SE519335C2 - Absorberande alster med förbättrad passform och förhöjd absorptionskapacitet samt metod för framställning av ett absorptionsskikt för detta alster - Google Patents

Description

11.1: 10 15 20 25 30 519 335 nu osv begränsat. Detta innebär att alstret, för att vara bekvämt att bära, måste vara smalast inom det område där huvuddelen av den från användaren avgivna vätskan kommer att träffa alstret. Det finns därför en uppenbar risk att det område av alstret som först väts, övermättas av vätska och inte förmår absorbera ytterligare avgiven vätska trots att en stor del av det absorberande materialet vid alstrets ändpartier fortfarande är outnyttjat. Detta innebär att risken för läckage är stor redan då alstret absorberat relativt små mängder vätska. För att förhindra vätskeläckage förbi sidokanterna på ett absorberande alster av detta slag är det därför vanligt att förse alstret med någon typ av kantbarriärer. Sådana kantbarriärer är oftast elastiska och bildar uppresta, fysiska hinder för vätskeflödet. inkontinensskydd av det slag som bärs som ett par absorberande underbyxor, är det vanligt att anordna elastiska organ vilka spänns åt kring användarens ben och därigenom håller alstrets kanter i tätande anliggning På blöjor och mot benen.

Elastiska benlinningar och uppresta barriärer brukar, på alster såsom blöjor och inkontinensskydd för tungt inkontinenta personer, kombineras med att alstret utformas med ett relativt brett grenparti för att åstadkomma tillräcklig absorptionskapacitet inom alstrets vätområde. Under användning kommer ett sådant grenparti att veckas samman mellan användarens ben, eller hänga ner som en vätskeuppsamlande påse mellan benen. En sådan utformning skapar slumpmässiga kanaler vilket kan ge upphov till läckage, är inte särskilt bekväm eller diskret och fungerar dessutom dåligt då användaren sitter ner. För dambindor och andra absorberande alster där kravet på diskretion vid användningen är särskilt högt, är det överhuvudtaget inte acceptabelt med en så klumpig och osmidig konstruktion. Alster såsom dambindor och inkontinensskydd för lätt inkontinenta personer är dessutom tämligen små och är inte självbärande, utan fästs inuti ett par vanliga underbyxor vilka under användning håller alstret i anliggning mot användarens kropp. En konstruktion med ett nedhängande, eller hopveckat 10 15 20 25 30 0 I o u av u 519 555 grenpartí är således överhuvudtaget inte användbar för denna kategori av alster.

Det finns, såsom framgår av det föregående, ett behov av ett absorberande alster god absorptionskapacitet vid det först vätta området, samt vilket är diskret och bekvämt att bära. Det är vidare önskvärt att kunna erbjuda ett absorberande alster vilket har så god passform att särskilda formningselement eller 'vilket har passform, hög Iåckagesäkerhet, hög Iäckagebarriärer, exempelvis i form av elastiska organ, kan undvaras.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN: Med föreliggande uppfinning har åstadkommits ett alster med en längdriktning och en tvärriktning och innefattande en i ett hölje innesluten absorptionskropp varvid höljet har en vätskegenomslåpplig yta och en vätsketåt yta, samt varvid absorptionskroppen innefattar åtminstone ett absorptionsskikt uppvisande en genomgående slits med en första skärkant och en andra skärkant, vilket alster har god passform, hög Iåckagesäkerhet, hög absorptionskapacitet, hög diskretlon och bekvämlighet.

Ett enligt uppfinningen utfört alster utmärks främst av att de båda skärkanterna är förskjutna i förhållande till varandra på ett sådant sätt att ett första område beläget utmed den första skärkanten överlappar ett andra område beläget utmed den andra skärkanten, varvid de överlappande områdena har åtminstone en bågformigt krökt kant.

Genom att områdena närmast intill slitsens skärkanter är förda omlott med ett överlapp som är minst vid slitsens ändar och uppvisar ett maximum mellan ändarna, åstadkommes en längdledskrökning av absorptionsskiktet vinkelrätt mot absorptionsskiktets plan, samt en inåtkrökning av absorptionsskiktets sidokanter. Med absorptionsskiktets längdled avses därvid den riktning som är parallell med slitsen i absorptionsskiktet. Således erhålls dels en formning »tun- 10 15 20 25 30 519 335 " av absorptionsskiktet i planet, dvs. i X-Y-riktningarna, dels en formning i Z- riktningen, vinkelrätt mot X-Y-riktningarna. Härigenom lämpar sig det slitsade och krökta skiktet utmärkt väl som en komponent i ett absorberande alster, exempelvis en blöja, en dambinda, ett inkontinensskydd, eller liknande, eftersom den krökta formen kan bringas att följa kurvaturen på användarens kropp.

Enligt en utföringsform av uppfinningen, uppvisar absorptionsskiktet åtminstone en andra slits vilken år väsentligen parallell med den första slitsen samt varvid vardera slitsen uppvisar en första skärkant och en andra skärkant vilka är parvis förskjutna i förhållande till varandra på ett sådant sätt att absorptionsskiktet uppvisar åtminstone ett överlappande område utmed vardera slitsen varvid de överlappande områdena utmed vardera slitsen har en bàgformigt krökt kant.

Vid ett sådant utförande bildas överlappande områden vid vardera slitsen, på ömse sidor om en rät linje genom vardera slitsens ändpunkter. Beroende på avståndet mellan slitsarna och de överlappande områdenas storlek, kan de överlappande områdena utmed vardera slitsen antingen vara belägna på ett avstånd från varandra, tangera varandra eller överlappa varandra. Det sistnämnda fallet inträffar om de överlappande områdena mellan slitsarna har en maximal bredd som överstiger avståndet mellan slitsarna. Därvid kommer det att finnas ett parti mellan slitsarna bestående av tre överlappande lager av absorptionsskiktet. De parallella slitsarna är företrädesvis belägna på ett inbördes avstånd av 0,5 - 15 centimeter.

Absorberande alster av detta slag uppvisar vanligen två ändpartier samt ett mellan åndpartierna beläget grenparti vilket har mindre utsträckning i tvärriktningen än ändpartiema. Det är därvid särskilt fördelaktigt om slitsen är anordnad åtminstone huvudsakligen i grenpartiet. Det är vidare fördelaktigt om slitsen sträcker sig i alstrets längdriktning. Då endast en slits är upptagen i absorptionsskiktet är denna lämpligen anordnad utmed alstrets i »nuxu 10 15 20 25 30 I I u c eu 519 335 .5 längdriktningen sig sträckande mittlinje. Om två slitsar är upptagna i absorptionsskiktet är de med fördel anordnade symmetriskt på ömse sidor om alstrets i längdriktningen sig sträckande mittlinje.

De överlappande områdena kan vara fixerade till varandra. Sådan fixering av de överlappande områdena kan exempelvis åstadkommas genom limning.

Det är även möjligt att utnyttja värmesmältbara komponenter i absorptionsskiktet för att fästa de nedvikta partierna till resten av värmebindning eller absorptionsskiktet, exempelvis ultraljudssvetsning. Ytterligare ett sätt att fixera de överlappande områdena genom till varandra är genom att anbringa ett Iàsorgan över de överlappande partierna. Ett exempel på ett sådant Iàsorgan är ett materialskikt som fästs, exempelvis genom limning eller svetsning, över de överlappande områdena på ömse sidor om slitsens skärkanter.

Genom omlottläggning av materialet vid sidorna av slitsen, bibringas absorptionsskiktet en krökt, tredimensionell form. Eftersom absorptionsmaterialet i de omlottlagda områdena är tillgängligt för absorption av kroppsvätska, ger det ett bidrag till absorptionskapaciteten inom området kring slitsen utan att det bildas en nedhängande ”påse", eller att absorptionsskiktet veckas samman på ett okontrollerat sätt. De omlottlagda områdena av absorptionsskiktet tjänar dessutom till att minska bredden på absorptionsskiktet utmed slitsen. Detta kan utnyttjas vid utformningen av ett anatomiskt anpassat smalare grenområde i ett absorberande alster och gör det möjligt att utgående från ett plant rektangulärt absorptionsämne erhålla en tredimensionellt formad absorptionskropp med krökta sidokanter.

Uppfinningen kan således sägas erbjuda ett sätt att på ett kontrollerat vis flytta absorptionskapacitet i Z-riktningen, ut ur absorptionsämnets X-Y-plan.

