timglasform, eller oval form. Såsom tidigare omtalats kan flera slitsar 525 anordnas i samma absorptionsskikt 524. Slitsarna kan därvid vara anordnade i inbördes olika skikt och kan vara placerade med de utvikta delarna 526 helt eller delvis överlappande varandra, eller vara separerade i planet. Genom att anordna slitsar 525 i ett alsters åndpartier, kan / 10 15 20 25 30 519 säs I 23 även dessa formas på önskat sätt. Slitsarna har i de beskrivna utföringsformema visats centralt anordnade, men kan om så befinnes vara lämpligt placeras något förskjutna mot ett ändparti, företrädesvis mot det ändparti som vid användning är avsett att vändas framåt på användaren, åtminstone om den extra absorptionskapaciteten är avsedd för urinabsorption.

Siitsen 525 kan vara upptagen genom ett eller båda höljesskikten på ett absorberande alster.

I figur 9 visas ett absorptionsskikt 924 vilket exempelvis är lämpligt för användning i en dambinda eller liknande. Absorptionsskiktet 924 är försett med en längsgående slits 925 och har liksom tidigare beskrivits, uppvikta klyflformiga partier 926 på ömse sidor om slitsen. Genom sammanförning av de vikta partiernas 926 vikkanter 927, har absorptionsskiktet 924 förlänats en i längdled krökt form, med krökta sidokanter 909,910. Vidare är de vikta partierna 926 inte nedvikta mot absorptionsskiktets 924 plan, utan har sammanbundits i ett från absorptionsskiktets plan väsentligen vinkelrätt upprest tillstånd. Därigenom bildar de vikta partierna 926 en smal, välvd upphöjning 950, vilken med fördel kan anordnas så att den vid användning av ett alster innefattande absorptionsskiktet 924 är vänd mot användarens kropp. Sådana kroppsanslutande upphöjningar är fördelaktiga, då de underlättar korrekt placering av det absorberande alstret i förhållande till användarens kropp och då de dessutom kan fånga upp och absorbera avgiven kroppsvätska så snart den lämnar användarens kropp.

Det i figurerna 3 och 4 visade inkontinensskyddet 301 kan vara försett med elastiska organ. Sådana elastiska organ bidrar till att kröka och forma inkontinensskyddet och kan dessutom användas för att skapa uppresta barriärer utmed inkontinensskyddets sidokanter. Eftersom uppfinningen gör det möjligt att åstadkomma ett absorberande alster med en anatomiskt riktig form, är det emellertid i allmänhet inte nödvändigt att använda elastiska organ. 519 535 §fiïïfä¿ê@ê?ïfi 24 Även om uppfinningen i det föregående beskrivits i samband med blöjor och inkontinensskydd, är det självfallet möjligt att tillämpa uppfinningen även på absorberande alster såsom dambindor och trosskydd.

Claims (26)

10 15 20 25 30 =. Us» 519 535 H. _. 25 PATENTKRAV

1. Ett absorberande alster med en längdriktning och en tvärriktning och innefattande en i ett hölje (102,103; 302,303) innesluten absorptionskropp (104;304) varvid höljet (102,103, 302,303) har en vätskegenomsläpplig yta (102; 302) och en vätsketät yta (103,303), samt att absorptionskroppen (104;304) (124;324;524), k ä n n e t e c k n at a v att absorptionsskiktet (124;324;524) uppvisar en genomgående slits (125;325;525) samt att en bågformad vikanvisning (129;329;529) är anordnad på vardera sidan om slitsen (125;325;525), varvid de bågformade vikanvisningarna (129;329;529) är krökta i riktning bort från slitsen (125;325;525), varvid absorptionsskiktet (124;324;524) uppvisar ett parti (126;326;526) pà vardera sidan om slitsen (125;325;525), mellan slitsen (125;325;525) (129;329;529), (126;326;526) är vikt utmed vikanvisningen (129;329;529), i riktning bort fràn slitsen (125;325;525). innefattar åtminstone ett absorptionsskikt och respektive vikanvisning vilket parti

2. Ett absorberande alster enligt krav 1, varvid alstret uppvisar två ändpartier (106,107; 306307), samt ett mellan ändpartierna (106,107; 306307) beläget grenparti (108; 308) vilket har mindre utsträckning i tvärriktningen än ändpartierna (106,107; 306,307), samt att slitsen (125;325;525) är anordnad åtminstone huvudsakligen i grenpartiet (108, 308) och sträcker sig i alstrets längdriktning.

3. Ett absorberande alster enligt krav 1 eller 2, varvid de vikta partiema (126;326;526) är helt nedvikta mot absorptionsskiktet (124;324;524).

4. Ett absorberande alster enligt krav 3, varvid de nedvikta partierna (126;326;526) är fixerade till absorptionsskiktet (124;324;524) i det nedvikta läget. 10 15 20 25 30 f» 1.1» 5 3 23 E26

5. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid de vikta kanterna (127;327;527) utmed de krökta vikanvisningama (129;329;529) är låsta på ett inbördes avstånd av 0-20 mm.

6. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid absorptionsskiktet (124;324;524) är låst i en förutbestämd form medelst ett stabiliseringsmedel.

7. Ett absorberande alster enligt krav 6, varvid ett stabiliseringsmedlet är ett stabiliseringsskikt (122;322) vilket är fast förbundet med absorptionsskiktet (124; 324; 524).

8. Ett absorberande alster enligt krav 7, varvid stabiliseringsskiktet (122;322) utgör distansskikt mellan absorptionskroppen (104;304) och höljets vätskegenomsläppliga yta (102;302).

9. Ett absorberande alster enligt krav 8, varvid distansskiktet (122;322) är ett poröst vätskemottagningsskikt.

10. Ett absorberande alster enligt krav 6, varvid stabiliseringsmedlet är ett i absorptionsskiktet (124;324;524) ingående bindemedel.

11. Ett absorberande alster enligt krav 10, varvid bindemedlet utgörs av termoplastiska fibrer.

12. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid de vikta partierna (126;326;526) innefattar en del av alstrets hölje (102,103; 302303).

13. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid (124;324;524) är ett skikt av cellulosafluffmassa med en densitet av 0,2-1,0 g/cma. absorptionsskiktet torrformad 10 15 20 25 30 »t i...

14. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid alstret är en barnblöja (101) och slitsen (125) har en längd (I) mellan ändpunkterna (134,135) av 15-40 centimeter, företrädesvis ca. 25 centimeter och de vikta partierna en maximal bredd (b) av 1-5 centimeter, företrädesvis ca. 3 centimeter.

15. Ett absorberande alster enligt något av kraven 1-13, varvid alstret är en vuxenblöja (101) och slitsen (125) har en längd (I) mellan ändpunkterna (134,135) av 20-60 centimeter, företrädesvis ca. 30 centimeter och de vikta partierna en maximal bredd (b) av 1-7 centimeter, företrädesvis ca. 4 centimeter.

16. Ett absorberande alster enligt något av kraven 1-13, varvid alstret är en dambinda eller ett inkontinensskydd (301) och slitsen (325) har en längd (l) mellan ändpunkterna (334,335) av 10-40 centimeter, företrädesvis ca. 15 centimeter och de vikta partiema en bredd (b) av 1-5 centimeter, företrädesvis ca. 2,5 centimeter.

17. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid absorptionsskiktet (124;324;524) är bildat av ett väsentligen rektangulärt ämne.

18. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid vikanvisningarna (129;329;529) utgörs av komprimeringslinjer.

19. En metod för framställning av ett absorptionsskikt (124;324;524) för användning i ett absorberande alster enligt något av kraven 1-18, varvid ett absorptionsskikt (124;324;524) förses med åtminstone en genomgående slits (125;325;525), k ä n n e t e c k n at av att en bågformig vikanvisning (129;329;529) anordnas på vardera sidan om slitsen (125;325;525), varvid de bågformade vikanvisningarna (129;329;529) är krökta i riktning bort från 10 15 20 25 30 slitsen (125;325;525), samt att ett parti (126;326;526) på vardera sidan om slitsen (125;325;525), _ (125;325;525) och vikanvisning (129;329;529), (129;329;529), varefter de utmed vikanvisningarna (129;329;529) bildade vikta kanterna (127;327;527) förs i riktning mot varandra och fixeras på ett inbördes avstånd mellan slitsen respektive viks utmed vikanvisningen av 0-20 mm.

20. Metod enligt krav 19, varvid absorptionsskiktet (124;324;524) framställs i en kontinuerligt löpande bana (540) från vilken enskilda absorptionsskikt (124;324;524) avskiljs.

21. Metod enligt krav 20, varvid sammanförningen av de vikta kanterna (127;327;527) åstadkommes genom att den löpande banan (540) förs över en konkav yta.

22. Metod enligt något av kraven 19-21, varvid den konkava ytan är en konkav roterande vals (541).

23. Metod enligt något av kraven 19-21, varvid den konkava ytan är en konkav yta på en vikplåt.

24. Metod enligt något av kraven 19-23, varvid absorptionsskiktets (124;324;524) sammanbindning av stabiliseringsskikt (122;322). form efter och vikning fixeras (124;324;524) slitsning genom absorptionsskiktet med ett

25. Metod enligt något av kraven 19-23, varvid absorptionsskiktets (124;324;524) form efter slitsning och vikning fixeras genom aktivering av ett i absorptionsskiktet (124;324;524) ingående bindemedel. 519 533 ^ 29

26. Metod enligt krav 25, varvid bindemedlet innefattar termoplastiska fibrer och absorptionsskiktets (124;324;524) form stabiliseras genom värmning och åtföljande avsvalning av absorptionsskiktet (124;324;524).