Fixeringen av absorptionsskiktet i den förutbestämda krökta formen åstadkommes lämpligen medelst ett stabiliseringsmedel. »1111 10 15 20 25 30 I I n c o! 519 335 Ett sådant stabiliseringsmedel kan, såsom tidigare omtalats, vara ett stabiliseringsskikt vilket är fast förbundet med absorptionsskiktet, exempelvis genom limning, eller svetsning.

Stabiliseringsskiktet kan vara anordnat så att det utgör distansskikt mellan absorptionskroppen och höljets vätskegenomsläppliga yta. Ett distansskikt kan fylla flera funktioner och kan exempelvis vara ett poröst vätskemottagningsskikt, ett vätskeöverföringsskikt, ett mjukt polstringsskikt, en àtervätningsspärr, ett maskeringsskikt, eller fylla två eller flera funktioner i kombination.

Ett stabiliseringsskikt kan vara anordnat över ena eller båda ytorna på absorptionsskiktet och är därvid fäst på ömse sidor om slitsen. Om tvâ stabiliseringsskikt används kan det ytterligare stabiliseringsskiktet exempelvis vara ett vätskegenomsläppligt höljesskikt eller ett våtsketätt höljesskikt, eller ett skikt som i ett färdigt absorberande alster fungerar som ett förstärkningsskikt, som ett vätskemottagningsskikt, ett vätskespridningsskikt, eller ett ytterligare absorptionsskikt. Det stabiliserande skiktet fästs över de överlappande områdena i absorptionsskiktet antingen på samma sida som de överlappande områdena, eller på den motstàende sidan av absorptionsskiktet.

Stabiliseringsmedlet kan även innefatta ett i absorptionsskiktet ingående bindemedel, exempelvis i form av termoplastiska fibrer eller partiklar, såsom fibrer eller partiklar av polyeten, polypropen, polyester, bikomponentfibrer, eller liknande. En kombination av ett eller två stabiliseringsskikt och ett bindemedel kan även användas. De överlappande områdena kan fixeras i överlappande läge genom anbringande av ett adhesiv mellan områdena.

Ytterligare ett sätt att låsa absorptionsskiktets form är genom att använda ett stabiliseringsmedel i form av en mekanisk förbindning mellan de överlappande områdena. Sådan mekanisk förbindning kan exempelvis narin 10 15 20 25 30 s 19 335 åstadkommas genom prägling, nålning, eller nitning av de överlappande områdena.

De överlappande områdena kan innefatta en del av alstrets hölje. Därvid kan de överlappande områdena innefatta en del av ett i alstret ingående vätskegenomsläppligt höljesskikt, en del av ett i alstret ingående vätsketätt höljesskikt, eller båda delarna. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt kan även innefatta ett vätskesprldningsskikt, eller vätskemottagningsskikt. Om de överlappande områdena innefattar en del av ett vätsketätt höljesskikt, är det i allmänhet lämpligt att tillse att alstret ändå har en vätsketät yta på den sida av alstret som vid användning är avsedd att vändas bort från användaren.

Sådan vätsketäthet kan åstadkommas genom att anordna en vätsketät försegling exempelvis en vätsketät svets, eller en vätsketät limfog mellan de överlappande områdena. Altemativt kan en vätsketät materialremsa anbringas över skarven mellan de överlappande områdena.

Ett lämpligt absorptionsmaterial för användning i absorptionsskiktet är ett skikt av torrformad cellulosafluffmassa, exempelvis av det slag som beskrivs i WO 94/10956 och med en densitet av 0,2-1,0 g/cma. Andra lämpliga material är högkomprimerad cellulosafluffmassa, med en densitet i samma storleksordning som angivits ovan, tissueskikt, nonwovenskikt och absorberande skummaterial. Absorptionsskiktet kan innefatta ett eller flera lager av samma eller olika material och innefattar med fördel även superabsorberande material, dvs. polymera material i form av fibrer, partiklar, eller liknande med förmåga att absorbera kroppsvätska motsvarande flera gånger sin egen vikt, under bildande av en vätskehaltig gel. Materiallagren i absorptionsskiktet kan vara sammanbundna exempelvis genom limning eller nålning eller svetsning, eller mekaniskt, såsom genom prägling, komprimering.

För att ett absorptionsmaterial skall vara lämpligt för slitsning och formning i enlighet med uppfinningen, bör materialet ha tillräcklig >>||ø 10 15 20 25 30 oo nu u o o I; '° u 1 , ,, z z u. ,' , U: _00. .vu- : u' :n o; , . z I o y , ., . ° 'I : g : II u | p .: : g oo n u: n . ' g ' en nu ,, , '..0 “v o ß8 sammanhàllningsförmåga för att kunna hanteras som ett sammanhängande skikt. Detta kan åstadkommas exempelvis genom att i en absorberande fiberstruktur, cellulosafluffmassa, blanda in en viss mängd bindemedel som aktiveras för såsom ett skikt bestående av huvudsakligen sammanhållning av absorptionsskiktet. Exempel på bindemedel är termoplastiska fibrer. Tillräcklig sammanhållning av en absorberande fiberstruktur kan även åstadkommas genom inblandning av längre fibrer och/eller komprimering av fiberstrukturen. Ytterligare sätt att åstadkomma sammanhàllningsförmåga är genom att använda bärarskikt eller armeringsskikt, såsom nät, nonwovenskikt, tissue-skikt, eller genom komprimering, prägling, nålning eller liknande. Absorberande skummaterial har i allmänhet tillräcklig egen sammanhàllningsförmåga för att kunna vara direkt användbara i ett absorptionsskikt i enlighet med uppfinningen.

Ett absorberande alster enligt uppfinningen kan vara försett med flera slitsar omgivna av överlappande partier och anordnade i samma eller olika materialskikt. Exempelvis kan ett absorberande materialskikt uppvisa två slitsar vilka är anordnade symmetriskt på ömse sidor om en i alstrets längdriktning sig sträckande mittlinje. Det är vidare möjligt att tänka sig en centralt i längdriktningen sig sträckande slits, samt två eller flera slitsar anordnade i alstrets ändpartier. Kurvaturen på de överlappande områdenas kanter, liksom den maximala bredden på de överlappande områdena kan anpassas så att formen ansluter till kurvaturen på användarens kropp.

Exempelvis kan det vara lämpligt att längdledskrökningen i alstrets grenparti är större än längdledskrökningen i ändpartierna.

För barnblöjor är det lämpligt att slitsen har en längd av 15-40 centimeter, företrädesvis kring 25 centimeter och de överlappande områdena en maximal bredd av 2-10 centimeter, företrädesvis kring 6 centimeter. För blöjor och andra typer av kroppsomslutande inkontinensskydd för vuxna är det lämpligt att slitsen har en längd av 20-60 centimeter, företrädesvis kring 30 centimeter och de överlappande områdena en maximal bredd av 2-14 :rann 10 15 20 25 30 o o u u on 519 335 centimeter, företrädesvis kring 8 centimeter. Med slitsens längd avses därvid avståndet mellan slitsens båda ändpunkter. Med de överlappande områdenas bredd avses avståndet mellan de omlottlagda skärkanterna. För dambindor, eller inkontinensskydd för lätt inkontinenta personer har slitsen lämpligen en längd mellan ändpunkterna av 10-40 centimeter, företrädesvis kring 15 centimeter och de vikta partierna en bredd av 2-10 centimeter, företrädesvis 5 centimeter.

Absorptionsskiktet kan vara bildat av ett plant och rektangulärt ämne, vilket efter slitsning och omlottläggning förlänats en tredimensionellt krökt timglasform.

Genom uppfinningen är det således möjligt att utgående från ett väsentligen plant och rektangulärt materialskikt, åstadkomma en absorptionskropp med ett smalare grenparti och bredare ändpartier, och med hög absorptionskapacitet i grenpaitiet. Det absorberande alstret kan förlänas en form som ytterligt väl ansluter till krökningen i en användares grenomràde.

Samtidigt ger absorptionsmaterialet i de överlappande områdena på ömse sidor om slitsen ett formmässigt och kapacitetsmässigt förutsägbart tillskott till absorptionskapaciteten i alstrets grenparti.

Det är emellertid inte nödvändigt att absorptionsskiktet från början är rektangulärt. Exempelvis kan ovala skikt användas, eller skikt som redan från början har en timglasform som accentuerats genom slitsning och vikning av absorptionsskiktet.

Det kan för vissa tillämpningar vara fördelaktigt om slitsen är något förskjuten i riktning mot ett ändparti på alstret. Exempelvis kan det vara lämpligt att anordna slitsen närmare det ändparti som vid användning är avsett att vändas framåt pà användaren, eftersom vätområdet i ett absorberande alster i allmänhet är beläget något framför alstrets tvärgående mittlinje. Om emellertid extra absorptionskapacitet önskas vid alstrets bakparti, exempelvis om alstret 10 15 20 25 30 519 335 D10 är en dambinda avsedd för nattbruk, eller en blöja eller ett inkontinensskydd som skall absorbera lös avföring, kan slitsen vara förskjuten något bakåt på alstret. Självfallet är det, såsom tidigare omtalats, möjligt att anordna två eller flera slitsar i ett och samma alster. Ytterligare slitsar kan därvid vara anordnade i samma skikt som den första slitsen, eller vara placerade i något annat, inte nödvändigtvis absorberande, materialskikt. Slitsen i absorptionsskiktet kan även utnyttjas för att bilda en kroppsanslutande upphöjning. Det är exempelvis vanligt att dambindor förses med sådana upphöjningar vilka därvid bör vara placerade så att de kan fànga upp avgiven kroppsvätska så snart den lämnar användarens kropp. En annan vanligt funktion för sådana upphöjningar, är att bilda en läckagetätning bakåt, mellan användarens skinkor. Vidare kan placeringen av en eller flera slitsar utnyttjas för att åstadkomma blöjor speciellt utformade för pojkar eller flickor.

Absorberande alster såsom dambindor är ofta försedda med fastsättningsflikar, vilka är anordnade vid alstrets sidokanter och vilka vid användning viks kring benkantema på användarens underbyxor och fästs på utsidan av underbyxoma. Sådana fastsättningsflikar bidrar till att hålla alstret utsträckt och utgör ett extra skydd mot sidokantläckage. Absorberande alster såsom dambindor och inkontinensskydd mellan underbyxomas benkanter enligt uppfinningen, kan med fördel förses med fastsättningsflikar.

Uppfinningen avser även en metod för framställning av ett absorptionsskikt för användning i ett absorberande alster. I enlighet med uppfinningen förses ett absorptionsskikt med åtminstone en genomgående slits varigenom bildas en första skärkant och en andra skärkant. Därefter förs det slitsade absorptionsskiktet över en konkav, roterande yta varigenom skärkanterna bringas att förflytta sig omlott, i riktning in över varandra, varigenom bildas ett överlappande område med åtminstone en krökt kant utmed slitsen. Den konkava ytan kan exempelvis vara ytan på en konkav vals, en konkav vikplåt, eller två vinkelställda konventionella cylindriska valsar. Genom att låta absorptionsskiktet passera över den konkava ytan med ett visst tryck mot :vana 10 15 20 25 30 519 335 l1'1 ytan, kommer områdena på ömse sidor om slitsen att vandra mot varandra och succesivt föras över varandra i ett överlappande läge. Det kan därvid underlätta överlappet om den konkava ytan är försedd med ett styrorgan i form av en tapp eller liknande som initierar förflyttningen av slitsens skärkanter och säkerställer att det ena området att alltid föras in över det andra området pà samma sätt, dvs. att områdena alltid läggs samman i samma inbördes ordning.

Absorptionsskiktet framställs företrädesvis i en kontinuerligt löpande bana från vilken enskilda absorptionsskikt avskiljs efter formningen.

För att stabilisera den tredimensionella form som bildats efter slitsning och överlappning av de pà ömse sidor om slitsen belägna områdena, kan de överlappande områdena bindas till ett stabiliseringsskikt. Stabiliseringsskiktet anbringas därvid lämpligen över åtminstone en yta på absorptionsskiktet, tvärs slitsens utsträckningsriktning. Stabiliseringsskiktet behöver inte vara anordnat utmed hela slitsens längd, utan det kan vara tillräckligt att anbringa ett band tvärs över de överlappande områdena. Det år emellertid nödvändigt att stabiliseringsskiktet sträcker sig i tvärled, dvs. vinkelrätt mot slitsens utsträckningsriktning ett stycke ut förbi det överlappande området, på vardera sidan om detta.

Altemativt kan absorptionsskiktets form efter slitsning och överlappning fixeras genom aktivering av ett i absorptionsskiktet ingående bindemedel. Ett sådant bindemedel kan vara termoplastiska fibrer varvid absorptionsskiktets form stabiliseras genom värmning och åtföljande avsvalning av absorptionsskiktet.

Slitsen eller slitsarna i absorptionsskiktet är företrädesvis raka och huvudsakligen parallella med absorptionsskiktets längd- eller tvärriktning. Det är emellertid möjligt att använda krökta, eller krokiga slitsar och/eller snedställda slitsar. avses här Med begreppet slits väsentligen arsa: 10 15 20 25 30 v | o ø un 519 335. o: .en F12 endimensionella skär, eller klipp, Såväl som mycket smala, lángsträckta öppningar där öppningens längd är åtminstone 10 x bredden.

FIGURBESKRIVNINGI Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare under hänvisning till de utföringsexempel som visas pà de bifogade ritningarna. Därvid visar: Figur 1 Figur 2a Figur 2b Figur 3 Figur 4 Figur 5 Figur 6 Figur 7 Figur 8 Figur 9 en blöja enligt uppfinningen, ett snitt utefter linjen lla-lla genom blöjan i figur 1 enligt en första utföringsform av uppfinningen, ett snitt utefter linjen llb-Ilb genom blöjan i figur 1 enligt en andra utföringsform av uppfinningen, ett inkontinensskydd enligt uppfinningen ett snitt utefter linjen IV-IV genom inkontinensskyddet i figur 3, en blöja enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen, ett snitt utefter linjen VI-Vl genom blöjan i figur 5, en dambinda enligt uppfinningen, ett snitt utefter linjen Vlll-Vlll genom dambindan i figur 7, ett absorptionsskikt för användning i en absorptionskropp enligt uppfinningen, »vana 10 15 20 25 30 519 355 aa evo 213 Figur 10 ett sätt att forma ett absorptionsskikt enligt uppfinningen, Figur 11 ett färdigformat absorptionsskikt enligt uppfinningen och Figur 12. ett absorptionsskikt enligt en alternativ utföringsform av uppfinningen.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL: Den i figurema 1 och 2 visade blöjan 101, innefattar ett första, våtskegenomsläppligt höljesskikt 102, ett andra vätsketätt höljesskikt 103, samt en mellan höljesskikten 102,103 anordnad absorptionskropp 104. De båda höljesskikten 102,103 har större utsträckning i planet än absorptionskroppen 104 och skjuter ut förbi absorptionskroppen 104 kring hela dennas periferi.

Höljesskikten 102,103 är inbördes förbundna inom de utskjutande partiema 105, exempelvis medelst Iimning eller svetsning med värme eller ultraljud.

Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102 kan utgöras av vilket som helst för ändamålet lämpligt material såsom skikt av nonwoven-material, perforerad plastfilm, nätmaterial, tow, eller liknande. Höljesskiktet 102 kan naturligtvis även bestå av ett laminat av två eller flera skikt av samma eller olika material. Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102 behöver emellertid, inom ramen för uppfinningen, inte vara en separat komponent, utan kan vara en integrerad del av absorptionskroppen 104. I en sådan utföringsforrn ingår inte det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102 med nödvändighet i den utskjutande kanten 105 kring absorptionskroppen 104. Exempel på material som både kan vara höljesskikt 102 och ingå i absorptionskroppen 104 är skum, fibervadd, nonwovenmaterial, eller liknande.

Det vätsketäta höljesskiktet 103 kan bestå av en vätsketät plastfilm, ett nonwovenskikt som belagts med ett vätskespärrande material, eller något annat lättböjligt materialskikt som har förmåga att motstå vätskepenetration. »~»|| 10 15 20 25 30 ~ o q Q no o S19 335 '14 Det kan emellertid vara en fördel om det vätsketäta höljesskiktet 103 uppvisar viss andningsbarhet, dvs. tillåter passage av vattenånga genom skiktet 103.

Det vätsketäta höljesskiktet 103 kan, liksom det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102, vara en integrerad del av absorptionskroppen och kan exempelvis utgöras av en vätsketät skinnliknande yta på ett absorberande skummaterial.

Blöjan 101 har làngsträckt form, med bredare fram- och bakpartier 106,10? och ett smalare, mellanliggande grenparti 108. Frampartiet 106 är därvid den del av blöjan 101 som är avsedd att vara vänd framåt på användaren då blöjan används och bakpartiet 107 är den del av blöjan som vänds bakåt på användaren. Vidare har blöjan 101 två längsgående, inåtkrökta sidokanter 109,110, en framkant 111 och en bakkant 112.

Blöjan 101 är av det slag som vid användningen fästs samman, så att den på ett byxliknande vis omsluter den nedre delen av användarens bål. För detta ändamål är en tejpflik 117,118 anordnad utskjutande från vardera sidokanten 109,110, invid blöjans bakkant 112. Tejpflikama 117,118 är avsedda att samverka med ett mottagningsområde 119 anordnat på det vätsketäta höljesskiktet 103, på blöjans 101 framparti 106. Ett sådant mottagningsområde 119 innebär lämpligen någon form av förstärkning av det vätsketäta höljesskiktet 103, exempelvis i form av ett extra plastskikt, eller en beläggning anbragt på det vätsketäta höljesskiktet 103. Naturligtvis är det altematlvt möjligt att tänka sig att använda andra typer av hopfästningsanordningar för blöjan 101, såsom knappar och knapphål, hyskor och hakar, tryckknappar, kardborreförslutningar eller liknande. Ytterligare ett altemativ är att blöjan är en så kallad byxblöja, vilket innebär att den levereras till användaren som en sammanhängande absorberande byxa. En annan vanligt förekommande blöjtyp fästs samman medelst ett bälte i vilket blöjan är fast eller löstagbart upphängd. snart 10 15 20 25 30 « n v u vv oo nu 519 335 '15 Blöjan 101 är vidare försedd med förspänt anbragta, längsgående elastiska organ 120,121, anbragta utmed blöjans sidokanter 109,110. De elastiska organen 120,121 bidrar till att under användning kröka blöjan 101 efter användarens kropp och utgör samtidigt blöjans benelastik. Härigenom tjänar de elastiska organen 120,121 till att hålla blöjans sidokanter 109,110 i tätande anliggning mot användarens ben, för att motverka att det under användningen uppkommer glipor mellan blöjan och användarens kropp genom vilka kroppsvätska kan läcka ut ur blöjan. De elastiska organen är inte nödvändiga för uppfinningen, utan kan uteslutas, eftersom en absorptionskropp 104 enligt uppfinningen har mycket god passform och ansluter väl till användarens kropp, även utan elastiska organ 120,121.

Absorptionskroppen 104 kan vara uppbyggd av ett eller flera skikt av absorberande material, såsom cellulosafluffmassa, tissue, absorberande skum, etc. Det är även vanligt att absorptionskroppen innehåller superabsorbenter, dvs. polymera material som kan absorbera kroppsvätska motsvarande flera gånger sin egen vikt under bildande av en hydrogel.

Sådana superabsorbenter föreligger vanligen i form av partiklar, men även fibrer, flingor, granulat och film förekommer. Vidare kan absorptionskroppen 104 innefatta ickeabsorberande komponenter såsom förstyvningselement, formningselement, bindemedel, etc. Även olika typer av vätskemottagande porösa strukturer såsom fibervaddar eller liknande kan ingå i blöjan 101.

Absorptionskroppen 104 innefattar i enlighet med uppfinningen ett absorptionsskikt 124 vilket har huvudsakligen samma form i X-Y-planet som de båda höljesskikten 102,103. Absorptionsskiktet 124 är lämpligen utformat av ett skiktmaterial med god sammanhållningsförmåga, exempelvis det torrformade cellulosafluffmaterial som beskrivs i WO 94/10956. Andra lämpliga material är högkomprimerad cellulosafluffmassa, tissueskikt, nonwovenskikt och absorberande skummaterial. Absorberande flbermaterial bör därvid ha en densitet, med avseende på den fibrösa strukturen, av 0,2- 1,o g/cma. naiv; 10 15 20 25 30 I ~ I I nu n u 519 335 ro oc: is I absorptionsskiktet 124 är anordnat en slits, med en första och en andra skärkant 126,127. Slitsen är huvudsakligen parallell med blöjans 101 Iängdriktning och är anordnad huvudsakligen i grenpartiet 108. Slitsen har två ändpunkter 134,135 och en längd, I, mellan ändpunktema 134,135.

Slitsens skärkanter 126,127 är förda omlott kring blöjans i längdriktningen sig sträckande mittlinje 128, så att blöjans 101 grenparti 108 uppvisar ett område 129 med dubbla lager av absorptionsskiktet 124. Därvid är ett första område 130 av absorptionsskiktet 124, beläget mellan den första skärkanten 126 och den första sidokanten 109, fört in över absorptionsskiktet 124, i riktning bort från den längsgående mittlinjen 128 och ett andra område 131 av absorptionsskiktet 124 mellan den andra skärkanten 127 och den andra sidokanten 110 år fört i motsatt riktning in över absorptionsskiktet 124.

Omlottläggningen av de på ömse sidor om slitsen belägna områdena 130,131 av absorptionsskiktet 124 är utförd på ett sådant sätt att skärkanterna 126,12? krökts till en bàgform. Detta innebär att omlottläggningen och därmed bredden, b, av det överlappande området 129 är störst mellan slitsens ändpunkter 134,135 och minskar till noll i riktning mot ändpunkterna. l det visade utföringsexemplet år det överlappande området 129 symmetriskt såväl i längdriktningen, som i tvärriktningen. Även om detta är en föredragen utföringsform, är andra utformningar möjliga inom ramen för uppfinningen. Exempelvis behöver det överlappande området 129 inte ha sitt breddmaximum vid slitsens mittpunkt. Således kan bredden, b, vara störst närmare någon av slitsens ändpunkter 134,135.

Blöjan 101 innefattar vidare ett vätskeöverföringsskikt 122. Figurerna 2a och 2b visar olika utföringsformer av blöjan 101 i figur 1. I den i figur 2a visade utföringsformen är hela vätskeöverföringsskiktet 122 anordnat mellan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102 och absorptionsskiktet 124. I figur 2b är vätskeöverföringsskiktet 122 slitsat tillsammans med absorptionsskiktet 124 och är omlottlagt på samma sätt som absorptionsskiktet 124 vid blöjans 101 grenparti 108. :vinn 10 15 20 25 30 519 335 117 Vätskeöverföringsskiktet 122 har i de visade utföringsexemplen samma form och storlek i planet som absorptionsskiktet 124, något som självfallet inte är nödvändigt för uppfinningen. Således kan vätskeöverföringsskiktet 122 vara mindre eller större än absorptionsskiktet 124 och ha annan form än absorptionsskiktet 124.

Vätskeöverföringsskiktet 122 har porositet än absorptionsskiktet 124 och har god förmåga att ta emot vätska och fördela lämpligen högre vätska över absorptionsskiktet 124, samt förmåga att ge ifrån sig vätska till absorptionsskiktet. vätskeöverföringsskiktet 122 utgör även distansmedel mellan vätska som absorberats i absorptionsskiktet 124 och användarens kropp och reducerar eller eliminerar därigenom återvätning, dvs. att redan absorberad tillbaka ut vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102. Det är i allmänhet en fördel om kroppsvätska tränger genom det vätskeöverföringsskiktet 122 innefattar en termoplastisk komponent, vilken kan utnyttjas för att sammanbinda vätskeöverföringsskiktet 122 med det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 102 och/eller absorptionsskiktet 124.

Således kan 122 bindas absorptionsskiktet 124 och därigenom tjäna som stabiliseringsmedel för att hålla absorptionsskiktet 124 i det överlappade, tredimensionellt formade tillståndet. vätskeöverföringsskiktet samman med l den i figur 2b visade utföringsformen, där vätskeöverföringsskiktet 122 130,131 av absorptionsskiktet 124, utgör vätskeöverföringsskiktet 122 även en sträcker sig in mellan de överlappande partierna transportväg in i absorptionskroppen 104 genom att vätska snabbt kan nå in mellan de överlappande delama av absorptionsskiktet 124.

Genom att absorptionsskiktet 124 är slitsat och de på ömse sidor om slitsen belägna områdena 130,131 är förda omlott, såsom beskrivits i det föregående, uppnås dels till att blöjan 101 erhåller en krökt, kroppsanpassad 1111: 10 15 20 25 30 519 335 'ie form i grenpartiet 108, dels att extra absorptionskapacitet tillhandahålls i grenpartiet 108. Således erhålls på ett kontrollerat sätt ett tjockare, mera absorberande parti vid det område av blöjan 101 som förväntas först vätas av kroppsvätska samtidigt som grenpartiet 108 kan göras betydligt smalare än vad» som år möjligt vid konventionella blöjor. Den extra mängden absorptionsmaterial är lokaliserad till ett litet, förhållandevis smalt område av grenpartiet 108, vilket gör blöjan bekväm att bära trots. den ökade absorptionskapaciteten. lnom det överlappande området 129 erhålls även en stabilisering och förstyvning av grenpartiet 108. Sådan förstyvning motverkar okontrollerad deformation och veckbildning, något som också bidrar till förhöjd bekvämlighet, samt till att blöjan 101 är diskret att bära och läckagesäker.

Såsom tidigare antytts, är det lämpligt att låsa absorptionsskiktets 124 tredimensionella form på något sätt. Exempelvis kan absorptionsskiktet vara förbundet med åtminstone ett stabiliseringsskikt såsom ett höljesskikt 102,103, ett vätskeöverföringsskikt 122, eller något annat kan i blöjan ingående materialskikt. Förbindningen kan vara utförd på vilket som helst lämpligt sätt, exempelvis genom limning, nålning eller svetsning. Det är även möjligt att stabilisera absorptionsskiktets 124 tredimensionella form genom aktivering av ett i skiktet 124 ingående bindemedel, exempelvis termoplastiska fibrer eller partiklar, eller genom nålning av det överlappande området 129.

Det i figur 3 visade inkontinensskyddet 301 har samma principiella uppbyggnad som blöjan i figur 1 och 2 a,b och innefattar således ett första, vätskegenomsläppligt höljesskikt 302, ett andra vätsketätt höljesskikt 303, samt en mellan höljesskikten 302,303 anordnad absorptionskropp 304. De båda höljesskikten 302,303 har större utsträckning i planet än absorptionskroppen 304 och bildar en utskjutande höljeskant 305 kring hela absorptionskroppens 304 periferi. Höljesskikten 302,303 är inbördes förbundna inom den utskjutande höljeskanten 305, exempelvis medelst limning eller svetsning med värme eller ailßn 10 15 20 25 30 o o c c no 519 355 .s 2 '19 ultraljud. De material som används för de olika i inkontinensskyddet 301 ingående komponentema kan väljas på samma sätt som vid den i figurerna 1 och 2 a,b visade blöjan. inkontinensskyddet 301 är huvudsakligen timglasformat, med bredare ändpartier 306,307 och ett smalare, mellanliggande grenparti 308. Vidare har inkontinensskyddet 301 två huvudsakligen längsgående, inåtkrökta sidokanter 309,310 och två huvudsakligen tvärgående ändkanter 311,312. inkontinensskyddet 301 är av det slag som är avsett att bäras inuti en användares underbyxor och är för detta ändamål försett med ett fastsättningsorgan 332 i form av ett rektangulärt, längsgående område av självhäftande lim. Den visade utformningen av fastsättningsorganet 332 är enbart avsedd som ett exempel. Således är det möjligt att använda andra former på ett adhesivt fastsättningsorgan, exempelvis andra mönster, eller placeringar för fastsättningsorganet. Aven andra typer av fastsättningsorgan, såsom friktionsbelägg, mekaniska fastsättningsorgan såsom kardborrebelägg, klämmor, tryckknappar, fastsättningsflikar, eller liknande kan användas ensamma eller i kombination med adhesiva fastsättningsorgan, eller med varandra. Adhesiva fastsättningsorgan 332 skyddas vanligen innan användning av någon typ av lösgörbart skyddsskikt, exempelvis ett silikonbehandlat pappersskikt, eller liknande.

För att ge inkontinensskyddet 301 en i längdriktningen krökt form och för att på ett kontrollerat sätt forma ett smalt grenparti 308 med krökta sidokanter 309310 och samtidigt tillhandahålla tillräcklig absorptionskapacitet vid grenpartiet 308, är en slits med två skärkanter 326,32? anordnad i ett absorptionsskikt 324, varefter ett överlappande båtformat område 329 är bildat utmed slitsen. Därvid har ett område 330,331 på vardera sidan om slitsen beläget mellan en skärkant 326,32? på slitsen och en motsvarande sidokant 309,310 på inkontinensskyddet 301 förts omlott, såsom beskrivits i samband med den i figurema 1 och 2 visade blöjan 301. r|»|| 10 15 20 25 30 519 335 20 Såsom visas i figur 4 är omlottläggningen gjord så att det bildas en väsentligen plan yta vid det vätsketäta höljesskiktet 303 och så att det bildas en upphöjning 338 på den sida av inkontinensskyddet som vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren. Det är självfallet altemativt möjligt att låta det överlappande området 329 bukta ut vid den yta som under användningen är avsedd att vändas bort från användaren. l en sådan utföringsform bildar absorptionsskiktet 324 snarare en skålform vid det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 302. Mellanformer, där det överlappande området 329 buktar ut något vid både det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 302 och det vätsketäta höljesskiktet 303 är även tänkbara.

Ett inkontínensskydd 301 hålls under användning i nära anliggning mot användarens kropp genom trycket från användarens underbyxor. För att undvika att användaren därvid upplever att inkontinensskyddets 301 yta genom förekomsten av det överlappande omrâdet 329 i absorptionskroppen 304 upplevs som oregelbunden och obekväm genom det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 302, är ett distansskikt 322 mellan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 302 och absorptionskroppen 304. Såsom tidigare omtalats kan ett sådant distansskikt 322 fylla flera funktioner. anordnat Exempelvis är det, framför allt på inkontínensskydd och blöjor, vanligt att anordna porösa, gärna spänstiga materialskikt som vätskemottagande skikt med hög momentan vätskeupptagningsförmåga. Vidare kan skiktet 322 tjäna vätskeöverföringsorgan mellan den vätskemottagande ytan alster och absorptionskropp. Distansskiktet 322 kan bestå av ett enda skikt eller av flera som vätskespridnings- och på ett absorberande alstrets skikt, exempelvis med inbördes olika sammansättning och/eller olika funktion.

Exempel på material som vanligen används i distansskikt är polyestervadd, bulkiga nonwovenmaterial, olika typer av laminat, tvärbundna cellulosafibrer, eller liknande. Ett distansskikt skall företrädesvis ha högre porositet än det innanförliggande absorptionsskiktet och bör vara mjukt och behagligt mot användarens kropp. / »riva 10 15 20 25 30 519 335 u» uno 21 Absorptionskroppen 304 innefattar vidare, i det visade utföringsexemplet, ett lagringsskikt 344, vilket är placerat mellan absorptionsskiktet 324 och det vätsketäta höljesskiktet 303. Lagringsskiktet 344 har lämpligen god vätskespridningsförmàga och kan absorbera och lagra vätska som överförs från absorptionsskiktet 324. Även Iagringsskiktet 344 kan utnyttjas som ett stabiliseringsskikt och således vara bundet till absorptionsskiktet 324.

Figurema 5 och 6 visar ytterligare en blöja 501 enligt uppfinningen. Blöjan 501 är uppbyggd huvudsakligen på samma vis som blöjan i figurema 1 och 2 a,b.

Således innefattar blöjan i figurema 5 och 6 ett vätskegenomsläppligt höljesskikt 502, ett vätsketätt höljesskikt 503, samt en mellan höljesskikten 502,503 anordnad absorptionskropp 504. Höljesskikten 502,503 är inbördes förbundna i en utskjutande höljeskant 505 kring absorptionskroppen 504.

Blöjan 501 är huvudsakligen timglasformad, med bredare ändpartier 506,507 och ett smalare, mellanliggande grenparti 508. Vidare har blöjan 501 två längsgående, inåtböjda sidokanter 509,51 O och två ändkanter 511,512.

Blöjan 501 är försedd med förspänt anbragta, längsgående elastiska organ 520,521, anbragta utmed blöjans sidokanter 509,510. De elastiska organen 520,521 bidrar till att under användning kröka blöjan 501 efter användarens kropp. Härigenom tjänar de elastiska organen 520,521 till att hålla blöjans sidokanter 509,51O i anliggning mot användarens ben. De elastiska organen är inte nödvändiga för uppfinningen, utan kan uteslutas, eftersom en absorptionskropp 504 enligt uppfinningen har mycket god passform och ansluter väl till användarens kropp, även utan elastiska organ 520,521 _ Blöjan 501 har dessutom inre elastiska barriärer 551,552. De inre elastiska barriärema 551,552 består av dubbelvikta materialremsor 553,554.

Materialremsoma 553,554 består lämpligen av ett material som förmår motstå vätskepenetration, exempelvis hydrofobt nonwoven, plastfilm, eller laminat av niin» 10 15 20 25 30 ø o u v o: 519 335 22 nonwoven och plastfilm. Vardera materialremsan 553,554 är fäst till det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 502 utmed en infästningskant 555,556 odi innefattar förspänt anordnade elastiska organ 557,558 vid en motstående vikkant 559,560. l figur 5 visas de inre barriärema 551,552 med de elastiska organen 557,558 utsträckta. Därvid ligger 551,552 ner mot det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 502. För att säkerställa att barriärema under användning bildar vätskeuppfångande sidofickor utmed blöjans 501 sidokanter 509510, är de dubbelvikta materialremsoma 553,554 nedfästa mot det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 502 invid blöjans 501 ändkanter 511,512. Då blöjan används, drar de elastiska organen 557,558 samman sig och de inre barriärema 551 ,552 antar då den uppresta form som visas i figur 6.

De elastiska organen 557,558 i de inre barriärerna 551,552 samverkar med de elastiska organen 520,521 i den utskjutande höljeskanten 505 vid blöjans sidokanter 509,510. barriärema Blöjan 501 är visad utan hopfästningsorgan och kan i den visade formen användas som ilägg i ett par trosor eller i särskilda blöjbyxor, snibbar, eller liknande. Alternativt kan blöjan förses med hopfästningsorgan, exempelvis av det slag som beskrivits i samband med den i figurerna 1 och 2 a,b visade blöjan. Även andra typer av för ändamålet kända hopfästningsorgan, såsom kardborreytor, knapplknapphål, bälte, eller liknande kan användas. Det är även möjligt att tänka sig att blöjan levereras hopfäst till en absorberande byxblöja.

Absorptionskroppen 504 innefattar ett absorptionsskikt 524 i vilket är anordnat två slitsar, vardera med en första och en andra skärkant 526',527'; 526",527". Slitsarna är huvudsakligen parallella med blöjans 501 längdriktnlng och är anordnade huvudsakligen i grenpartiet 508, symmetriskt på ömse sidor om blöjans 501 längsgående mittlinje 528. Slitsarnas skärkanter 526',527'; 526",527" är förda omlott på ett sådant sätt att ett område 561,562 utmed vardera sidokanten 509510 på blöjan 501 är fört in :sim 10 15 20 25 30 .

'Z.Z .. 23 mot blöjans längsgående mittlinje 528, ovanför ett centralt mellan slitsarna beläget område 563 av absorptionsskiktet 524. Med ovanför avses här att absorptionsområdena 561,562 vid sidokanterna 509,51O är anordnade närmare det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 502 än vad det centralt mellan slitsarna belägna absorptionsområdet 563 är. Genom detta arrangemang bildas ett hålrum 564 mellan de närmast den längsgående mittlinjen 528 belägna skärkantema 5262526". Detta hålrum 564 har formen av en i blöjans längdriktning sig sträckande kanal, vilken under användning tjänar till att temporärt hålla vätska och att sprida ut vätskan i blöjans längdriktning. Hâlrummet 564 kan, om så önskas, fyllas exempelvis med en med goda fibervadd, ett skummaterial, eller något annat material vätsketransportegenskaper.

Blöjan 501 innefattar vidare ett vätskeöverföringsskikt 522. I den visade utföringsformen är hela vätskeöverföringsskiktet 522 anordnat mellan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 502 och absorptionsskiktet 524.

Alternativt kan vätskeöverföringsskiktet 522 vara slitsat tillsammans med absorptionsskiktet 524 och medfölja i omlottläggningen vid grenpartiet 508.

Istället för att såsom visas i figur 6 anordna det centralt mellan slitsama belägna området 564 under de närmast sidokantema 509,51O belägna områdena 561,562, är det självfallet möjligt att använda ett omvänt arrangemang, där det centrala området 564 anordnas över sidoområdena 561 ,562.

I figur 7 och 8 visas en dambinda 701 innefattande ett vätskegenomsläppligt höljesskikt 702, ett vätsketätt höljesskikt 703, samt en mellan höljesskikten 702,703 anordnad absorptionskropp 704. De båda höljesskikten 702,703 har större utsträckning i planet än absorptionskroppen 704 och bildar en utskjutande höljeskant 705 kring hela absorptionskroppens 704 periferi.

Höljesskikten 702,703 är höljeskanten 705, exempelvis medelst limning eller svetsning med värme eller ultraljud. De material som används för de olika i dambindan 701 ingående inbördes förbundna inom den utskjutande 10 15 20 25 30 519 335 24 komponenterna kan väljas på samma sätt som vid de i det föregående beskrivna utföringsforrnerna.

Dambindan 701 är huvudsakligen timglasforrnad, med bredare ändpartier 706,707 och ett smalare, mellanliggande grenparti 708. Vidare har dambindan 701 två huvudsakligen längsgående, inåtkrökta sidokanter 709,710 och två huvudsakligen tvärgående ändkanter 711,712.

Dambindan 701 är avsedd att bäras inuti en användares underbyxor och är försedd med ett fastsättningsorgan 732 i form av rektangulära områden av självhäftande lim anordnade i dambindans 701 tvärriktning, vid vardera ändpartiet 706,707. Såsom tidigare omtalats kan en rad olika typer och utformningar av fastsättningsorgan användas för att fästa ett absorberande alster inuti ett par underbyxor.

Absorptionskroppen 704 innefattar ett absorptionsskikt 724 i vilket är anordnat två slitsar, vardera med en första och en andra skärkant 726',727'; 726”,727". Slitsarna är huvudsakligen parallella med dambindans 701 längdriktning och är anordnade huvudsakligen i grenpartiet 708, symmetriskt på ömse sidor om dambindans 701 längsgående mittlinje 728. Slitsarnas skärkanter 726',727'; 726”,727" är förda omlott på ett sådant sätt att ett sidoområde 761,762 utmed vardera sidokanten 709,710 på dambindan 701 är fört in mot dambindans längsgående mittlinje 728 med de första skärkanterna 726'; 726" förda förbi varandra så att det bildas ett båtformat, omlottlagt område utmed den längsgående mittlinjen 728. Det av sidoområdena 761,762 bildade omlottlagda området 765 är i det visade exemplet anordnat under ett centralt mellan slitsarna beläget område 763 av absorptionsskiktet 724. Med under avses här att absorptionsområdena 761,762 vid sidokanterna 709,710 i förhållande till det centralt mellan slitsarna belägna absorptionsområdet 763 är anordnade närmare det vätsketäta höljesskiktet 703. »n-i; 10 15 20 25 30 o c o c av p 519 355 .25 Genom att absorptionsskiktets 724 sidoområden 761,762 är förda omlott under det centralt mellan slitsama belägna området 763 av absorptionsskiktet 724, bildas ett centralt område med tre lager av absorptionsskiktet 724. På detta vis har det åstadkommits en väldefinierad centralt 'utmed den längsgående mittlinjen 728 sig sträckande upphöjning 738, vilken ger en för kvinnliga användare anatomiskt väl anpassad form.

Upphöjningen 738 ligger under användning an mot användarens slidmynning och kan därigenom fånga upp menstruationsvätska så snart den lämnar användarens kropp. Den avgivna vätskan kan absorberas av det uppbyggda absorptionsmaterialet i grenpartiet 708. l den i figur 8 visade genomskärningsbilden av dambindan i figur 7, visas hur de bortom snittet belägna delarna av dambindan 701 kröker sig ut ur dambindans 701 plan. Krökningen uppstår som ett resultat av slitsningen och omlottläggningen av materialområden belägna utmed slitsama. Graden av krökning styrs av antalet slitsar, slltsen eller slitsarnas längd, samt av hur stor omlottläggningen är. Vid omlottläggning av delar av absorptionsskiktet 724 erhålls, såsom tidigare omtalats, både en krökning av sidokantema 709,710 i riktning in mot den längsgående mittlinjen och en krökning i längd- och tvärled, ut ur dambindans plan.

Absorptionskroppen 704 i den i figurerna 7 och 8 visade dambindan består av ett enda absorptionsskikt 724. Självfallet kan emellertid ytterligare skikt och komponenter ingå i absorptionskroppen 704, såsom angivits i samband med de tidigare beskrivna utföringsformerna. Det slitsade absorptionsskiktet 724 är lämpligen låst i det överlappade och krökta läget genom att vara svetsat eller limmat till ett eller båda höljesskikten 702,703. Alternativt, eller i kombination därmed, kan de överlappande partierna vara sammanbundna medelst något bindemedel. Sådant bindemedel kan vara anbragt enbart mellan de överlappande partierna, eller utgöras av en termoplastisk komponent i absorptionskroppen. Lämpliga termoplastiska bindemedel som kan blandas med absorptionsmaterialet i absorptionsskiktet 724 är 10 15 20 25 30 519' 335 26 termoplastiska fibrer, vilka aktiveras genom värmning och komprimering eller svetsning. Självfallet är det även möjligt att använda ett separat låsmedel, exempelvis ett stabiliseringsskikt, för att hålla absorptionsskiktet 724 i det överlappade läget. Även de i figurerna 1-6 visade absorberande alstren är genom slitsningen och omlottläggningen av de i alstren ingående absorptionsskikten krökta, såväl i längdled, som i tvärled. Eftersom det är möjligt att välja om alstrens grenparti skall vara skålformiga eller försedda med en upphöjning vid den vätskegenomsläppliga ytan på alstret, har tvärledskrökningen inte visats i snitten i figurerna 2a,b och 6. Vidare visas inte de bortom snittet belägna partierna av alstren i figurerna 2a,b, 4 och 6. Det är emellertid självklart att även dessa alster är krökta i längdled på motsvarande vis som den i figurerna 7 och 8 visade dambindan 701. l figurerna 9-11 visas schematiskt hur ett absorptionsskikt 924 enligt uppfinningen slitsas och formas. I figur 9 visas ett rektangulärt, plant absorptionsskikt 924 med längsgående sidokanter 909,910 och tvärgående ändkanter 911,912 och i vilket är anordnat en genomgående rak slits 925.

Slitsen 925 är anordnad parallellt med sidokanterna 909,910. På ömse sidor om slitsen 925 antyds de områden 930, 931 som skall föras omlott för forrnning av absorptionsskiktet 924. Vardera området 930,931 är därvid beläget mellan en skärkant 926,92? vid slitsen 925 och en krökt begränsningslinje 946,94? som sträcker sig mellan slitsens ändpunkter 934,935 är krökt i riktning bort från slitsen 925.

Områdena 930, 931 mellan slitsen 925 och begränsningslinjerna 946,94? bildar tillsammans ett område som har formen av en båt, eller ett blad, med två spetsiga ändar 934,935 en längd, l, mellan ändpunkterna samt en bredd, b.

Genom att begränsningslinjerna 946,94? är konvext krökta mellan ändpunkterna 934,935, har områdena 930,931 mellan slitsen 925 och i>||| 10 15 20 25 30 519 335 är begränsningslinjema 946,94? större bredd, b, pà ett avstånd från ändpunktema 934,935 än invid ändpunktema. Begränsningslinjerna 946,94? är företrädesvis symmetriskt anordnade kring slitsen 925, såväl i längdriktningen som i tvärriktningen, såsom visas i figurema. Det år emellertid möjligt att tänka sig begränsningslinjer med olika krökningsradie utmed olika delar av slitsen 925. Exempelvis kan krökningsradien vara större vid slitsens 925 ena ände 934 än vid den andra änden 935.

I figur 10 visas ett sätt att bilda ett omlottlagt område 929 utmed slitsen 925. Ett flertal sammanhängande absorptionsskikt 924 matas som en kontinuerlig materialbana 940 över en roterande konkav vals 941. l figuren visas hur skärkantema 926,927 förs i motsatt riktning in över varandra så att områdena 930,931 på ömse sidor om slitsen 925 förs omlott. Vid omlottläggningen erhålls dels en anhopning av absorptionsmaterial inom det överlappande området 929, dels formas absorptionsskiktet 924 så att det får krökta sidokanter 909,910. Dessutom kröks absorptionsskiktet 924 såväl i längdled som itvärled.

De enskilda slitsade och formade absorptionsskikten 924 avskiljs från den löpande materialbanan 940 utmed tvärgående delningslinjer 942, vilka markerats med punktlinjer i figur 10.

I figur 11 visas hur de färdigformade absorptionsskikten 924 ter sig då de avskiljts från den i figur 10 visade materialbanan 940. Absorptionsskikten 924 har genom slitsningen, och överlappningen av de krökta områdena 930,931 på ömse sidor om slitsen 925 förlänats en i längdled krökt form. Dessutom har absorptionsskiktets 924 sidokanter 909,910 krökts inåt, i riktning mot slitsen 925, så att absorptionsskiktet 924 är i det närmaste timglasformat i planet.

Det är vanligen lämpligt att fixera absorptionsskiktets 924 i det formade tillståndet. Fixeringen kan exempelvis åstadkommas genom limning, eller svetsning, eller genom aktivering av ett i absorptionsskiktet ingående vana» 10 15 20 25 30 n o nu - , ,, n n a . - » , g . . . - u n u. .

:Hou u u 1 . : '_ : : .n n u: . . .I . »n a s n a . , , . ß s a u - n n I : s oo n . , . . : o: n .nu o ' 0 nu nu» nu | . ' 28 bindemedel, fibrer. absorptionsskiktets 924 form kan även åstadkommas genom att ett ytterligare exempelvis termoplastíska Stabilisering av materialskikt fästs, exempelvis genom limning, eller svetsning mot det utvikta absorptionsskiktet 924. Ett sådant ytterligare materialskikt kan exempelvis vara ett vätskegenomsläppligt höljesskikt eller ett vätsketätt höljesskikt, eller ett skikt som i ett färdigt absorberande alster fungerar som ett förstärkningsskikt, som ett vätskemottagningsskikt, ett vätskespridningsskikt, eller ett ytterligare absorptionsskikt. Ett stabiliserande skikt kan fästas över det överlappade området i absorptionsskiktet, pà ena eller båda sidoma därav.

Absorptionsskiktet 924 kan ha annan urspningsform än den visade rektangulära formen, ex, timglasform, eller oval form. Såsom tidigare omtalats kan flera slitsar 925 anordnas i samma absorptionsskikt 924. Slitsama kan därvid vara anordnade i inbördes olika skikt och kan vara placerade med de överlappande partiema 930,931 helt eller delvis överlappande varandra, eller separerade i planet. Genom att anordna slitsar 925 i ett alsters ändpartier, kan även ändpartiema formas på önskat sätt. Slitsama har i de beskrivna utföringsformema visats anordnade centralt i längdriktningen, men kan om så befinnes vara lämpligt placeras något förskjutna mot ett ändparti, företrädesvis mot det ändparti som vid användning är avsett att vändas framåt på användaren, åtminstone om den extra absorptionskapaciteten är avsedd för urinabsorption.

Slitsen 925 kan vara upptagen genom ett eller båda höljesskikten på ett absorberande alster. Vidare kan absorptionsskiktet innefatta ett vätsketransportskikt, och/eller ett vätskelagringsskikt som kan vara slitsade tillsammans med absorptionsskiktet.

Formningen av ett absorptionsskikt enligt uppfinningen har i figurema 9-11 visats utförd medelst en konkav, roterande vals. Det är självfallet altemativt möjligt att åstadkomma formningen och sammanfömingen av olika delar av ett / lnuu» 10 15 20 25 519 335 29 absorptionsskikt genom att låta absorptionsskiktet passera över en konkav vikplåt, eller över två vinkelställda roterande konventionella cylindriska valsar.

I figur 12 visas ett absorptionsskikt 1224 med två slitsar 122521225".

Absorptionsskiktet 1224 har förts över en konkav, roterande vals, varigenom ett bandformigt område 1261,1262 mellan vardera slitsen 12252 1225" och en motsvarande sidokant 1209,1210 på absorptionsskiktet 1224 förts i riktning med pilama A in mot absorptionsskiktets 1224 längsgående mittlinje 1228. lnnan formningen är absorptionsskiktet 1224 rektangulärt, vilket visas med heldragna linjer i figuren. Efter formningen antar skiktet 1224 den planform som antyds med streck-prickade linjer. Således har absorptionsskiktet 1224 efter formningen krökta sidokanter 1209,1210. De bandformiga områdena 1261,1262 kan föras in under det bandformiga området 1263 mellan slitsama 122521225", eller anordnas ovanför det centrala bandformiga området 1263.

Då det formade absorptionsskiktet 1224 anbringas i ett absorberande alster, kan detta göras med det centrala bandforrniga området 1263 närmast det vätskegenomsläppliga höljesskiktet, eller närmast det vätsketäta höljesskiktet.

Det i figurema 3 och 4 visade inkontinensskyddet 301, samt dambindan 701 i figurema 7 och 8 kan vara försedda med elastiska organ. Sådana elastiska organ bidrar till att kröka och forma det absorberande alstret och kan dessutom användas för att skapa uppresta barriärer utmed alstrets sidokanter. Eftersom uppfinningen gör det möjligt att åstadkomma ett absorberande alster med en anatomiskt riktig form, är det emellertid i allmänhet inte nödvändigt att använda elastiska organ.

Claims (30)

10 15 20 25 30 519 335 30 PATENTKRAV

1. Ett absorberande alster med en längdriktning och en tvärriktning och innefattande en i ett hölje (102,103) innesluten absorptionskropp (104) varvid höljet (102,103) har en vätskegenomsläpplig yta (102) och en vätsketät yta (103), absorptionsskikt (124), uppvisande en genomgående slits med en första samt att absorptionskroppen (104) innefattar åtminstone ett skärkant (126) och en andra skärkant (127), k ä n n e t e c k n at a v att de båda skärkanterna (126,127) är förskjutna i förhållande till varandra på ett sådant sätt att ett första område (130) beläget utmed den första skärkanten (126) överlappar ett andra område (131) beläget utmed den andra skärkanten (127), varvid de överlappande områdena (129) uppvisar åtminstone en bàgformigt krökt kant samt att de överlappande områdena ( 129) är låsta i det överlappande läget.

2. Ett absorberande alster enligt krav 1, varvid absorptionsskiktet (124) uppvisar åtminstone en andra slits vilken är väsentligen parallell med den första slitsen samt att vardera slitsen uppvisar en första skärkant (526',526") och en andra skärkant (527',527") vilka är parvis förskjutna i förhållande till varandra på ett sådant sätt att absorptionsskiktet (524) uppvisar åtminstone ett överlappande område (529) utmed vardera slitsen varvid de överlappande områdena utmed vardera slitsen har en bàgformigt krökt kant.

3. Ett absorberande alster enligt krav 2, varvid de överlappande områdena bildar ett område (765) med tre överlappande lager av absorptionsskiktet (724).

4. Ett absorberande alster enligt krav 1, 2 eller 3, varvid alstret uppvisar två ändpartier (106,107), samt ett mellan ändpartierna (106,107) beläget grenparti (108) vilket har mindre utsträckning i tvärriktningen än ändpartierna (106,107), samt att slitsen är anordnad åtminstone huvudsakligen i grenpartiet (108). 10 15 20 25 30 519 335 o I | v n n 31

5. Ett absorberande alster enligt något av kraven 1-4, varvid slitsen sträcker sig i alstrets Iängdriktning.

6. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid de överlappande områdena (130,131) är fixerade till varandra.

7. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid de inbördes förskjutna skärkantema (126,127) är belägna på ett största inbördes avstånd av 0-20 mm.

8. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid absorptionsskiktet (124) är fixerat i en förutbestämd form medelst ett stabiliseringsmedel.

9. Ett absorberande alster enligt krav 8, varvid stabiliseringsmedlet är ett stabiliseringsskikt (122) vilket är fast förbundet med absorptionsskiktet ( 124).

10. Ett absorberande alster enligt krav 9, varvid stabiliseringsskiktet (122) mellan (104) och höljets vätskegenomsläppliga yta (102). utgör distansskikt absorptionskroppen

11. Ett absorberande alster enligt krav 10, varvid distansskiktet (122) är ett poröst vätskemottagningsskikt.

12. Ett absorberande alster enligt krav 8, varvid stabiliseringsmedlet är ett i absorptionsskiktet (124) ingående bindemedel.

13. Ett absorberande alster enligt krav 12, varvid bindemedlet utgörs av termoplastiska fibrer. 10 15 20 25 30 519 335 32

14. Ett absorberande alster enligt krav 8, varvid stabiliseringsmedlet är ett mellan de överlappande områdena anordnat lim.

15. Ett absorberande alster enligt krav 8, varvid stabiliseringsmedlet innefattar en mekanisk förbindning mellan de överlappande områdena.

16. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid slitsen även är upptagen i alstrets hölje och att de överlappande områdena (126) innefattar en del av alstrets hölje (102,103).

17. Ett absorberande alster enligt krav 16, varvid alstret innefattar ett vätskegenomsläppligt höljesskikt och ett vätsketätt höljesskikt, samt varvid slitsen är upptagen genom det vätskegenomsläppliga höljesskiktet och de överlappande områdena (130,131) vätskegenomsläppliga höljesskiktet (102,103). innefattar en del av det

18. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid absorptionsskiktet (124) är ett skikt av cellulosafluffmassa med en densitet av 0,2-1,0 g/cms.

19. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid alstret är en barnblöja (101) och slitsen (134,135) av 15-40 centimeter. har en längd (I) mellan ändpunkterna

20. Ett absorberande alster enligt något av kraven 1-18, varvid alstret är en vuxenblöja (101 ) och slitsen har en längd (I) mellan ändpunkterna (134,135) av 20-60 centimeter, företrädesvis ca. 30 centimeter.

21. Ett absorberande alster enligt något av kraven 1-18, varvid alstret är en dambinda (701) eller ett inkontinensskydd (301) och slitsen har en längd (l) mellan ändpunkterna (334,335; 734,735) av 10-40 centimeter, företrädesvis ca. 15 centimeter. 10 15 20 25 30 519 335 33

22. Ett absorberande alster enligt något av föregående krav, varvid absorptionsskíktet (124) är bildat av ett huvudsakligen plant, rektangulärt ämne.

23. En metod för framställning av ett absorptionsskikt (924) för användning i ett absorberande alster enligt något av kraven 1-21, varvid ett absorptionsskikt (924) förses med åtminstone en genomgående slits (925) varigenom bildas en första skärkant (926) och en andra skärkant (927), k ä n n e t e c k n at av att det slitsade absorptionsskíktet (924) förs över en konkav yta varigenom skärkanterna (926,927) bringas att förflytta sig omlott, i riktning in över varandra, varigenom bildas ett överlappande område (929) med åtminstone en krökt kant utmed slitsen (925).

24. En metod enligt krav 23 varvid den konkava ytan är en yta på en roterande vals (941).

25. En metod enligt krav 23, varvid den konkava ytan är en yta på en vikplåt.

26. Metod enligt något av kraven 23-25, varvid absorptionsskiktet (924) framställs i en kontinuerligt löpande bana (940) från vilken enskilda absorptionsskikt (924) avskiljs.

27. Metod enligt något av kraven 23-26, varvid absorptionsskiktets (924) form efter slitsning och överlappning av de på ömse sidor om slitsen (925) belägna områdena (930,931) fixeras genom sammanbindning av de överlappande områdena (929) med ett stabiliseringsskikt.

28. Metod enligt något av kraven 23-26, varvid absorptionsskiktets (924) form efter slitsning och överlappning fixeras genom aktivering av ett i absorptionsskíktet (924) ingående bindemedel. 519 335 n . o n no 34

29. Metod eniigt krav 28 varvid bindemedlet innefattar termoplastiska fibrer och absorptionsskiktets (924) form stabiliseras genom värmning och åtföljande avsvaining av absorptionsskiktet (924).

30. Metod enligt något av kraven 23-26, varvid absorptionsskiktets (924) form efter slitsning och överlappning fixeras genom en mekanisk förbindning mellan de överlappande områdena (929).